Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2104 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 45 645 099 5 479 500 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 45 422 161 1 512 100 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 357 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 316 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 35 792 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 491 700 ±0 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 809 604 ±0 2:1 Försäkringskassan 9 276 970 ±0 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 978 ±0 Summa 106 427 304 6 991 600 Sammanfattning Människor måste kunna känna sig säkra på att få stöd från sjukförsäkringen den dag de behöver. Försäkringskassans roll behöver förändras och ge mer stöd än vad myndigheten gör i dag, även om klara förbättringar har skett på senare tid. Miljöpartiet vill på sikt se en helt annan försäkring där systemen för ersättning vid sjukdom och arbetslöshet slås samman och handhas av en och samma myndighet. Detta för att kunna ge mycket mer individanpassat stöd med ett system som inte är fixerat vid att utreda arbetsförmåga på fyrkantigt vis. Som steg på vägen vill vi att de hårda tidsgränserna omvandlas till avstämnings ­ punkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå hälsa. Samuel Engblom som lett utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har lagt ett flertal förslag som remitterats och kan läggas snarast och därmed förbättra dagens sjukförsäkring. Miljö ­ partiet hade gärna gått längre, men vi ser detta som steg som borde gå snabbt och enkelt att enas om över partigränserna. Vi är förvånade att regeringen inte nämner utredningen alls då i alla fall delar av den nya regeringen under förra mandatperioden hävdade att förslagen skulle tas omhand. Den nya skatteklyfta som regeringspartierna skapat mellan sjuka och arbetande och som knappast kan ses som något annat än straffskatt, även kallad funkisskatt, måste snarast ändras. Det har stor betydelse ekonomiskt för de som är i behov av sjuk- eller aktivitets ­ ersättning. Angeläget är också att framöver se till att sjukförsäkringen bättre anpassas till såväl kulturarbetares, studenters och gigekonomins som egna företagares situation. I årets budgetmotion lyfter vi framförallt förslag som förbättrar sjukförsäkringen och sjuk- och aktivitets ­ ersättningen i förhållande till människors faktiska situation. Men vi vill även ta bort karensavdraget. Vi anser att det är högst oroande att regeringen i budgeten aviserar att man kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner, t.ex. genom arbete. Utredningen ska även ges i uppdrag ”att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att, utöver de utgångspunkter för kvalificering in i välfärden som redan angetts, låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat i stället för på grundval av bosättning”. Det här är oerhört oroande för många människor , inte minst personer med funktionsnedsättning. Det signalerar en människosyn och bristande tilltro till människor som vi har svårt att förstå och acceptera. Anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Slopa karensavdraget i sjukförsäkringen Karensdagen i sjukförsäkringen är visserligen numera omvandlad till ett så kallat karensavdrag på 20 procent när du är sjuk. Men faktum kvarstår att det finns en stor orättvisa eftersom en del personer kan jobba hemifrån när de är småkrassliga medan andra kanske inte har råd att stanna hemma när de är sjuka trots att de borde och går till jobbet ändå. Med risk för att bli sämre och smitta andra. Miljöpartiet vill slopa hela idén med karensen. Under tiden med coronaviruset stoppade regeringen karensavdraget tillfälligt; det vill vi se permanent. Kostnaden är beräknad till drygt 5,1 miljarder årligen. Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen Det är angeläget att skapa större flexibilitet och individanpassning i sjukförsäkringen. Miljöpartiet anser att det behöver bli möjligt att bli sjukskriven och kunna återgå till arbete i den utsträckning som behövs, inte som i dag bara i fasta steg om 25, 50 och 75 procent. Det är inte minst viktigt för bra rehabilitering. I SOU 2021:69 föreslås att rehabiliteringsersättning över 25 % ska kunna ges steglöst. Det bör införas. Men minst lika viktigt är också att införa fullt ut steglösa nivåer för sjukpenningen. I dagsläget är det den nedre nivån som gäller, vilket betyder att en person som bedöms ha en arbets ­ förmåga mellan 26 och 49 procent bara får ersättning motsvarande 25 %. I realiteten kan ett visst antal timmar per dag i minskad arbetstid eller per vecka vara det som krävs. Då måste systemet kunna vara anpassat till den verkligheten. Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt Vi anser inte att det är rimligt att en person som blivit sjukskriven av en läkare senare när Försäkringskassan gör sin bedömning kan få avslag retroaktivt för samma period. Vi anser inte heller att en person som fått ett positivt beslut ska kunna riskera att retroaktivt få sin ersättning indragen, i de fall när Försäkringskassan väljer att överklaga ett positivt beslut från förvaltningsdomstol. Vi vill därför att en regel införs om att en person inte ska kunna få avslag på sjukpenning retroaktivt. Enligt en uppskattning av riksdagens utredningstjänst uppgår den beräknade kostnaden till 217 mk, 220 mk och 223 mk för de kommande tre åren. Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering Under tiden med covid blev det uppenbart att den så kallade rehabiliteringskedjan slog hårt när människor kunde bli utförsäkrade när deras arbetsförmåga prövas mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter 180 dagar trots att de inte hade hunnit få eller gå klart rehabilitering som hade blivit fördröjd. Regeringen ändrade då reglerna och nuvarande regering föreslår nu också att förändringarna förlängs. Det är i sig bra. Vi anser dock att det behöver gälla som en allmän regel. Det kan inte vara godtagbart att försenad vård, rehabilitering eller andra insatser som är utom den enskildes kontroll gör att möjligheten att återgå till sitt arbete efter sjukskrivning försvinner. Det här har remissinstanserna LO, TCO och LO-TCO Rättsskydd lyft i sitt remissvar. De menar att undantaget från bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård bör permanentas och gälla alla förseningar av vård och rehabilitering som ligger utanför den försäkrades kontroll. Vi instämmer och regeringen bör återkomma med en sådan regeländring. Inför preventionsersättning Ett av förslagen i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) av Samuel Engblom är att införa så kallad preventionsersättning. Tanken är att ersätta det som i dag kallas förebyggande sjukpenning och som används i mycket låg grad. I stället är förslaget en ny förmån som kallas preventionsersättning. Begreppet är tydligare och denna ersättning ska omfatta fler typer av insatser än dagens förmån. Syftet är att fler ska kunna få förebyggande insatser för att förhindra sjuk ­ skrivning. Vi ser det här som väldigt viktigt, det innebär ett bättre helhetstänkande och kan förebygga sjukdom. Kostnaden beräknas uppgå till 90 mk årligen. Vi ser att detta på sikt kommer kunna leda till besparing för minskad sjukpenning när personer med rätt åtgärder kan undvika att bli sjuka. Anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Inför förslag för vidgad rätt till aktivitets- och sjukersättningen Ett förslag i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) är att både aktivitets- och sjukersättningen ska bedömas mot samma nya arbetsbegrepp som numer gäller för sjukpenningen efter 180 dagars sjukskrivning. Det betyder att prövningen ska göras mot ”en angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade”. Det var en förändring som gjordes av förra regeringen där Miljöpartiet ingick. Miljöpartiet vill se ett mer helhetligt system som innefattar både ersättning vid sjukdom och arbete, men anser ändå att förändringen som gjordes var till det bättre utifrån dagens system. Utredningen har även i övrigt föreslagit vissa förbättringar som gör möjligheten att få sjuk- respektive aktivitetsersättning mindre snäv. Vi anser att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag till förbättringar snarast för vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning. Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen Att den förra regeringen tillsatt en utredning om hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan räknas upp mer ändamålsenligt välkomnar vi starkt. Det är en förändring som vi vill se. Utredningen ska vara klar 1 dec 2023. Miljöpartiet medverkade medan vi var i regering till en mycket kraftfull höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen. Det var hög tid att en förändring skedde. De som är så pass sjuka eller har så stora funktionsnedsättningar att de inte kan arbeta har haft det mycket tufft ekonomiskt. Vi anser dock att det fortfarande behöver göras en justering uppåt. I dagsläget är den lägsta nivån – garantinivån för ersättning – mellan 9 982 och 11 190 beroende på ålder. Förslaget är en höjning av garantiersättningen på ca 1 100 kronor i månaden för personer med sjuk- och aktivitets ­ ersättning på garantinivå. Totalt avsätter vi 1 733 miljoner kronor årligen i det syftet. Retroaktiv ersättning till enskilda med sjuk- och aktivitetsersättning från 1 juli 2022 Vi anser också att den höjning av ersättningen som görs med prisbasbeloppet i början av året borde göras retroaktivt från 1 juli i år och att det borde göras i en extra ändrings ­ budget. Det har varit en exceptionellt tuff period att leva på små inkomster när mat- och energipriser ökat så stort med anledning av inflationen. Den nya regeringen har inte hörsammat det, men vi anser alltjämt att detta behöver göras retroaktivt. Många har dragit på sig skulder och skjutit upp nödvändiga utgifter och en retroaktiv uppskrivning är angelägen att göra. Inför en mer flexibel vilande ersättning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning Personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning måste enklare kunna pröva både att arbeta och studera utan att riskera att förlora sin ersättning. I utredningen (2021:69) finns förslag om att införa en mer vilande ersättning vid arbete för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det beräknas göra att 2 000 fler med aktivitets ­ ersättning och 2 000 fler med sjukersättning kommer i arbete. Det leder till beräknad besparing i sjukersättningen på 90 mk och 60 mk i aktivitetsersättningen. Dock beräk ­ nas nytt it-stöd till FK på 20 mk plus ökade administrationskostnader till FK med 4,2 mk. Med förenklade regler för studier beräknas en motsvarande ökning med 2 000 personer som i dag har aktivitetsersättning som väntas bedriva studier på halvtid vilket innebär en besparing på 80 mk. Motsvarande antal för personer med sjukersättning antas vara 500, vilket leder till en besparing i sjukersättningen med 27,5 mk. En ökning av de administrativa kostnaderna uppgår till 2 mk. Sammantaget innebär det en minsk ­ ning av anslaget med 221,3 mk. Miljöpartiet tycker att dessa föreslagna förbättringar bör införas. Däremot vill vi framöver även gå vidare och se över möjligheten att studera med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning. Värna rehabiliteringsmöjligheter Miljöpartiet anser att de hårda tidsgränserna i sjukförsäkringen behöver omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå hälsa. Det vill säga den rehabiliteringstrappa som den dåtida Alliansen införde behöver ändras i grunden. I avvaktan på att det är möjligt att få en majoritet för det förslaget i riksdagen är det angeläget att åtminstone säkerställa att en person som får rehabilitering vid tidsgränsen 180 dagar måste ha möjlighet att fullfölja den innan prövning av arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt ska göras. Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning I utredningen SOU 2021:69 som nämnts ovan finns förslag om att den som har sjuk- eller aktivitetsersättning måste ha möjlighet att arbeta ideellt med bibehållen ersättning och gränsen som man säkert ska ha rätt till föreslås vara 10 tim/v. Miljöpartiet anser att frågan är mycket viktig. Att ha sjukersättning för ett visst sjukdomstillstånd som innebär nedsatt arbetsförmåga får inte innebära att den enskilde inte ska kunna göra något alls av rädsla att ens ersättning blir ifrågasatt. Att delta i samhällslivet efter förmåga, kunna engagera sig i den grad man orkar, eller att på andra sätt delta i samhällslivet är viktigt för alla människor. Funktionsrättsrörelsen ifrågasätter gränsen om 10 timmar/vecka. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där remissinstansernas synpunkter har vägts in. Utred ett sammanslaget system vid arbetslöshet och sjukdom Miljöpartiet vill på sikt reformera dagens trygghetssystem genom att slå samman a ‑ kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till en gemensam trygghetsförsäkring, så kallad arbetslivstrygghet, som sköts av en och samma myndighet. Vi anser att vinsterna är stora, det skulle minska risken att människor bollas mellan olika myndig ­ heter, mindre administration, mer samverkan och möjlighet för den enskilde att få mer individanpassat stöd. Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Marielle Lahti (MP) Nicklas Attefjord (MP)

Motion till riksdagen 2023/24:2735 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringen i föräldraförsäkringen om dubbeldagar bör utvärderas framöver för att säkerställa att reformen fått önskad effekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen avslår regeringens förslag om överlåtelse av föräldradagar som riskerar att öppna upp för kommersiellt nannysystem i föräldraförsäkringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur föräldradagar ska kunna överlåtas till närstående och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 074 824 2 700 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 521 438 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 798 382 400 000 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 097 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 234 340 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 971 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 357 164 300 000 Summa 106 070 732 3 400 000 Sammanfattning Starka skyddsnät är en förutsättning för att alla kan vara trygga och ingen lämnas utan ­ för. Jämställdhetsperspektivet och barns rätt till alla sina föräldrar och andra närstående vuxna måste fokuseras starkare. Miljöpartiet anser att inte ett enda barn ska växa upp i fattigdom. Tyvärr är vi långt därifrån i dag och det är alltid barn som kommer i kläm när socialförsäkringssystemet snävas in. Det som regeringen har aviserat oroar i hög grad. Miljöpartiet har länge drivit på för en förändring av föräldraförsäkringen. Sakta stiger antalet uttagna dagar bland män. Det går åt rätt håll, men för långsamt. För barn, för fäder, för mödrar, för jämställdheten och hela samhället skulle ett mer jämställt föräldraskap betyda mycket. Miljöpartiet anser att en tredjedel av dagarna ska reserveras för respektive förälder, dvs. ej vara överlåtningsbara. I dagsläget är det bara tre månader som är reserverade för respektive förälder, när de är två. Regeringen lägger i propositionen ett förslag om att dagar ska kunna överlåtas till tredje person. Detta är också en fråga Miljöpartiet vill och länge har drivit. Vi anser dock att möjligheten ska ges för personer som är närstående till barnet och det ska inte kunna leda till kommersiell verksamhet. Regeringen hävdar att risken är liten. Vi delar inte den bedömningen. Erfarenheten från marknadiseringen av skolan och andra välfärdstjänster manar till försiktighet. Vi anser att dörren måste vara bestämt stängd till ett nannysystem som finansieras helt eller till stora delar genom föräldraförsäkringen. Därför vill vi att regeringen återkommer med ett förslag som möjliggör överlåtelse till en annan närstående vuxen. Den regeln bör för att gardera mot kommersialisering vid tolkningssvårigheter kompletteras med ett förbud mot förmed ­ ling av nannytjänster som finansieras helt eller delvis med föräldraförsäkringen. Vi vill även att regeringen återkommer med förslag om hur fler än två vuxna kan bli vårdnads ­ havare när ett barn i praktiken har fler än två vuxna som utövar föräldraskap för barnet. I ett första steg välkomnar vi förslaget om föräldrafullmakt från utredningen Alla tiders föräldraskap (SOU 2022:38), men fler åtgärder är nödvändiga för att säkra alla barns rätt till sina familjer och att bli omhändertagna av alla sina föräldrar. Vi är djupt oroade över Tidöavtalet och vad det kommer att innebära för familjer och barn i Sverige. I stället för att utreda hur barnfamiljer ska bli fattigare och göra så att misstron ökar måste socialförsäkringen stärkas. I synnerhet barn till utlandsfödda föräldrar riskerar att få det mycket sämre med regeringens politik. Miljöpartiet vill att en kriskommission ska tillsättas för att ta fram effektiva förslag mot barnfattigdom. Det är mer angeläget än någonsin. Socialförsäkringens utformning utgör vårt gemensamma skyddsnät och förebygger problem både för enskilda och på samhällsnivå. Stöd ska ges till de som behöver och bidrag behöver inflationssäkras. Inflationssäkra barnbidraget Barnbidraget är ett viktigt bidrag som kommer alla familjer i Sverige till del. Miljöpartiet anser att barnbidraget behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras. Beräknad kostnad är 2,7 miljarder för 2024, 3,5 miljarder för 2025 och 3,9 miljarder för 2026. Inför en tredelad föräldraförsäkring Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring, vilket betyder att varje förälder ska ta ut minst en tredjedel av föräldradagarna för ett mer jämställt uttag. En tredjedel av dagarna ska om man så vill kunna överlåtas på annan närstående person. Vi vill även att regeringen återkommer med