Jämförelse 2eaba90958d7b56439fa25df Underlagets kontrollsumma: 0ed188a75655b6e14252146c5e15020bb518132f658304dc8c80c55aa0dfdd7b Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021319: Jämlik välfärd i hela landet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021319 Motion till riksdagen 2022/23:1319 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) Jämlik välfärd i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det kommunala utjämningssystemet bör ses över i syfte att i större utsträckning än i dag främja likvärdig välfärd i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kommunerna i Sverige ansvarar för en stor del av de svenska välfärdsfunktionerna. Bland många andra kan nämnas för ‑ , grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning, hem ­ sjukvård, äldreomsorg och försörjningsstöd. Kommunerna finansierar dessa åtaganden framför allt genom utdebiteringen av den egna kommunalskatten för kommunmedlem ­ marna och genom statsbidrag från staten. Alla kommuner har – oaktat storlek eller geografiska utmaningar – samma ansvar gentemot sina innevånare. Det finns idag stora skillnader i förutsättningar mellan kommuner, då arbetstillfällen i högre utsträckning koncentreras till de större städerna och kommuner i deras närhet. Inte sällan är behovet av välfärd större i de kommuner där skattekraften är lägre, bland annat till följd av utflyttning och en äldre befolkning. Detta leder till stora utmaningar att med en allt lägre skattekraft klara av allt högre kostnader för att leverera innevånar ­ nas behov av välfärd. Det är inte långsiktigt hållbart att innevånare i vissa kommuner successivt får betala allt mer kommunalskatt för att få den välfärd de kan förvänta sig, samtidigt som det motsatta gäller i andra kommuner där skattekraften är hög men behovet av välfärds ­ tjänster lägre. Det leder till ojämlika villkor mellan kommuner och det vidgar klyftorna mellan människor i olika delar av vårt land. Det finns ett stort behov av att stärka kommuners ekonomiska förutsättningar att bedriva en jämlik välfärd över hela landet. Staten behöver, bland annat genom utjämningssystemet, ta ett större ansvar än idag för en jämlik fördelning av resurser för att tillgodose hela landets behov av välfärd och kompensera för att utjämna regionala skillnader. Bland annat måste större hänsyn tas till de ökade kostnader som följer av gleshet och svag socioekonomi, men också till utmaningen som finns i sviktande skatteunderlag kombinerat med ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Alla invånare i Sverige har rätt till en jämlik välfärd, oavsett var du bor. Detta handlar i grund och botten om samhällsbygge och framtidstro i hela landet. Kristoffer Lindberg (S) Jim Svensk Larm (S) Linnéa Wickman (S) Sanna Backeskog (S) === HC02747: Jämlik välfärd i hela landet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc02747 Motion till riksdagen 2024/25:747 av Kristoffer Lindberg (S) Jämlik välfärd i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en mer jämlik fördelning av resurser till kommunerna för att främja likvärdig välfärd i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska välfärden vilar på kommunernas axlar och behovet av att stärka kommuners ekonomiska förutsättningar att bedriva en jämlik välfärd över hela landet är stort. Förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, hemsjukvård, äldre ­ omsorg, försörjningsstöd, kultur och fritid för barn och unga, biblioteken och en stor del av vägunderhållet är bara några exempel på det kommunala ansvaret. Dessa samhälls ­ funktioner finansieras framför allt genom den kommunala utdebiteringen, det vill säga kommunalskatten och genom statsbidrag från staten. Trots att förutsättningarna ser mycket olika ut mellan kommuner med hänsyn taget till geografi, demografi och skattekraft så har alla kommuner samma ansvar för att leverera dessa samhällsfunktioner till sina invånare. Detta är helt i sin ordning, väl ­ färden ska komma alla till del oavsett var i landet vi bor. Men det finns stora skillnader mellan kommuners förutsättningar. Arbetstillfällen koncentreras i högre utsträckning till de större städerna och närliggande kommuner, samtidigt som behovet av välfärd många gånger är större i de kommuner där skatte ­ kraften är lägre, bland annat till följd av utflyttning och en åldrande befolkning. Detta leder till stora utmaningar att med en allt lägre skattekraft klara av allt högre kostnader för att leverera invånarnas behov av välfärd. Om vi vill ha ett samhälle som håller ihop, där klyftorna minskar och förutsättning ­ arna blir mer jämlika så är det inte rimligt att invånare i vissa kommuner successivt får betala allt mer kommunalskatt för att få den välfärd de kan förvänta sig, samtidigt som det motsatta gäller i andra kommuner där skattekraften är hög men behovet av välfärd lägre. Detta leder ofrånkomligen till ojämlikhet mellan kommuner och det vidgar klyftorna mellan olika delar av vårt land. Staten behöver ta ett större ansvar än idag för en jämlik fördelning av resurser för att tillgodose hela landets behov av välfärd och kompensera för att utjämna skillnader över landet. Det är tydligt att större hänsyn behöver tas till de ökade kostnader som följer av gleshet och svag socioekonomi, men också till utmaningen som finns i sviktande skatte ­ underlag kombinerat med ökad efterfrågan på välfärd. Alla invånare i Sverige har rätt till en jämlik välfärd, oavsett var du bor. Detta handlar i grund och botten om samhällsbygge och att skapa framtidstro i hela landet. Kristoffer Lindberg (S)