Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2824 av Camilla Hansén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skolväsendets finansiering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen. Motivering Samhällets förväntningar på skolväsendet är höga. Utbildning i en snabbt föränderlig omvärld är komplext och måste ges de bästa förutsättningarna. Alla elevers rätt till utbildning är fundamental, och det är ett politiskt ansvar att genom relevanta regleringar och stabil finansiering ge skolväsendet förutsättningar att följa lagar och förordningar samt övriga styrdokument och mål. Ett sätt för staten att ta större ansvar för likvärdig utbildning i hela landet är att se till att skolhuvudmännen får förutsättningar för det genom att skolväsendet är väl finansierat och att staten tar ett större ansvar för finansieringen. Det är en stor brist att regeringens proposition inte innehåller en realistisk analys av kostnader med ett helhetsperspektiv på reformens faktiska genomförande. Det påtalas på olika sätt av mindre kommuner som Ragunda och Ljusnarsberg samt av Elevernas riksförbund och fackliga organisationer (Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledare). Även Skolverket behöver ges förutsättningar att ge skolor ett aktivt stöd för att arbeta med att utveckla sin verksamhet för att ge alla elever utbildning utifrån deras förutsättningar. Det innebär ett kontinuerligt, systematiskt kvalitetsarbete på varje skola som bidrar till hög kvalitet och hög likvärdighet samt höga kunskapsresultat. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att den ska jämna ut skillnader i elevers bakgrund. Alla är olika och skolan måste därför kunna ta hänsyn till, och ta vara på, olikheter i intressen, styrkor och inlärningsmetoder. Det görs bäst genom att likvärdigheten ökar och segregationen bekämpas i svensk skola. I det arbetet behöver regeringen beakta att Sveriges skolhuvudmän är olika och att Sverige som land har olika förutsättningar i olika delar av landet. Små kommuner och stora kommuner skiljer sig åt fundamentalt, och staten behöver säkerställa att finansieringen av den här reformen når de skolhuvudmän där berörda elever finns, oavsett om det är på landsbygder eller i förorter, i storstäder eller i skärgårdar. Enligt skollagen ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekono ­ miska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i skollagen. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 1, 8 och 9 §§ skollagen). I skollagen regleras också alla elevers rätt att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Den rätten omfattar alla elever, de som går i en anpassad skolform och de som lätt når höga betyg och uppfyller kunskaps ­ målen (3 kap. 2 § skollagen). Med tanke på skolans uppdrag och skollagens innehåll är det positivt med politiska förslag som ämnar bidra till skolans uppdrag och att den verksamhet som bedrivs följer skollagens skrivelser. Trots att förslagen i regeringens proposition 2023/24:79 är välkomna för de elever de berör är det viktigt att slå fast att alla elever har rätt att mötas på sin nivå utan att söka särskilda kurser eller flytta till andra delar av landet för att få sina behov tillgodosedda. Det borde vara regeringens högsta prioritet. Att särskilt begåvade elevers kunskapsinlärning tillgodoses av mer avancerade upp ­ gifter för ökad intellektuell stimulans är bra, men det är också ett uppdrag som svensk skola redan har. Med samhällets socioekonomiska skillnader och olika utbild ­ nings ­ nivåer drabbar konsekvenserna av ojämlikhet även elevers skolgång. Det finns därför en sannolikhet att särskilt begåvade barn och ungdomar från socioekonomiskt välmående hemmamiljöer som går i väl fungerande skolor, med vårdnadshavare med hög utbild ­ ning, lättare kommer att fångas upp och erbjudas mer stimulerande skoluppgifter. Likvärdigheten behöver öka i den svenska skolan i hela landet – det ska vara tydligt att man inte ska behöva byta skola eller flytta till en annan ort för att få den utbildning som man har rätt till. Vissa särskilt begåvade elever löper troligen en större risk att deras behov inte kommer att tillgodoses i lika stor utsträckning. Det kan handla om elever vars socio ­ ekonomiska förutsättningar är sämre eller att vissa vårdnadshavare inte i lika hög utsträckning uppmärksammar barnens högre intellektuellt stimulerande behov eller att vissa skolor inte har förmågan att uppmärksamma elevernas behov eller erbjuda den typ av spetsutbildning som nu beskrivs. Det är därför lämpligt att införa krav på att regeringens proposition 2023/24:79 systematiskt följs upp och utvärderas i linje med skolans grunduppdrag och skollagens skrivelser. Uppföljningar av reformen behöver vara breda och omfatta finansiering, samtliga elevers sociala situation på kort och lång sikt, genomströmning och resultat. Camilla Hansén (MP) Jan Riise (MP) Amanda Lind (MP) Rasmus Ling (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning snarast ska föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem, samt gymnasieskola och gymnasiesärskola, kan införas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna idéburna skolenheters särart och omfattningen av ett värdeöverföringsförbud och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idéburna skolenheter och särredovisning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och utvärdering av lagens konsekvenser och tillkännager detta för regeringen. Motivering Villkoren för friskolesektorn behöver skärpas, men Miljöpartiets bedömning är att regeringens förslag är både otillräckligt och för komplext för att ge tillräcklig effekt mot de brister som ett utpräglat system med marknadsskola innebär. Otillräckligheten handlar om att regeringen inte tagit fram underlag för att riksdagen ska kunna ta ställning till ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän. Komplexiteten handlar om att tillsynen kräver stora resurser av både myndigheter, skolhuvudmän och lärare – resurser som borde satsas på att alla elever ska möta skickliga lärare som har tillräckligt med tid för sina elever. Riksdagen har fattat beslut i en rad frågor som begränsar negativa effekter av friskolesektorns vinstincitament, t.ex. nytt betygssystem som minskar risken för glädjebetyg, regler kring tillgång till läromedel av hög kvalitet, beslut om att alla skolor ska ha bemannade skolbibliotek, ägar- och ledningsprövning, krav på ekonomisk stabilitet samt utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister. Regeringen har nu lagt ett tunt förslag om reglering av friskolemarknaden på riksdagens bord. De ursprungliga direktiven till utredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102) innehöll uppdrag om att utreda och föreslå förbud mot vinstutdelning. Tidöregeringen ändrade direktiven och bytte utredare. På grund av att regeringen bröt ut en bärande del av vad som behövs för att skärpa villkoren för friskolesektorn – att utreda hur ett vinstförbud kan gå till och lägga skarpa förslag om det – så är den här propositionens förslag otillräckliga. Miljöpartiet vill i stället se en utredning som analyserar hur ett vinstförbud för enskilda huvudmän i förskola, skola, gymnasieskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem ska genomföras och som lägger skarpa lagförslag om det. Svenska folkets stöd för att förbjuda företag med vinstsyfte att driva skolor har vuxit de senaste drygt tio åren, till att vi i dag är i ett läge där 70 procent inte vill ha vinster i skolan. Stödet för att stoppa vinsterna är starkt över olika åldersgrupper (mellan 59 och 74 procent är positiva), över utbildningsnivåer (66–75 procent), oavsett om du bor i stad eller på landet (69–73 procent) och över grupper med olika nivå av politiskt intresse (68–71 procent). Stödet skiljer sig åt något beroende på hur de som svarat beskriver sin position på en politisk vänster-högerskala, där det finns en klar majoritet för att förbjuda att skolor drivs av företag med vinstintresse i gruppen för de som beskriver sig som ”klart till vänster” (87 procent), ”något till vänster” (88 procent), ”varken höger eller vänster” (68 procent) och ”något till höger” (59 procent). Endast i gruppen som placerar sig ”klart till höger” är det endast en minoritet som vill förbjuda vinstintresse (42 procent tycker det är ett bra förslag), allt enligt SOM-institutets mätningar Allmän ­ hetens åsikter om politiska förslag 2025 (rapport 2026:23). Motståndet mot vinster i skolan är också stort bland skolans medarbetare. Som Sveriges Lärare påpekar i sitt remissvar är nio av tio lärare i grund- och gymnasieskolan emot att skolor ska kunna ta ut vinst utan att återinvestera den i verksamheten. Även bland de lärare som arbetar i vinstdrivande friskolor är motståndet stort. En mycket klar majoritet bland lärarna i alla vinstdrivande skolor, inom samtliga skolformer är emot vinstintresset: i grundskola F–6 nästan åtta av tio lärare, i grundskola 7–9 över sex av tio och i gymnasieskolan över sju av tio lärare. Även om propositionens övergripande ansats inte är tillräcklig, ser vi att det finns vissa förslag som är ett steg i rätt riktning. Värdeöverföringsförbud och vidare uppföljning Miljöpartiet accepterar förslaget om ett värdeöverföringsförbud för huvudmän, men är skeptiska när det gällere den korta tidsfristen på fem år samt den allmänna omfatt ­ ningen. Miljöpartiet instämmer i kritiken från flera remissinstanser – som bl.a. Malmö, Skellefteå och Stockholms kommuner, Idéburna skolors riksförbund, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Föräldraalliansen Sverige, Waldorfskolefederationen och LO – att grundproblemet kvarstår och skolkoncerner kommer fortsatt att kunna göra vinst på bekostnad av barns och ungas utbildning. Därför vill Miljöpartiet att förbud mot vinstutdelning ska utredas snarast. Vi vill också lyfta fram risken att värdeöverföringsförbud får oproportionerliga konsekvenser för idéburna huvudmän. Dessa bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har i regel inte möjlighet att dela ut överskott till ägare. Ett generellt värdeöverförings ­ förbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka. Regeringen bör därför analysera konsekvenserna för idéburna huvudmän särskilt och överväga undantag eller en anpassad reglering som tar hänsyn till deras associationsform och verksamhetens särart. Förslaget omfattar dessutom bara etablerade skolkoncerner, vilket riskerar att leda till en cementering av den befintliga skol ­ marknaden. För att undvika oligopolbildning samt säkerställa små idéburna aktörers fortlevnad, föreslår Miljöpartiet att förslagens konsekvenser utvärderas inom en skälig tid, förslagsvis två år efter att lagen trätt i kraft, dvs. under 2029. Reformera skolpengsmodellen Så länge skolor kan välja elever och göra neddragningar i sin verksamhet på grund av olika ansvar mellan kommunala och fristående skolor, kommer en ojämlikhet och problematik med systemet att finnas. Miljöpartiet anser därför att skolpengsmodellen behöver reformeras. Skolpengssystemet måste göras om så att de kommunala skolorna kompenseras för det lagstadgade ansvar de har för alla skolelever i kommunen och att större hänsyn tas till de kommunala skolornas fasta och trögrörliga kostnader. Därför vill Miljöpartiet att en översyn av friskolesektorn kompletteras med förslag som ser till att skolor ersätts för det samhällsansvar de tar genom utbudsansvaret och de merkostnader som följer av det. Särredovisning Miljöpartiet ser ett behov av förslaget om särredovisning för att kontrollera värde ­ överföringar. Som Skolinspektionen och Skolverket resonerar är särredovisning en förutsättning för ökad transparens och för att kunna utöva tillsyn. Vi ser dock också risker med att förslaget blir kontraproduktivt och riskerar att drabba mindre idéburna aktörer. Likt kommunala huvudmän som är undantagna från regeln, är idéburna skolor inte heller vinstdrivande. Förslaget kan därmed leda till en ökad administration för dessa typer av skolor, som särskilt drabbar små skolenheter på lands- och glesbygd. Därför vill Miljöpartiet att idéburna huvudmän inte ska omfattas av samma krav på särredovis ­ ning, men deras redovisning behöver vara öppen och transparent så att vem som helst kan granska grunden för överföringar mellan skolenheter. Camilla Hansén (MP) Mats Berglund (MP) Annika Hirvonen (MP) Jan Riise (MP) Nils Seye Larsen (MP) Ulrika Westerlund (MP)