förslag om hur fler än två vuxna kan bli vårdnadshavare när ett barn i praktiken har fler än två vuxna som utövar föräldraskap för barnet. I ett första steg välkomnar vi förslaget om föräldrafullmakt från utredningen Alla tiders föräldraskap (SOU 2022:38), men fler åtgärder är nödvändiga för att säkra alla barns rätt till sina familjer och att bli omhändertagna av alla sina föräldrar. Vi vill se ett justerat förslag för överlåtelse av dagar Vi välkomnar den ambition regeringen visar när den nu, efter flera utredningar, föreslår att högst 90 dagar ska kunna överlåtas. Miljöpartiet anser dock, som nämnts ovan, att möjligheten ska ges för personer som är närstående till barnet. Någon sådan avgränsning finns inte i propositionen. Vi vill också starkt betona vikten av att täppa till de möjlig ­ heter som kan finnas för att förslaget banar väg för kommersiell verksamhet. Reger ­ ingen hävdar att risken är liten. Vi anser att den inte ska kunna finnas. Erfarenheten från marknadiseringen av skolan och andra välfärdstjänster manar till försiktighet. Vi anser att dörren måste vara bestämt stängd till ett nannysystem som finansieras helt eller till stora delar genom föräldraförsäkringen. Därför vill vi att regeringen återkommer med ett förslag som möjliggör överlåtelse till en annan närstående vuxen. Den regeln bör för att gardera mot kommersialisering vid tolkningssvårigheter kompletteras med ett förbud mot förmedling av nannytjänster som finansieras helt eller delvis med föräldraför ­ säkringen. Därför avslår vi regeringens förslag med förhoppningen om att regeringen snarast återkommer med ett justerat förslag. Familjer behöver den här flexibiliteten som överlåtelse av dagar till närstående ger, men det är högst angeläget att reformen inte leder fel. Barnperspektivet och vikten av relationer behöver vara i fokus, parallellt med fortsatt strävan mot mer jämställt föräldraskap . Dubbeldagar, en viktig möjlighet vid tidigt uttag Vi välkomnar det förslag som regeringen lägger om att föräldrapenning ska kunna tas ut av båda föräldrarna samtidigt i högst 60 dagar fram till dess att barnet är 15 månader. Regeringen utgår från att barnet har två föräldrar medan familjer i realiteten kan se ut på andra sätt, se ovan. Vi tycker dock att det är ett bra förslag i sig, och det kan i synnerhet förbättra möjligheterna för fäder att knyta an tidigt och djupare med barnet. Det kan därmed också bidra till ett mer jämställt föräldraskap. Vi anser dock att ändringen bör utvärderas framöver för att säkerställa att förslaget fått önskad effekt. Inflationssäkra underhållsstödet Miljöpartiet anser att underhållstödet behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras och skrivs upp i takt med inflationen, och konstruktionen behöver bli permanent. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur detta ska ske. Vi vill dock redan nu höja nivån för de kommande åren enligt den nu beräknade inflationen. Vi av ­ sätter i detta syfte 400 mk per år för år 2024, 2025 och 2026. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer Regeringen höjde bostadsbidraget för barnfamiljer tillfälligt under pandemin. Miljö ­ partiet välkomnar att regeringen anser att den höjda nivån behöver fortsätta att gälla även under första halvåret 2024 och anser även att personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska få ta del av höjningen vilket vi avsätter 300 miljoner kronor för på utgifts ­ område 25. Vi anser att bostadsbidraget bör räknas upp med inflationen för att inte urholkas när det behövs som mest. Vi avsätter därför 300 mk för år 2024, 700 mk för år 2025 och 800 mk för 2026. Indexeringen för 2024 börjar gälla så fort förlängningen av det förhöjda bidraget löper ut. Kriskommission för barnfattigdom Barnfattigdom är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Miljöpartiet anser att en kriskommission behöver tillsättas som ska ta fram förslag för att bekämpa barnfattig ­ dom. Frågan har blivit än mer aktuell med de avsikter regeringspartierna aviserat i Tidöavtalet och successivt utreder för att införa. Många av förslagen kommer drabba barn och barnfamiljer hårt. Kommissionen ska utgå från ett barnrättsperspektiv och behandla både trygghetssystemen och kompensatoriska åtgärder direkt riktade till barnen. Vi vill att barn ska få utrymme att vara delaktiga i processen och att barns åsikter ska beaktas i framtagandet av åtgärder. Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Ulrika Westerlund (MP) Leila Ali Elmi (MP) Linus Lakso (MP)