Jämför sakliga förslag
A · med anledning av skr. 2024/25:114 Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
2024/25 · HC023408 · Jacob Risberg (MP); Janine Alm Ericson (MP); Emma Berginger (MP)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2025/26:228 Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel
2025/26 · HD024096 · Jacob Risberg (MP); Ulf Holm (MP); Janine Alm Ericson (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.027 · ämneslikhet 0.837. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 7 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.871A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot export av krigsmateriel till diktaturer, krigförande länder och länder där allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer, inklusive följdleveranser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser, till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över hur exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden kan skärpas och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att svensk krigsmateriel inte indirekt hamnar i orätta händer genom export via allierade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att risken för att krigsmateriel, programvara, teknik eller tekniskt kunnande förs vidare till tredjeland alltid ska vägas in vid tillståndsprövningen och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen avslår regeringens förslag om nya bedömningsgrunder i riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan i alla delar förutom borttagandet av hänvisningen till neutralitetsrätten.
B4. Riksdagen avslår regeringens förslag om en ny sekretessbestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med ett tydligare förslag till sekretessbestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd som tar hänsyn till remissinstansernas och Lagrådets synpunkter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B6. Riksdagen avslår regeringens förslag om att Sverige ska ansluta sig till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete med respekt för svenskt regelverk för krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 793 ord · B 1864 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3408
av Jacob Risberg m.fl. (MP)
med anledning av skr. 2024/25:114 Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot export av krigsmateriel till diktaturer, krigförande länder och länder där allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer, inklusive följdleveranser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över hur exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden kan skärpas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att svensk krigsmateriel inte indirekt hamnar i orätta händer genom export via allierade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
År 2024 uppgick den svenska exporten av krigsmateriel till över 29 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin. I takt med att Europa rustar upp sin försvarsförmåga kommer svensk vapenexport att öka. Men svensk vapenexport måste ske under strikt reglerade former och med största hänsyn till demokrati och mänskliga rättigheter. Därför vill Miljöpartiet lämna följande synpunkter på regeringens skrivelse.
Export till odemokratiska länder
Under perioden 2022–2024 gick en tredjedel av den svenska vapenexporten till icke-demokratier, baserat på vilka länder som organisationen Freedom House rankar som ”ofria” och ”delvis ofria”. Förenade Arabemiraten – ett land där yttrandefriheten är kraftigt begränsad och medborgare riskerar långa fängelsestraff för kritik mot regimen – var den största importören från Sverige 2024. Detta är oacceptabelt, och visar tydligt bristerna i dagens lagstiftning. Förenade Arabemiraten förser dessutom den paramilitära gruppen RSF i Sudan med vapen. Trots att det saknas bevis för att svensktillverkade vapen används av RSF, bidrar vapenhandeln till att stärka och legitimera regimen och Förenade Arabemiratens agerande.
Dagens ramverk, trots införandet av det s.k. demokratikriteriet, är fortfarande otill
räckligt. Export till länder som Turkiet och Qatar beviljas trots upprepade brott mot mänskliga rättigheter. Miljöpartiet har därför länge förespråkat ett absolut exportförbud till diktaturer, krigförande länder och länder där grova kränkningar av mänskliga rättig
heter förekommer. Ett sådant förbud måste även omfatta följdleveranser. Detta ska dock inte hindra att Sverige solidariskt kan bistå ett angripet land med vapen, som tyvärr har
blivit aktuellt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Den svenska vapentillverk
ningen
och vapenexporten får inte heller urholka det globala arbetet för fred, demokra
tisering och mänskliga rättigheter.
Den historiska upprustning av försvaret vi står inför kommer även att innebära ökad import av krigsmateriel. Miljöpartiet anser att en lagstiftning som motsvarar den som finns gällande export av krigsmateriel även tas fram för import av densamma, något vi utvecklar i motion 2024/25:3038 Stärkt beredskap och ett robustare samhälle.
Följdleveranser till Israel och produkter med dubbla användningsområden
Trots ett exportstopp till Israel sedan oktober 2023 förekom följdleveranser under 2024.
Dessa gällde komponenter som initialt inte klassificerats som krigsmateriel men som
sedermera används i militära sammanhang. Detta illustrerar tydligt problemen med det nuvarande regelverket för följdleveranser och kontrollen av produkter med dubbla an
vändningsområden. Miljöpartiet vill att det ska ställas tydliga krav på användningen av
krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Exempelvis ska utrustning
för massövervakning inte exporteras till länder som förtrycker sin egen befolkning eller där man kan förvänta sig att utrustningen skulle användas för att förfölja en politisk
opposition i landet. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning för att se över hur export
kontrollen
av produkter med dubbla användningsområden kan skärpas ytterligare.
