RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Stärkt kunskapsbaserad vård för sexualbrottsutsatta människor

2022/23 · HA02598 · Marléne Lund Kopparklint (M)

Original hos Riksdagen

B · Obligatorisk undervisning om sexuella övergrepp

2024/25 · HC021121 · Marléne Lund Kopparklint (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.014 · ämneslikhet 0.793. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa nationella direktiv om kunskapsbaserad utbildning för vård och behandling av sexualbrottsutsatta människor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk undervisning om sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 353 ord · B 391 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:598 av Marléne Lund Kopparklint (M) Stärkt kunskapsbaserad vård för sexualbrottsutsatta människor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa nationella direktiv om kunskapsbaserad utbildning för vård och behandling av sexualbrottsutsatta människor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från alla former av våld. I Sverige och inter ­ nationellt uppskattas att ungefär 5 av 20 barn utsatts för sexuella övergrepp. I en stor nationell undersökning från år 2015, med nästan 6 000 gymnasieungdomar, hade 21 % varit med om sexuella övergrepp. År 2019 fick p olisen in 8 138 anmälningar angående sexualbrott mot barn under januari till oktober. Pandemiåret 2020 var antalet anmäl ­ ningar under samma period 9 467, vilket va r en ökning med 16 procent. Ökningen år 2020 är nästan dubbelt så stor som den näst högsta noteringen de senaste fem åren (Bulletin 22/12 2020). Barn ska inte utsättas för sexuella övergrepp under sin uppväxt. Alla måste förstå de förödande konsekvenser som blir resultatet av att ett barn skräms till tystnad och tvingas att bära på de mest vidriga hemligheter. När dessa barn växer upp, blir vuxna och inte har fått rätt hjälp i tid ökar risken för suicid, missbruk, fortsatta övergrepp, kriminalitet och psykisk ohälsa. Statistiken kring utsatta barn ser idag mörk ut och har blivit ännu mörkare i och med pandemin. Med denna negativa utveckling är det nu viktigt att dra ut dessa frågor från skamvrån och på allvar börja prata om det för att få till en förändring. Det krävs omfattande förändringar lagmässigt men också i samhället. Vi behöver fler barnrättskämpar som ser det som inte alltid syns. Vi behöver specialistkliniker som kan ge adekvat hjälp till barn och vuxna som har blivit utsatta för olika former av sexuella övergrepp/brot t. Bristen på kunskapsbaserad traumavård i regionerna är hög och detta måste förändras . Regionerna måste erbjuda stärkt specialistvård och behandling för sexualbrottsutsatta människor. Allt detta för att förebygga onödigt lidande, psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk och i allra värsta fall suicid. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:1121 av Marléne Lund Kopparklint (M) Obligatorisk undervisning om sexuella övergrepp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk undervisning om sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering De flesta barn i tidig skolålder vet inte vad sexuella övergrepp är, inte heller vem en förövare kan vara eller hur denne kan försöka få kontakt med dem. Därmed vet de inte vad som är rätt eller fel, vad som är ett brott och vad man ska anmäla till polisen, sin lärare, sina vårdnadshavare etc. De behöver också få veta hur en förövare kan hota dem till tystnad. Dessa regler och åtgärder syftar till att skydda barn och förebygga återfall genom att säkerställa att personer som dömts för sexuella brott mot barn inte har möjlig ­ het att skada barn igen. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts 1 av 4 barn i Sverige för sexuella över ­ grepp och sexuell exploatering. Det motsvarar 8 barn i en normalstor skolklass. Till dessa siffror kan man också räkna med ett mörkertal – barn som aldrig berättar om vad de har blivit utsatta för. År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under samma år anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. År 2024 finns inga tecken på att statistiken ska vända, och den negativa trenden med utsatta barn fortsätter. Sexualbrott mot små oskyddade barn är bland de vidrigaste brott som kan begås. Vi behöver inte bara öka kunskapen hos personal som arbetar med barn eller som utbildar sig till yrken där man ska arbeta med barn. Vi behöver också ha obligatorisk, före ­ byggande och regelbunden undervisning för barn i skolan i syfte att fler ska våga berätta och få snabb hjälp – att fler barn blir medvetna om hur de ska gå tillväga om de blir utsatta för våld, att det är ett brott som de blir utsatta för. Denna undervisning är precis lika viktig som undervisning om hur man ska agera vid en kris på skolan, som exempelvis brand, vilket kan rädda liv. På samma sätt räddar undervisning om sexuella övergrepp liv. Vi vet nämligen idag att risken för suicid ökar markant om man inte får kunskapsbaserad traumavård när man har blivit utsatt för sexuella övergrepp i barndomen. Marléne Lund Kopparklint (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag