Jämför sakliga förslag
A · Paket för att stärka den fria konsten
2022/23 · HA022176 · Amanda Lind (MP)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
2023/24 · HB022676 · Amanda Lind (MP); Jan Riise (MP); Camilla Hansén (MP); Annika Hirvonen (MP); Ulrika Westerlund (MP); Rasmus Ling (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.018 · ämneslikhet 0.789. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 16 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
16 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärlig frihet och principen om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka principen om armlängds avstånd i bibliotekslagen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stipendier för konstnärer och stöd till det fria kulturlivet och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en långsiktig återhämtningsplan för kulturen efter pandemin och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka trygghetssystemen för konstnärer och kulturskapare och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stipendier ska berättiga till socialförsäkringar och pension och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av stödfunktioner inom Försäkringskassan och Skatteverket för konstnärer och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler trygga anställningar och mer kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utöka systemet med allianser och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta uppmärksamma hot och hat mot konstnärer och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera upphovsrätten och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till breddad finansiering till kulturen, exempelvis genom stärkt avdragsrätt och bättre möjlighet till sponsring av kultur, och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa verksamhetsstöd till kollektiva konstnärsverkstäder och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda livemusikens och den fria kulturens förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att stärka bild- och formområdet och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny kulturpolitisk utredning och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen.
Hela texten jämförs: A 2912 ord · B 2142 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2176
av Amanda Lind (MP)
Paket för att stärka den fria konsten
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärlig frihet och principen om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka principen om armlängds avstånd i bibliotekslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stipendier för konstnärer och stöd till det fria kulturlivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en långsiktig återhämtningsplan för kulturen efter pandemin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka trygghetssystemen för konstnärer och kulturskapare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stipendier ska berättiga till socialförsäkringar och pension och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av stödfunktioner inom Försäkringskassan och Skatteverket för konstnärer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler trygga anställningar och mer kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utöka systemet med allianser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta uppmärksamma hot och hat mot konstnärer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera upphovsrätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till breddad finansiering till kulturen, exempelvis genom stärkt avdragsrätt och bättre möjlighet till sponsring av kultur, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa verksamhetsstöd till kollektiva konstnärsverkstäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda livemusikens och den fria kulturens förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att stärka bild- och formområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny kulturpolitisk utredning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Kultur, kreativitet och skapande är en grundläggande del av att vara människa, och den
fria kulturen är en av demokratins viktigaste byggstenar. Kulturpolitiken ska ha utgångs
punkt
i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form.
Konstens och kulturens frihet är en utgångspunkt för Miljöpartiets kulturpolitik. Vi har i regering lagt fram en ny museilag som fastlägger principen om armlängds avstånd mellan politiker och museiverksamheten. I samband med det arbetet ströks också rikt
linjer som den tidigare borgerliga Alliansen infört, som innebar att museerna skulle integrera olika jämställdhets- och mångfaldsfrågor i museernas verksamhet. Vi gav MYKA (Myndigheten för kulturanalys) i uppdrag att analysera frågan om hur principen om armlängds avstånd efterlevs i praktiken och tog ett samlat grepp kring de nationella styrdokumenten för att tydliggöra och inskärpa principen om konstnärlig frihet. Vi vill ta fler steg för att främja konstens frihet och oberoende.
Konstnärer och kulturskapare runt om i landet har drabbats hårt av pandemin. Det behövs ett långsiktigt arbete för kulturens återhämtning som sätter konstnärerna och det fria skapandet i centrum.
I regering har Miljöpartiet genomdrivit flera förstärkningar för det fria konstnär
skapet. I två omgångar har vi höjt stödet till det fria kulturlivet permanent med bland annat stärkta stipendier och anslag till fria grupper. Vi la fram stora kris- och
återstarts
stöd under pandemin, höjde anslaget till den regionala kulturen med 250
mnkr permanent
och införde produktionsincitament för film. 2016 presenterade S
‑
MP-regeringen en handlingsplan i nio punkter för att stärka bild- och formområdet med ett särskilt fokus på konstnärers villkor. Vi tog vidare den konstnärspolitiska utredningen Konstnär – oavsett villkor? (SOU 2018:23) och la 2021 fram en konstnärspolitisk skrivelse till riks
dagen, Politik för konstnärers villkor 2020/21:109, med ett helhetsgrepp på insatser för att stärka konstnärers villkor. Flera viktiga utredningar ligger nu på bordet för att stärka konstnärers och egenföretagares trygghetssystem, däribland den pågående utredningen om SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Nu behövs en fortsatt offensiv politik för den fria konsten och kulturen.
Stärk den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd
Den fria konsten säger oss vad det är att vara människa och behöver ges möjlighet att blomstra i frihet. I konsten ryms inte bara skönhet utan också obehag och skevheter, och
den kan fungera som en spegel och kommentator kring olika samhällsfenomen. Konstens
kraft förstås väl av auktoritära regimer – där är den fria konsten det första som försvinner
och ställs i maktens tjänst. Skyddet av den fria konsten är därmed en helt grundläggande demokratifråga. De senaste åren har vi sett exempel på hur politiker försöker styra och ställa över konstnärliga yttringar som de ser som stötande eller moraliskt tvivelaktiga. Vi har sett politiker som velat stoppa enskilda utställningar på museer och evenemang på bibliotek, och hur politiker vill bestämma vilken konst som ska finnas i det offentliga rummet. Det finns även indirekta hot, som att konstnärers utsatta ekonomiska situation riskerar att skapa en anpasslighet utifrån vad som uppfattas vara den rådande politiska viljan eller att det viktiga arbetet för breddat deltagande i kulturlivet uppfattas styrande av konstens innehåll. Alla dessa hot måste vi ta oss an.
MYKA-rapporten identifierade ett antal utvecklingsområden för att stärka principen om armlängds avstånd, varav flera redan har tagits vidare. De lyfte bland annat behov
av ökad kunskap och förståelse för hur idealet om den konstnärliga friheten och principen
om armlängds avstånd ska förstås och efterlevas. Det handlar om myndigheternas
tillämpning, men även om verksamheter inom kommun och region, där avståndet mellan
politik och kulturverksamheter inte sällan är mycket kort, t.ex. genom att politiker direkt sitter i styrelser för kulturinstitutioner och verksamheter. Miljöpartiet förordar att ett uppdrag utfärdas till lämplig myndighet på kulturområdet om att ansvara för kunskaps
förmedling och rådgivning inom området konstnärlig frihet och armlängds avstånd.
Fördjupade dialoger bör även fortsätta med kulturmyndigheterna, kommuner och regioner
för att tillsammans diskutera slutsatserna från MYKA:s rapport och öka kunskapen om hur principen om armlängds avstånd kan skyddas och efterlevas.
De kulturpolitiska målsättningarna om rättvis tillgång till kultur är viktiga och bör ligga fast, till exempel arbetet med jämställdhet och mångfald, men styrningen behöver formuleras så att de inte riskerar att kunna missförstås och leta sig in som upplevda eller faktiska krav på det konstnärliga innehållet. Effekterna av de justeringar som gjorts i regleringsbrev och av ansvariga myndigheter behöver följas upp och utvärderas, för att se om ytterligare steg behöver tas för att säkra den konstnärliga friheten. Arbetet med styrelsetillsättningar vid de statliga kulturinstitutionerna bör även fortsättningsvis inriktas på att separera politiken från beslut om konst- och kulturstöd.
Vi vill även se över om lagstiftningen kan skärpas. Vi vill stärka skrivningarna om armlängds avstånd i bibliotekslagen. Tillämpningen av museilagen bör följas upp och behov av vidare steg för att lagstiftningen ska vara tillämpbar utvärderas.
Våren 2023 äger den internationella konferensen IFACCA Worlds Summit rum i Sverige. Den samlar kulturaktörer, forskare, politiker och civilsamhällesaktörer från hela världen i syfte att främja konstnärlig frihet globalt. Slutsatser från den konferensen bör tas omhand.
Håll i återhämtningen efter pandemin
Pandemin har slagit hårt mot det fria kulturlivet. Många verksamheter vittnar om att publiken ännu inte hittat tillbaka och att det är svårt att hitta finansiering för att dra igång nya projekt. De kris- och återstartsstöd som Miljöpartiet var drivande att få till har varit viktiga och nödvändiga, men såväl återstartsutredningen som kulturlivet pekar på att det nu behövs en långsiktighet för att kulturlivet ska kunna återhämta sig och viktig kultur och kompetens inte går förlorad. Det är bra att den nya regeringen pekar ut konstnärers villkor och föreslår en förlängning av anslagen till konstnärsstipendierna. Samtidigt saknas många områden. Fria grupper, det ideella kulturlivet, biograferna, den
regionala kulturen, samlingslokalerna och de nationella minoriteternas kultur är exempel
på områden som nu får se återstartsstöden ryckas undan helt. Det är beklagansvärt att den nya regeringen inte ser och prioriterar kulturens behov mer.
Miljöpartiet vill förlänga återstartsstöden för 2023 för hela det fria kulturlivet och permanenta dem enligt återstartsutredningens förslag. Vi vill även fortsätta stärka den regionala kulturen och gå vidare med förslag så som digitalisering och upprustning av kulturarvet, vilket bidrar till arbetstillfällen och infrastruktur för kulturen i hela landet.
Stärk konstnärers villkor
För en reell konstnärlig frihet krävs att det finns rimliga villkor för konstnärer att verka. De enskilda kulturskaparna tillhör kulturlivets absoluta fundament. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlig
het att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Det är förstås för de verksammas egen skull, men också för att människor ska våga söka sig till yrket så att vi får ett brett, levande och mångfasetterat kulturliv i hela landet. Miljöpartiet vill se en bredd av insatser här.
Trygghetssystemen behöver förbättras för att även kulturskapare och egenföretagare ska kunna vara sjuka eller föräldralediga utan att ekonomin raseras. Utredningar om a
‑
kassan och socialförsäkringen är nu under beredning. Vi vill att trygghetssystemen moderniseras för att passa för konstnärers arbetsmarknad och arbetsprocesser, med en kombination av anställningar, kortare uppdrag, stipendier och säsongsbetonade intäkter. Vi vill permanenta de tillfälliga regler som genomfördes under pandemin när det gäller möjligheten för konstnärer att lägga sin firma vilande och ändå få rätt till a
‑
kassa. Den pågående utredningen om SGI var oerhört viktig att den kom till stånd. Det är viktigt att inte summan som kommer den enskilde konstnären till del minskar som en följd av en sådan reform. Anslagen till stipendierna bör därför ses över. Miljöpartiet vill även se en funktion inom Försäkringskassan med specialkompetens om konstnärers och kultur
arbetares sociala trygghet.
Vi menar att det bör finnas en inriktning att skapa fler trygga anställningar inom
offentligt finansierad scenkonst- och kulturverksamhet. Systemet med konstnärsallianser
är ett sätt att möjliggöra trygga arbetsvillkor för många. De statliga medlen till allians
erna har under åren bidragit till att öka frilansares sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslöshetskassan, utveckla matchning och förmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen. Det är ett system vi vill värna och utveckla, exempelvis genom att utreda om fler yrkeskategorier kan omfattas av systemet.
Drygt 70 procent av tillfrågade utställningsarrangörer uppgav 2021 vid en under
sökning av Kulturrådet att de följer avtalet om medverkans- och utställningsersättning, det så kallade MU-avtalet. Att följa MU-avtalet ska vara en självklarhet för arrangörer. I regleringsbrevet för 2021 fick Kulturrådet i uppdrag att göra en uppföljning av efter
levnaden och tillämpningen av MU-avtalet bland statliga och andra aktörer. De statliga utställningsarrangörerna är den kategori som följer MU-avtalet i störst utsträckning. Det är också de statliga arrangörerna som är juridiskt bundna att följa avtalet. Regionala arrangörer tillämpar MU-avtalet i nästan lika stor utsträckning som statliga aktörer. Användningen av MU-avtalet har alltså ökat sedan 2013 och många i undersökningen är positiva till vad avtalet inneburit för konstnärernas villkor. Samtidigt anger närmare 20 procent att de inte följer MU-avtalet. Det är främst privata aktörer och ideella föreningar som inte tillämpar avtalet. Begränsade ekonomiska resurser anges som huvudorsak. Att
anslå mer pengar kan vara ett sätt att underlätta för arrangörer, liksom att stärka anslagen
till den regionala kulturen. MU-avtalets utformning bör även ses över för att se om konstnärers villkor ytterligare kan stärkas inom ramen för avtalet.
Hot och hat drabbar röstbärare världen över, och konstnärer och kulturarbetare är en utsatt grupp. Vi vill införa fler fristäder för utsatta konstnärer, författare och journalister och det är också viktigt att fortsätta arbetet för att motverka hot och hat gentemot konstnärer i Sverige.
Upphovsrätten måste fungera för hur vi konsumerar kultur i en modern tid
Upphovsrätten måste fungera för hur vi konsumerar kultur i en modern tid och bidra till att kulturen finns tillgänglig för människor. Det är viktigt att upphovsrätten fungerar i vår digitala tidsålder där mycket av distributionen sker via internet. Framväxten av nya nätbaserade affärsmodeller, där kulturen är enkelt tillgänglig samtidigt som kultur
skaparna får betalt för sitt arbete, är positiv och ska stimuleras t
ex genom det arbete som pågår med implementeringen av DSM-direktivet. Syftet med upphovsrättsdirek
tivet är att harmonisera och modernisera reglerna för upphovsrätt på EU:s inre marknad. För Miljöpartiet har det varit viktigt att den svenska implementeringen av upphovsrätts
direktivet dels säkrar yttrandefrihet och frihet för användare, dels innebär en reell förbättring för rättighetshavare. Det är viktigt att upphovspersonerna får ett bra stöd i lagstiftningen för att avtal ska kunna träffas med de onlinetjänster som erbjuder upp
hovsrättsskyddat material och som ofta har ett långt starkare förhandlingsläge.
I den proposition som nu ligger på riksdagens bord finns flera positiva delar som gagnar upphovspersoner. Det är positivt att nuvarande regering genomfört vissa ändringar sedan promemorian och nu föreslår en justerad tid för retroaktivitet för att ersättningen för gamla avtal ska kunna justeras upp (från 10 år till 20 år). Det är även positivt att det är inskärpt att den som förvärvat upphovsrätt till ett verk minst en gång per år ska lämna ”aktuell, relevant och uttömmande” information till upphovsmannen om på de sätt verket har utnyttjats.
Samtidigt kvarstår viss problematik i balansen mellan upphovsrättsinnehavare och andra aktörer som ofta har en starkare ställning när avtal ska träffas eller när informa
tion ska ges om hur ett verk används. Vi menar därför att det dels hade behövts juster
ingar på vissa punkter i lagförslaget, dels ett ställningstagande om löpande utvärdering av implementeringen av lagstiftningen med hänvisning till dess stora betydelse och att Sverige inte bör avvika väsentligt från övriga länder i sin tillämpning på ett sätt som drabbar upphovspersoner negativt. Nu är det viktigt att löpande följa implementeringen och effekterna av den, liksom kommande arbete som rör upphovsrättsområdet.
Bredda finansieringen till kulturen
Vi vill stärka konstens och kulturens finansiering, och att öka förutsättningarna för privat finansiering är en sådan del. Även återstartsutredningen har förslag som går i denna riktning. Vi vill gå vidare med en konkret utredning som tittar på möjligheten till avdrag av investeringar i och sponsring av kultur – utan att den offentliga finansieringen minskar. Avdragsrätt för inköp av konst är en sak som bör utredas, liksom frågan om en enhetlig kulturmoms.
Se över villkoren för kollektiva konstnärsverkstäder (KKV)
Det bedrivs en omfattande och viktig verksamhet runt om i landets kollektiva
konstnärs
verkstäder. De underlättar för konstnärligt skapande då medlemmarna delar på utrustning
och lokaler. KKV fungerar också som bas för kollegialt utbyte och samverkar ofta med det lokala och regionala konstlivet. Idag finns ett statligt utrustningsbidrag för kollektiv
verkstäder, men inget statligt stöd för driften av dessa ibland ganska omfattande verk
samheter. Vissa kollektivverkstäder i Sverige är dessutom av nationellt intresse då de
erbjuder unika verkstadsmöjligheter för konstnärer i hela Sverige, exempelvis stengården
hos KKV Bohuslän och bronsgjuteriet hos KKV Göteborg. Vi föreslår att ett statligt driftsstöd till kollektivverkstäder utreds. Det skulle skapa en större stabilitet i verksam
heten och bättre möjliggöra för konstnärer runt om i landet att verka.
Stärk livemusiken och tillgång till livekultur i hela landet
För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Alla ska kunna uppleva evenemang live oavsett var i Sverige du bor. Här är anslagen till det fria kulturlivet en viktig fråga, men även lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna. Här behöver politik, närings
liv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. Det är inte
rimligt att den fria kulturen och livekulturen trycks allt längre bort från städernas centrum,
eller inte har några spelplatser alls i mindre orter runt om i landet. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar.
Stärk bild- och formområdet
Många konstnärer inom bild och form har svårt att försörja sig på sin konst och sektorn har länge varit underfinansierad. Under mandatperioderna som gått har vi bland annat tagit fram en ny konstnärspolitisk skrivelse, antagit en handlingsplan för bild- och form
området, arbetat med tillämpningen av MU-avtalet och stärkt de permanenta anslagen till konstnärsstipendier. Det var ett viktigt steg att bild och form 2018 blev ett nytt utpekat område inom kultursamverkansmodellen, men får en relativt liten del av de statliga och regionala bidrag som ges inom alla konstområden enl. Kulturrådets upp
följning av kultursamverkansmodellen 2020. Att ge utrymme till konst- och kultur
områden med en svag regional struktur är prioriterat för verksamhetsbidragen inom samverkansmodellen sedan 2021. I den pågående utredningen om kultursamverkans
modellen är det rimligt att diskutera hur detta bild- och formområde kan stärkas ytterligare och på vilket sätt. Vi menar även att en nationell strategi för att stärka bild- och formområdet kan vara ett möjligt nästa steg.
Ny kulturpolitisk utredning
Det har nu gått ett antal år sedan den senaste kulturutredningen och en översyn av de kulturpolitiska målen gjordes, och mycket har hänt i samhällsutvecklingen sedan dess. En ny kulturutredning bör därför tillsättas under innevarande mandatperiod. Det är rimligt att konstnärers villkor får ta plats även i de kulturpolitiska målsättningarna då det är en grundläggande förutsättning för ett fritt och starkt kulturliv. Även frågan om konsten frihet, digitaliseringen, följderna av pandemin samt barns och ungas rättvisa tillgång till kultur bör vara fokusområden för en ny kulturpolitisk utredning.
Amanda Lind (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2676
av Amanda Lind m.fl. (MP)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
73
240
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
469
082
660
000
1:3
Skapande skola
176
464
25
000
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
45
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
753
99
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
704
455
117
680
1:7
Myndigheten för kulturanalys
19
412
197
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1
119
544
79
743
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
249
098
52
516
2:3
Statens musikverk
101
716
3
021
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
203
678
6
057
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
138
586
1
403
3:3
Institutet för språk och folkminnen
76
355
763
4:1
Statens konstråd
11
577
5
120
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
518
±0
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
11
851
2
120
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
45
608
22
461
5:1
Konstnärsnämnden
23
991
245
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
558
530
30
000
6:1
Riksarkivet
491
019
29
765
7:1
Riksantikvarieämbetet
298
032
58
016
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
303
282
2
760
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460
000
±0
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
3
000
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1
464
578
104
672
8:2
Centrala museer: Stiftelser
275
714
5
000
8:3
Bidrag till vissa museer
79
718
5
000
8:4
Forum för levande historia
53
157
5
529
8:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
9:1
Myndigheten för stöd till trossamfund
16
782
171
9:2
Stöd till trossamfund
81
100
20
819
10:1
Filmstöd
554
444
55
000
11:1
Sändningar av TV Finland
9
574
97
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
491
35
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
633
±0
11:4
Stöd till taltidningar
51
456
±0
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
60
734
5
619
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
290
680
50
000
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
22
000
±0
13:1
Stöd till idrotten
2
116
811
275
000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
80
000
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
97
785
100
000
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
223
758
200
000
14:1
Statsbidrag till studieförbund
1
741
023
350
000
14:2
Statsbidrag till folkhögskolor
2
446
760
300
000
14:3
Bidrag till tolkutbildning
55
331
±0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
202
158
±0
15:1
Spelinspektionen
90
410
807
Summa
16
646
285
2
657
715
Stärk den fria kulturen
Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas.
Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld. Fristadssystemet stärks med 30 miljoner och 30 miljoner totalt till kulturlivets internationalisering, samt 150 miljoner permanent till Stärkta bibliotek (1:2). 20 miljoner för konstnärers internationalisering flyttas från 1:2 till 5:2. Vi satsar 100 miljoner på förstärkning av amatörkultur och lokalhållande organisationer.
En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet
Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att inte förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. Vi lägger 75 miljoner kronor som permanent återstartsstöd för att stärka arrangörsledet och andra behov (1:2). Detta stärker kulturens återstart och möjligheter att bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet.
Kultursamverkansmodellen fortsätter att förstärkas med 100 miljoner permanent årligen (1:2). Vi behöver underlätta för kulturella och kreativa näringar (KKN). Den KKN-strategi som Miljöpartiet i regering tillsatte en utredning om behöver nu snarast
tas fram. Miljöpartiet vill utreda möjligheten till avdrag för investeringar i och sponsring
av kultur för att bredda finansieringen till kulturlivet, dock ej på bekostnad av en stark offentlig finansiering. Finansieringen av Unga Klara stärks med 2 miljoner, och 25 miljoner kronor går till satsningar för nationella minoriteter med en permanent satsning på 8 miljoner till Giron Sámi Teáhter (1:2).
Folkbildning
Stödet till folkbildningen genom studieförbunden och folkhögskolorna värnas. Ned
skärningarna väntas få stora konsekvenser för kultur, bildning och demokratin i vårt land. Det är anmärkningsvärt att regeringen går vidare med det starkt kritiserade förslaget att regeringen själv fördelar anslaget mellan folkhögskolorna och studieför
bunden. På detta sätt ställer man delarna av folkbildningen mot varandra och slår in en kil i det traditionella systemet av självförvaltning, likt idrottsrörelsens, samtidigt som man rundar den folkbildningsutredning som förra regeringen tillsatte.
Vi återför de 250 miljoner (14:3, 14:4) som regeringen dragit in för studieförbunden 2024, tillför 400 mnkr i permanent förstärkning till folkbildningen samt inväntar folkbildningsutredningens förslag innan eventuella förändringar görs av modellen för anslagsfördelning.
Ökade lokalkostnader
I regeringens budget drar man ner stödet till bland annat Operan, Dramaten och Riksteatern som en generell besparing i statsförvaltningen. Vi avvisar den generella besparingen som regeringen gör och satsar 60 miljoner för PLO för 2024. Därutöver skjuter vi till 3,6 miljoner för kostnadsökningar och flytt samt 3,4 miljoner till Dramaten för underhåll/avskrivningar fastighet.
Vi skjuter till 5
miljoner till Statens historiska museum, 3
miljoner till Natur
historiska och 2
miljoner för bevarandeinsatser av kulturarvet. Därutöver satsar vi 55 miljoner på Nationalmuseum, samt 25 miljoner för att möta ökade kostnader för av
skrivningar, lokalanpassningar och hyra hos övriga museer. Vi vill se ett National
museum som inte behöver hålla stängt två dagar i veckan för att ansvariga politiker inte ger dem de förutsättningar som anstår ett nationalmuseum.
Kulturarvet – stärk beredskapen
Beredskapsarbetet för kulturarvet i händelse av kris och krig behöver stärkas. Vi går vidare med återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering, dock med några års längre genomförandetid – en satsning på 80 miljoner (7:1 och 8:2). Vi avsätter även ytterligare medel för vård och upprustning av fysiska kulturarvsmiljöer där ideella kulturarvsföreningar ges utökad möjlighet att bidra. Vi avsätter 25 miljoner till stärkt beredskap där RAÄ ges ett uppdrag att fungera samordnande och avsätter medel för praktiskt arbete inom kulturarvsinstitutionerna och museerna.
Kulturen vi upplever tillsammans
Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och live
kulturen trycks allt längre bort från städernas centrum, eller inte har några spelplatser alls i mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar. Vi genomför en satsning på 100 miljoner kronor för att stödja de statliga scenkonst- och museibyggnaderna för ökade kostnader kopplade till hyror och lokaler (8:1 och 8:2).
Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras
Kulturskapares ekonomiska och sociala villkor behöver förbättras och upphovsrätten moderniseras. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offent
liga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort.
Således är det viktigt att utredningarna om trygghetssystemen – a-kassan, social
försäkringen och SGI – landar rätt, och det är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Utöver detta vill vi stärka och utvidga systemet med konstnärsalliansen, och avsätta 30 miljoner permanent till Konstnärsallianserna för att förstärka stipendierna till konstnärer då Tidöpartierna sänker summan från 2023 till 2024 (5.2).
Film
Filmområdet går nu igenom stora förändringar. Vi införde produktionsincitament för film förra mandatperioden, behovet överstiger tillgängliga medel och därför förstärker vi reformen för att hela den audiovisuella sektorn ska utvecklas och stärkas. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film, stärka biografsektorn och tillsätta en filmpolitisk utredning. Vi genomför en permanent satsning på 55 miljoner kronor (10:1).
Barns kultur ska särskilt värnas
Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden för kultur
skolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att nya metoder har kunnat prövas och satsningar har kommit till för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Vi satsar 100 miljoner på kulturskolan permanent, och vill att utform
ningen av villkoren för dessa stöd ses över för ökad långsiktighet (1:2).
Skapande skola har varit en bra satsning men kommer tyvärr enbart 50
% av Sveriges elever till del. Vi vill därför förstärka anslaget med 25 miljoner samt tillsätta en skolkulturutredning för att kunna utforma stödet jämlikt (1:2).
Paket för läsfrämjande, språk och litteratur
Sverige behöver en utvecklad litteraturpolitik. En utredning är ett första steg. Vi vill även ta vidare det framgångsrika arbete som gjorts efter Läsdelegationens förslag. Bemannade skolbibliotek, ett långsiktigt förstärkt läsfrämjandearbete inklusive satsning på Läsfrämjandeinstitutets modell och mer läsning i skolan. Vi behöver inte symboliska åtgärder utan reformer som gör skillnad. Vi satsar 30 miljoner årligen i tre år för ett läsfrämjandelyft där vi även ger Läsrörelsen långsiktiga förutsättningar (1:2).
Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle
Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd och villkor för det demokratiska föreningslivet ska vara långsiktiga och tydliga. Vi vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur, underlätta för landets alla eldsjälar, nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa samt barn och ungas fritid. Detta innebär bland annat att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas och att stödet till idrottsrörelsen höjs ytterligare.
Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga
Idrotten stärker folkhälsan och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i uppväxten, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritids
aktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap.
Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Stödet
till parasporten behöver stärkas med 30 miljoner. Dessutom vill vi möjliggöra en satsning på elitidrottares förutsättningar med en satsning på 100 miljoner särskilt inom de mindre
idrotterna, samt utvidgning av idrott i utsatta områden samtidigt som idrottens åter
hämtning i hela landet fullföljs.
Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydlig. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Samtidigt är naturklyftorna stora mellan de som har föräldrar som har friluftsvana samt de med starkare socioekonomiska förutsättningar. Frilufts
livets förutsättningar behöver säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Vi satsar 100 miljoner till friluftslivet och vill att det undantag i socialavgifts
lagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla för frilufts- och ungdomsorganisationer.
Det behövs platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet – i städer, i mindre orter och på lands- och glesbygder. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Stöden ska ut
formas jämställt och det offentliga ska vara en förebild i jämställd sponsring och stöd till elitsatsningar.
Operan
Frågan har blivit allt mer akut och ett beslut kan inte skjutas fram ytterligare. Miljö
partiet bedömer att den föreslagna lösningen, NOIO, svarar mot de flesta av de aktuella behoven. Operan kan få en modern byggnad för sin verksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Vi bedömer det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi förordar att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renovering och ombyggnad av Kungliga Operan snarast.
Amanda Lind (MP)
Jan Riise (MP)
Camilla Hansén (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Rasmus Ling (MP)