Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.036 · ämneslikhet 0.812. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten och det allmänna bör redovisa löneskatter (s.k. arbetsgivaravgifter) på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och presentera den faktiska lönen, lön plus löneskatter, för statsförvaltningens anställda på lönebeskedet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 242 ord · B 278 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1109
av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD)
Åtgärder för ett mer transparent skattesystem
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten och det allmänna bör redovisa löneskatter (s.k. arbetsgivaravgifter) på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
De svenska skatterna är bland de högsta i världen. Samtidigt råder det en djup okunskap om hur mycket vi betalar i skatt. En avgörande förklaring till detta är alla dolda skatter. Detta är ett demokratiskt problem när medborgarna i ett högskatteland som Sverige inte ges rimliga möjligheter att utvärdera hur våra skattepengar används. Ett mer transparent
skattesystem möjliggör en sådan kunskap och en logisk början är att alla uppmärksamma
s på hur mycket av deras lön som beskattas.
Ett exempel på en dold skatt är den allmänna löneavgiften. Det är en del av arbets
givaravgiften som inte är kopplad till några förmåner eller socialförsäkringar. Den infördes för att finansiera den svenska EU-avgiften i samband med det svenska medlem
skapet 1995. Sedan dess har skatten ökat mycket kraftigt och den är idag nästan 12
procent
utan någon koppling till medlemsavgiften i EU.
Ett första steg är att synliggöra hur mycket arbetsgivaren betalar in i skatt på den lön som en medarbetare har. Idag redovisas den preliminärskatt som företaget betalar in åt medarbetarna, men sällan framgår det hur mycket som utgörs av löneskatter (s.k. arbets
givaravgifter).
Hans Eklind (KD)
Yusuf Aydin (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:229
av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD)
Redovisning av faktisk lön på lönebeskedet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och presentera den faktiska lönen, lön plus löneskatter, för statsförvaltningens anställda på lönebeskedet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I dessa tider, när vi plågats/plågas av höga elpriser, räntor och inflation, är alltjämt en av hushållens största utgifter skatterna. Men, hur höga är skatterna i Sverige? Frågan är inte lätt att besvara då hälften av skatterna är dolda. Föga förvånande visar därför undersökningar att tre av fyra svenskar underskattar hur mycket man faktiskt betalar.
Detta är avgjort ett demokratiskt problem och bör snarast åtgärdas av vår nuvarande regering. Ett första steg mot ett mer transparent skattesystem är att redovisa löne
skatterna (läs arbetsgivaravgifterna) på lönebeskedet. Regeringen bör därför snabbt utreda detta för att statsförvaltningens anställda ska ges denna information om den faktiska lönen (lön + löneskatter) på sina lönebesked.
En rad indirekta (dolda) skatter (löneskatterna som kallas för arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter) betalas av medborgarna utan att de uppmärksammas på det. Räknas dessa samman med inkomstskatten så uppgår de totalt till 54,1 procent av den faktiska lönen. Alldeles oavsett om man tycker att denna skattenivå är rimlig eller ej så ska kunskap om detta förmedlas, inte döljas.
Ytterst handlar detta även om vår demokrati. Bara den som är medveten om hur mycket man betalar i skatt kan på ett seriöst sätt utvärdera om politiker och myndigheter använder resurserna rätt. Inte minst är detta avgjort viktigt under ekonomiskt tuffa tider då medborgarna förutsätts ta sitt ansvar genom svåra prioriteringar.
Hans Eklind (KD)
Yusuf Aydin (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag