RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · En reformerad allbolag

2023/24 · HB021610 · Helena Lindahl (C); Daniel Bäckström (C)

Original hos Riksdagen

B · En reformerad allbolag

2025/26 · HD02982 · Helena Lindahl (C)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.806 · ämneslikhet 0.994. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.975A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera allbolagen och dess tillämpning så att lagstiftningen inte försvårar bostadsbyggande på mindre orter för kommunala bostadsbolag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera allbolagen och dess tillämpning så att lagstiftningen inte försvårar bostadsbyggande på mindre orter för kommunala bostadsbolag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 465 ord · B 463 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1610 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C) En reformerad allbolag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera allbolagen och dess tillämpning så att lagstiftningen inte försvårar bostadsbyggande på mindre orter för kommunala bostadsbolag och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige har vi en lång tradition av offentligt ägda bostäder, en stor del av hyresrätts ­ beståndet i Sverige är av hävd ägt av kommunala bostadsbolag och stiftelser. Detta avviker i viss mån från hur det ser ut i andra EU-länder och med anledning av detta så har Sverige fått en speciallagstiftning (allbolagen). Den första januari 2011 ersattes lagen om allmännyttiga bostadsföretag med lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, allbolagen. Syftet med den nya lagen är att klargöra att kommunerna har rätt att driva allmännyttiga bostadsaktiebolag, men att det måste ske i sådana former att konkurrensen inte snedvrids. Lagen har utformats så att det svenska regelverket inte strider mot EU:s konkurrens- och statsstödsregler. Allbolagen har två bärande principer som är ganska motsägelsefulla. Dels skall de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen kunna ta samhällsansvar, dels skall de vara affärsmässiga i sitt agerande. Tolkning över tid har lett till ökad tyngd för affärsmässig ­ heten. Pendeln har nu slagit så långt att det måste till en justering i lagen. Den tolkning som nu görs av lagen gör att det endast är möjligt att bygga i städerna och om ett allmännyttigt bostadsbolag väljer att bygga i en av de mindre orterna i en kommun så är det inte längre möjligt. Allbolagen tillkom för att inte snedvrida konkurrens och ur det perspektivet är den viktig och fyller en funktion, men syftet kan inte varit att omöjliggöra byggande på orter där fastighetsvärdena är något lägre men där det ändå finns ett behov. Denna utveckling syns över hela Sverige. Det överdrivna kravet på affärsmässighet inom de allmännyttiga bostadsbolagen gör att i princip inga hyreslägenheter byggs på landsbygden och i dess tätorter, trots att det finns en efterfrågan. Detta samtidigt som de privata marknadsaktörerna också lyser med sin frånvaro vad gäller nyproduktion på landsbygden och mindre orter. Risken för snedvriden konkurrens är därför låg. Allbolagens övertolkning vad gäller affärsmässighet driver på urbaniseringstrenden och den regionala klyvningen av Sverige. Nu är det hög tid att förändra lagstiftningen så att det blir möjligt för de allmännyttiga bostadsbolagen att också bygga på fler orter. De allmännyttiga kommunala bostadsbolagens samhällsansvar och marknadskompletterande funktion behöver förstärkas. Det kan till exempel ske genom att öppna för längre avskrivningstider och lägre avkastningskrav vid nyproduktion på landsbygden. Med stöd i det ovan anförda bör därför riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförts i motionen om en översyn av allbolagen för att underlätta för nyproduktion av bostäder på landsbygden och mindre orter. Helena Lindahl (C) Daniel Bäckström (C)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:982 av Helena Lindahl (C) En reformerad allbolag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera allbolagen och dess tillämpning så att lagstiftningen inte försvårar bostadsbyggande på mindre orter för kommunala bostadsbolag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I Sverige har vi en lång tradition av offentligt ägda bostäder och en stor del av hyres ­ rättsbeståndet i Sverige är av hävd ägt av kommunala bostadsbolag och stiftelser. Detta avviker i viss mån från hur det ser ut i andra EU-länder och med anledning av detta så har Sverige fått en speciallagstiftning (allbolagen). Den första januari 2011 ersattes lagen om allmännyttiga bostadsföretag med lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, allbolagen. Syftet med den nya lagen är att klargöra att kommunerna har rätt att driva allmännyttiga bostadsaktiebolag, men att det måste ske i sådana former att konkurrensen inte snedvrids. Lagen har utformats så att det svenska regelverket inte strider mot EU:s konkurrens- och statsstödsregler. Allbolagen har två bärande principer som är ganska motsägelsefulla. Dels ska de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen kunna ta samhällsansvar, dels ska de vara affärsmässiga i sitt agerande. Tolkning över tid har lett till ökad tyngd för affärsmässig ­ heten. Pendeln har nu slagit så långt att det måste till en justering i lagen. Den tolkning som nu görs av lagen gör att det endast är möjligt att bygga i städerna och om ett allmännyttigt bostadsbolag väljer att bygga i en av de mindre orterna i en kom ­ mun så är det inte längre möjligt. Allbolagen tillkom för att inte snedvrida konkurrens och ur det perspektivet är den viktig och fyller en funktion, men syftet kan inte ha varit att omöjliggöra byggande på orter där fastighetsvärdena är något lägre men där det ändå finns ett behov. Denna utveckling syns över hela Sverige. Det överdrivna kravet på affärsmässighet inom de allmännyttiga bostadsbolagen gör att i princip inga hyreslägenheter byggs på landsbygden och i dess tätorter, trots att det finns en efterfrågan. Detta samtidigt som de privata marknadsaktörerna också lyser med sin frånvaro vad gäller nyproduktion på landsbygden och mindre orter. Risken för snedvriden konkurrens är därför låg. Allbolagens övertolkning vad gäller affärsmässighet driver på urbaniseringstrenden och den regionala klyvningen av Sverige. Nu är det hög tid att förändra lagstiftningen så att det blir möjligt för de allmännyttiga bostadsbolagen att också bygga på fler orter. De allmännyttiga kommunala bostadsbolagens samhällsansvar och marknadskompletterande funktion behöver förstärkas. Det kan till exempel ske genom att öppna för längre avskrivningstider och lägre avkastningskrav vid nyproduktion på landsbygden. Med stöd i det ovan anförda bör därför riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförts i motionen om en översyn av allbolagen för att underlätta för nyproduktion av bostäder på landsbygden och mindre orter. Helena Lindahl (C)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag