Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.807 · ämneslikhet 0.996. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.960A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna acceptansen för älgförvaltningen och bibehålla brunstuppehållet med särskilt beaktande av de etiska aspekterna i de delar av landet där älgjakten startar i september och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna acceptansen för älgförvaltningen och bibehålla brunstuppehållet, med särskilt beaktande av de etiska aspekterna i de delar av landet där älgjakten startar i september, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 377 ord · B 381 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1015
av Helén Pettersson (S)
Acceptansen för den svenska älgförvaltningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna acceptansen för älgförvaltningen och bibehålla brunstuppehållet med särskilt beaktande av de etiska aspekterna i de delar av landet där älgjakten startar i september och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I Sverige har vi en lång tradition av välorganiserad och välfungerande viltförvaltning som bygger på delaktighet och lokalt och regionalt inflytande. Vi är ett föregångsland när det kommer till att förvalta naturens resurser, och det ska vi fortsätta vara.
När det gäller älgförvaltningen är det viktigt att den skapar och bibehåller en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurser och som tar hänsyn till viktiga allmänintressen, som till exempel rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruk, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden. För att det ska fungera krävs det att myndig
heter, organisationer, markägare och jägare samarbetar för en hållbar älg
förvaltning.
Under senare år har frågan om betesskador varit föremål för högljudd debatt. Älgen har pekats ut som ”skadegörare”, och debatten har handlat mycket om hur älgstammen ska kunna minskas. Detta trots att alla skador inte beror uteslutande på älg – det finns annat klövvilt som bidrar till detta. I samband med det har utökad jakttid på älg föreslagits, och en del i det har varit förslag om att slopa jaktuppehållet vid brunst, det så kallade brunstuppehållet, som finns i de delar av landet där älgjakten startar i september.
Det vore fel väg att gå. Det är delvis en fråga om jaktetik, och etiken har alltid varit viktig i svensk viltförvaltning. Att jaga under brunsten är ett stort avsteg från detta. Därför bör regeringen särskilt beakta de etiska aspekterna när jakttiderna bereds.
Svensk viltförvaltning vilar också på ett förtroende och en tolerans hos hela befolk
ningen. Att ta bort brunstuppehållet skulle troligen kraftigt skada det förtroendet och den toleransen, både av jaktetiska skäl och för att brunstuppehållet de facto ger alla människor möjlighet att vistas i skog och mark under den period uppehållet är.
Det finns flera möjliga lösningar på problematiken med att avskjutningsmålen på älg inte uppfylls på alla ställen, men att ta bort brunstuppehållet är inte rätt väg framåt.
Helén Pettersson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:783
av Helén Pettersson (S)
Acceptansen för den svenska älgförvaltningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna acceptansen för älgförvaltningen och bibehålla brunstuppehållet, med särskilt beaktande av de etiska aspekterna i de delar av landet där älgjakten startar i september, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I Sverige har vi en lång tradition av välorganiserad och välfungerande viltförvaltning som bygger på delaktighet och lokalt och regionalt inflytande. Vi är ett föregångsland när det kommer till att förvalta naturens resurser, och det ska vi fortsätta vara.
När det gäller älgförvaltningen är det viktigt att den skapar och bibehåller en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurser och som tar hänsyn till viktiga allmän
intressen, som till exempel rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruk, skador på skog
och inverkan på den biologiska mångfalden. För att det ska fungera krävs det att myndig
heter, organisationer, markägare och jägare samarbetar för en hållbar älgförvaltning.
Under senare år har frågan om betesskador varit föremål för högljudd debatt. Älgen har pekats ut som skadegörare, och debatten har handlat mycket om hur älgstammen ska kunna minskas. Detta trots att alla skador inte beror uteslutande på älg – det finns annat
klövvilt som bidrar till detta. I samband med det har utökad jakttid på älg föreslagits, och
en del i det har varit försök med att slopa jaktuppehållet vid brunst, det så kallade brunst
uppehållet, som finns i de delar av landet där älgjakten startar i september.
Det är fel väg att gå. Det är delvis en fråga om jaktetik, och etiken har alltid varit viktig
i svensk viltförvaltning. Att jaga under brunsten är ett stort avsteg från detta. Därför bör regeringen särskilt beakta de etiska aspekterna när jakttiderna bereds.
Svensk viltförvaltning vilar också på ett förtroende och en tolerans hos hela befolk
ningen.
Att ta bort brunstuppehållet skulle troligen kraftigt skada det förtroendet och
den toleransen, både av jaktetiska skäl och för att brunstuppehållet de facto ger alla män
niskor möjlighet att vistas i skog och mark under den period uppehållet är.
Det finns flera möjliga lösningar på problematiken med att avskjutningsmålen på älg inte uppfylls på alla ställen, men att ta bort brunstuppehållet är inte rätt väg framåt.
Helén Pettersson (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag