Jämför sakliga förslag

A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabellen i motionen. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utbildning är en grundsten för vårt demokratiska samhälle. Den kunskap och de förmågor som förmedlas i skolan är helt avgörande – såväl för individens livsresa som för sam ­ hället i stort och Sveriges konkurrenskraft. Grunden för livsresor byggs genom kunskap, bildning, förmågor och rättigheter. Varje elev har rätt till en utbildning av hög kvalitet. En utbildning som utökar individens möjligheter i samhället, den personliga friheten och som leder till jobb. Svensk skola är idag dock inte en skola för alla. Dagens betygs ­ system gör att de elever som har det svårast i skolan, och som inte klarar kraven, stängs ute från vidare studier och riskerar att kastas ut i utanförskap. Här är Sverige unikt i Europa. Elever som har det svårt i skolan behöver mer stöd. Men betygsystemet behöver även ses över i grunden. För Centerpartiet ska utbildningen hålla hög kvalitet, från förskolan ända upp till universitets- och forskningsnivå. Vårt utbildningssystem behöver svara upp mot efter ­ frågan på kompetent arbetskraft, möjliggöra för yrkesväxling och präglas av ett starkt bildningsideal. Utbildningsväsendet behöver i större utsträckning samverka med sam ­ hälle och näringsliv så att utbildningar, såväl akademiska som yrkesinriktade, blir mer verklighetsnära och relevanta för arbetsmarknaden. Högre utbildning behöver komma hela landet till del. Förskola Förskolan lägger grunden för livslångt lärande. Genom att tidigt nå fler barn, ökar möjlig ­ heterna att ge alla barn likvärdiga chanser till en bra skolgång. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna, som barn från socio ­ ekonomiskt utsatta eller nyanlända familjer. Samtidigt är det dessa barn som förskolan ofta inte når ut till. Centerpartiet vill att fler barn ska få möjlighet att delta i förskole ­ verksamheten. Centerpartiet vill därför erbjuda en plats tidigt för fler barn, oberoende av om föräldrarna arbetar eller inte. Bristen på förskollärare är dock ett hinder för att kunna utöka förskoleverksamheten. För att höja kvaliteten i förskolan vill vi stärka yrkesstatus, arbetsvillkor och utbildning för förskolans personal genom ett brett kompetenslyft. Vi vill se karriärtjänster och att kompetensutvecklingsgarantin även ska gälla för pedagoger i förskolan. För att stärka barnskötarrollen ytterligare vill Centerpartiet, på sikt, införa en skyddad yrkestitel för barnskötare och se en standardisering av grundutbildningen för barnskötare. Det måste också bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare under tiden de arbetar i förskolan. Här behöver staten ta ett tydligare ansvar. Skolverket behöver se över hur man ytterligare kan möta kompetensbristen genom fler utbildningsplatser och för att få fler obehöriga pedagoger att nå en examen, exempelvis genom de pedagogiska utbildningarna (VAL, ULV och KPU). För att säkerställa nyexaminerade förskollärare i hela landet behöver lärcentrum utvecklas. Grund- och gymnasieskola Svensk skola fungerar överlag bra. Eleverna presterar exempelvis bättre än OECD-snittet i kunskapsmätningen Pisa och möjligheten till en trygg och bra skolgång är god i stora delar av landet. Men det finns också utmaningar som måstes tas tag i. Det handlar bland annat om att många elever går ut grundskolan utan behörighet och således stängs ute från vidare studier, att lärarna är för få och inte ges tillräckliga förutsättningar att under ­ visa, att många barn och unga i skolan mår dåligt och kämpar med psykisk ohälsa och att villkoren mellan kommunala och fristående huvudmän är för ojämlika. Alla elever har rätt till en likvärdig skola av hög kvalitet. Svensk skola är idag dock inte en skola för alla. Dagens betygsystem gör att de elever som har det svårast i skolan stängs ute från vidare studier och riskerar att kastas ut i utanförskap. Dagens Samhälles granskning (2024) visar att 20 procent av eleverna saknar de betyg som krävs för att komma in på nationella program. Det innebär att vi underkänner närmare tio gånger så många ungdomar i skolan än länder som Danmark och Norge som ligger på liknande nivå när det kommer till Pisaresultat och andel lågpresterande elever. Centerpartiet vill därför ta bort den hårda godkäntgränsen i grundskolan så att även de som har fått F ska ha möjlighet att, med sina övriga betyg som grund, söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram. Dessutom vill vi öka stödet till gymnasiets yrkesprogram för att säkra uppemot 10 000 nya platser och ge möjlighet till ökat stöd. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång i klassrummet. Center ­ partiet ser fortsatt ett behov av att höja läraryrkets status. En del i det är en bra och utmanande lärarutbildning som tydligt är knuten till aktuell forskning. För en uppvärdering av läraryrket behöver det därför skapas förutsättningar för att utbudet av lärarutbildningar ska öka, kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling, kollegialt lärande samt minskad detaljstyrning. Det behövs också tydliga karriärvägar, skickliga skolledare som leder det pedagogiska utvecklingsarbetet och mer klassrumsnära forskning. Onödig ad ­ ministration behöver minskas. Vi vill se ett skolpengssystem som bättre tar hänsyn till skolors olika ansvar och elevers behov, där kommuner ersätts för sina faktiska kostnader, som att se till att alla barn får en utbildning och att upprätthålla driften av små skolor. Oseriösa huvudmän som inte lever upp till skollagens krav underminerar välfärdens legitimitet. Friskolereformen måste därför ses över och reformeras i sin helhet. Vi behöver ställa tydliga krav på skol ­ huvudmännen. Skolan är inte vilken verksamhet som helst. Våra gemensamma skatte ­ pengar ska gå till elevernas undervisning och enbart till seriösa och långsiktiga aktörer som bedriver utbildning utifrån skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Till skolor som vill ge elever en god utbildning och som är villiga att stötta elever i deras livsresor. Förmågan att läsa, skriva och tala svenska är nyckeln till kunskap och till det svenska samhället. Det skapar förutsättningar för livsresor. För Centerpartiet är det viktigt att varje elev möts av höga förväntningar och ges stöd för att kunna nå kunskapsmålen och förverkliga sina drömmar. Det är utifrån elevernas förutsättningar och behov som skolans verksamhet ska utformas. Alla barn ska få chans till en god skolgång. Elevernas kunskaper ska höjas genom hela utbildningssystemet. Det är avgörande för att motverka ett växande utanförskap. Vi vill se en stärkt och utbyggd elevhälsa som arbetar förebyggande. Det behövs bättre samverkan mellan skolhälsovården, hälso- och sjukvård och socialtjänst för att barn och unga ska få rätt vård och stöd. Gymnasieskolan ska vara en arena där elever lär för livet, i en miljö som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Därför är kopplingen mellan gymnasiet och arbetsmarknaden central, oavsett om du läser ett högskoleförberedande eller yrkes ­ förberedande program. Olika vägar till arbete och studier behöver stärkas. Till gymnasiet är det en hög andel elever, jämfört med grundskolan, som aktivt väljer skola. För att kunna höja kvaliteten, erbjuda ett brett utbud av gymnasieprogram och möta arbets ­ marknadens efterfrågan behöver samverkan mellan kommunerna stärkas. Det finns en stor efterfrågan på yrkesutbildade från näringslivet, samtidigt som just eleverna väljer yrkesutbildningar i allt lägre utsträckning. Det är ett problem. Yrkes- och lärlingsutbild ­ ningarna är viktiga för tillväxten. Det gäller inte minst för de små och medelstora företagen som ofta saknar kompetent arbetskraft. För att öka statusen måste utbildningarna vara av hög kvalitet. De ska vara relevanta, verklighetsnära och leda till jobb. Företag som är potentiella arbetsgivare ska vara en drivande kraft i genomförandet av utbildningen. Branschskolor För att kunna tillgodose vissa smala branschers skriande behov av kompetent arbetskraft vill Centerpartiet återinrätta branschskolorna. Dessa skolor bör utvecklas i nära samarbete med branschen och samla olika specialyrkesutbildningar under ett och samma tak. Vi ser idag att det finns vissa branscher som skriker efter kompetent arbetskraft, men där det idag saknas människor att anställa, såsom exempelvis i energibranschen. Bara de närmaste två till tre åren förväntar energibranschen att så många som 8 000 tekniker och ingenjörer behöver rekryteras. Vi vill att regeringen ska återinföra branschskolorna, särskilt inom de sektorer där kompetensbristen är som störst. Vuxenutbildning Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre tid måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Vi vill ha en vuxenutbildning som gör det lätt för människor att läsa in behörighet till yrkeshögskola och högskola. Det ska även vara lättare att komplettera sina studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar senare i yrkeslivet. Yrkesutbildningarna passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Utbildningarna utvecklas i samarbete med näringslivet och är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Många får jobb kort tid efter utbildningen. Det måste bli lättare att byta spår under sitt arbetsliv. Vi vill att yrkeshögskolan byggs ut i hela landet och antalet korta kurser blir fler. För dem som läst ett högskole ­ förberedande program i gymnasieskolan måste det bli lättare att läsa in behörighet till yrkeshögskolan. Fler måste också få tillgång till yrkesinriktade kurser, för att kunna komplettera en tidigare utbildning. Det är viktigt med utökat antal platser på yrkesvux så att fler kan studera, och att utbildningarna i större utsträckning utformas tillsammans med näringslivet. Utbildningarna måste också ges längre planeringsförutsättningar och antagningsreglerna ses över. Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolan har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov , intressen och förkunskaper som varje elev har, genom både korta och långa utbildningar. Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande. Högre utbildning och forskning I Sverige behöver vi stärka inte bara utbildningen, utan också bildningen. Med bildning och konkurrenskraft som ledord kan vi forma en politik som för Sverige framåt, som skapar ett tryggare och mer sammanhållet samhälle samtidigt som vi stärker våra ekono ­ miska förutsättningar i den globala konkurrensen. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. En samverkan och en nära koppling mellan den högre utbildningen och omgivande samhälle är därför av största vikt. Centerpartiet vill verka för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Vi behöver därför mer fristående lärosäten, likt stiftelser. Vi ser det som angeläget att stärka den akademiska friheten. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Den akademiska friheten måste stärkas såväl institutionellt som finansiellt. Lärosätena måste få större makt att bestämma hur resurserna mellan forskning och undervisning ska fördelas. Lärosätena måste också få större autonomi att utse sina egna styrelser och kraven för medfinansiering måste minska. Utvecklingen går fort och arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft är stor. Centerpartiet anser att studenter som vill jobba under studierna måste ges friheten att bestämma det själva. I dag spelar familjebakgrunden alltför stor roll om någon väljer att plugga vidare. Vi vill se stärkt information och vägledning för att bredda rekryteringen till högskolan. Vi måste också ta vara på den nya tekniken. Den nya tekniken och digitaliseringen möjliggör fler distansutbildningar som i kombination med kommunala lärcentra gör högre utbildning tillgänglig för fler. Centerpartiet vill stärka studenthälsan i hela landet. Svensk forskning behöver stärkas för att stå sig i den internationella konkurrensen. Vi vill att Sverige ska ha världens bästa forskare – och då måste vi göra det attraktivt att forska här. Vi vill att det ska vara både prestigefullt, karriärdrivande och lönsamt för forskare att kunna forska, både på universitet och ute i olika branscher. Sverige behöver bli mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation. Vi behöver skapa attrak ­ tiva forsknings- och innovationsmiljöer, och bättre villkor för företag att bedriva forskning i Sverige. Samverkan mellan lärosäten och med näringsliv är viktig för vår konkurrenskraft och behöver därför stärkas. Sektorsbidrag till skolan De riktade statsbidragen till skolans verksamhet skapar så mycket administration för skolsektorn att de ofta inte ens söks av kommunerna. Därför väljer Centerpartiet att i stället ge ett brett bidrag till skolan som tillför de resurser som behövs för att upprätt ­ hålla och utveckla skolans verksamhet i hela landet. Samtidigt slås befintliga statsbidrag till skolan ihop med sektorsbidraget för att skapa en förutsägbar och likvärdig finansiering. Totalt satsar Centerpartiet 5 miljarder mer än regeringen på skolan i vårt förslag till budget. Som en del av detta lägger vi ihop drygt 12 miljarder i befintliga riktade bidrag och omvandlar dem till sektorsbidrag. Totalt blir det ett sektorsbidrag på 17 miljarder. Sektorsbidraget tillför ett nytt fokus på landsbygden i statens satsningar på skolan. Det viktas både utifrån socioekonomiska faktorer och kommunernas gleshet. På så sätt ger vi både mer pengar till skolor med större behov och mer till landsbygdskommuner där utslagningen visat sig vara som störst. Hela sektorsbidraget fördelas automatiskt enligt denna viktning till kommuner och andra huvudmän för grundskolan utan begränsande villkor eller krånglig administration, men följs såklart upp för att säker ­ ställa att det används till skolans verksamhet. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens skolverk 1 342 316 2 000 1:2 Statens skolinspektion 629 618 ±0 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 894 119 20 000 1:4 Sameskolstyrelsen 64 440 ±0 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 6 094 885 −3 979 000 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 269 837 ±0 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 560 000 ±0 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 204 720 ±0 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 118 582 ±0 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 097 526 ±0 1:11 Skolforskningsinstitutet 47 007 3 000 1:12 Praktiknära skolforskning 36 043 ±0 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 ±0 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 163 418 ±0 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 8 243 000 −8 243 000 1:16 Bidrag till vissa studier 17 525 ±0 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 156 422 ±0 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 171 383 ±0 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 010 383 37 000 2:1 Universitetskanslersämbetet 173 554 ±0 2:2 Universitets- och högskolerådet 227 348 ±0 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 182 340 ±0 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 535 797 ±0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 533 879 ±0 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 642 263 ±0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 510 004 ±0 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 882 329 ±0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 069 522 ±0 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 920 621 ±0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 680 969 ±0 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 329 980 ±0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 860 065 ±0 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 149 738 ±0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 849 860 ±0 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 888 686 ±0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 415 763 ±0 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 011 242 ±0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 815 936 ±0 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 467 765 ±0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 818 759 ±0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 307 884 ±0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 274 706 ±0 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 420 989 ±0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 956 771 ±0 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 347 661 ±0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 671 