Jämför sakliga förslag
A · Stöd och hjälp i vardagen
2023/24 · HB022652 · Carina Ståhl Herrstedt (SD); Angelica Lundberg (SD); Carita Boulwén (SD); Mona Olin (SD); Leonid Yurkovskiy (SD); Linda Lindberg (SD)
Original hos RiksdagenB · Ökad delaktighet
2024/25 · HC021367 · Carina Ståhl Herrstedt (SD); Carita Boulwén (SD); Mona Olin (SD); Leonid Yurkovskiy (SD); Christian Lindefjärd (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.026 · ämneslikhet 0.699. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 9 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A8 och B2 · textlikhet 0.739A: Bifall · B: Avslag
A8
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör omhänderta tillkännagivandet om att se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A9 och B1 · textlikhet 0.596A: Bifall · B: Avslag
A9
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt omhänderta tillkännagivandet om att se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag samt att snarast återkomma till riksdagen med förslag och tillkännager detta för regeringen.
7 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att komplettera färdtjänstlagen med ett syfte där det tydligt framgår att färdtjänsten ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få bosätta sig, arbeta, studera och ha en aktiv fritid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att komplettera färdtjänstlagen så att resenären har rätt att göra korta uppehåll under resan och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att lagstadga rätten till färdtjänst i annan kommun och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att återföra regleringarna av färdtjänst till socialtjänstlagen och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bilstöd för specialanpassade bilbarnstolar och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort åldersgränsen för bilstöd och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att utöka regelverket för bilstöd till att även omfatta personer som inte själva kör sin bil, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta fram en förteckning över vilken samhällsviktig information som ska vara tillgänglig för så stor del av befolkningen som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa förbättrade möjligheter till utbildning och support i användningen av digital teknik och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1426 ord · B 1168 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2652
av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Stöd och hjälp i vardagen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att komplettera färdtjänstlagen med ett syfte där det tydligt framgår att färdtjänsten ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få bosätta sig, arbeta, studera och ha en aktiv fritid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att komplettera färdtjänstlagen så att resenären har rätt att göra korta uppehåll under resan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att lagstadga rätten till färdtjänst i annan kommun och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att återföra regleringarna av färdtjänst till socialtjänstlagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bilstöd för specialanpassade bilbarnstolar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort åldersgränsen för bilstöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att utöka regelverket för bilstöd till att även omfatta personer som inte själva kör sin bil, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tillgång till färdtjänst är en viktig del av ett fritt och självständigt liv. Det har skett en olycklig utveckling mot en striktare tillämpning av färdtjänstlagen vilket hotar rätten till färdtjänst för synskadade. Nekad färdtjänst innebär stora begränsningar i livet för personer med synnedsättning. Det kan innebära svårigheter att ta sig till studier, arbete och fritidsaktiviteter – sådant som de flesta tar för givet.
Den enskilde riskerar att bli ofrivilligt isolerad i sitt hem till följd av förändrad rätts
praxis som inte är i linje med hur stödet var tänkt att fungera när lagstiftningen kom till.
Att förflytta sig är en viktig faktor för ett självständigt och inkluderande liv och därför måste det underlättas för alla med funktionsnedsättning att kunna förflytta sig i samhället. Regelverk kring bilstöd, ledsagning och färdtjänst är några exempel på områden med stor förbättringspotential.
Färdtjänst
Färdtjänst ska vara en flexibel samhällsservice, så att personer med funktionsned
sättning kan arbeta, vara föräldrar och ha en meningsfull fritid. Utan möjligheter att för
flytta sig smidigt till en rimlig kostnad går det inte att vara aktiv och delaktig i samhället.
Tidigare reglerades färdtjänsten i socialtjänstlagen, men 1997 valde regeringen att föra över färdtjänsten till en trafiklagstiftning. Skiftet har inneburit att färdtjänsten inte längre tar hänsyn till behov och önskemål ur ett individperspektiv, utan snarare ses som ett komplement till allmän kollektivtrafik. Sverigedemokraterna anser att färdtjänst inte bör ses som en ersättning för kollektivtrafik, utan snarare som ett komplement till alla andra tänkbara sätt att förflytta sig på.
Färdtjänstlagen måste kompletteras med ett syfte där det tydligt framgår att färd
tjänsten ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att, precis som alla andra, fritt få bosätta sig, arbeta, studera och ha en aktiv fritid. Lagen bör också möjlig
göra att resenären har rätt att göra korta uppehåll under resan för att exempelvis lämna och hämta barn i förskola och skola, hämta paket, smita inom apoteket och liknande. Idag kräver dessa små snabba ärenden nya resebokningar och ytterligare väntetider.
Ytterligare ett sätt att stärka rättighetsperspektivet är att lagstadga rätten till så kallad färdtjänst i annan kommun. Enligt nuvarande lag om färdtjänst ”kan” kommunen bevilja rätt till färdtjänst i annan kommun än den egna, men är alltså inte skyldig att göra det. Rätten till färdtjänst i annan kommun bör skrivas in i färdtjänstlagen.
Färdtjänst saknar flexibilitet på fler områden. Bland annat är det inte möjligt att ta med idrottsspecifika hjälpmedel, som till exempel en extra rullstol.
De flesta kommuner reglerar idag antalet färdtjänstresor som en resenär får genom
föra. Resenären blir beviljad ett visst begränsat antal resor, vilket gör att de tvingas välja och prioritera vilka aktiviteter de ska delta i och tvingas avstå från andra. Antalet beviljade resor styr indirekt hur individen lever sitt liv. Personer som använder färd
tjänst till och från skola eller arbete får inte heller åka till annan plats när skol- och arbetsdagen är slut. Det är alltså inte tillåtet att bli avsläppt vid en fritidsaktivitet istället för hemmet.
Vi menar att färdtjänst, som finns till för personer i behov av stöd och hjälp, själv
klart också ska vara individanpassad så långt det bara går, varför dagens synsätt på färdtjänsten som samhällstjänst för funktionsnedsatta inte duger. Regleringarna om färdtjänst bör därför återföras till socialtjänstlagen.
Bilstöd
Bilstöd är en viktig socialförsäkringsförmån som ska finnas till för funktionsnedsattas rätt att delta i samhället på samma sätt som andra, och möjliggöra ett aktivt och själv
ständigt liv. De som på grund av en varaktig funktionsnedsättning har väsentliga svårig
heter att förflytta sig på egen hand, eller som har svårigheter att använda allmänna kom
munikationer, ska kunna ta sig till exempelvis sitt arbete med hjälp av ett anpassat fordon.
I dag kan anpassningsbidrag bara beviljas till fast monterade anordningar på eller ändringar av ett specifikt fordon om anordningen innebär en varaktig förändring av fordonet. Bilbarnstolar kan inte vara fastmonterade eftersom man enligt lag måste förnya och anpassa bilbarnstolar efter barnets ålder och storlek. Bilstöd bör finnas även för specialanpassade bilbarnstolar så att barn med funktionsnedsättning kan färdas säkert.
Det är även rimligt att personer över 66 år ska kunna beviljas bilstöd, samt att stöd bör kunna beviljas för den som har bil men inte kan eller får köra själv. Regelverket för bilstöd behöver således utökas till att även omfatta personer som inte själva kör sin bil och åldersgränsen för bilstöd behöver tas bort.
Ledsagning
En fungerande ledsagarservice har i många fall en central betydelse för att synskadade ska kunna leva ett aktivt och självständigt liv. Så många som 8
av
10 personer med mer uttalade synskador upplever att de har svårigheter att orientera sig i främmande miljöer.
Mer än sju av tio säger att de ser för dåligt för att på egen hand åka med kollektivtrafiken.
Detta riskerar att leda till minskad självständighet, oönskad inaktivitet och brist på sociala kontakter.
När LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, antogs 1993 var grav synnedsättning ett skäl till stöd enligt lagen. Denna rätt har urholkats genom en successiv förskjutning av hur lagen tillämpas.
Det är en strid ström av rapporter om hur synskadade idag regelmässigt får avslag på ansökan om ledsagning enligt LSS. Personer som under många år tidigare beviljats ledsagning har plötsligt fått sin rätt till stöd indragen. Beslut om att från en dag till en annan neka ledsagning meddelas utan att någonting i personens situation har ändrats.
Det enda som har hänt är att lagen nu tolkas annorlunda. Allt färre i LSS person
krets
3, där synskadade ingår, beviljas ledsagning. Det har skett en djupt oroväckande minskning på hela 68 procent sedan 2007 enligt rapport från Socialstyrelsen. Sämst är utvecklingen bland unga. De får sällan varken stöd enligt LSS eller andra insatser från sin kommun.
Personer blir annars ofta hänvisade till insatser enligt socialtjänstlagen. I praktiken innebär det färre timmar och fler begränsningar kring vad ledsagningen får användas till. Brukaren ges mindre möjlighet att påverka hur stödet kan användas och det kostar oftast pengar. Ibland är kommunens avgift flera hundralappar per timme, vilket i sig är kraftigt begränsande. Insatser enligt LSS är däremot avgiftsfria.
Medlemsundersökningar som Synskadades Riksförbund, SRF, har gjort visar att personer med synnedsättningar är mer drabbade av både fysisk och psykisk ohälsa än befolkningen i stort. Exempel är värk av olika slag, sömnproblem, oro och ensamhet. Begränsade möjligheter till motion och att komma ut i naturen är faktorer som kan bidra till detta. SRF menar att det finns ett samband mellan stödet synskadade får från samhället och deras mående. De allra flesta människor, oavsett om man ser eller inte, mår helt enkelt inte bra av att ofrivilligt vara bundna till sitt eget hem utan möjlighet att röra sig som andra.
Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Angelica Lundberg (SD)
Carita Boulwén (SD)
Mona Olin (SD)
Leonid Yurkovskiy (SD)
Linda Lindberg (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1367
av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Ökad delaktighet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt omhänderta tillkännagivandet om att se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag samt att snarast återkomma till riksdagen med förslag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör omhänderta tillkännagivandet om att se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta fram en förteckning över vilken samhällsviktig information som ska vara tillgänglig för så stor del av befolkningen som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa förbättrade möjligheter till utbildning och support i användningen av digital teknik och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Alla har rätt att vara en del av samhället på lika villkor, oavsett deras förutsättningar. Sverige är ett förhållandevis öppet och tolerant samhälle, men trots detta möter döva och synskadade personer begränsningar i sina rättigheter och möjligheter. Ledsagning, som är avgörande för deras rörelsefrihet, nekas allt oftare, och det finns tydliga ojämlik
heter mellan olika kommuner i Sverige när det gäller tillgång till ledsagarservice.
Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att personer med funktionsnedsättningar får tillgång till viktig samhällsinformation på samma villkor som andra, exempelvis genom digitalt material, webb-tv eller olika typer av tolkning för funktionsnedsatta. Det behövs riktlinjer för vad som ska vara tillgängligt för funktionsnedsatta, och myndigheter och stora aktörer måste garantera att material och information är tillgängligt.
Ledsagarservice
För närvarande förlorar blinda och andra synskadade allt fler av de rättigheter och möjligheter som tidigare var självklara. Många blinda och personer med svår synned
sättning nekas ledsagning, trots att denna insats kan vara avgörande för att leva ett liv likt andras.
Det som är naturligt för andra att göra på sin fritid anses inte alltid ingå i skälig levnadsnivå för personer med synnedsättning och då beviljas inte heller ledsagning. Detta hindrar särskilt barn och unga från att uppfylla sina behov av självständighet och frigörelse.
Att ta med sig en familjemedlem på en dejt eller fest är kanske inte förstahandsvalet för de flesta ungdomar, men för unga med synnedsättning kan det vara enda lösningen för att ha möjlighet att kunna gå. Ledsagning är helt avgörande för livskvaliteten.
Det finns två lagar som reglerar rätten till ledsagning, det är via socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Skillnaden mellan dem är att hjälp enligt LSS är gratis, medan hjälp enligt SoL oftast kostar. Kostnaden varierar dessutom runt om i landet och för vissa kan en timmes promenad kosta 400 kronor, vilket är fullständigt orimligt och leder inte sällan till hemmasittande, utanförskap och ofrivillig ensamhet.
Detta skapar en ojämlik behandling i landet, där bostadsorten påverkar vilken hjälp och ersättning man får.
När LSS infördes 1993 var grav synnedsättning ett skäl till stöd enligt lagen. Denna rätt har successivt försvunnit på administrativ väg, gissningsvis eftersom det har varit billigare för kommunerna. Lagen måste spegla de synskadades behov och därför menar vi likt Socialstyrelsen och Synskadades Riksförbund att en ny lag om ledsagning måste utredas.
Socialstyrelsen redovisade i juni 2023 rapporten Förändringar av ledsagning över tid, och föreslår där att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag
bör utredas. Den rapporten har sedan dess varit under beredning inom Regerings
kansliet.
Ingen utredning initierades och därför lämnade en tydlig riksdagsmajoritet i juni 2024 ett tillkännagivande till regeringen.
Riksdagen tillkännagav då att regeringen bör se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, men också att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Det är en viktig och prioriterad fråga och därför menar vi att regeringen skyndsamt bör omhänderta tillkännagivandet och återkomma till riks
dagen med förslag.
Information och delaktighet
Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att personer med funktionsnedsättning får tillgång till det växande medieutbudet, exempelvis webb-tv. Det är problematiskt om exempelvis en partiledardebatt inför ett val inte är tillgänglig för personer med hörsel
nedsättning eller andra funktionsnedsättningar.
Även om det inte är möjligt att göra allt material tillgängligt för alla medborgare, är det viktigt att en översyn görs i takt med medielandskapets förändring. I april 2023 fattade riksdagen beslut om en ny lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet och nu menar vi att det är hög tid att ta nästa steg.
En förteckning över samhällsviktig information som bör vara tillgänglig för så många som möjligt ur ett tillgänglighetsperspektiv för funktionsnedsatta bör tas fram. Myndigheter och andra stora aktörer måste säkerställa tillgängligheten av sitt material och sin information t.ex. genom teckentolkning, syntolkning mm.
Digital inkludering
Det finns flera förslag och förbättringsområden för att minska de ökade klyftor som den snabba digitaliseringen har medfört. Exempelvis att förse mer teknisk utrustning med talsyntes, skapa möjlighet för alla att använda e-legitimation och öka förutsättningar och kunskap för användning av digital teknik.
Digital inkludering handlar om enkla saker som att kunna använda sitt bank-id, ansöka om studiemedel på CSN:s hemsida, köpa en tågbiljett i mobilen eller skaffa information om olika samhällstjänster på nätet. Enkla, för den som kan det. Svåra eller helt omöjliga, för den som saknar kunskap eller nödvändig utrustning.
Vardagliga saker som att läsa sin post, sköta sin ekonomi, teckna ett abonnemang eller boka ett läkarbesök på nätet är exempel på saker där digital inkludering kan öka oberoendet för alla och inte minst för den som är synskadad. Trots att digital inklu
der
ing leder till större oberoende så är det digitala utanförskapet bland äldre och inte minst bland äldre med synnedsättning mycket stort.
Var femte person som är 65+ uppskattas ha synsvårigheter och många saknar idag mobilt bank-id. En stor andel uppger att de tycker att det är för svårt eller att de inte fått tillräckligt med träning eller utbildning i hur de ska göra.
Synskadade måste få samma tillgång till digitala tjänster som alla andra. Den friheten skapas genom utbildning och att ny teknik görs tillgänglig även för personer med syn
svårigheter.
Det behöver finnas ökad tillgång till stöd och träning som gör det möjligt för fler att använda e-legitimation, bland annat för att skapa likvärdiga möjligheter att ta del av service och e-tjänster inom sjukvård, inom bankvärlden och hos kommuner och myndigheter.
För att stödja personer med synnedsättning, särskilt de som använder tal- eller punkt
skrift, är det nödvändigt med specifik utbildning för att komma igång och hålla sig uppdaterad. Många platser i landet saknar dock de kunskaper och resurser som krävs för att erbjuda detta stöd. Regeringen bör därför ge lämplig instans i uppdrag att säkerställa förbättrade möjligheter till utbildning och support i användningen av digital teknik. Det är så vi skapar ökad självständighet och möjlighet att själv styra över sitt liv, för personer med synnedsättning.
Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Carita Boulwén (SD)
Mona Olin (SD)
Leonid Yurkovskiy (SD)
Christian Lindefjärd (SD)