RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Tydligare uppgift för Riksrevisionen

2022/23 · HA022160 · Markus Wiechel (SD); Alexander Christiansson (SD)

Original hos Riksdagen

B · Riksrevisionens uppgift

2025/26 · HD023084 · Markus Wiechel (SD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.667 · ämneslikhet 0.973. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 2 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B2 · textlikhet 0.943A: Ingen säker koppling till officiellt yrkande · B: Ingen säker koppling till officiellt yrkande

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett tydliggörande av Riksrevisionens uppgift och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Riksrevisionens uppgift De skattepengar som olika myndigheter handskas med är detsamma som medborgarnas gemensamma tillgångar. Många har hört talas om, och kanske till och med hyllat, Skattebetalarnas förening som anställt den s.k. Slöseriombudsmannen med syfte att granska och kartlägga slöseri av skattemedel i vårt samhälle. Genom att använda en stor portion humor kombinerat med vardagens allvar har Slöseriombudsmannen lyckats väcka intresse bland skattebetalare om hur våra pengar egentligen används av besluts ­ fattare. Människor har kunnat se hur gemensamma tillgångar slösats bort, och dessvärre hur beslutsfattare också kommer undan med det. I vissa fall fortsätter olika myndigheter med att använda våra skattemedel på ett slarvigt och respektlöst sätt, just för att det inte finns någon vidare granskning. Redan idag har Riksrevisionen som uppdrag att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. De bidrar till att stärka den demokratiska insynen genom en oberoende revision. Riksrevisionen har ett starkt mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter. De kan kontrollera om direktiv, regler och föreskrifter följs eller om de når sina mål. För att förbättra effektiviteten kan Riksrevisionen komma med rekommendationer och är av den anledningen en mycket viktig del av riksdagens kontrollmakt. Genom att främja en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten bör Riksrevisionen användas betydligt flitigare, så att skattebetalare slipper vända sig till en slöseriombudsman för att granska onödig byråkrati. Samtidigt kan transparensen och kontrollen av arbetet i riksdagen medföra en ökad förståelse och medvetenhet bland invånarna. Riksrevisionens uppdrag att granska och hitta såväl slöseri som byråkrati bör förtydligas, och denna service borde i högre grad erbjudas olika myndigheter. Markus Wiechel (SD) Alexander Christiansson (SD)

Kammarens beslut

Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget

B2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga tydligare riktlinjer till Riksrevisionen om riskområden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Tydliggörande av Riksrevisionens uppgift De skattepengar som olika myndigheter handskas med är detsamma som medborgarnas gemensamma tillgångar. Många har hört talas om, och kanske till och med hyllat, Skatte ­ betalarnas förening som anställt den s.k. Slöseriombudsmannen i syfte att granska och kartlägga slöseri av skattemedel i vårt samhälle. Genom att använda en stor portion humor kombinerat med vardagens allvar har Slöseriombudsmannen lyckats väcka intresse bland skattebetalare om hur våra pengar egentligen används av beslutsfattare. Människor har kunnat se hur gemensamma tillgångar slösats bort, och dessvärre hur beslutsfattare också kommer undan med det. I vissa fall fortsätter olika myndigheter med att använda våra skattemedel på ett slarvigt och respektlöst sätt, just för att det inte finns någon vidare granskning. Redan idag har Riksrevisionen som uppdrag att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. De bidrar till att stärka den demokratiska insynen genom en oberoende revision. Riksrevisionen har ett starkt mandat att granska statliga myndig ­ heter och verksamheter. De kan kontrollera om direktiv, regler och föreskrifter följs eller om de når sina mål. För att förbättra effektiviteten kan Riksrevisionen komma med rekommendationer och är av den anledningen en mycket viktig del av riksdagens kontrollmakt. Genom att främja en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten bör Riksrevisionen användas betydligt flitigare, så att skattebetalare slipper vända sig till en slöseriombudsman för att granska onödig byråkrati. Samtidigt kan transparensen och kontrollen av arbetet i riksdagen medföra en ökad förståelse och medvetenhet bland invånarna. Riksrevisionens uppdrag att granska och hitta såväl slöseri som byråkrati bör förtydligas, och denna service borde i högre grad erbjudas olika myndigheter. Riksdags ­ styrelsen bör även ge tydligare riktlinjer till Riksrevisionen att särskilt rikta in sin granskning till de utlandsbesittningar som bedöms vara riskområden för korruption. Markus Wiechel (SD)

Kammarens beslut

Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett tydliggörande av Riksrevisionens uppgift och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 311 ord · B 354 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:2160 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Tydligare uppgift för Riksrevisionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett tydliggörande av Riksrevisionens uppgift och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Riksrevisionens uppgift De skattepengar som olika myndigheter handskas med är detsamma som medborgarnas gemensamma tillgångar. Många har hört talas om, och kanske till och med hyllat, Skattebetalarnas förening som anställt den s.k. Slöseriombudsmannen med syfte att granska och kartlägga slöseri av skattemedel i vårt samhälle. Genom att använda en stor portion humor kombinerat med vardagens allvar har Slöseriombudsmannen lyckats väcka intresse bland skattebetalare om hur våra pengar egentligen används av besluts ­ fattare. Människor har kunnat se hur gemensamma tillgångar slösats bort, och dessvärre hur beslutsfattare också kommer undan med det. I vissa fall fortsätter olika myndigheter med att använda våra skattemedel på ett slarvigt och respektlöst sätt, just för att det inte finns någon vidare granskning. Redan idag har Riksrevisionen som uppdrag att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. De bidrar till att stärka den demokratiska insynen genom en oberoende revision. Riksrevisionen har ett starkt mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter. De kan kontrollera om direktiv, regler och föreskrifter följs eller om de når sina mål. För att förbättra effektiviteten kan Riksrevisionen komma med rekommendationer och är av den anledningen en mycket viktig del av riksdagens kontrollmakt. Genom att främja en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten bör Riksrevisionen användas betydligt flitigare, så att skattebetalare slipper vända sig till en slöseriombudsman för att granska onödig byråkrati. Samtidigt kan transparensen och kontrollen av arbetet i riksdagen medföra en ökad förståelse och medvetenhet bland invånarna. Riksrevisionens uppdrag att granska och hitta såväl slöseri som byråkrati bör förtydligas, och denna service borde i högre grad erbjudas olika myndigheter. Markus Wiechel (SD) Alexander Christiansson (SD)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3084 av Markus Wiechel (SD) Riksrevisionens uppgift Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett tydliggörande av Riksrevisionens uppgift och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga tydligare riktlinjer till Riksrevisionen om riskområden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Tydliggörande av Riksrevisionens uppgift De skattepengar som olika myndigheter handskas med är detsamma som medborgarnas gemensamma tillgångar. Många har hört talas om, och kanske till och med hyllat, Skatte ­ betalarnas förening som anställt den s.k. Slöseriombudsmannen i syfte att granska och kartlägga slöseri av skattemedel i vårt samhälle. Genom att använda en stor portion humor kombinerat med vardagens allvar har Slöseriombudsmannen lyckats väcka intresse bland skattebetalare om hur våra pengar egentligen används av beslutsfattare. Människor har kunnat se hur gemensamma tillgångar slösats bort, och dessvärre hur beslutsfattare också kommer undan med det. I vissa fall fortsätter olika myndigheter med att använda våra skattemedel på ett slarvigt och respektlöst sätt, just för att det inte finns någon vidare granskning. Redan idag har Riksrevisionen som uppdrag att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. De bidrar till att stärka den demokratiska insynen genom en oberoende revision. Riksrevisionen har ett starkt mandat att granska statliga myndig ­ heter och verksamheter. De kan kontrollera om direktiv, regler och föreskrifter följs eller om de når sina mål. För att förbättra effektiviteten kan Riksrevisionen komma med rekommendationer och är av den anledningen en mycket viktig del av riksdagens kontrollmakt. Genom att främja en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten bör Riksrevisionen användas betydligt flitigare, så att skattebetalare slipper vända sig till en slöseriombudsman för att granska onödig byråkrati. Samtidigt kan transparensen och kontrollen av arbetet i riksdagen medföra en ökad förståelse och medvetenhet bland invånarna. Riksrevisionens uppdrag att granska och hitta såväl slöseri som byråkrati bör förtydligas, och denna service borde i högre grad erbjudas olika myndigheter. Riksdags ­ styrelsen bör även ge tydligare riktlinjer till Riksrevisionen att särskilt rikta in sin granskning till de utlandsbesittningar som bedöms vara riskområden för korruption. Markus Wiechel (SD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag