Jämför sakliga förslag
A · Vistelseförbud för dömda pedofiler
2022/23 · HA02587 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenB · Stärkt skydd för barn mot dömda sexualförbrytare samt förebyggande insatser i skolan
2025/26 · HD023477 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.020 · ämneslikhet 0.781. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga juridisk prövning av att införa ett nytt begrepp gällande vistelseförbud för dömda sexualförbrytare på platser som frekventeras av barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer som är dömda för sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 340 ord · B 466 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:587
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Vistelseförbud för dömda pedofiler
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga juridisk prövning av att införa ett nytt begrepp gällande vistelseförbud för dömda sexualförbrytare på platser som frekventeras av barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Den negativa utvecklingen när det gäller
sexualbrott mot
barn måste
s
t
oppas
. Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna.
Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet.
Samhällets skyddsnät har brustit under alltför många år
när det gäller
sexualbrott mot barn
.
År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24
100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16
procent fler än 2019. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste rapport blir
25
% av alla barn utsatt
a
för sexuella övergrepp.
Det motsvarar 5 av 20 barn i en förskoleklass och långt
i
från alla fall blir anmälda.
Den 1
juli 2020 infördes vidare nya regler som syftar till att minska återfall
en
i brott efter villkorlig frigivning från ett fängelsestraff. Lagändringarna innebär bland annat att längre övervakningstider
har
införts och att Kriminalvården
ha
r möjlighet att övervaka den villkorligt frigivne med fotboja för att säkerställa att särskilda föreskrifter som beslutats efterlevs.
Frågan
om
hur Kriminalvården säkerställer att dömda pedofiler inte befinner sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor
måste dock lyftas i större utsträck
ning
, det vill säga i närheten av potentiella brottsoffer eller tidigare brottsoffer, exempelvis skolor, lekparker etc
.
Den nya regeringen borde
överväga att
p
röva juridiskt att införa ett nytt begrepp gällande vistelseförbud för dömda pedofiler, på platser som frekventeras av barn
,
och att det i större utsträckning ska användas.
Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet
2021/22 men anser att frågan fortfarande är aktuell då fler åtgärder för att motverka sexualbrott mot barn ska övervägas.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3477
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Stärkt skydd för barn mot dömda sexualförbrytare samt förebyggande insatser i skolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer som är dömda för sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
De flesta barn i tidig skolålder vet inte vad sexuella övergrepp är, inte heller hur en förövare kan bete sig för att få kontakt, manipulera eller hota dem till tystnad. Därför behöver samhället både stärka skyddet mot dömda förövare och ge barn den kunskap de behöver för att förstå sina rättigheter och våga berätta.
Barn är särskilt utsatta eftersom de ofta saknar kunskap om vad ett sexuellt över
grepp innebär, vem en förövare kan vara eller hur övergrepp kan maskeras som ”lek” eller vänskap. Många barn vet inte heller vad som är brottsligt, när de ska säga nej eller vart de ska vända sig för att få hjälp. Det gör dem sårbara för manipulation och förövarens hot om tystnad.
Detta är skäl nog att agera. Men läget blir ännu mer allvarligt när vi ser till statistiken. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts ett av fyra barn i Sverige för sexuella övergrepp eller exploatering – motsvarande åtta barn i en skolklass. Utöver det finns ett stort mörkertal. År 2020 anmäldes 24
100 sexualbrott i Sverige (Brå, 2021), och antalet anmälningar av våldtäkter mot barn ökade då med 16 procent jämfört med året innan. Trots politiska åtgärder visar utvecklingen ingen tydlig vändning år 2024.
Sexualbrott mot barn tillhör de mest brutala brotten. De skadar inte bara barnets trygghet här och nu utan skapar djupa och långvariga konsekvenser. Barn som utsatts löper en kraftigt förhöjd risk för psykisk ohälsa, självskadebeteende, missbruk och suicid. Studier visar att risken för självmord kan vara upp till tolv gånger högre för den som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen.
För att minska dessa risker krävs ett helhetsgrepp:
Skärpta regler och lagar för att säkerställa att dömda förövare inte ges möjlighet att begå fler brott.
Obligatorisk, återkommande undervisning i skolan så att barn tidigt lär sig om sina rättigheter, vad övergrepp är och hur man berättar. Denna kunskap är lika livräddande som en brandskyddsövning.
Kunskapshöjning för all personal som möter barn inom skola, vård och fritid för att bättre upptäcka signaler och kunna agera snabbt.
Samhället måste sätta barnens rätt till trygghet först. Det betyder att lagstiftning, skola och vård måste arbeta hand i hand för att både skydda mot kända förövare och ge barnen den kunskap de behöver för att skydda sig själva. Att förebygga övergrepp och återfall är inte bara en juridisk fråga – det är en fråga om barns liv, hälsa och framtid.
Marléne Lund Kopparklint (M)