Export via allierade – en gråzon
Natomedlemskapet gör frågan om striktare regelverk än mer aktuell. Regeringen har klargjort att Sveriges Natomedlemskap förändrar förutsättningarna för krigsmateriel
export inom Sveriges nationella regelverk. I skrivelsen framgår att Sveriges medlem
skap i Nato stärker de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd för export av krigsmateriel till andra medlemsstater inom Nato.
Miljöpartiet menar att medlemskapet i Nato inte får trumfa kriterier om mänskliga rättigheter och demokrati i beslut om export. Redan nu värderas samarbetet inom Nato
högt i besluten, men eventuellt skulle även försäljning till andra länder som Natomedlems
stater
i sin tur samarbetar med kunna bli aktuellt. Detta även om det gäller stater som Sverige vanligtvis inte skulle godkänna att företag i Sverige exporterade till. Sverige har exempelvis exporterat radarsystem till Filippinerna via amerikanska marinen, trots att Sverige med all sannolikhet inte skulle ha godkänt export direkt till den filippinska mili
tären vid den tidpunkten. Det finns således risker med ökat samarbete då andra länder inte har lika strikta exportrestriktioner som vi, exempelvis Frankrike, som måste tas i beaktande framåt. Denna gråzon riskerar att undergräva Sveriges exportkontrollregim. Miljöpartiet kräver att tydligare garantier införs för att motverka detta.
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Emma Berginger (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:4096
av Jacob Risberg m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2025/26:228 Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser, till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att risken för att krigsmateriel, programvara, teknik eller tekniskt kunnande förs vidare till tredjeland alltid ska vägas in vid tillståndsprövningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår regeringens förslag om nya bedömningsgrunder i riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan i alla delar förutom borttagandet av hänvisningen till neutralitetsrätten.
Riksdagen avslår regeringens förslag om en ny sekretessbestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med ett tydligare förslag till sekretessbestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd som tar hänsyn till remissinstansernas och Lagrådets synpunkter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att Sverige ska ansluta sig till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete med respekt för svenskt regelverk för krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Regeringens proposition syftar till att skapa ett mer modernt och ändamålsenligt regelverk för krigsmaterielområdet. I vissa delar innebär förslagen också välkomna förbättringar, exempelvis genom skärpta regler för vapentillverkning och vissa förtyd
liganden i regelverket. Men i andra delar går regeringen i motsatt riktning. I stället för att stärka kontrollen över svensk krigsmaterielexport riskerar propositionen att öppna för ytterligare uppluckringar. Samtidigt lämnas en av de mest grundläggande bristerna i det nuvarande regelverket orörd; det svenska demokratikriteriet är fortfarande för svagt. Så länge export alltjämt kan tillåtas till auktoritära stater och länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter kan regelverket inte beskrivas som vare sig modernt eller tillräckligt ansvarsfullt.
Lagen om krigsmaterielexport måste skärpas ytterligare
Som framgår av propositionen är syftet med exportkontrollen att säkerställa att produkter
och teknik endast når mottagare som är acceptabla för Sverige, och att de inte sprids vidare till oönskade mottagare eller används på ett oacceptabelt sätt. Problemet är att detta syfte inte uppnås i dag.
Trots införandet av det s.k. demokratikriteriet 2018 är det nuvarande regelverket
fort
farande otillräckligt. Export till länder som Turkiet, Förenade arabemiraten och Thailand
beviljas alltjämt, trots återkommande och allvarlig kritik mot brister i demokrati och mänskliga rättigheter. Miljöpartiet har därför länge drivit kravet på ett absolut export
förbud till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett sådant förbud måste också omfatta följdleveranser. Samtidigt ska detta inte hindra att Sverige kan bistå ett land som utsätts för ett väpnat angrepp, något som tyvärr aktualiserats genom Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Svensk vapentillverkning och vapenexport får aldrig bidra till att undergräva det globala arbetet för fred, demokrati och mänskliga rättigheter.
De uppgifter som nyligen framkommit om den svenska Gripenaffären med Thailand understryker behovet av en skärpt lagstiftning för att skydda Sveriges säkerhetspolitiska intressen. Enligt Kalla faktas granskning varnade FOI redan före affären för att kunskap om de svenska stridsflygplanen skulle kunna läcka vidare till Kina, och i förlängningen även till Ryssland. Ändå godkändes exporten. Av granskningen framgår också att ISP kände till riskerna. Att Thailand redan tidigare hade köpt Gripen användes dessutom
som grund för att behandla affären som en följdleverans, trots att det enligt kritiker rörde
sig om en ny version av systemet. Detta illustrerar en allvarlig brist i dagens ordning. Exportkontrollen kan inte enbart ta sikte på den formella mottagaren. Den måste också väga in risken för att materiel, teknik, programvara eller operativ kunskap sprids vidare till tredje land, särskilt när det gäller stater som Sverige inte bör bidra till att stärka militärt eller teknologiskt. För Miljöpartiet är det självklart att sådan risk för vidare
föring måste ges en tydligare och mer självständig betydelse i tillstånds
prövningen. Annars riskerar svensk krigsmaterielexport att indirekt bidra till att stärka aktörer som står i strid med Sveriges säkerhetsintressen.
Sverige behöver ett modernt regelverk även för import av krigsmateriel
Den historiska upprustning av försvaret vi just nu genomför kommer att innebära ökad import av krigsmateriel. Att importera krigsmateriel är ofta stora upphandlingar. Ett avtal kan inne
bära löften om leveranser som sträcker sig över decennier. När vi nu befinner oss i en histo
riskt stor upprustning innebär detta att Sverige kommer att köpa in essentiella system för försvaret från andra länder som vi därigenom blir direkt beroende av under lång tid. Det saknas transparens och styrning kring hur dessa avvägningar görs. Beroendeställningen som Sverige hamnar i efter tecknat avtal kan få konsekvenser för vilka politiska ställnings
taganden Sverige kan ta mot det exporterande landet framöver. Ett konkret exempel från exportsidan är Turkiets krav på att Sverige skulle återuppta export till landet för att Turkiet skulle godkänna Sveriges Natoansökan. Motsvarande scenarion kopplat till import är inte osannolika.
De säkerhetspolitiska avvägningar som måste göras, och de långsiktiga konsekvenser krigsmaterielimport kan få, tas inte på tillräckligt stort allvar i dag. En annan aspekt att ta hänsyn till för att säkra långsiktigheten i importen är risken för suboptimering. När en snabb upprustning ska ske finns en risk att Sverige köper system som är snabbt tillgäng
liga, men som undergräver vår materielförsörjning på sikt. Därför bör lagstiftning som motsvarar den som finns gällande export av krigsmateriel även tas fram för import av densamma.
Miljöpartiet vill att importen i högre grad kontrolleras säkerhetspolitiskt och inte bara som ett praktiskt förfarande hos FMV, baserat på prestanda och pris. Regeringen bör där
för tillsätta en utredning för att se över hur en kontroll av import av krigsmateriel ska införas och integreras inom det nuvarande regelverket.
Ändringar till följd av Natomedlemskapet i riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan
Miljöpartiet respekterar Natomedlemskapet och ser att fördjupat samarbete om an
skaffning av krigsmateriel tillsammans med våra allierade i Nato och EU är en nöd
vändighet med tanke på det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Europa befinner sig i. Att hänvisningen till neutralitetsrätten tas bort är en rimlig följd av Nato-medlemskapet.
I övrigt anser vi att regeringens förslag går för långt. Som anfört ovan anser vi att svensk
exportlagstiftning redan lämnar för stort utrymme för export till diktaturer och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, och vi är oroliga att regeringens förslag till nya riktlinjer ytterligare kommer att försvaga regelverket.
Det är alltså inte möjligheten att utveckla och tillverka materiel för allierades räkning utan att det föreligger ett motsvarande intresse om anskaffning från det svenska försvaret i sig som vi är kritiska till, utan behovet av de långtgående ändringarna av riktlinjerna. Det framgår redan i riktlinjerna att en helhetsbedömning ska göras ”av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter”. Låt oss också betona att Natomedlemskapet i sig inte ställer några krav på åtaganden vad gäller krigsmateriel, något som både Försvarshögskolan och Svenska freds- och skiljedomsföreningen lyft i sina remissvar. Däremot värderas samarbetet inom Nato redan högt i svenska exportbeslut, utan de föreslagna ändringarna av riktlinjerna.
Regeringens förslag ger vidare intrycket att det inte skulle behövas någon närmare prövning av om utförsel eller samverkan med allierade är förenlig med principerna och målen för svensk utrikespolitik. En sådan överensstämmelse tycks i stället i stort sett förutsättas. Möjligen kan formuleringen ”i princip” sägas lämna ett visst utrymme att neka utförsel även till allierade. För Miljöpartiet är det dock avgörande att Sverige även fortsättningsvis för en självständig utrikespolitik och står fast i försvaret av folkrätten. Erfarenheterna visar tydligt att allierade staters agerande inte alltid är förenligt med dessa principer. USA:s krig i Irak, angreppen USA utför mot Iran tillsammans med Israel, liksom Turkiets folkrättsstridiga attacker i norra Syrien, visar att svensk utrikes
politisk hållning även framöver kan komma att stå i konflikt med utförsel av krigs
materiel till en allierad stat. Därför måste en noggrann bedömning göras i varje enskilt fall också framöver.
Slutligen påpekar regeringen i propositionen att det inom nuvarande riktlinjer redan finns utrymme att ta en bredare säkerhetspolitisk hänsyn vid tillståndsgivningen. Det säkerhetspolitiska läget för våra allierade, givet att vi alla är en del av samma kollektiva försvar och Sveriges åtagande att bidra till detsamma, torde vara en självklar del av detta. Vi delar därför inte regeringens bild av att detta är skäl nog att ytterligare förändra riktlinjerna, åtminstone inte i den breda bemärkelse som regeringen föreslår i proposi
tionen. Som Försvarshögskolan skriver i sitt remissvar: ”Förslagen till anpassade rikt
linjer tycks i stället ytterst handla om att manifestera att artikel 5 tas på allvar.” Vi menar att detta kan manifesteras bättre på andra och betydligt mer ändamålsenliga sätt än att luckra upp riktlinjerna och riskera att svensk krigsmateriel hamnar i orätta händer. Vi yrkar därför avslag på regeringens förslag till ändringar, utöver hänvisningen till neutralitetsprincipen.
En ny sekretessbestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd
Regeringen föreslår en ny sekretessbestämmelse om teknik och tekniskt bistånd. Miljöpartiet står bakom behovet av en ny sekretessbestämmelse, men anser att det är anmärkningsvärt att regeringen valt att ignorera den långa rad remissinstanser som betonat att det är otydligt vad skillnaden mellan teknik och tekniskt bistånd innebär. Att regeringen inte hörsammat behoven av att förtydliga detta i lagstiftningen innebär risker i tillämpningen som kan leda till osäkerhet och onödiga fördröjningar i handläggningen. Detta är särskilt viktigt då sekretessbestämmelsen saknar tidsgräns. Miljöpartiet anser att en så pass omfattande sekretessbestämmelse inte får lämna utrymme för otydlighet i tolkningen. Regeringen bör därför återkomma med ett tydligare förslag som tar hänsyn till såväl remissinstansernas som Lagrådets synpunkter.
Avtal om exportkontroll på försvarsområdet
Miljöpartiet ser att ett fördjupat europeiskt samarbete på försvarsområdet, inte minst med nära partnerländer som Storbritannien, Spanien, Frankrike och Tyskland, är en naturlig följd av bl.a. Natomedlemskapet. Givet det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Europa finns det starka skäl att fördjupa samarbetet med våra europeiska allierade, både för att stärka den gemensamma säkerheten och för att använda resurser mer effektivt. Att minska onödig handläggning och skapa mer effektiva processer är i grunden eftersträvansvärt, inte minst för att underlätta gemensam utveckling och anskaffning av materiel. Sådan effektivisering får dock aldrig ske på bekostnad av den svenska export
kontrollens integritet. Vi motsätter oss därför att Sverige ingår avtalet om exportkontroll på försvarsområdet i den form som nu föreslås. Skälet är att avtalet riskerar att urholka svensk lagstiftning genom att försvåra möjligheten att motsätta sig export eller över
föring till tredjeland. Av avtalet framgår att en part endast får invända mot en export till tredjeland om denna riskerar att skada landets direkta intressen eller nationella säkerhet.
Det är en alltför snäv ordning. Svensk exportkontroll ska inte bara värna snävt definierade
säkerhetsintressen, utan också ta hänsyn till demokrati, mänskliga rättigheter och risken för att materiel bidrar till väpnade konflikter eller förtryck. Avtalet innebär därmed ännu en försvagning av ett regelverk som redan i dag är otillräckligt. Hade samarbetet i stället utgått från svensk lagstiftning och svenska principer för exportkontroll hade det funnits bättre förutsättningar att ställa sig bakom det.
Jacob Risberg (MP)
Ulf Holm (MP)
Janine Alm Ericson (MP)