Jämför sakliga förslag

A · Principen om att inte använda militär till polisiära uppgifter

2024/25 · HC022310 · Joakim Sandell (S); Rose-Marie Carlsson (S); Niklas Karlsson (S); Ola Möller (S); Anna Wallentheim (S); Yasmine Bladelius (S); Marianne Fundahn (S); Per-Arne Håkansson (S); Adrian Magnusson (S)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

B · Principer kring användandet av militär till polisiära uppgifter

2025/26 · HD02768 · Joakim Sandell (S); Niklas Karlsson (S); Agneta Nilsson (S); Ola Möller (S); Morgan Johansson (S); Marianne Fundahn (S); Adrian Magnusson (S); Anna Wallentheim (S); Per-Arne Håkansson (S); Ewa Pihl Krabbe (S)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.022 · ämneslikhet 0.852. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 3 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkanden saknar motsvarighet

1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avstå från att använda militära resurser för fler polisiära uppgifter än vad lagen medger i dag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

3 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens grundprincip ska vara att militära styrkor inte används för polisiära uppgifter utöver vad som uttryckligen tillåts i lag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i lagstiftning och förordningar ska fastställa tydliga kriterier för när, och under vilka villkor, Försvarsmakten får bistå Polismyndigheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska införa krav på transparens och offentlig rapportering när militärt stöd ges till polis, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

Hela texten jämförs: A 417 ord · B 461 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:2310 av Joakim Sandell m.fl. (S) Principen om att inte använda militär till polisiära uppgifter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avstå från att använda militära resurser för fler polisiära uppgifter än vad lagen medger i dag och tillkännager detta för regeringen. Motivering I en demokratisk rättsstat som Sverige är det avgörande att tydligt upprätthålla skillnaden mellan militära och polisiära uppgifter. Det finns flera skäl till att användningen av militära resurser för polisiära uppgifter bör undvikas. För det första skiljer sig de grundläggande uppdragen och målen för polisväsendet och militären åt avsevärt. Polisens primära roll är att upprätthålla lag och ordning samt att skydda och betjäna samhället, med fokus på att upprätthålla medborgarnas rättigheter och säkerhet genom proportionalitet och rättssäkerhet. Militären, å andra sidan, är tränad och utrustad för att möta externa hot och bedriva krigföring, där användningen av våld kan vara mer långtgående och intensiv. För det andra är risken för att militarisera samhällsfrågor hög när militären används för polisiära syften. Historiska och internationella exempel visar att när militär används i interna konflikter eller som stöd för polisiära uppgifter, kan det leda till en upptrappning av våldet och en försämring av relationen mellan staten och dess medborgare. Det kan också leda till en ökad misstro mot rättsväsendet och en uppfattning om att staten använder oproportionerliga medel för att kontrollera sin egen befolkning. För det tredje kan användningen av militären för polisiära uppgifter skapa rättsliga och konstitutionella problem. Sveriges grundlagar och rättssystem är byggda på principen om civil kontroll över militären och en tydlig uppdelning av ansvarsområden. Att sammanblanda dessa roller riskerar att urholka den demokratiska kontrollen över militära resurser och skapa en otydlighet i ansvarsfördelningen. Slutligen, att använda militären för polisiära syften kan också underminera polisens auktoritet och förmåga. Polisen måste kunna agera självständigt och med det förtroende och den auktoritet som deras specifika roll och utbildning medför. Att förlita sig på militären kan leda till en minskad investering i polisens egna resurser och kapacitet att hantera krissituationer och upprätthålla lag och ordning. Sverige har en lång tradition av att respektera mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokratiska principer. Det är därför viktigt att fortsatt hålla fast vid dessa principer genom att tydligt upprätthålla skillnaden mellan militära och polisiära uppgifter och undvika att använda militären för att hantera inhemska polisärenden. Joakim Sandell (S) Rose-Marie Carlsson (S) Niklas Karlsson (S) Ola Möller (S) Anna Wallentheim (S) Yasmine Bladelius (S) Marianne Fundahn (S) Per-Arne Håkansson (S) Adrian Magnusson (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:768 av Joakim Sandell m.fl. (S) Principer kring användandet av militär till polisiära uppgifter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens grundprincip ska vara att militära styrkor inte används för polisiära uppgifter utöver vad som uttryckligen tillåts i lag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i lagstiftning och förordningar ska fastställa tydliga kriterier för när, och under vilka villkor, Försvarsmakten får bistå Polismyndigheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska införa krav på transparens och offentlig rapportering när militärt stöd ges till polis, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering En grundprincip i en demokratisk rättsstat är att polisens och militärens uppgifter hålls tydligt åtskilda. Polisen har till uppgift att upprätthålla lag och ordning i samhället, skydda medborgarnas rättigheter och agera med stöd i rättssäkerhetsprinciper. Militär ens uppdrag är att skydda landet mot yttre hot och hantera krigssituationer. Om gränsen mellan dessa uppgifter suddas ut riskerar både rättssäkerheten och förtroendet för våra institutioner att skadas. Under senare år har förslag om att i större utsträckning använda Försvarsmakten för att bistå polisen i kampen mot gängbrottslighet, terrorism eller andra extraordinära situationer blivit allt vanligare. Dessa förslag speglar en allvarlig samhällsutveckling, men riskerar samtidigt att leda till en gradvis militarisering av samhällsproblemen och att principen om civil rättsstatlig kontroll urholkas. Det finns redan lagstiftning om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorism bekämpning, som reglerar när militärt stöd får användas. Denna typ av stödinsatser är hårt reglerade, just för att säkerställa proportionalitet och rättssäkerhet. Att utvidga militärens uppgifter i polisiära sammanhang utan tydliga regler skulle skapa osäkerhet kring ansvar, rättsligt skydd och medborgarnas trygghet. Det är därför nödvändigt att regeringen tydliggör ramarna för militärt stöd till polisen. Det handlar om att fastställa klara kriterier för när sådant stöd kan ges, vem som beslutar om insatsen, vilka befogenheter som gäller och hur ansvarsfördelningen ser ut. Samtidigt måste krav på transparens och offentlig rapportering införas för att medborgarna ska kunna följa och granska hur militära resurser används i polisiära sammanhang. Alternativ till militärt stöd måste också lyftas fram. Förstärkta civila resurser inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen är i längden bättre lösningar än att låta militären ta över uppgifter som rätteligen hör hemma i den civila sfären. Genom att stärka principen om åtskillnad mellan polis och militär, och samtidigt införa tydliga lagar, kontrollmekanismer och rapporteringskrav, säkerställs att Sverige även framöver värnar rättsstatens integritet, demokratins grunder och medborgarnas förtroende. Joakim Sandell (S) Niklas Karlsson (S) Agneta Nilsson (S) Ola Möller (S) Morgan Johansson (S) Marianne Fundahn (S) Adrian Magnusson (S) Anna Wallentheim (S) Per-Arne Håkansson (S) Ewa Pihl Krabbe (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag