Jämförelse 2bd51e1f5d98c093b58a69bf Underlagets kontrollsumma: c8dcc552701388d044fd413d2da0d0c77e19a823d9da28bfba01bffde4eadf93 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB021134: Översyn av lagen om hets mot folkgrupp === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021134 Motion till riksdagen 2023/24:1134 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M) Översyn av lagen om hets mot folkgrupp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en översyn av lagreglerna om hets mot folkgrupp i brottsbalken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en översyn av lagreglerna om hets mot folkgrupp i grundlagarna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Lagreglerna om hets mot folkgrupp i brottsbalken och våra grundlagar har ett gott syfte, att motverka rasism och angrepp mot olika grupper i samhället till följd av exempelvis etnisk bakgrund, religion eller annat. Samtidigt är lagstiftningen utformad så att det är tillåtet att ”föra en saklig och vederhäftig diskussion” om exempelvis religioner och att framföra mer allmän kritik. Exakt var den gränsen går är ganska vagt. Lagreglerna om hets mot folkgrupp omfattar enligt förarbetena och domstolsbeslut även skydd för majoritetsbefolkningen, dvs. infödda svenskar. Dock anses det att majoritetsbefolkningen får acceptera mer än vad en minoritetsgrupp ska behöva tåla. Diskussioner har också förekommit om vad man får och inte får framföra på sociala medier och hur spritt ett uttalande måste vara för att inte falla in under vad man anses få säga ”inom den privata sfären”. Lagreglerna om hets mot folkgrupp har delvis förändrats över tid, och genom rätts ­ liga avgöranden har olika praxis uppkommit. Det finns en uppenbar anledning att över ­ väga att göra en ny övergripande översyn och uppdatering av lagreglerna om hets mot folkgrupp för att anpassa dem till dagens samhälle och samhällsdebatt och samtidigt kodifiera rådande rättspraxis. Jan Ericson (M) Lars Beckman (M) === HC022590: Översyn av lagen om hets mot folkgrupp === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022590 Motion till riksdagen 2024/25:2590 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M) Översyn av lagen om hets mot folkgrupp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av lagreglerna om hets mot folkgrupp i brottsbalken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av lagreglerna om hets mot folkgrupp i grundlagarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av regelverket kring folkvalda riksdagsledamöter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Lagreglerna om hets mot folkgrupp i brottsbalken och våra grundlagar har ett gott syfte, att motverka rasism och angrepp mot olika grupper i samhället till följd av exempelvis etnisk bakgrund, religion eller annat. Samtidigt är lagstiftningen utformad så att det är tillåtet att ”föra en saklig och vederhäftig diskussion” om exempelvis religioner och att framföra mer allmän kritik. Exakt var den gränsen går är ganska vagt. Lagreglerna om hets mot folkgrupp omfattar enligt förarbetena och domstolsbeslut även skydd för majoritetsbefolkningen, dvs. infödda svenskar. Dock anses det att majoritetsbefolkningen får acceptera mer än vad en minoritetsgrupp ska behöva tåla. Diskussioner har också förekommit om vad man får och inte får framföra på sociala medier och hur spritt ett uttalande måste vara för att inte falla in under vad man anses få säga ”inom den privata sfären”. Ytterligare en oklarhet gäller riksdagsledamöter. De har full frihet att uttala vad de vill i riksdagens kammare, men detta skydd gäller inte vad ledamöterna framför i sociala medier. Detta är märkligt med tanke på hur viktiga sociala medier är i dagens politiska arbete. Detta bör kompletteras i lagstiftningen. Lagreglerna om hets mot folkgrupp har delvis förändrats över tid, och genom rättsliga avgöranden har olika praxis uppkommit. Det finns en uppenbar anledning att göra en ny övergripande översyn och uppdatering av lagreglerna om hets mot folkgrupp för att anpassa dem till dagens samhälle och samhällsdebatt och samtidigt kodifiera rådande rättspraxis. Jan Ericson (M) Lars Beckman (M)