Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.100 · ämneslikhet 0.858. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.476A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt förbud mot återkommande och institutionaliserade böneutrop från religiösa byggnader och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över relevant lagstiftning för att införa ett nationellt förbud mot regelbundna och institutionaliserade offentliga böneutrop och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 358 ord · B 421 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:268
av Hans Eklind (KD)
Nationellt förbud mot böneutrop från religiösa byggnader
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt förbud mot återkommande och institutionaliserade böneutrop från religiösa byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Frågan om huruvida muslimska böneutrop från religiösa byggnader ska tillåtas eller ej har inte med religionsfrihet att göra. Detta då ”Adhan”, arabiska som betyder informa
tion, pålysning, inte är ett nödvändigt rekvisit för att kunna utöva religionen. Att det förhåller sig på det viset manifesteras bäst av att de flesta muslimska moskéer inte har eller vill ansöka om tillstånd för böneutrop. Är det en fråga om religionsfrihet blir också en nödvändig konsekvens att Sverige har att tillåta böneutrop fem gånger om dagen, sju dagar i veckan, om en sådan ansökan lämnas in.
Som kristdemokrat är det en självklarhet att försvara alla människors rätt att få utöva sin religion, alldeles oavsett om man är kristen, muslim, jude, ateist, buddist osv. Religionsfriheten – att ensam eller tillsammans med andra få utöva sin religion – är grundlagsfäst och skall så vara. Men, religionsfrihet innebär inte att vi tvingas till att lyssna på återkommande och institutionaliserade trosbekännelser som via högtalare ropas ut. Varken högtalare i kyrktorn eller minareter behöver därför tillåtas att, upp till ett visst decibeltal, förkunna religiösa budskap på vissa givna klockslag och dagar i veckan.
Religiösa budskap från byggnader har inte förekommit tidigare i Sverige. Men sedan 2013 har muslimska böneutrop börjat ropas ut i Fittja och sedan dess har ett ytterligare ett par moskéer ansökt om rätten att få utföra böneutrop och fått detta godkänt givet att man håller utropen under en viss decibelnivå. Men, frågan om återkommande och institutionaliserade böneutrop från religiösa byggnader är större än ett kommunalt bullerärende. Ett nationellt förbud mot återkommande och institutionaliserade böne
utrop från religiösa byggnader är inte att begränsa religionsfriheten, det är att bevara möjligheten för den som inte önskar lyssna att få säga ”nej tack” och bli respekterad för detta. Det är även att ta hänsyn till de som flytt hit undan förföljelse och deras tankar kring böneutropet.
Hans Eklind (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3127
av Hans Eklind (KD)
Stopp för böneutrop i Sverige
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över relevant lagstiftning för att införa ett nationellt förbud mot regelbundna och institutionaliserade offentliga böneutrop och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Böneutrop rymmer ett vittnesbörd, kallelse till bön samt en proklamation av islam över en stad eller annat geografiskt område: ”Allah är störst. Allah är störst. Jag vittnar att det finns ingen gud (som är värd tillbedjan) utom Allah.”
Böneutropet bär på likheter med det som vi i vardagligt tal benämner torgmöte. Böneutrop och religiösa torgmöten har gemensamt att de sprider ett religiöst budskap i det offentliga rummet. De flesta av oss har mött exempelvis Frälsningsarmén, Hare Krishna och Jehovas vittnen när de försöker kommunicera sitt religiösa budskap. Dessa torgmöten äger rum efter en ansökan att få vara på en viss plats och under en viss tid.
Böneutrop är dock inget torgmöte, det handlar om att konstant, som vi vet från muslimska länder, fem gånger, varje dag i veckan, året om, få tvinga på andra människor sin trosbekännelse.
Upp till dags dato finns böneutrop som regelbundet ropas ut över bostadsområden i Fittja, Karlskrona och Växjö. Flera debattörer menar att vi måste tillåta detta utifrån religionsfriheten. Det är både okunnigt och felaktigt.
Böneutrop är inte ett nödvändigt rekvisit för att kunna utöva religionen. Detta bevisas bäst av att de flesta muslimska moskéer inte har eller vill ansöka om tillstånd för böne
utrop. Dessutom, om religionsfriheten skulle kräva ett godkännande av böneutrop så måste vi bevilja böneutrop fem gånger om dagen, sju dagar i veckan, året runt, och inte endast en gång i veckan.
Som kristdemokrat kommer jag alltid försvara alla människors rätt att få utöva sin religion, alldeles oavsett om man är kristen, muslim, jude, ateist, buddist osv. Religionsfriheten – att ensam eller tillsammans med andra få utöva sin religion – är grundlagsfäst och skall så vara.
Religionsfriheten är en mänsklig rättighet och får inte sättas på undantag alldeles oavsett vad vi tycker om andra religioner som finns i vårt land. Vår rätt till religions
frihet får dock inte begränsa andras rätt till samma sak. Rättigheter begränsas således av andras rätt till samma rättigheter. Religionsfrihet är även rätten att inte ha en religiös tro.
Det innebär att vi inte ska behöva eller tvingas lyssna till återkommande och institu
tionaliserade trosbekännelser som via högtalare ropas ut från religiösa byggnader som medborgare inte kan värja sig för i sina hem.
Hans Eklind (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag