Jämför sakliga förslag
A · Utbildning för livslångt lärande
2023/24 · HB022489 · Niels Paarup-Petersen (C); Anna Lasses (C); Anders Ådahl (C); Jonny Cato (C); Christofer Bergenblock (C); Catarina Deremar (C); Martina Johansson (C); Anders W Jonsson (C); Anne-Li Sjölund (C); Helena Vilhelmsson (C)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
2025/26 · HD023746 · Niels Paarup-Petersen (C); Anders Ådahl (C); Anna Lasses (C); Anne-Li Sjölund (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.014 · ämneslikhet 0.766. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 28 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
28 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en jämlik skola ger alla elever bättre förutsättningar att lyckas och är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla konceptet med integrationsförskola och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor som har återkommande problem med trygghet och studiero behöver följas upp än mer och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet i skolorna med sex- och relationsundervisning ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för Skolinspektionen att dela ut vite mot skolor som inte agerar tillräckligt vid brott mellan elever i skolmiljö och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka offrens rättigheter vid våld i skolan och se över hur skollagen kan ge ett tydligare mandat till rektorer att flytta förövare och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska verka för utökad möjlighet till registerkontroll av personal i förskola och skola för att säkra barns trygghet och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att barn och unga i skolan har en trygg internetmiljö, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om Skolverket kan ges i uppdrag att förtydliga studiematerial för lärare i sin vägledning av elever online och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlingsplaner mot hedersförtryck ska finnas i grund- och gymnasieskolor och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitala verktyg ska kunna användas, som komplement till de fysiska, för att nå ut till elever inom ramen för elevhälsan och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa styrning och ledning av elevhälsans medicinska insatser och att en särskild vägledning om rektorers och skolhuvudmäns ansvar i fråga om hälso- och sjukvård bör utformas och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan kan stödja elevernas utveckling och hälsa och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om skolor ska kunna kalla till eller delta i samordnad individuell plan (SIP) när ett barn far illa eller riskerar att inte klara skolgången, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är angeläget att det nationella stödet till skolor för barn med särskilda behov stärks och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att skapa inkluderande lärmiljöer samt om att forskning och rådgivning kring lärmiljöer bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur fler barn och unga kan få rätt till fritidshem, oavsett föräldrars livssituation, för att stärka det kompensatoriska uppdraget i utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisning i minoritetsspråk och modersmål är viktigt för elevernas identitet och språkutveckling och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och vara integrerad i hela skolans verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler möjlighet att läsa om entreprenörskap och att välja UF-företagande i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur lantbruksnäringens inflytande över naturbruksutbildningarna kan stärkas och att värna de sammanhållna naturbruksskolorna genom höjda kvalitetskrav och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla fler branschskolor inom naturbruksområdet och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten att införa en nationell standard för barnskötarutbildningen bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka möjligheterna till kompetensutveckling och karriärtjänster för pedagoger i förskolan och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpersonal ska undantas från en eventuell anmälningsplikt gällande papperslösa barn och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ett systematiskt arbete för att förhindra hot och våld riktat mot rektorer och lärare som agerar inom ramen för sitt nationella uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur exempelvis modeller med undervisande assistenter och stöd till obehöriga lärare kan utvecklas för att stärka undervisningen och för att den obehöriga läraren på sikt ska bli behörig och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det pedagogiska lärandet och att lärare och skolledare ska få en återkommande kompetensutveckling i digitalt lärande och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabellen i motionen.
Hela texten jämförs: A 5881 ord · B 4760 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2489
av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Utbildning för livslångt lärande
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en jämlik skola ger alla elever bättre förutsättningar att lyckas och är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla konceptet med integrationsförskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor som har återkommande problem med trygghet och studiero behöver följas upp än mer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet i skolorna med sex- och relationsundervisning ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för Skolinspektionen att dela ut vite mot skolor som inte agerar tillräckligt vid brott mellan elever i skolmiljö och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka offrens rättigheter vid våld i skolan och se över hur skollagen kan ge ett tydligare mandat till rektorer att flytta förövare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska verka för utökad möjlighet till registerkontroll av personal i förskola och skola för att säkra barns trygghet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att barn och unga i skolan har en trygg internetmiljö, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om Skolverket kan ges i uppdrag att förtydliga studiematerial för lärare i sin vägledning av elever online och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlingsplaner mot hedersförtryck ska finnas i grund- och gymnasieskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitala verktyg ska kunna användas, som komplement till de fysiska, för att nå ut till elever inom ramen för elevhälsan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa styrning och ledning av elevhälsans medicinska insatser och att en särskild vägledning om rektorers och skolhuvudmäns ansvar i fråga om hälso- och sjukvård bör utformas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan kan stödja elevernas utveckling och hälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om skolor ska kunna kalla till eller delta i samordnad individuell plan (SIP) när ett barn far illa eller riskerar att inte klara skolgången, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är angeläget att det nationella stödet till skolor för barn med särskilda behov stärks och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att skapa inkluderande lärmiljöer samt om att forskning och rådgivning kring lärmiljöer bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur fler barn och unga kan få rätt till fritidshem, oavsett föräldrars livssituation, för att stärka det kompensatoriska uppdraget i utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisning i minoritetsspråk och modersmål är viktigt för elevernas identitet och språkutveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och vara integrerad i hela skolans verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler möjlighet att läsa om entreprenörskap och att välja UF-företagande i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur lantbruksnäringens inflytande över naturbruksutbildningarna kan stärkas och att värna de sammanhållna naturbruksskolorna genom höjda kvalitetskrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla fler branschskolor inom naturbruksområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten att införa en nationell standard för barnskötarutbildningen bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka möjligheterna till kompetensutveckling och karriärtjänster för pedagoger i förskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpersonal ska undantas från en eventuell anmälningsplikt gällande papperslösa barn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ett systematiskt arbete för att förhindra hot och våld riktat mot rektorer och lärare som agerar inom ramen för sitt nationella uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur exempelvis modeller med undervisande assistenter och stöd till obehöriga lärare kan utvecklas för att stärka undervisningen och för att den obehöriga läraren på sikt ska bli behörig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det pedagogiska lärandet och att lärare och skolledare ska få en återkommande kompetensutveckling i digitalt lärande och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Alla elever har rätt till en bra utbildning, oavsett var i landet en bor, vilken bakgrund en har eller om en är flicka eller pojke. Grunden för barns och ungas möjlighet att göra en resa i livet och uppnå sina livsdrömmar läggs i trygga familjer och i en skola som möter varje elev på elevens villkor. En väl fungerande för
‑
, grund- och gymnasieskola är grunden för en högre utbildning i världsklass och konkurrenskraftiga jobb. Alla ska ges förutsättningar att lyckas, i hela landet. Det är grundläggande för Centerpartiets skol
politik.
Centerpartiet vill se en skola för livsresor som stärker elevers möjligheter att få stöd och att nå sin fulla potential i skolan – en mer jämlik skola i hela landet. Grunden för det livslånga lärandet läggs i förskola och skola. Förmågan att läsa, skriva och tala svenska är nyckeln till kunskap och till det svenska samhället. Därför måste vi ge en bra start med fokus på språket. I skolan ska eleverna mötas av höga förväntningar och betyg att lita på. Det pedagogiska ledarskapet och tilliten till professionen måste stärkas. Eleverna ska ges stöd efter behov för att kunna ta sig till vidare studier eller jobb. För att skolan ska kunna lyckas med just detta är det angeläget med ett tydligt och rättvist resursfördelningssystem som bättre kompenserar för de insatser som skolorna gör och måste göra. Alla skolor oavsett var de ligger måste kunna utvecklas och små skolor måste ges förutsättningar för det. För de allra flesta elever och föräldrar är utbildningens kvalitet viktigare än vilken huvudman som driver skolan. Därför behöver vi också ställa
tydliga krav på skolhuvudmännen. Skolan är inte vilken verksamhet som helst. Skolvalet
ska bli ett skolval för alla. Det är några av Centerpartiets prioriteringar. Läs mer om förslagen i motionen ”En skola för livsresor”.
En bra start för varje barn och elev
För att utjämna livschanser och ge fler barn en bra start behöver vi en likvärdig förskola av hög kvalitet. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna. Samtidigt är det barnen med svårast förutsättningar som svensk förskola har svårast att nå. Att öppna dörren och tidigt erbjuda en plats för fler barn är viktigt för barnens utveckling men möjliggör också ett mer jämställt familjeliv, där utrikes såväl som inrikes födda ges möjlighet att kombinera ett närvarande
föräldra
skap med ett fungerande arbetsliv. Förutom att utöka rätten till förskola behöver kunskap
och information om förskolans verksamhet bättre än idag nå till alla familjer. Genom att kommunen nu måste arbeta med uppsökande verksamhet kan familjer med svårare
förutsättningar få bättre information och kunskap om förskolans uppdrag och verksamhet.
Det är också ett sätt att nå nyanlända föräldrar och erbjuda dem möjligheten att gå till en
integrationsförskola, där ordinarie förskoleverksamhet bedrivs parallellt med sfi
‑
undervisning för föräldrarna.
Trygghet och studiero är en förutsättning
En jämlik skola som ger möjlighet för varje barn och elev att växa, är en stark skydds
faktor mot utanförskap och brottslighet. där alltför många elever inte klarar skolan. Många elever och lärare upplever brister i trygghet och studiero. Var sjunde elev klarar inte grundskolan och var fjärde elev lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg samtidigt
som antalet elever som gör fel val till gymnasiet är stort. I bruksorter och förorter lämnas
tusentals barn utan förutsättningar att skapa sig sin egen framtid. Det får vi aldrig acceptera. Fokus måste läggas på att alla barn i hela landet ska få en bra start i livet. Klarar en elev inte skolan är dörren till många jobb och vidare studier stängd. Därför måste undervisningen utgå från elevers behov och förutsättningar, och insatser sättas in tidigt när elever riskerar att inte nå målen. Att säkra att fler elever klarar skolan är vår högsta prioritet. För att skapa bättre förutsättningar för alla elever att lyckas behöver detta syfte tydliggöras i skolans kompensatoriska uppdrag. Utbildningens syfte ska vara att varje individ ska utvecklas till sin fulla potential, få relevanta kunskaper och bildas.
Eleverna måste kunna lita på att de är trygga i skolan. Skolinspektionens granskning av trygghet och studiero i skolan visar att den upplevda tryggheten i skolan har minskat
de senaste tio åren. En av tre grundskolelärare uppger nu att en stor del av undervisnings
tiden
går till att upprätthålla ordningen i klassrummet, mot tidigare en av fyra 2012. Detta till trots har den upplevda studieron bland elever inte förändrats mycket över tid. Den upplevda tryggheten bland elever i årskurs
9 har däremot minskat under en tioårs
period från 89 till 79 procent. Idag uppger mer än hälften av eleverna att andra elever stör ordningen i klassrummet och var tredje lärare i grundskolan uppger att de lägger en stor del av undervisningstiden på att upprätthålla ordningen. Såväl lärare som elever får även utstå kränkningar och hot. Särskilt flickor är extra utsatta då de oftare än pojkar känner sig otrygga och upplever bristande studiero. Det är oacceptabelt.
För att skapa mer studiero och trygghet i skolan vill Centerpartiet stärka lärarens position i klassrummet, ge bättre möjligheter att agera mot stökiga elever och stärka inspektionerna av de skolor där tryggheten brister. Delar av det har genomförts inom ramen för januariavtalet, men mer behöver göras. Idag är det många lärare och rektorer som inte vågar agera på grund av oro att bli anmälda eller få betala skadestånd. Skolan ska inte utgöra en frizon för brott. Att känna trygghet är en förutsättning för att kunna nå målen i skolan, och en lärare måste känna mandat att kunna agera för att upprätthålla tryggheten i klassrummet. Vissa skolor lyckas bättre än andra. En viktig faktor för
fram
gång är ett skickligt ledarskap hos rektorer och lärare. Skolor behöver nyttja de sanktions
möjligheter
som nu finns, och kunskapen och stödet för lärarna behöver öka. I arbetet med att skapa trygghet och studiero måste Skolinspektionen bättre följa upp de skolor där det brister och skolmyndigheterna ska tidigt agera för att stötta rektorer och lärare på dessa skolor. Vi ser också behov av att skärpa straffen för hot och våld riktat mot rektorer och lärare som agerar inom ramen för sitt nationella uppdrag.
Trygghet på nätet
Skolan har också ett ansvar för elevernas trygghet även i den digitala skolmiljön, vilket omfattar såväl det förebyggande arbetet som att agera vid kränkningar. Ett arbete för att motverka kränkningar på nätet bör ske integrerat med skolans övriga arbete mot kränk
ningar. En trygg internetmiljö är en angelägen fråga. Centerpartiet har länge varit tydliga med att vi vill införa porrfilter i datorerna på landets samtliga förskolor och skolor. Europarådet har nyligen utfärdat en stark rekommendation till medlemsländerna om att alla digitala enheter bör ha filter för att skydda Europas barn från att exponeras för porr. Det är många kommuner som också gjort så och det arbetet bör fortgå. Vi vet också att allt fler barn och unga utsätts för olika typer av trakasserier på internet. Här är det viktigt att skolan såväl som andra samhällsfunktioner verkar för att barn och unga i Sverige ska ha en trygg internetmiljö. Att skapa respektfulla miljöer handlar om hur
elever behandlar varandra i skolans vardag. Men det handlar även om att ge unga redskap
i det kommande vuxenlivet. Det är därför viktigt att lärare har kompetens att lyfta frågor relaterade till normer och värderingar. Centerpartiet vill därför att undervisningen i sex och relationer fortsatt ska stärkas och att utbildningsinsatser för detta ska genomföras för befintlig skolpersonal.
Brott i skolan
I över 90 procent av alla sexualbrott som anmäls är den utsatta kvinna eller tjej. I den nationella trygghetsundersökningen 2020 uppgav ungefär var fjärde kvinna under 25 år att hon utsatts för sexualbrott, och enligt en rapport från Allmänna Barnhuset har var tredje flicka blivit utsatt för sexuella övergrepp under sin uppväxt. Sexualbrotten mot barn på nätet ökar, liksom de anmälda våldtäkterna. I en rapport från 2022 har barnrätts
organisationen Ecpat bland annat undersökt unga pojkars attityd till sexualitet och sexualbrott. Rapporten visar att unga pojkar ofta lägger ansvaret på den som utsätts. Sammantaget visar detta en allvarlig bild: att unga flickor utsätts för sexuellt våld och att attityden mot sexuellt våld behöver förändras.
Skolan är en plats där det sker sexuellt våld. Sexuella trakasserier är inte bara brottsligt, utan även skadligt och försämrar hälsan för de som drabbas. Skolor ska primärt vara en plats för att lära, men skolor betyder mycket mer för barn och ungdomar som vistas där. Det är en plattform för social interaktion och relationer. Det ska vara en trygg plats – för alla. Därför behövs det krafttag för att bekämpa sexuellt våld som utspelas på skolor.
Vi vill också att Skolinspektionen tar fram en handlingsplan för hur skolan ska agera mot sexuella trakasserier och övergrepp och en ”visselblåsarfunktion” som alla huvud
män i sin tur ska införa, samt årligen redovisar antalet anmälningar offentligt, och att det ska bli lättare att flytta elever som utsatt andra elever för sexuella trakasserier eller övergrepp.
Något som vi vill jobba ytterligare för är att stötta ungdomar i utveckling av förmåga till goda relationer. Det är inte sällan genom skolan många ungdomar träffas, och skolan kan också vara den plattform som kan stötta en person som blir utsatt för våld i sin relation. Våld i unga relationer är inte ovanligt. Mäns våld mot kvinnor börjar ofta med killars våld mot tjejer. För att bryta våldsspiralen tidigt och skydda den utsatta, krävs det tidiga åtgärder. Vi vill därför att skolorna ska arbeta proaktivt. Det behövs en bred satsning på kompentens för skolpersonal för att öka kunskap om ungas relationer. Vi vill också att Skolinspektionen ska kunna utfärda vite till de skolor som inte agerar mot strukturella sexuella trakasserier, mobbning eller andra brott som kränker elevers trygghet. Det är viktigt att skolan inte ser mellan fingrarna när brott sker i skolmiljön, inte minst nu när ungdomskriminaliteten ökar.
Registerkontroll av personal
Det är avgörande att huvudmannen har och tar ett tydligt ansvar för att säkerställa att den personal som anställs i förskola och skola är lämplig för att vistas bland barn. Idag gäller, enligt skollagen, att arbetsgivaren ska genomföra en obligatorisk registerkontroll för att få anställa, anlita eller ta emot någon i förskola, grundskola och gymnasiet. Kontrollen begränsar sig således till de situationer när någon ska starta någon form av tjänst eller uppdrag i sådan verksamhet. Den som erbjudits arbetet eller uppdraget ska då visa upp ett belastningsregisterutdrag som inte är äldre än ett år. Med tanke på de avslöjanden som skett de senaste åren är det tydligt att dagens krav inte räcker, när grovt kriminella får arbeta på skolor. Uppvisande av registerutdrag bör kunna avkrävas på regelbunden basis av personal i förskola och skola när så anses befogat. Utdraget bör inte heller kunna vara så gammalt som ett år. Detta har Centerpartiet lagt som förslag i utbildningsutskottet, men regeringspartierna och Sverigedemokraterna ville inte gå vidare med förslaget. Ett exempel på problemen med dagens regelverk är att en person som dömts för misshandel, flera rån, olaga frihetsberövande och övergrepp i rättssak har anställts i skolan. För att dessa brott inte framgår av det registerutdrag som idag ska visas fram. Det är tydligt att de brott som måste vara med på registerutdraget måste utvidgas till fler brottskategorier kopplat till allvarliga brott mot andra människor. Det saknas idag då brottskategorier från rån till terrorism inte framgår. Skolbarnen, men även anställda och kunder och brukare på andra arbetsplatser, har rätt att känna sig säkra från personer som visat brist på hänsyn och empati mot andra. Centerpartiet anser att ett registerutdrag bör kunna visas upp på regelbunden basis av personal i förskola och skola.
Elevers utveckling och hälsa
Idag är det alltför många elever som inte klarar grundskolan. Olika elever behöver olika typer av stöd för att fullgöra sin skolgång. Att gå ut grundskolan med fullständiga betyg är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och psykosociala problem. Skolan behöver
vara vaksam på orossignaler. En sådan är frånvaro. Ju tidigare skolan reagerar på olovlig
frånvaro, desto större möjligheter är det att eleven kan fullgöra sin utbildning.
Bristande skolgång är en riskfaktor för att hamna i brottslighet. Den psykiska och fysiska
ohälsan hos unga tilltar, något som blev alltmer märkbart under corona
pandemin. Den oroväckande trenden är särskilt påtaglig hos flickor och det krävs ett nationellt grepp om problemet
där fokus måste ligga på det förebyggande arbetet. Bland annat identifieras
ofta
flickor med neuropsykiatriska funktionshinder, t.ex. adhd, inte förrän högre upp i åldrarna
då deras utmaningar i skolan har blivit för svåra.
För Centerpartiet är det en självklarhet att alla elever med funktionsnedsättningar ska ges möjligheten till ett aktivt liv och deltagande i samhället. Verkligheten ser dessvärre inte så ut. Det är idag alltför många elever som inte får den hjälp och det stöd som behövs för att klara sin skolgång, oavsett om det är neuropsykiatriska funktions
nedsättningar, NPF, eller fysiska funktionsvariationer. Trots att skollagen är tydlig om att alla elever ska ges stöd efter behov, är det alltför ofta familjer måste slåss för sina rättigheter. Så ska det inte vara. Det är viktigt att staten tar sitt ansvar och genom skolmyndigheterna stöttar skolorna i deras uppdrag att förbättra skolgången för elever med särskilda behov. Det finns också ett behov av mer långsiktiga nationella satsningar för specialpedagogik för lärande. Utöver kompetensutvecklingsinsatserna behöver stödmaterial för bedömning och handläggning inom elevhälsan förbättras; det gäller inte minst hur skolhuvudmännens utredningar ska kunna ta ställning till en elevs behov av särskilt stöd på ett mer likvärdigt sätt. Vi vill att det ska bli lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp, att resursskolor behöver utvecklas och att insatser behöver göras för att stärka den anpassade grund- och gymnasieskolan. Det behövs också mer kunskap om inkluderande lärmiljöer och hur skolor kan arbeta aktivt för en bra skol
gång för elever med NPF. Här behöver forskningen stärkas på området.
För att också kunna få en helhetsbild av ungas behov och utmaningar och kunna erbjuda ett mer heltäckande stöd behövs bättre samverkan mellan elevhälsa, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det har påtalats länge och behovet har inte minskat, tvärtom. Vi vill införa en sammanhållen journalföring för elevhälsan och hälso- och sjukvården. Vi vill också ge skolor skyldighet att kalla till eller delta i samordnad individuell plan (SIP) när ett barn riskerar att inte klara skolgången eller har ett behov av insatser från flera samhällsinstanser. Idag är det bara socialtjänsten och hälso- och sjukvården som har skyldighet till detta. Utan en samverkan och en bättre helhetsbild är det svårt att göra en samlad bedömning, och det
drabbar elevens möjligheter till stöd och vård. Centerpartiet anser att oavsett vem som ser behov av samordning ska övriga berörda kunna kallas på gemensamt samtal. Att skolan ska kunna kalla till gemensamma möten när en elev riskerar att inte klara undervisningen borde vara självklart.
Rektorn har ett ansvar att leda elevhälsoarbetet
Rektorer är i sista ledet ansvariga för att det finns en lärandemiljö på skolan som gör att eleverna kan tillgodogöra sig kunskaper och nå mål. Det finns flera exempel på skolor där framsynta rektorer har lyckats skapa en bättre lärandemiljö genom att prioritera upp elevhälsan och inte minst det förebyggande hälsoarbetet. Dessa rektorer uppvärderar ofta elevhälsan genom att bygga ut den med fler kompetenser och kan därmed tidigt upptäcka och hantera roten till den psykiska ohälsan i skolmiljö. Men det är inte uttalat i skollagen att rektorerna har detta ansvar trots att hälsan är så tätt kopplad till elevers möjligheter att nå kunskapsmålen. Detta behöver ändras. Av skollagen ska det framgå klart och tydligt att rektorer ansvarar för och samordnar elevhälsan, ett ansvar som inte ska gå att delegera bort. Det handlar till stor del om det faktum att rektorn är den som har budgetansvar och därför ytterst kan fatta beslut om mer resurser och rekryteringar. Genom att lyfta ansvaret till högsta nivå på skolorna kommer det finnas ett lagkrav på att ta elevhälsan på allvar – på alla skolor. Skolledning och skolhuvudmännen behöver också bättre stöd i sitt uppdrag för att främja elevers hälsa och utveckling. Vi vill därför att en särskild vägledning om rektorers och skolhuvudmäns ansvar i fråga om hälso- och sjukvård ska utformas så att elevhälsoarbetet blir mer likvärdigt oavsett var skolan ligger i landet.
Ge fler barn rätt till fritidshem
Fritidshemmet är en underutnyttjad resurs som idag kan spä på ojämlikheten då det inte erbjuds till alla barn. Barn till föräldrar som är föräldralediga eller sjukskrivna står utan rätt till fritids. Det är ungefär 85 procent av alla 6–9-åringar som är inskrivna i fritids
hem. Men i utanförskapsområden är andelen bara 68 procent. Fritids har ett utvidgat kompensatoriskt uppdrag och ska ge barn möjlighet att utveckla de förmågor som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildning. De barn som skulle ha allra mest nytta av fritidshem får inte denna möjlighet fullt ut idag. Det skapar en ojämlik start i livet – och är ett hinder för integrationen. Fritids ska också göra det möjligt för barn att ta del av förenings
‑
, kultur- och friluftsliv i närområdet. För de barn som inte får tillgång till det i sin hemmiljö spelar fritids kompensatoriska uppdrag en alldeles särskilt viktig roll,
vilket utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg”,
SOU 2020:34, pekade på. Vi anser därför att rätten till fritids bör öka. Vi vill att alla barn i förskoleklass upp till och med årskurs
3 ska få delta i fritidshemmets verksamhet minst 10
timmar i veckan under läsåret utan avgift. Det ska också gälla barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa. På så sätt stärker vi tidiga och kompensa
toriska insatser i utbildningssystemet.
Minoritetsspråkets och modersmålets ställning i skolan
I en skola där alla elever ska mötas utifrån sina behov och förutsättningar är det viktigt
att elever får tillgång till undervisning i minoritetsspråk och modersmål. Att få möjlighet
att behärska sitt modersmål i både tal och skrift har stor påverkan för barnets språk
utveckling i stort. Det är också ett sätt att stärka sin kulturella identitet genom att utveckla kunskaper om inte bara språket utan även om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Framtiden för många av de nationella minoritetsspråken som levande språk i Sverige är hotad och kräver insatser från samhällets sida. Att kunna ta del av sitt minoritetsspråk eller modersmål är viktigt i arbetet med att stärka elevers språkutveckling och kunskapsinhämtning men också identitetsskapande. Skolan spelar här en viktig roll. Bland annat behöver fler lärare i nationella minoritetsspråk och modersmål utbildas, och barn och ungdomar behöver få möjligheter att studera språken. Det har betydelse för barnets språk- och kunskapsutveckling.
Bättre matchning mellan studier och arbetsmarknad
Med en mer aktiv studie- och yrkesvägledning (SYV) och tydligare genusperspektiv genom hela utbildningsväsendet kan våra unga lättare bryta könsnormer vid studie- och yrkesval. Specifika informationsinsatser behövs vid val till grund
‑
, gymnasie- och högskola. Löpande utbildningsinsatser med genusperspektiv behövs även för rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare. Det finns ett stort behov av att tala om normer och värderingar i skolan samt om hur människor bör behandla varandra. Idag finns dock stora kunskapsbrister hos delar av lärarkåren kring dessa ämnen. Kopplingen mellan studier och arbetsmarknad måste också bli bättre, oavsett om du läser ett teoretiskt eller praktiskt program. I dag står många branscher utan arbetskraft, samtidigt som klass
rummen på yrkesprogrammen för ofta gapar halvtomma. Yrkesprogrammen ska vara av hög kvalitet och utformas tillsammans med företagen.
Studier visar att personer som drivit UF-företag har högre lön och lägre arbetslöshet och startar företag i större utsträckning än andra människor. Att ge fler möjligheten till entreprenörskap i skolan kan därför vara en nyckel för såväl individer som samhället framåt. Entreprenörskap i skolan med Ung Företagsamhet har visat sig ge goda resultat såväl för individer som för samhället. Andelen som läser kursen entreprenörskap skiljer sig i dag kraftigt beroende på var i landet man bor och vilket program man läser på gymnasiet. Alla ungdomar bör få en chans att lära sig vad entreprenörskap och företag
samhet innebär. Många, bland annat elever från estet- och yrkesprogrammen, kommer under sitt yrkesverksamma liv driva eget företag. Trots det, är det alltför få som ges
möjligheten att driva UF-företag. Forskning visar också att det är 80 procent större chans
att kvinnor som deltagit i Ung Företagsamhet startar ett aktiebolag än kvinnor utan den bakgrunden. Det är därför viktigt att fler ges grundläggande kunskap i företag
samhet genom exempelvis projekt likt Ung Företagsamhet.
Svenskt jordbruk behöver fler unga
Centerpartiet vill stärka naturbruksgymnasierna för att få in fler unga i yrket. Det handlar
bland annat om att ge lantbruksnäringen mer inflytande över utbildningen, att kvalitets
kraven höjs och att tillsynen skärps. Det måste bli tydligare för elever, huvudmän och skolmyndigheter vad som krävs för en undervisningsmiljö av hög kvalitet – därför vill vi att yrkesprogrammens styrdokument, såsom examensmålen, ses över. Skolinspek
tionen ska också kunna göra mer för att se till att skolor har ändamålsenliga lokaler, maskiner och annan utrustning. Det nationella branschrådet ska dessutom ha möjlighet att yttra sig över tillstånd att etablera nya fristående skolor med yrkesinriktning. Vi vill också
se över möjligheten att utveckla fler branschskolor inom naturbruksområdet genom att försöksverksamhet permanentas och breddas med fler skolor och ämnes
områden.
Ett kunskapslyft för pedagogerna i förskolan
Fler förskollärare behöver utbildas och det måste bli lättare för barnskötare att vidare
utbilda sig till förskollärare medan de jobbar i förskolan. Vi vill säkra en kompetens
utvecklingsgaranti och att förskollärare i förskolan ska omfattas av karriärreformen som föreslogs i utredningen ”Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska”, men att det ska gälla samtliga förskoleenheter. Barnskötare är den största yrkesgruppen inom förskolan och utgörs till 90
% av kvinnor. Trots att det är en så stor yrkesgrupp finns det idag ingen nationell standard för barnskötarutbildningen. Vi vill se ett barn
skötarlyft och en standardisering av grundutbildning för barnskötare. Genom att skapa en nationell standard för barnskötare får dessutom arbetsgivare ett tydligare kvitto på vad en barnskötares utbildning innehåller. Vi vill också förändra examensmålen för den som utbildar sig till förskollärare, så att det klart och tydligt ingår att ha fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling. Svenskkunskaper bidrar också stort till att komma bort från utanförskap och segregation. Då måste varje förskola och förskollärare ha kunskapen och förmågan att vara en brygga in i svenskan. Vi vill också att Skolverket får i uppdrag att se över redan i dag färdigutredda förslag som kan stärka förskolans personal. Att det finns utbildningsplatser som gör det möjligt att läsa vidare för den som vill. Och att varje förskola får på plats en kompetensutvecklingsgaranti, som ger personalen möjlighet och rätt att vidareutbilda sig, utvecklas och växa på jobbet.
Centerpartiet värnar valfrihet och ser att all barnomsorg ska hålla en god kvalitet och vara en trygg och pedagogisk plats för barnen. Att det finns alternativ i barnomsorgen är bra. Idag finns en väl utbyggd god pedagogisk omsorg för barn 1–5
år. Vissa vill ha en särskild pedagogisk inriktning, en del en liten förskola, andra en stor förskola. En del vill gå hos pedagogisk omsorg och några vill vara aktiva i ett föräldrakooperativ. En del har behov av ”nattis” och några använder inte barnomsorgen alls. Småskaligheten i pedagogisk omsorg ska värnas och kompetensen inom pedagogisk omsorg behöver värnas.
Stärk lärare och rektorer
Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång i klassrummet. Svenska elevers skolresultat har under en lång tid befunnit sig i en nedåtgående spiral. Det finns tecken på att trenden är bruten, men vägen är lång till de OECD-länder som ligger i topp. Att svensk skola i början av 2030-talet kommer sakna runt 80
000 lärare är därför en av samhällets stora utmaningar. En del i att motverka lärarbristen är att göra lärar
yrket mer attraktivt. Centerpartiet har under en längre tid drivit på för att skapa bättre förutsättningar för lärarna och stärka yrkets attraktionskraft. Inom ramen för januari
avtalet återfanns flera av våra förslag. Bland annat har frågan behandlats om karriär
system och kompetensutvecklingsgaranti i form av ett professionsprogram och fler karriärtjänster. Vidare har det införts lärarassistenter, vilket är viktigt för att lärare ska kunna fokusera mer på undervisning och mindre på administration och kringsysslor.
Långsiktigt behöver vi, förutom att stärka läraryrkets attraktivitet, arbeta med att få fler att vilja utbilda sig till lärare. Förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket behöver fortsatt underlättas. Kraven ska givetvis vara höga för att driva lärarutbildning, men de ska inte vara omöjliga. Vi vill därför se ökade möjligheter att bygga ut kompletterande pedagogiska utbildningar, KPU. Genom att bredda och höja studie
takten för kompletterande pedagogiska utbildningar, skapa fler initiativ likt Teach for Sweden och förbättra möjligheten att arbeta och läsa parallellt till lärare, får fler möjligheten att bli lärare.
Alla elever har rätt till likvärdig och kvalitativ skola. Det behövs därför åtgärder för att stärka så kallade obehöriga lärare i deras undervisande roll. I Malmö finns vad som kallas undervisande assistenter. Det är obehöriga lärare som undervisar elever och får stöd och hjälp av en handledande behörig lärare. Exempelvis kan den handledande läraren hjälpa till med framtagande av undervisningsmaterial och lektionsplanering. För att skapa goda förutsättningar för lärarens handledning avsätts arbetstid för uppgifterna och läraren ges lönepåslag. Målet är att den obehöriga läraren på sikt ska bli behörig och legitimerad. Modellen behöver därför spridas, men även utvecklas så att vägar till lärar
examen kan utarbetas parallellt med rollen som undervisande assistent. Lärare som får möjlighet att använda material och lektionsplaneringar gjorda av experter kan åstad
komma goda resultat. För att stödja obehöriga lärare som undervisar bör det därför tillhandahållas sådant material. Den regionala stödfunktionen borde därför i samverkan med professionen ta fram förslag på arbetsmaterial som kan användas i undervisnings
situationer. Lärare som får möjlighet att använda material och lektionsplaneringar gjorda av experter kan också åstadkomma goda resultat. För att stödja obehöriga lärare som undervisar bör det därför tillhandahållas sådant material.
En skola att lita på är en skola med ett tydligt och ansvarsfullt ledarskap. Rektorn
ska vara en pedagogisk ledare i skolan. Det innebär att rektorn har ansvaret för kvalitets
arbetet
i skolan och lärarnas kompetensutveckling och därmed även elevernas resultat. För att klara det här uppdraget måste rektorn ha god insikt i skolans verksamhet. Många rektorer upplever svårigheter med att klara av de uppgifter de har ansvar för, inte minst under de första åren i yrket. Idag finns en befattningsutbildning som rektorer ska läsa någon gång under sina första år. Det är en bra utbildning, men den kommer in för sent och måste läsas precis när rektorn har som tuffast att lära sig sitt nya jobb. Det är därför välkommet att det införts en rekryteringsutbildning som potentiella kandidater för att bli rektor kan läsa innan de blir rektorer.
Allt lärare gör är till för att stärka eleverna. Det är grunden för deras arbete. Att eleverna ska bli klokare, må bättre och få en bättre framtid. Det har alltid varit en gemensam grund för all utbildningspolitik i Sverige oavsett vilket parti som lagt fram den. Vi riksdagspartier har ibland varit oense om metoderna, men vi har alltid haft barnens bästa som grund. När lärarna går på knäna lägger regeringen och Sverige
demo
kraterna ett extra ok på lärarnas axlar genom att utreda om lärarna ska ha anmälnings
plikt av papperslösa barn. Det är inte så vi stärker läraryrkets attraktivitet och dessa förslag får ödesdigra konsekvenser för den redan stora lärarbristen. Anmäl
ningsplikten går rakt emot lärarnas yrkesetik och tvingar lärarna att svika sina elever. Att göra skillnad på barn och barn – detta motsätter sig Centerpartiet starkt. Vi förväntar oss inget annat än att regeringen tänker om.
Digitaliseringen ska nyttjas på ett klokt sätt
Vikten av fysiska läromedel kommer alltid att vara central i skolan. Men svensk skola måste gå i takt med samhällsutvecklingen för att eleverna ska kunna vara redo för den arbetsmarknad som väntar efter skolgången. Därför behöver skolor arbeta klokt och utnyttja digitaliseringens möjligheter. Många kommuner och andra huvudmän har lagt mycket pengar på att köpa in datorer och annan utrustning, men den digitala pedago
giken har inte alltid följt med. Det är viktigt att personalen i skolan ska kunna använda den moderna tekniken på bästa sätt i sin undervisning när det stärker undervisningen. Vi vill att lärarutbildningarna ska ha med det digitala perspektivet i relevanta ämnen och att lärare och skolledare ska få en återkommande kompetensutveckling i digitalt lärande. Med den nya tekniken kommer nya pedagogiska möjligheter och digitaliseringen har ökat möjligheten till fjärrundervisning. Det gör att kompetens kan delas mellan skolor, inte bara i Sverige utan i hela världen.
Det finns brist på digitala läromedel. Skolverket bör därför undersöka vad man ska göra för att öka tillgången till digitala läromedel i skolorna. Fler bra digitala läromedel skulle hjälpa eleverna i deras inlärningsprocess. Det hade även gjort det möjligt med distansundervisning. Centerpartiet vill exempelvis att spetsutbildningar för elever som ligger långt fram, ska kunna användas som distansutbildning. Den digitala tekniken, så som fjärrundervisning, har öppnat för nya sätt att undervisa. Kompetenta lärare är nyckeln till att elever lyckas i skolan. Sverige har brist på lärare och det är ett stort problem. Detta problem är ofta ännu mer påtagligt för skolorna på landsbygden. Skolan är i många fall navet i bygden och alla elever ska ha en skola inom rimligt avstånd. Det får dock inte vara på bekostnad av kvaliteten. Vi ser fjärrundervisning som avgörande
för landsbygdsskolornas överlevnad. Vi tycker att fjärrundervisning ska tillåtas i relevanta
ämnen. Vi vill även att kommunala och fristående skolor ska ha möjlighet att anordna fjärrundervisning på entreprenad under samma förutsättningar som statliga skolor.
Niels Paarup-Petersen (C)
Anna Lasses (C)
Anders Ådahl (C)
Jonny Cato (C)
Christofer Bergenblock (C)
Catarina Deremar (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3746
av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
Utbildning är en grundsten för vårt demokratiska samhälle. Den kunskap och de förmågor som förmedlas i skolan och den högre utbildningen är helt avgörande – såväl för individens livsresa som för samhället i stort och Sveriges konkurrenskraft. Grunden för livsresor byggs genom kunskap, bildning, förmågor och rättigheter. Varje elev och student har rätt till en utbildning av hög kvalitet. En utbildning som stärker individens möjligheter i samhället, ökar den personliga friheten och leder till jobb.
För Centerpartiet är det en självklarhet att utbildningen ska hålla hög kvalitet, från förskolan och ända upp till universitets- och forskarnivå – oavsett var i landet vi bor. Det svenska utbildningssystemet behöver svara upp mot efterfrågan på kompetent arbetskraft, möjliggöra för klassresor och präglas av ett starkt bildningsideal. Utbildningsväsendet behöver i högre grad än i dag samverka med samhälle och näringsliv så att alla utbildningar blir mer verklighetsnära och relevanta för arbetsmarknaden.
En skola som ger elever i hela landet chansen att lyckas
Svensk skola står i dag för stora utmaningar. Skolresultaten skiljer sig kraftigt mellan olika delar av landet. Elever i städer och innerstadsområden klarar sig generellt sett mycket bättre än elever i glesbygdskommuner och framförallt bättre än i många utsatta områden. Enligt Timss, som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap, kan det skilja uppemot två års inlärning mellan elever i storstadsområden och elever i glesbygd. För flera utanförskapsområden kan det skilja uppemot fyra år.
År 2025 lämnade närmare 20
000 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar cirka var sjätte elev, vilket är unikt ur ett internationellt perspektiv. Andelen är högre i glesbygdskommuner och i utsatta områden. Sverige har tio gånger fler elever som lämnar grundskolan utan behörighet än Norge och Danmark, vars Pisaresultat är i nivå med Sveriges. Dessutom lämnar var femte elev gymnasiet med ofullständiga betyg. Detta får ödesdigra konsekvenser för den enskilda eleven, men även för samhället i stort. Det motverkar klassresor, ökar utanförskapet och hindrar företag från att växa. Det är inte värdigt ett land som Sverige.
Centerpartiet vill bygga en skola som ger varje elev chansen att lyckas utifrån sin egen förmåga. En skola som kompenserar för ojämlikheter och skapar möjligheter till klassresor. För Centerpartiet måste svensk skolpolitik utgå från eleverna och deras förutsättningar. I Sverige har vi alldeles för länge försvarat ett skolsystem som inte sett till elevernas bästa. Konsekvenserna har blivit en utslagning, som helt i onödan kastat hundratusentals barn och unga i utanförskap. Det svenska skolsystemet måste göras om i grunden. Vi kan inte längre ha en skola som fungerar som en utslagningsmaskin. Vi behöver bygga en skola som ser till varje elevs förutsättningar och ger dem chansen att lyckas oavsett var i landet de bor.
Förskola
Förskolan lägger grunden för livslångt lärande. Genom att tidigt nå fler barn, ökar möjligheterna att ge alla barn likvärdiga chanser till en bra skolgång. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna, som barn från socioekonomiskt utsatta eller nyanlända familjer. Samtidigt är det dessa barn som förskolan ofta inte når ut till. Centerpartiet vill att fler barn ska få möjlighet att delta i förskoleverksamheten. Centerpartiet vill därför erbjuda en plats tidigt för fler barn, oberoende av om föräldrarna arbetar eller inte.
Bristen på förskollärare är ett hinder för att kunna utöka förskoleverksamheten. För att höja kvaliteten i förskolan vill vi stärka yrkesstatus, arbetsvillkor och utbildning för förskolans personal genom ett brett kompetenslyft. Vi vill se karriärtjänster och att kompetensutvecklingsgarantin även ska gälla för pedagoger i förskolan. För att stärka barnskötarrollen ytterligare vill Centerpartiet, på sikt, införa en skyddad yrkestitel för barnskötare och se en standardisering av grundutbildning för barnskötare. Det måste också bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare under tiden de arbetar i förskolan. Här behöver staten ta ett tydligare ansvar. Skolverket behöver se över hur man ytterligare kan möta kompetensbristen genom fler utbildningsplatser och för att få fler obehöriga pedagoger att nå en examen, exempelvis genom de pedagogiska utbildningarna (VAL, ULV och KPU). För att säkerställa nyexaminerade förskollärare i hela landet behöver lärcentrum utvecklas.
Grund- och gymnasieskola
Svensk skola fungerar överlag bra. Eleverna presterar exempelvis bättre än OECD-snittet i kunskapsmätningen Pisa och möjligheten till en trygg och bra skolgång är god i stora delar av landet. Men det finns också utmaningar som måste tas tag i. Det handlar bland annat om att många elever går ut grundskolan utan behörighet och således stängs ute från vidare studier, att lärarna är för få och inte ges tillräckliga förutsättningar att undervisa, att många barn och unga i skolan mår dåligt och kämpar med psykisk ohälsa och att villkoren mellan kommunala och fristående huvudmän är för ojämlika.
Utradera de geografiska orättvisorna
Alla elever har rätt till en likvärdig skola av hög kvalitet oavsett var i landet man bor. Dagens svenska skola är dock inte en skola för alla. Var i landet man bor spelar stor roll för ens förutsättningar att klara skolan. Sett till andelen elever som inte kommer in på gymnasiet är andelen mycket högre i glesbygd och i utsatta områden än i städer och pendlingskommuner nära en större stad. Även resultaten i de nationella proven är betydligt lägre i glesbygdskommuner och utsatta områden än i övriga delar av landet.
De geografiska orättvisor som vi i dag ser skär genom svensk skola och klyver samhället mitt itu. Skillnader som grundar sig på postnummer drabbar såväl den enskilda människan som samhället i stort. Elever som inte får det stöd från skolan de behöver får sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, att delta fullt ut i samhället och att ordna egen stadigvarande försörjning. Möjligheterna till livsresor begränsas och människor riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap. Konsekvenserna är även stora för samhället i stort. Utanförskapet riskerar att öka, företag får svårare att hitta kompetent arbetskraft, polariseringen cementeras och det blir svårare att hålla ihop samhället. Redan i dag får fler personer ekonomiskt stöd i glesbygd och i utsatta områden jämfört med övriga delar av landet och skolan har under de senaste decennierna inte lyckats vända trenden. Det är inte värdigt ett land som Sverige och det är ett otroligt svek mot de personer som drabbas.
Satsa på lärarna
För att kunna utradera de geografiska orättvisorna i skolan måste vi satsa på lärarna. Endast 6
av 10 lärare är behöriga på landsbygden, medan 8
av 10 är behöriga i de större städerna. Då forskning visar att lärares behörighet har stor betydelse för elevernas förutsättningar att klara skolan är det helt avgörande att de geografiska skillnaderna när det kommer till lärarnas behörighet utraderas. Centerpartiet vill att om tio år ska det inte vara möjligt att jobba i skolan utan behörighet. För att komma dit satsar vi på att lärare som är obehöriga ska vidareutbilda sig och komplettera sin behörighet. Vårt förslag är att staten ska stå för uppemot 100
000 kronor av de kostnadshöjningar som åläggs huvudmannen när obehöriga lärare vidareutbildas. Det kan handla om vikariekostnader, ersättning för nedsatt arbetstid och betald ledighet vid examination. Utöver detta satsar vi även på att lärarutbildningen ska nå hela landet. Med vårt förslag kommer vi kunna finansiera femtio nya lärcentrum på landsbygden. Vi vet att geografisk närhet till lärarutbildningen spelar en avgörande roll för om lärarna ska stanna kvar på lands
bygden och vilja arbeta där.
Ge fler chans att plugga vidare
För att utradera de geografiska orättvisorna behöver vi även ge de elever som inte når godkänt i samtliga ämnena en chans att plugga vidare. I dag slås cirka 20
000 elever ut i skolan på grund av vårt betygssystem. Skillnaderna är mycket stora beroende på var i landet man bor. Centerpartiet vill ta bort den skarpa godkäntgränsen i grundskolan så att även de som har fått
F ska ha möjlighet att, med sina övriga betyg som grund eller genom yrkesprov, söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram. Dessutom vill vi öka stödinsatserna till gymnasiets yrkesprogram för att säkra uppemot 10
000 nya platser och ge möjlighet till ökat stöd. I sammanhanget handlar det bland annat om kompetens
lyft för lärare och rektorer inom NPF och om elever med särskilda behov.
Reformera friskolesystemet
Vi vill se ett skolpengssystem som bättre tar hänsyn till skolors olika ansvar och elevers behov, där kommuner ersätts för deras faktiska kostnader, som att se till att alla barn får en utbildning och att upprätthålla driften av små skolor. Oseriösa huvudmän som inte lever upp till skollagens krav underminerar välfärdens legitimitet och berövar eleverna på deras skolgång. Friskolesystemet måste därför reformeras i sin helhet. Vi behöver ställa tydliga krav på skolhuvudmännen. Skolan är inte vilken verksamhet som helst. Våra gemensamma skattepengar ska gå till elevernas undervisning och enbart till seriösa och långsiktiga aktörer som bedriver utbildning utifrån skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Till skolor som anställer behöriga lärare och vill ge elever en god utbildning och som är villiga att stötta elever i deras livsresor.
Ge elever stöd för att nå kunskapsmålen
Förmågan att läsa, skriva och tala svenska är nyckeln till kunskap och till det svenska samhället. Det skapar förutsättningar för livsresor. För Centerpartiet är det viktigt att varje elev möts av höga förväntningar och ges stöd för att kunna nå kunskapsmålen och förverkliga sina drömmar. Det är utifrån elevernas förutsättningar och behov som skolans verksamhet ska utformas. Alla barn ska få chans till en god skolgång alldeles oavsett var i landet man bor. Elevernas kunskaper ska höjas genom hela utbildnings
systemet. Det är avgörande för att motverka ett växande utanförskap.
Stärkt och utbyggd elevhälsa
Vi vill se en stärkt och utbyggd elevhälsa som arbetar förebyggande. Fram till och med 2013/14 var omkring 10 procent av 11-åringarna stressade av skolarbetet. Efter det har andelen gradvis ökat till 29 procent bland flickorna och 20 procent bland pojkarna 2021/22. Parallellt med detta har elevernas psykiska ohälsa försämrats kraftigt. En fungerande och tillgänglig elevhälsa är en viktig del för att förbättra ungdomars hälsa och välbefinnande men också se till att eleverna får den stöttning de är i behov av. Centerpartiet satsar på fler elevhälsosamtal i högstadiet och gymnasiet, motsvarande 200 miljoner kronor årligen. Satsningen innebär att varje elev kommer få ett ytterligare elevhälsosamtal per termin.
Gymnasieskolan – en arena där elever lär för livet
Gymnasieskolan ska vara en arena där elever lär för livet, i en miljö som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Därför är kopplingen mellan gymnasiet och arbetsmarknaden central, oavsett om du läser ett högskoleförberedande eller yrkesförberedande program. Olika vägar till arbete och studier behöver stärkas. Till gymnasiet är det en hög andel elever, jämfört med grundskolan, som aktivt väljer skola. För att kunna höja kvaliteten, erbjuda ett brett utbud av gymnasieprogram och möta arbetsmarknadens efterfrågan behöver samverkan mellan kommunerna stärkas. Det finns en stor efterfrågan på yrkesutbildade från näringslivet, samtidigt som just eleverna väljer yrkesutbildningar i allt lägre utsträckning. Det är ett problem. Yrkes- och lärlings
utbildningarna är viktiga för tillväxten. Det gäller inte minst för de små och medelstora företagen som ofta saknar kompetent arbetskraft. För att öka statusen måste utbild
ningarna vara av hög kvalitet. De ska vara relevanta, verklighetsnära och leda till jobb. Företag som är potentiella arbetsgivare ska vara en drivande kraft i genomförandet av utbildningen.
Trygghet och studiero
Eleverna måste kunna lita på att de är trygga i skolan. Skolinspektionens granskning av trygghet och studiero visar att den upplevda tryggheten i skolan har minskat de senaste tio åren. I dag uppger mer än hälften av eleverna att andra elever stör ordningen i klassrummet. Såväl lärare som elever får även utstå kränkningar och hot. Särskilt flickor är extra utsatta då de oftare än pojkar känner sig otrygga och upplever bristande studiero. Det är oacceptabelt. För att skapa mer studiero och trygghet i skolan vill Centerpartiet stärka lärarens position i klassrummet, ge bättre möjligheter att agera mot stökiga elever och stärka inspektionerna av de skolor där tryggheten brister. För att stärka tryggheten behöver vi också se till att det finns en väg att få hjälp när skolan själv inte agerar. Centerpartiet vill därför införa en visselblåsarfunktion hos Skolinspektionen och satsar fem miljoner därefter.
Fler lärare genom att locka studenter från andra professioner
Trots minskade elevkullar är behovet av fler lärare mycket högt. Förbättrade villkor för lärare är centralt för att fler studenter ska söka sig till läraryrket. I dag är söktrycket till lärarutbildningarna alldeles för lågt. För att öka attraktiviteten behöver kvaliteten på lärarutbildningarna höjas och studenter som valt andra utbildningar lockas över till dem. Ett särskilt program, Teach for Sweden, bedrivs i dag för att i liten skala locka toppstudenter att komplettera sin utbildning med en lärarutbildning. Centerpartiet vill mer än fördubbla omfattningen på dessa initiativ för att råda bot på bristen på kvalificerade lärare.
Branschskolor
För att kunna tillgodose vissa smala branschers skriande behov av kompetent arbetskraft vill Centerpartiet återinrätta branschskolorna. Dessa skolor bör utvecklas i nära samarbete med branschen och samla olika specialyrkesutbildningar under ett och samma tak. Vi ser i dag att det finns vissa branscher som skriker efter kompetent arbetskraft, men där det idag saknas människor att anställa, såsom exempelvis energibranschen. Bara de närmaste två till tre åren förväntar energibranschen att så många som 8
000 tekniker och ingenjörer behöver rekryteras. Vi vill att regeringen ska återinföra branschskolorna, särskilt inom de sektorer där kompetensbristen är som störst.
Vuxenutbildning
Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre tid måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Vi vill ha en vuxenutbildning som gör det lätt för människor att läsa in behörighet till yrkeshögskola och högskola. Det ska även vara lättare att komplettera sina studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar senare i yrkeslivet. Yrkesutbildningarna passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Utbildningarna utvecklas i samarbete med näringslivet och är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Många får jobb kort tid efter utbildningen.
Det måste bli lättare att byta spår under sitt arbetsliv. Vi vill att yrkeshögskolan byggs ut i hela landet och antalet korta kurser blir fler. För dem som läst ett högskole
förberedande program i gymnasieskolan måste det bli lättare att läsa in behörighet till yrkeshögskolan. Fler måste också få tillgång till yrkesinriktade kurser, för att kunna komplettera en tidigare utbildning. Det är viktigt med utökat antal platser på yrkesvux så att fler kan studera, och att utbildningarna i större utsträckning utformas tillsammans med näringslivet. Utbildningarna måste också ges längre planeringsförutsättningar och antagningsreglerna ses över. Ett gemensamt antagningssystem behöver tas fram för yrkeshögskolan för att kunna nå hela landet.
Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolan har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov, intressen och förkunskaper som varje elev har, genom både korta och långa utbildningar. Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande.
Högre utbildning och forskning
I Sverige behöver vi stärka inte bara utbildningen utan också bildningen. Med bildning och konkurrenskraft som ledord kan vi forma en politik som för Sverige framåt, som skapar ett tryggare och mer sammanhållet samhälle samtidigt som vi stärker våra ekonomiska förutsättningar i den globala konkurrensen. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar både den enskildes möjligheter och det gemensamma. En samverkan och en nära koppling mellan den högre utbildningen och omgivande samhälle är därför av största vikt. Centerpartiet vill verka för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Vi behöver därför mer fristående lärosäten, likt stiftelser. Vi ser det som angeläget att stärka den akademiska friheten. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Den akademiska friheten måste stärkas såväl institutionellt som finansiellt. Lärosätena måste få större makt att bestämma hur resurserna mellan forskning och undervisning ska fördelas. Lärosätena måste också få större autonomi att utse sina egna styrelser och kraven för medfinansie
ring måste minska.
Utvecklingen går fort och arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft är stort. Centerpartiet anser att studenter som vill jobba under studierna måste ges friheten att bestämma det själva. I dag spelar familjebakgrunden alltför stor roll för om någon väljer att plugga vidare. Vi vill se stärkt information och vägledning för att bredda rekryter
ingen till högskolan. Vi måste också ta vara på den nya tekniken. Den nya tekniken och digitaliseringen möjliggör fler distansutbildningar som i kombination med kommunala lärcentra gör högre utbildning tillgänglig för fler. Centerpartiet vill stärka studenthälsan i hela landet.
Svensk forskning behöver stärkas för att stå sig i den internationella konkurrensen. Vi vill att Sverige ska ha världens bästa forskare – och då måste vi göra det attraktivt att forska här. Vi vill att det ska vara både prestigefullt, karriärdrivande och lönsamt för forskare att kunna forska, både på universitet och ute i olika branscher. Sverige behöver bli mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation. Vi behöver skapa attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer, och bättre villkor för företag att bedriva forskning i Sverige. Samverkan mellan lärosäten och med näringsliv är viktig för vår konkurrenskraft och behöver därför stärkas. Forskningen och den högre utbildningens resurser behöver även säkras på längre sikt. Därför anser vi att produktivitetsavdraget behöver ses över.
Sektorsbidrag till skolan och förskolan
De riktade statsbidragen till skolans verksamhet skapar så mycket administration för skolsektorn att de ofta inte ens söks av kommunerna. Därför väljer Centerpartiet att i stället ge ett brett bidrag till skolan och förskolan som tillför de resurser som behövs för att upprätthålla och utveckla skolans verksamhet i hela landet. Samtidigt slås befintliga statsbidrag till skolan ihop med sektorsbidraget för att skapa en förutsägbar och likvärdig finansiering.
Sektorsbidraget tillför ett nytt fokus på landsbygden i statens satsningar på skolan och förskolan. Det viktas utifrån både socioekonomiska faktorer, andel behöriga lärare samt kommunernas gleshet. På så sätt ger vi både mer pengar till skolor med större behov och mer till landsbygdskommuner där utslagningen visat sig vara som störst. Hela sektorsbidraget fördelas automatiskt enligt denna viktning till kommuner och andra huvudmän för grundskolan utan begränsande villkor eller krånglig administration, men följs såklart upp för att säkerställa att det används till skolans verksamhet.
Anslagsförslag för
2026
för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens skolverk
1
406
011
−87
700
1:2
Statens skolinspektion
676
633
2
000
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
894
052
16
300
1:4
Sameskolstyrelsen
68
698
−300
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
5
493
885
−3
628
000
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
293
837
±0
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
5
760
000
−4
386
000
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
206
720
±0
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
130
582
±0
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1
109
526
±0
1:11
Skolforskningsinstitutet
47
910
2
800
1:12
Praktiknära skolforskning
36
043
±0
1:13
Bidrag till lärarlöner
4
875
000
±0
1:14
Särskilda insatser inom skolområdet
173
418
±0
1:15
Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
9
364
600
−9
365
000
1:16
Bidrag till vissa studier
17
525
±0
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
3
712
422
200
000
1:18
Myndigheten för yrkeshögskolan
202
724
−800
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
4
420
166
49
300
2:1
Universitetskanslersämbetet
166
446
−1
000
2:2
Universitets- och högskolerådet
320
330
−89
200
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
207
888
−10
100
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
619
766
−11
700
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
572
678
−11
700
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
748
425
−12
200
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
543
214
−11
600
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
941
779
−8
700
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
091
947
−9
600
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
978
453
−8
900
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
694
535
−7
800
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
349
615
−6
100
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
895
241
−8
600
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
199
667
−5
300
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
859
998
−3
900
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
973
459
−8
700
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
435
827
−6
500
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
207
400
−9
300
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
832
619
−3
800
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
530
237
−2
200
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
824
443
−3
800
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
311
502
−1
400
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
283
484
−5
900
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
429
188
−1
900
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
966
377
−4
400
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
356
479
−1
600
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
672
410
−3
100
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
311
638
−1
400
2:29
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
148
114
−5
300
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
330
179
−1
500
2:31
Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
746
278
−3
400
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
309
021
−1
400
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
317
252
−1
400
2:34
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
119
201
−500
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
235
787
−1
100
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
63
704
−300
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
131
447
−600
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
40
885
−200
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
611
787
−2
800
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
119
515
−500
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
513
590
−2
400
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
120
821
−500
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
564
285
−2
600
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
128
297
−600
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
497
394
−2
300
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
115
343
−500
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
484
014
−2
200
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
108
153
−500
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
386
068
−1
800
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
74
265
−300
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
456
387
−2
100
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
104
446
−500
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
196
524
−900
2:54
Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå
25
943
−100
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
76
756
−400
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
15
839
−100
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
156
768
−700
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå
26
092
−100
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
509
279
−2
300
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
140
575
−600
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
47
704
−400
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
56
667
−200
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
4
415
760
−13
500
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
991
719
97
000
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
983
700
−3
200
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
3
039
108
−13
800
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
50
980
±0
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
8
072
296
±0
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420
061
±0
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
212
500
−1
000
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1
477
356
±0
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
55
379
−300
3:6
Institutet för rymdfysik
65
811
−300
3:7
Kungl. biblioteket
509
048
−1
100
3:8
Polarforskningssekretariatet
75
359
−400
3:9
Sunet
49
183
±0
3:10
Överklagandenämnden för etikprövning
5
809
±0
3:11
Etikprövningsmyndigheten
58
495
−300
3:12
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
16
091
−100
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
89
495
±0
3:14
Gentekniknämnden
5
145
±0
4:1
Internationella program
81
589
±0
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
32
186
±0
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
11
906
−100
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
24
543
±0
99:1
Sektorsbidrag skolan inklusive behörighetsreform
±0
19
680
000
Summa
106
936
696
2
244
000
Centerpartiet föreslår att ett antal riktade statsbidrag ska avvecklas för att istället slås samman till ett större sektorsbidrag till skolan. Dessa avvisningar påverkar särskilt anslag 1:5 med 3
679 miljoner 2026, 2
914 miljoner 2027 och 3
414 miljoner 2028, 1:7 med 3
386 miljoner 2026, 2
186 miljoner 2027 och 3
186 miljoner 2028 och 1:15 med 9
365 miljoner 2026, 7
583 miljoner 2027 och 6
623 miljoner 2028.
Som en följd av det tillför Centerpartiet ett nytt anslag
”Sektorsbidrag till skolan inklusive behörighets
reform”. Inom ramen för detta anslag tillför Centerpartiet dels 2
miljarder per år i tillskott till sektorsbidraget samt medel för skolor att utöka antalet elevhälsosamtal i grundskolan. Centerpartiet satsar på nationell statistik om elever med NPF, vilket ökar anslagen under 1:1 med 2
miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill få fler elever på yrkesgymnasiet genom yrkesprov, vilket ökar anslagen under 1:1 med 5
miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill avskaffa nationella prov i lågstadiet vilket minskar anslagen under 1:1 med 7
miljoner 2026 och 2
miljoner 2027. Centerpartiet vill att det genomförs en effektivisering av Skolverket och minskar därför anslagen under 1:1 med 80 miljoner 2026, 60 miljoner 2027 och 40 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på en visselblåsarfunktion på Skolinspektionen, vilket ökar anslagen under 1:2 med 5
miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på att införa ett kompetenslyft om NPF bland rektorer och lärare, vilket ökar anslagen under 1:3 med 20 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill ge ett stimulansbidrag för judiska studier, vilket ökar anslagen under 1:5 med 1
miljon årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även satsa på branschskolor, vilket ökar anslagen under 1:5 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens höjning av maxtaxan, vilket minskar anslagen under 1:7 med 1
miljard 2026 och 2,5 miljarder årligen 2027–2028.
Centerpartiet satsar på evidensbaserade insatser i skolan, vilket ökar anslagen under 1:11 med 3
miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på utbildning i jobbsvenska, vilket ökar anslagen under 1:17 med 150 miljoner 2026 och 200 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiets förstärkning av de nationella yrkesprogrammen ökar anslagen under 1:17 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiets förstärkning av yrkes
högskolan ökar anslagen under 1:19 med 49 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap, vilket minskar anslagen under 2:2 med 88 miljoner 2026, 95 miljoner 2027 och 137 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på stärkt lärarutbildning och fler lärarbehöriga från andra yrken, vilket ökar anslagen under 2:64 med 50 miljoner 2026 och 100 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar regeringens satsning på masterutbildning i offentlig förvaltning bl.a. med EU-inriktning, vilket minskar anslagen under 2:64 med 30 miljoner 2026 och 60 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar också regeringens satsning på utvecklad utbildning i ledarskap och konflikt- och krishantering, vilket minskar anslagen med 3
miljoner 2026. Centerpartiet satsar på fler utbildnings
platser för läkare och sjuksköterskor, vilket ökar anslagen under 2:64 med 80 miljoner 2026 och 130 miljoner 130 miljoner årligen 2027–2028.
Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter.
Niels Paarup-Petersen (C)
Anders Ådahl (C)
Anna Lasses (C)
Anne-Li Sjölund (C)