582 ±0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 309 992 ±0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 139 603 ±0 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 323 684 ±0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 738 969 ±0 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 899 ±0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 310 692 ±0 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 379 ±0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 232 369 ±0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 60 094 ±0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 131 673 ±0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 37 689 ±0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 605 687 ±0 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 574 ±0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 513 824 ±0 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 193 ±0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 560 129 ±0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 125 498 ±0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 493 750 ±0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 415 ±0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 481 860 ±0 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 351 ±0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 381 919 ±0 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 71 916 ±0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 454 954 ±0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 101 197 ±0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 195 309 ±0 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 000 ±0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 75 800 ±0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 14 079 ±0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 154 795 ±0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 146 ±0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 505 232 ±0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 135 511 ±0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 47 430 ±0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 46 185 ±0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 4 210 776 ±0 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 332 722 50 000 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 703 061 ±0 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 983 963 ±0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 70 980 ±0 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 8 439 046 ±0 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 ±0 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 209 513 ±0 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 345 356 ±0 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 54 314 ±0 3:6 Institutet för rymdfysik 64 659 ±0 3:7 Kungl. biblioteket 464 751 ±0 3:8 Polarforskningssekretariatet 70 712 ±0 3:9 Sunet 49 183 ±0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 700 ±0 3:11 Etikprövningsmyndigheten 57 418 ±0 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 11 750 ±0 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 80 695 ±0 3:14 Gentekniknämnden 5 045 ±0 4:1 Internationella program 81 589 ±0 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 ±0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 684 ±0 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 24 943 ±0 99:1 Sektorsbidrag till skolan ±0 17 197 000 Summa 103 845 141 5 087 000 Centerpartiet föreslår att ett antal riktade statsbidrag ska avvecklas för att istället slås samman till ett större sektorsbidrag till skolan. Dessa avvisningar påverkar särskilt anslag 1:5 och 1:15 inom utgiftsområde 16. Som en följd av det tillför Centerpartiet 17 197 miljoner till ett nytt anslag ”Sektorsbidrag till skolan” 2025, 15 717 miljoner 2026 samt 13 727 miljoner 2027. Centerpartiet föreslår anslag till 1:1 Statens skolverk för att sammanställa och analysera nationell statistik om elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Förslaget omfattar 2 miljoner kronor 2025 och 2 miljoner kronor per år 2026–2027. Under anslag 1:3 föreslås Specialpedagogiska skolmyndigheten få 20 miljoner kronor 2025 och samma belopp årligen 2026–2027 för att initiera och anordna ett kompetenslyft om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för rektorer och lärare. För att stärka evidensen i hela skolväsendet föreslås anslag 1:11 öka med 3 miljoner årligen 2025–2027. Förutom regleringarna för att skapa ett sektorsbidrag till skolan finns under anslag 1:5 en satsning på 300 miljoner kronor till gymnasieskolan för 2025 och samma summa årligen 2026–2027. Centerpartiet anser att den hårda godkäntgränsen bör slopas och för att bistå kommunerna i att möta ett ökat söktryck till särskilt yrkesprogrammen och för att öka stödet per elev inom dessa program. Anslag 2:64 utökas med 50 miljoner kronor 2025 och 100 miljoner kronor åren där ­ efter för att stärka lärarutbildningen och särskilt att fler med annan yrkesbakgrund ska skaffa lärarbehörighet. Under 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning föreslås anslag om 37 miljoner kronor 2025 samt 55 miljoner kronor årligen under 2026–2027 för förstärkning av yrkes ­ högskolan och förbättrade möjligheter för densamma att möta lokal efterfrågan på utbildningar. Niels Paarup-Petersen (C) Anders Ådahl (C) Anna Lasses (C) Anne-Li Sjölund (C)

B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabellen i motionen.