Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
2022/23 · HA022291 · Martin Ådahl (C)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
2023/24 · HB022749 · Martin Ådahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.023 · ämneslikhet 0.555. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.625 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringens förslag 1).
B1
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringens förslag 2).
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kompensation för höga drivmedelspriser på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera i inkomstskattelagen för att utöka skattereduktionen i jobbskatteavdraget särskilt för låga och medelhöga inkomster och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 591 ord · B 347 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2291
av Martin Ådahl (C)
med anledning av prop. 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringens förslag
1).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringens förslag
2).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kompensation för höga drivmedelspriser på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Centerpartiet oroas av effekterna av de höga bränslepriserna för svenska hushåll och företag. Inte minst för människor som bor på landsbygden och är beroende av bilen är nuvarande prisnivåer mycket betungande. Det är rimligt att politiken agerar för att säkerställa att effekten av de höga bränslepriserna, som bland annat beror på Rysslands krig mot Ukraina, fördelas mer rättvist.
Samtidigt är det viktigt att politiken inte bortser från sitt ansvar att nå Sveriges klimatmål. Avgörande i det arbetet är att ställa om fordonsflottan. En högre andel av personbilarna behöver gå på el, samtidigt som de fordon som fortsatt körs på bensin och diesel i högre grad måste tanka biodrivmedel. Det är också viktigt att politiken inte bidrar till en ökad efterfrågan på fossil energi, då detta riskerar att gynna de ryska offentliga finanserna.
Regeringens förslag om att sänka skatten på bensin och diesel är dåligt utformat. Sänkningen riktas till alla, inklusive boende i storstäder. Sänkningen påverkar också
prismekanismerna och leder på marginalen till ökad konsumtion av fossil bensin och diesel. Trots en hög offentligfinansiell kostnad leder den, i förhållande till skatte
nivåerna för år 2022, också bara till en sänkning av skatten på diesel med
ca
40 öre. För bensin sänks skatten med ca 14 öre.
För Centerpartiet är det naturligt att det primärt är hushåll som bor på landsbygden och som är beroende av bilen, i bemärkelse att de saknar rimliga alternativ, som i första hand bör kompenseras. Centerpartiet föreslår
därför
i stället ett mycket mer kraftfullt, men fokuserat, stöd för att möta de höga pumppriserna. Vi vill ge bilägare på lands
bygden en nedsättning motsvarande
3
kronor
per liter bränsle
, för en körsträcka upp till 2
000 mil. För en person som nyttjar denna nedsättning maximalt innebär detta 3
600 kronor per år i lägre kostnader. För en person som kör 2
000 mil om året, och har en bil som förbrukar 0,6 liter diesel per mil, innebär regeringens förslag en minskad kostnad för bränsle om 1
200 kronor. Centerpartiets förslag är alltså tre gånger kraftigare för denna person.
Förslaget om slopad koldioxidskatt på bränsle för kraftvärme- och värmeproduktion inom EU
ETS motiveras med att det skulle leda till något högre elproduktion i kraft
värmeverk, vilket i sin tur skulle ge lägre elpriser. Argumentationen är bristfällig. Befrielsen skulle inte gynna ambitionen att öka kraftvärmeproduktionen, eftersom skatterelationen mellan bränsle för kraftvärmeproduktion och värmeproduktion upprätt
hålls. Slopad koldioxidskatt på bränslen för separat värmeproduktion skulle främja ökad användning av fossila bränslen även vid värmeproduktion med hetvattenpannor, något som innebär en ytterligare ökning av de svenska växthusgasutsläppen. Fastighetsägarna vill inte köpa fossil fjärrvärme och många bolag har redan ställt om till förnybart och vill inte försämra sina klimatbokslut. Det som behövs är minskade kostnader att använda topplastpannor. Där utgör
exempelvis
skatten på bioolja ett stort problem.
På grund av ovanstående anser Centerpartiet inte att förslaget om slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme- och värme
v
erk inom EU
ETS bör genomföras.
Martin Ådahl (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2749
av Martin Ådahl (C)
med anledning av prop. 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera i inkomstskattelagen för att utöka skattereduktionen i jobbskatteavdraget särskilt för låga och medelhöga inkomster och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige behöver en riktig tillväxtpolitik som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, som minskar företagens kostnader och uppmuntrar dem att anställa och som motverkar bristsituationer och stimulerar investeringsviljan i Sverige.
En grundprincip för en sådan politik är att inte höja de redan höga skatterna på arbete utan att sänka dem. I Centerpartiets budget föreslås en bred skattesänkning, ett utökat jobbskatteavdrag på inkomstskatten, med fokus på låga inkomster och medel
inkomster. Jobbskatteavdraget ska göra det lättare att öka sin arbetstid, att gå från bidrag till arbete och att klara kostnadskrisen. Skattesänkningen motsvarar 1
500 kronor per år för en person med 200
000 i årsinkomst och 2
800 kronor per år för en person med 400
000 i årsinkomst.
Vårt förslag innebär sänkt skatt för alla, med lika mycket som regeringen föreslår för de med inkomster över drygt 38
000 kronor i månaden, men med upp till åtta gånger mer än regeringen för de med riktigt låga inkomster. Detta åstadkoms både genom att höja gränsen för inkomsten som är helt skattefri och genom att skattereduktionen slår igenom snabbare för de med lägre inkomster över den gränsen.
Den totala offentligfinansiella effekten av detta förstärkta och utökade jobb
skatteavdrag är 2
miljarder kronor mer än regeringens föreslagna förändringar av
jobbskatteavdraget, alltså 13 miljarder kronor. Den förväntade effekten på sysselsättningen
av denna reform är positiv, med 0,12 procent fler i sysselsättning på lång sikt, jämfört med dagens regler
[1]
.
Med anledning av Centerpartiets eget förslag om förändringar i jobbskatteavdraget i budgetmotionen för 2024 avslås regeringens föreslagna ändringar i inkomstskattelagen och nedan beskrivs de förändringar som Centerpartiet hade velat se.
Martin Ådahl (C)
[1]
Riksdagens utredningstjänst 2023:848.