Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1175 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Folkhögskolans frihet och framtid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskolans frihet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolorna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för deltagande i folkhögskolekurser och tillkännager detta för regeringen. Motivering Folkhögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. Enligt Folkbildningsrådet så finns det i dagsläget 155 folkhögskolor runt om i Sverige. Av dessa drivs 113 av idé ­ burna organisationer och resterande drivs av regioner. Bara i Jönköpings län finns nio folkhögskolor, och de spelar en stor roll för länets invånares möjlighet till studier och vidareutveckling samt för civilsamhället. Folkhögskolan riktar sig till vuxna och är fri och frivillig. Det innebär att deltagarna själva väljer att delta i utbildningen, att den är fri från centralt styrda läroplaner och att deltagande i utbildningen är kostnadsfritt. Skolorna driver en individanpassad utbildning utefter deltagarnas behov och når många som inte tidigare klarat av eller passat in i andra skolformer. En stor andel av de som studerar vid folkhögskola har tidigare kort utbildningsnivå och folkhögskolan bidrar därför i stor utsträckning till att höja utbildningsnivån i samhället och utjämna utbildningsklyftor. Utbildningsformen erbjuder särskilt människor med olika funktions ­ variationer en stor möjlighet att utvecklas, närma sig arbetsmarknaden och skapa sig ett självständigt liv. Det är därför viktigt att aktivt främja möjligheten till utbildning särskilt för dessa grupper inom ramen för folkhögskolans verksamhet. För att skapa förutsätt ­ ningar för deltagande i folkhögskolans olika kurser är det viktigt att de ger rätt till studie ­ medel, men också genom att de som har rätt till aktivitetsersättning kan få studera med bibehållen ersättning under hela utbildningen. För civilsamhället så som bland annat religiösa samfund, idrottsrörelsen och arbetar ­ rörelsen, så spelar folkhögskolorna en viktig roll. På våra folkhögskolor utbildas olika funktionärer för föreningslivets räkning så som kantor, ungdomsledare, tränare och skyddsombud för att nämna några. Folkhögskolan bidrar till att upprätthålla och stärka folkrörelse-Sverige. Även en stor del av de längre utbildningar och kortare kurser inom konst och kultur som finns i landet hålls på folkhögskola och berikar ständigt vårt fria kulturliv. Verksamheten finansieras genom statliga och regionala stöd. Under den socialdemokratiska regeringen så har särskilda medel anslagits till folkbildningen för att möta nya utbildningsbehov. Även en utökning av antalet utbildningsplatser har genom ­ förts. Skolorna har på ett bra sätt mött upp och snabbt ställt om för att stödja arbetet med integration och etablering av nyanlända och vara en resurs i äldreomsorgslyftet, för att nämna några exempel. När riksdagen 2022 fattade beslut om statens budget minskade dock anslaget till folkbildningen för första gången, något som i kombination med hög inflation har resulterat i ekonomiska problem som i sig medfört minskat utbud av kurser på folkhög ­ skola och färre deltagare. De långsiktiga statliga anslagen till folkbildningen har under flertalet år heller inte räknats upp i samma utsträckning som kostnaderna för lärare och lokaler har ökat. Många folkhögskolor har det tufft och kämpar med för att kunna driva verksamheten vidare. De statliga anslagen bör därför ses över för att skapa goda förut ­ sättningar för att fortsatt kunna bedriva denna viktiga verksamhet runt om i hela landet. Uteblivna uppräkningar och minskade anslag till folkbildningen får negativa konse ­ kvenser för alla de som behöver en annan chans att höja sin utbildningsnivå genom deltagande på någon av folkhögskolans kurser. Mångfalden av utbildningar och individ ­ anpassning riskeras också om friheten skulle begränsas. Johanna Haraldsson (S) Carina Ödebrink (S) Azra Muranovic (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1709 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Stärkt folkbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolor och studieförbund och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för deltagande i folkhögskolekurser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om styrning av folkbildningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Folkbildningen spelar en avgörande roll för det livslånga lärandet. Enligt Folkbildnings ­ rådet finns det i dagsläget 155 folkhögskolor runt om i Sverige. Av dessa drivs 113 av idéburna organisationer och resterande drivs av regioner. Tillsammans med de nio statsstödsberättigade studieförbunden öppnar de nya dörrar för landets invånares möjlighet till studier, vidareutveckling och kulturupplevelser samt för civilsamhällets utveckling. Bara i Jönköpings län finns nio folkhögskolor och tillsammans med studieförbunden så erbjuder de kurser och mötesplatser i alla länets kommuner. Varje år är det hundratusentals svenskar som utvecklas och lär sig tillsammans med andra. Enligt Folkbildningsrådets årsrapport 2022 så var det över 700 000 deltagare i olika utbildnings ­ program eller kurser inom folkbildningen – miljontals om du räknar med det rika utbudet av kulturaktiviteter. Folkhögskolan riktar sig till vuxna och är fri och frivillig. Det innebär att deltagarna själva väljer att delta i utbildningen, att den är fri från centralt styrda läroplaner och att deltagande i utbildningen är kostnadsfritt. Skolorna driver en individanpassad utbildning utefter deltagarnas behov och når många som inte tidigare klarat av eller passat in i andra skolformer. En stor andel av de som studerar vid folkhögskola har tidigare kort utbildningsnivå, och folkhögskolan bidrar därför i stor utsträckning till att höja utbildningsnivån i samhället och utjämna utbildningsklyftor. Utbildningsformen erbjuder särskilt människor med olika funktionsvariationer en stor möjlighet att utvecklas, närma sig arbetsmarknaden och skapa sig ett självständigt liv. Det är därför viktigt att aktivt främja möjligheten till utbildning särskilt för dessa grupper inom ramen för folkhögskolans verksamhet. För att skapa förutsättningar för deltagande i folkhög ­ skolans olika kurser är det viktigt att de ger rätt till studiemedel, men också genom att de som har rätt till aktivitetsersättning kan få studera med bibehållen ersättning under hela utbildningen. För civilsamhället så som bland annat religiösa samfund, idrottsrörelsen och arbetar ­ rörelsen, så spelar folkbildningen en viktig roll. På våra folkhögskolor utbildas olika funktionärer för föreningslivets räkning så som kantor, ungdomsledare, tränare och skyddsombud för att nämna några. Och studieförbunden stödjer föreningslivet genom tillgång till lokaler och vidareutveckling av medlemmar och styrelser. Folkbildningen bidrar till att upprätthålla och stärka Folkrörelsesverige och därigenom vår demokrati. Även en stor del av de längre utbildningar och kortare kurser inom konst och kultur och stora delar av alla de kulturprogram och replokaler som finns i landet tillhandahålls genom folkbildningen och berikar ständigt vårt fria kulturliv. Verksamheten finansieras genom statliga, regionala och kommunala stöd. Under den socialdemokratiska regeringen har särskilda medel anslagits till folkbildningen för att möta nya bildningsbehov. Folkbildningen har på ett bra sätt mött upp och snabbt ställt om för att stödja arbetet med integration och etablering av nyanlända och vara en resurs i Äldreomsorgslyftet, för att nämna några exempel. När riksdagen 2022 fattade beslut om statens budget minskade dock anslaget till folk ­ bildningen för första gången, något som i kombination med hög inflation har resulterat i ekonomiska problem som i sig medfört minskat utbud av kurser på folkhögskola och färre deltagare. En tredjedel av anslagen till studieförbunden kommer att försvinna de kommande åren. Som en direkt konsekvens av detta minskar invånarnas och förenings ­ livets tillgång till lärande, utveckling, kultur och mötesplatser. Många folkhögskolor har det tufft och kämpar för att kunna driva verksamheten vidare. De statliga anslagen bör därför ses över för att skapa goda förutsättningar för att fortsatt kunna bedriva denna viktiga verksamhet runt om i hela landet. Att folkbildningen är tätt sammankopplad är en självklarhet och är av stor betydelse för både studieförbunden och folkhögskolorna. De är tätt sammankopplade och gör många projekt tillsammans. Det är en av anledningarna till att många är oroliga över vad förslagen som beskrivs i promemorian Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund kommer innebära för folkbildningen. Att ta bort möjligheten för Folkbildningsrådet att fördela de ekonomiska medlen utifrån sin djupa kunskap och insikt i folkbildningen är problematiskt. En ökad statlig styrning riskerar också att minska folkbildningens förmåga att snabbt ställa om och möta nya behov i samhället, något som folkbildningen gång efter gång visat prov på. Mångfalden av utbildningar, kurser och individanpassning riskeras också om friheten skulle begränsas. Johanna Haraldsson (S) Carina Ödebrink (S) Azra Muranovic (S)