Jämför sakliga förslag
A · Försvarsmakten, klimat och miljö
2022/23 · HA02247 · Nooshi Dadgostar (V); Andrea Andersson Tay (V); Ida Gabrielsson (V); Samuel Gonzalez Westling (V); Tony Haddou (V); Vasiliki Tsouplaki (V); Jessica Wetterling (V); Hanna Gunnarsson (V)
Original hos RiksdagenB · Säkerhetspolitik för en fredligare värld
2025/26 · HD022368 · Nooshi Dadgostar (V); Andrea Andersson Tay (V); Samuel Gonzalez Westling (V); Hanna Gunnarsson (V); Tony Haddou (V); Lotta Johnsson Fornarve (V); Andreas Lennkvist Manriquez (V); Isabell Mixter (V); Vasiliki Tsouplaki (V); Håkan Svenneling (V)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.022 · ämneslikhet 0.697. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 10 yrkanden i A · 16 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B14 · textlikhet 0.835A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående ska signera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.
B14
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående ska signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A10 och B4 · textlikhet 0.982A: Avslag · B: Avslag
A10
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ till en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen och tillkännager detta för regeringen.
B4
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen och tillkännager detta för regeringen.
8 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmaktens uppdrag i regleringsbrevet för 2023 bör kompletteras med ett fristående uppdrag om att ta fram vägledningar för hur verksamheter som bidrar till klimatomställningen kan samexistera med försvarets verksamheter utan att påtagligt motverka totalförsvarets intressen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att undersöka förutsättningarna för en fristående myndighet för tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i regleringsbrevet bör ge Försvarsmakten nya instruktioner som går i linje med klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att återkomma med en plan för hur en ökad verksamhet med anledning av tidigare tagna försvarsbeslut såväl som ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ska kunna genomföras utan ytterligare påverkan på miljö och klimat och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att ta fram en handlingsplan för att minska föroreningen av Vättern orsakad av militära övningar och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna till ett totalstopp för Försvarsmaktens övningar i och runt Vättern och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en sanering av Vätterns botten sker och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att klargöra vilka effekter svenska och internationella övningar på svenskt territorium har på miljö och näringar och tillkännager detta för regeringen.
14 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska försvara folkrätt och mänskliga rättigheter och tydligt markera mot länder som bryter mot dessa och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning på global nivå, särskilt kärnvapennedrustning, och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska agera aktivt för att stödja rysk och belarusisk opposition, inom landet såväl som i exil, och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fasa ut sitt beroende av fossil olja och gas i syfte att stärka Sveriges säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i högre utsträckning bör prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att konkretisera arbetet med att förebygga väpnade internationella konflikter bör upprätta en heltäckande handlingsplan för ändamålet samt återkomma med ett förslag på hur arbetet ska organiseras på ett mer effektivt sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla beslut inom försvars-, säkerhets- och biståndspolitiken ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering bör intensifiera arbetet med att främja en jämställd fördelning av makt i världen och att kvinnor aktivt uppmuntras och stärks i sin strävan att nå politisk makt på olika nivåer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka inom FN för att resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet får genomslag i samtliga resolutioner som säkerhetsrådet behandlar och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakter med länder som finansierar trollfabriker, såsom t.ex. Ryssland, Turkiet och Kina, tydligt bör markera mot sådana metoder och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakt med berörda myndigheter bör säkerställa att det finns tillgänglig information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten oavsett arbetsplats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 samt kontinuerlig utbildning om densamma och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för kärnvapenfria zoner i Norden och i vårt närområde och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ingå i Nuclear Planning Group inom Nato och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 5081 ord · B 8067 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:247
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Försvarsmakten, klimat och miljö
1
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
3 Försvarets roll i omställningen
4 Internt miljö- och klimatarbete
4.1 En självständig kontrollfunktion
4.2 Begränsa undantaget för miljökonsekvensbeskrivningar
4.3 De klimatpolitiska målen
5 En gemensam lösning på utbyggnaden av vindkraft
6 Försvarsmaktens övningar
6.1 En ökad operativ förmåga utan en ökad klimatpåverkan
6.2 Försvarets övningar i Vättern
6.3 Norrbotten som militärt övningsområde
7 Internationell närvaro och militariseringen av Arktis
2
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående ska signera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmaktens uppdrag i regleringsbrevet för 2023 bör kompletteras med ett fristående uppdrag om att ta fram vägledningar för hur verksamheter som bidrar till klimatomställningen kan samexistera med försvarets verksamheter utan att påtagligt motverka totalförsvarets intressen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att undersöka förutsättningarna för en fristående myndighet för tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i regleringsbrevet bör ge Försvarsmakten nya instruktioner som går i linje med klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att återkomma med en plan för hur en ökad verksamhet med anledning av tidigare tagna försvarsbeslut såväl som ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ska kunna genomföras utan ytterligare påverkan på miljö och klimat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att ta fram en handlingsplan för att minska föroreningen av Vättern orsakad av militära övningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna till ett totalstopp för Försvarsmaktens övningar i och runt Vättern och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en sanering av Vätterns botten sker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att klargöra vilka effekter svenska och internationella övningar på svenskt territorium har på miljö och näringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ till en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen och tillkännager detta för regeringen.
3
Försvarets roll i omställningen
Vi står inför en klimatkris och ökande miljöproblem. För att ställa om krävs att alla delar av samhället och alla invånare tar gemensamt ansvar och arbetar tillsammans i mer hållbar riktning. Myndigheter, företag, offentliga verksamheter och organisationer måste bidra på sitt sätt, så även Försvarsmakten.
Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Det kräver en modern försvarsmakt som har förmågan att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför, men som också har möjlighet att vara en fredsbevarande kraft i andra delar av världen. Försvarsmaktens främsta uppgift är att tillhandahålla ett militärt försvar som kan möta de kriser vi ställs inför – ytterst en väpnad konflikt.
I
dag utgörs ett av de allvarligaste hoten mot den globala säkerheten av klimatkrisen och dess konsekvenser. Det gäller såväl här i Sverige som i andra delar av världen. Torka, översvämningar och extrema väderhändelser utgör dels direkta hot och kan dels vara en bidragande faktor och orsak till krig och konflikter. Vi vet att vi som lever i den rika delen av världen kommer att påverkas allt kraftigare i framtiden och vi ser att denna utveckling redan är ett stort hot mot befolkningen i många utvecklingsländer. Inte minst visar de återkommande värmeböljorna samt förödande bränder och översvämningar tydligt på behovet av en effektiv krisberedskap på hemmaplan. I sin rapport Motstånds
kraft (Ds
2017:66) beskriver även Försvarsberedningen hur klimatförändringar och naturkatastrofer bör ses som ett hot mot vår säkerhet.
Vänsterpartiet har i upprepade sammanhang lyft att klimatkrisen borde uppta en större plats i Sveriges planering för krisberedskap. Det är därför positivt att Sverige har
fått en minister för civilt försvar och att krisberedskapen stärks i olika delar av samhället.
Men även Försvarsmakten bör ta ett större ansvar, både vid klimatkatastrofer och för att motverka klimatkrisen. Det är centralt att ett brett säkerhetspolitiskt arbetssätt även
inkluderar åtgärder för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, socialt och ekonomiskt
såväl som ekologiskt. Det är inte Försvarsmaktens uppgift att leda en sådan förändring. Däremot är det väsentligt att Försvarsmakten bidrar till ett mer hållbart samhälle genom att deras verksamhet inte utgör ett hinder för den samhällsomställning som behövs.
Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats drastiskt i
och med Rysslands brutala och folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina. Det har tillsam
mans
med växande motsättningar skapat osäkerhet och oförutsägbarhet och vi befinner oss nu i en svårtolkad och mycket allvarlig säkerhetspolitisk utveckling.
Även den globala upprustningen vad gäller kärnvapen är mycket illavarslande. Internationell säkerhet ska vila på folkrätt, samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. I ljuset av den säkerhetspolitiska utvecklingen i världen blir FN:s avtal om förbud mot kärnvapen särskilt viktigt. Genom Sveriges historia av militär alliansfrihet finns en unik röst som bör användas än tydligare för en global kärnvapen
nedrustning. Den svenska ansökan om medlemskap i kärnvapenalliansen Nato gör det särskilt viktigt att markera mot kärnvapen. Användandet av kärnvapen är förödande för både människor och miljö. Sverige ska inte stå bakom varken avskräckning med eller användning av kärnvapen. Det gäller oavsett om vi är medlemmar i militära allianser eller inte. Sverige bör förbjuda kärnvapen på vårt territorium i både freds- och krigstid, och Norden bör vara en kärnvapenfri zon.
Sverige ska omgående signera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen. Detta bör riks
dagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Det svenska försvaret genomgår nu en genomgripande förändring. Den återupptagna värnplikten och höjningen av försvarsanslagen är bara några exempel. Det innebär ett utmärkt tillfälle att ställa om till en organisation med större klimat- och miljöhänsyn. På samma sätt innebär det också en risk att cementera gamla misstag. För att så inte ska ske krävs en öppen och, i så hög utsträckning som tillåts, transparent organisation.
Försvarsmakten ska värna rikets säkerhet. En god operativ förmåga med bra förut
sättningar för övningsverksamhet i olika delar av landet är avgörande för Sveriges resistens. På samma gång är det helt nödvändigt att viktiga klimatåtgärder kan komma till stånd, inte minst ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Eventuella motsättningar mellan olika intressen måste lösas och det är en angelägen uppgift för riksdag och regering att se till att så är möjligt. I grund och botten handlar det trots allt om samma sak – att bygga ett tryggt, hållbart och säkert samhälle där vi kan leva tillsammans utan att utsättas för allvarliga kriser.
4
Internt miljö- och klimatarbete
Försvarsmakten har i uppdrag att inom ramen för huvuduppgiften – att ansvara för Sveriges militära försvar och värna landet – arbeta för att uppnå de 16 nationella miljö
kvalitetsmålen. Det innebär att Försvarsmakten i fredstid ska ta miljöhänsyn vid verksamhet samt vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.
Försvarsmakten har i många avseenden ett genomgripande miljöarbete. Samtidigt förekommer negativa klimat- och miljöeffekter som behöver minska. Det kan bl.a. handla om effekterna av energiförbrukning, tjänsteresor, hantering av kemikalier, övningsverksamhet m.m. Militär verksamhet sliter på både klimat och miljö. Därför måste Försvarsmakten i den utsträckning det är möjligt arbeta för att minska sin klimat- och miljöpåverkan. En klimatanpassning av Försvarsmaktens verksamhet handlar också om vidmakthållandet av operativ förmåga. Ett exempel är hur klimatkrisen med varmare vintrar och fler skogsbränder förändrar förutsättningarna för både övningsverksamheten och för hur försvaret av Sverige måste se ut.
Det finns dock exempel på när Försvarsmaktens verksamhet kan bidra till en positiv utveckling. Exempelvis kan en god miljömedvetenhet i internationella samarbeten bidra till en högre gemensam standard. Ett annat exempel är den positiva effekt på den biolo
giska mångfalden som kan uppstå på militära övnings- och skjutfält som sköts på rätt sätt av kunniga miljövårdare. En god operativ förmåga ställer höga tekniska krav på utrustning och fordon. I bästa fall kan forskning och utveckling på försvarsområdet även bidra till en effektiv teknikutveckling i det civila, t.ex. inom energiförsörjning.
Försvarssektorn inkluderar en rad myndigheter på försvarsområdet. Myndigheterna arbetar gemensamt inom miljöområdet och har tillsammans beslutat att inrikta arbetet på energi- och klimatområdet samt kemiområdet. Målet är dels att uppnå en energi
effektivisering och att öka andelen energi från förnybara energikällor, dels att begränsa påverkan från hälso- och miljöfarliga ämnen i kemiska produkter och varor.
Det är centralt att de största åtgärderna för minskad klimat- och miljöpåverkan också görs där de gör störst nytta. En minskad energianvändning och ett ökat oberoende av fossila energikällor ger inte bara stora klimatvinster. Det är även en klok strategi ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Någonting som blivit påtagligt märkbart under det senaste året i och med de energipolitiska effekterna i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den energikris Sverige och Europa befinner sig i. En minskad energi
förbrukning ger ett mer robust samhälle och en mer uthållig försvarsmakt. Därför var det glädjande att Vänsterpartiet och S
‑
MP-regeringen i budgetpropositionen för 2018 kom överens om skrivningar som nu ligger till grund för projektet Fossilfritt FM 2045, där målet är en klimatneutral verksamhet senast 2045.
Vad gäller kemiområdet är det, förutom de direkta miljövinsterna, även där viktigt med en omställning med tanke på försörjningstrygghet. En nödvändig och hårdare miljöreglering vad gäller kemiska produkter på andra håll i samhället riskerar att leda till att varor som är viktiga för Försvarsmakten blir svårare att få tag på eller helt för
svinner från marknaden. Det är därför väsentligt med ett systematiskt arbete mot mer hållbara produkter.
Enligt rapporten Försvarsmaktens miljöpåverkan (dnr 2015:704) från riksdagens utredningstjänst saknas tillräckliga uppgifter för att göra en miljöanalys av myndig
hetens miljöpåverkan och av de totala utsläppen. Försvarsmaktens egen klimat- och sårbarhetsanalys är dessvärre belagd med sekretess. Det kan finnas goda skäl till det, men det gör också att det är svårt att bedöma myndighetens analys av sitt eget miljö
arbete. Försvarsmaktens miljöutvärdering, som gjordes 2017, visar dock att det finns mer kvar att göra.
För att Försvarsmakten till fullo ska kunna sägas arbeta i enlighet med uppsatta miljökvalitetsmål räcker det inte med att man enbart ser över den egna verksamheten. Man bör heller inte hindra eller försvåra för andra samhällsaktörer eller projekt i högre utsträckning än nödvändigt. I
dag sker det tyvärr med ett alltför stort godtycke. Det kan t.ex. handla om att sätta stopp för utbyggnaden av förnybar energi eller om att indirekt försvåra för gröna näringar att etablera sig i fjällvärlden.
Klimaträttsutredningens slutbetänkande Rätt för klimatet (SOU 2022:21) menar att Försvarsmakten som ett komplement till nuvarande skrivningar om samexistens bör få ett fristående uppdrag om att ta fram vägledningar om hur verksamheter som bidrar till klimatomställningen kan samexistera med försvarets verksamheter utan att påtagligt motverka totalförsvarets intressen. Vänsterpartiet har länge efterfrågat verktyg för att lösa de knutar som funnits mellan Försvarsmakten och t.ex. vindkraftsbyggen, sol
paneler eller elnätsutbyggnad. Att vi kan ställa om klimatet med allt vad det innebär i form av vindkraftsparker och liknande utan att göra avkall på totalförsvarsförmågan är centralt. Hittills har den dialogen inte varit tillräcklig. Vi ser därför positivt på ett kom
pletterande uppdrag i linje med vad som föreslås i betänkandet. Liksom utredningen lämnar vi frågan till regeringen om vem som ska ta fram sådana vägledningar och i vilken form det ska ske.
Försvarsmaktens uppdrag i regleringsbrevet för 2023 bör kompletteras med ett fristående uppdrag om att ta fram vägledningar om hur verksamheter som bidrar till klimatomställningen kan samexistera med försvarets verksamheter utan att påtagligt motverka totalförsvarets intressen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.1
En självständig kontrollfunktion
I
dag ligger tillsynsansvaret för hälso- och miljöområdet inom försvaret hos försvars
inspektören för hälsa och miljö (FIHM) (tidigare generalläkaren). Att det är Försvars
makten själv som granskar sina förehavanden och utövar tillsyn och kontroll över den
egna verksamheten är en något udda ordning. Självständigheten hos en tillsynsfunktion
som är inrättad i den organisation vars verksamhet den är satt att granska kan ifrågasättas.
Utredningen om översyn av generalläkarfunktionen (SOU 2015:79) konstaterade dilem
mat med detta och föreslog vissa åtgärder för att öka tillsynsfunktionens självständighet, vilket också behandlades i regeringens proposition 2016/17:144 Tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret. Dock var direktiven till utredningen formule
rade så att utredningen inte hade något utrymme att föreslå en ny tillsynsmyndighet.
Granskning av Försvarsmaktens verksamhet är förknippad med vissa svårigheter, inte minst med tanke på de höga kraven på sekretess. Samtidigt är självständigheten hos de organ som ska granska myndigheternas verksamhet central. Det är olyckligt att den tidigare utredningen inte gavs utrymme att undersöka förutsättningarna för en fristående tillsynsmyndighet på området.
Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att undersöka förutsättningarna för en fristående myndighet för tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.2
Begränsa undantaget för miljökonsekvensbeskrivningar
När miljöbalken skärptes 2017 innebar det bl.a. mer preciserade krav på när miljö
konsekvensbeskrivningar inför större planer och projekt ska göras. Tyvärr undantogs Försvarsmakten från kraven på att redovisa hur kommande projekt kan påverka miljön. Vänsterpartiet menar att förtydligandet av miljöbalken i många avseenden blev bättre i
och med förändringarna. Vi motsätter oss dock att krav på miljöbedömning per automatik undantas för försvaret och räddningstjänsten.
Vi har full förståelse för att det kan finnas skäl för rikets säkerhet att undanta total
försvaret och räddningstjänsten från kravet när det gäller ett antal planer och program men anser inte att det är belagt att det inte går att begränsa undantaget för att stärka miljöhänsynen. Det kan naturligtvis finnas omständigheter, som t.ex. behovet av sekretess, som komplicerar förfarandet och gör att man i vissa fall behöver frångå rutiner och regler som gäller andra myndigheter. Detta behöver dock utredas vidare. Vi har därför tidigare krävt en utredning av hur undantag från krav på strategisk miljö
bedömning och krav på undersökning i fråga om miljöpåverkan för totalförsvar och räddningstjänst kan begränsas i lagstiftningen. För vidare läsning, se vår motion med anledning av proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar (2016/17:3757).
4.3
De klimatpolitiska målen
Sveriges klimatlag trädde i kraft den 1 januari 2018. Ett av syftena med lagen är att alla politikområden ska dra åt samma håll för att uppnå klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2045. Omställningen har påbörjats, men för att nå målet måste utvecklingen skyndas på och fler måste medverka, inte minst våra myndigheter. Det är regeringen som ytterst ansvarar för att myndigheterna bedriver sin verksamhet på ett sådant sätt att de mål som regering och riksdag har ställt upp kan uppnås. Utfärdandet av och inne
hållet i myndigheternas regleringsbrev är mycket viktiga för att myndigheterna ska kunna uppfylla de mål som riksdag och regering har ställt upp. En viktig åtgärd i detta sammanhang är därför att myndigheterna får tydliga instruktioner i syfte att eliminera målkonflikter, underlätta avvägningar samt styra besluten mot att undanröja hinder och skapa förutsättningar för att nå klimatlagens mål.
Regeringen bör i regleringsbrevet ge Försvarsmakten nya instruktioner som går i linje med klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5
En gemensam lösning på utbyggnaden av vindkraft
Försvarsmakten har i dag stora möjligheter att påverka utbyggnaden av förnybar energi genom att sätta stopp för nya vindkraftverk. Till exempel måste objekt som
vindkraft
verk
, telemaster eller liknande som överstiger 20 meter, alternativt 45 meter i bebyggelse,
ha Försvarsmaktens godkännande. Genom att hänvisa till totalförsvarets riksintresse har Försvarsmakten möjlighet att lägga in sitt veto mot viktig utbyggnad av förnybar energi.
Ett exempel är vindkraftsparken Blekinge Offshore i Hanöbukten. Där sa Försvars
makten nej till ett planerat bygge av havsbaserad vindkraft eftersom man upplevde att det skulle kunna komma att inkräkta på vad man använder som militärt övningsområde.
I
dag finns det sex havsbaserade vindkraftsparker. De är främst lokaliserade i södra delen av landet. I somras presenterade Svenska kraftnät planer på sex havsbaserade anslutningspunkter på olika platser längst med kusten. Även om Tidöavtalet innebär osäkerhet för byggandet är behovet av en ökad andel havsbaserad vattenkraft tydligt. Förutom de uppenbara klimatvinsterna ger havsbaserad vindkraft dessutom fler jobb i Sverige, eftersom mycket arbete måste utföras på plats. En utbyggd havsbaserad vind
kraft i södra Sverige skulle också minska belastningen på överföringskapaciteten från de norra till de södra delarna av landet.
Vänsterpartiet menar att det måste vara fullt möjligt att både bygga ut vindkraften, inte minst den havsbaserade, där förutsättningarna är som bäst och samtidigt ge Försvarsmakten rimliga förutsättningar för övningsverksamhet. När knutar uppstår där en myndighet helt kan sätta stopp för en viktig utbyggnad av förnybar energi måste regeringen ta ansvar för att hitta en framåtsyftande lösning.
6
Försvarsmaktens övningar
6.1
En ökad operativ förmåga utan en ökad klimatpåverkan
Det nya omvärldsläget har gjort att Försvarsmakten behöver ställa om. Det handlar både om ett nytt säkerhetspolitiskt läge och om behov av att öka förmågan att hantera t.ex. cyber- och hybridkrigföring. Vänsterpartiet står bakom satsningar på försvaret i syfte att stärka försvarets bottenplatta och öka den operativa förmågan. Inte minst ser vi vikten av satsningar på det civila försvaret.
Försvarsmakten har i en hemställan till regeringen (FM
2022
‑
9389:1) begärt regel
ändringar på miljöområdet. Bakgrunden är det senaste försvarsbeslutet från 2020 i kombination med en ökad anslagsnivå motsvarande 2
procent av BNP till 2028 samt behov som uppkommit på grund av Rysslands krig mot Ukraina. Också den svenska ansökan om medlemskap i Nato kan komma att öka behoven menar man, även om det behöver utredas närmare.
Myndigheten uttrycker att man i dagsläget inte kan bedriva verksamhet i den utsträckning som krävs för att uppnå målen. Regeländringarna föreslås gälla under fem år och omfattar verksamhet på bl.a. flottiljflygplatser, civila flygplatser med militär infrastruktur, skjutfält, hamnar och skjutbanor. Dessutom vill man se regeländringar vad gäller hanteringen av drivmedel. De ändringar man efterfrågar handlar om att slippa begränsningar avseende bl.a. antal skott, skjutdagar, flygtider och flygrörelser vid Försvarsmaktens verksamhetsplatser. Hemställan innebär också att man vill se ett undantag från försvarsinspektören för hälsa och miljös möjlighet att besluta om förbud, eller föreläggande om att söka tillstånd.
Vänsterpartiet ser Försvarsmaktens behov av att öka krigsdugligheten men menar att det är centralt att man när man nu bygger ut verksamheten inte samtidigt bygger in ytterligare miljö- och klimatproblem. Att Försvarsmakten inte ser några andra lösningar än att undantas från gällande lagstiftning och regelverk är olyckligt. Förändrade förut
sättningar kräver naturligtvis ett förändrat arbetssätt. Men att helt kasta viktiga delar av miljöprövningsförordningen överbord duger inte i ett läge där klimatkrisen redan på
verkar oss alla. Att inte ens Försvarsmaktens egna tillsynsmyndighet ska kunna stoppa miljöfarlig och hälsovådlig verksamhet är anmärkningsvärt. Det gör det redan proble
matiska systemet med en intern kontrollfunktion än mer tandlöst.
Försvarsmaktens hemställan gäller undantag under en begränsad period. Men eftersom ingen vet hur det nya säkerhetspolitiska läget kommer att utvecklas eller hur
länge de ökade behoven kommer att bestå är det viktigt att vi fortsätter utveckla försvars
förmågan
utifrån principer som är hållbara även på längre sikt.
Regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att återkomma med en plan för hur en ökad verksamhet med anledning av tidigare tagna försvarsbeslut såväl som ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ska kunna genomföras utan ytterligare påverkan på miljö och klimat. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6.2
Försvarets övningar i Vättern
2015 antog FN:s generalförsamling Agenda 2030 som innehåller 17 mål för en global hållbar utveckling – målsättningar Sverige sagt sig vilja vara ledande i att genomföra. Det sjätte målet handlar om att säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Vikten av tillgång till rent dricksvatten lyfts också fram i den nationella livsmedelsstrategin som antogs av riksdagen 2017.
Vättern är Sveriges näst största sjö och i
dag en viktig dricksvattentäkt för ca
280
000 personer med ett mål om att utöka för fler personer och större områden framöver. Sjön utgör med sin unika miljö och sitt säregna ekosystem ett viktigt Natura 2000-område. Vättern används också av Försvarsmakten som övnings- och testområde. Man har i dagsläget tillstånd för 30 skjutdagar och 69
000 skott per år, en markant ökning från tidigare tillåtna nivåer. Redan de tidigare tillåtna nivåerna hade en negativ inverkan på miljön i form av föroreningar m.m. Vi har förståelse för att Försvarsmakten behöver öva, men vi anser att övningarna i och vid Vättern behöver begränsas. Det behöver således finnas en jämvikt mellan försvarets intressen av att öva och de miljö
intressen och behov av att säkra rent dricksvatten som finns.
Det svenska försvaret har en historia av att göra sig av med gammal ammunition på numera otillåtna sätt och under 1900-talet dumpades ammunition på en rad platser i hav och sjöar runt om i Sverige. Försvarsmakten bedömer själv den totala mängden till
6
500 ton. Det inkluderar även Vättern. Exempelvis användes Hästholmen nära Ödeshög
som sänkningsplats för instabil ammunition under hela 1950-talet. I
dag dumpas inte längre ammunition på samma vis. Dagens övningar innebär dock att stora mängder ammunition hamnar i sjön samtidigt som den tidigare ammunitionen ligger kvar. Sam
övningar med internationella förband innebär också att okänd ammunition kan spridas i området. Vättern används dessutom som plats för utbildning av Försvarsmaktens piloter, s.k. skolflygning, vilket ytterligare utgör en påfrestning för den omgivande miljön, vad gäller både buller och föroreningar.
Vätternvårdsförbundets rapport 123, Metaller i Vätterns avrinningsområde (2015), konstaterar svårigheterna i att beräkna utsläppen från den ammunition som hamnar i vattnet. Tydligt är dock att metallen efter en tid korroderar, vilket medför utsläpp av exempelvis bly och andra tungmetaller. Det finns redan i
dag ett problem med att Vätterns fiskar bär på förhöjda halter av miljögifter, och gamla granater, minor och andra ammunitionseffekter utgör dessutom en säkerhetsrisk för dykare och andra som rör sig i området.
Återkommande torka gör behovet av att värna både grund- och ytvattentillgångar särskilt tydligt. I Naturvårdsverkets årliga uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2022 beskrivs hur klimatförändringar förväntas medföra ett ökat problem med perioder av vattenbrist i delar av Sverige. Samtidigt konstateras att det inte går att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön när det gäller miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Problemet är påtagligt för många kommuner som redan har eller riskerar att få problem med sitt dricksvatten. Det finns därför långtgående planer på att Vättern i framtiden ska försörja ytterligare ett stort område och många hushåll med dricksvatten. Med sådana framtidsutsikter är det om möjligt ännu viktigare att värna en så viktig dricksvattentäkt som Vättern. Inte minst ur en säkerhetspolitisk aspekt.
Mot bakgrund av detta anser Vänsterpartiet att det är av stor vikt att föroreningen av Vättern som orsakas av militära övningar upphör, att möjligheterna till ett totalstopp för Försvarsmaktens övningar i och runt Vättern utreds och att en sanering av Vätterns botten av gammal ammunition m.m. sker.
Regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att ta fram en handlingsplan för att minska
föroreningen av Vättern orsakad av militära övningar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Regeringen bör även utreda möjligheterna till ett totalstopp för Försvarsmaktens övningar i och runt Vättern. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Avslutningsvis bör regeringen även tillse att en sanering av Vätterns botten sker. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6.3
Norrbotten som militärt övningsområde
I
dag används stora delar av Norrbotten som övnings- och testområde, både för svensk och för utländsk militär. Sveriges medverkan i ett antal internationella militära sam
arbeten såsom Pesco och samförståndsavtalet om värdlandsstöd med Nato innebär en rad åtaganden och innefattar inte sällan gemensamma övningar.
Vänsterpartiet ser med oro på hur stora delar av Norrbotten görs om till ett militärt övningsfält. En ökad övningsverksamhet oavsett om den sker tillsammans med Nato, Pesco eller andra konstellationer inom EU riskerar att få negativa konsekvenser såväl för människor och miljö som för viktig näringsverksamhet i området. Det är också av försvarspolitiska skäl tveksamt hur Sveriges försvarsförmåga stärks genom att andra länder ges tillgång till att testa och öva i vårt kalla klimat. Övningsfältet North European Aerospace Test range (Neat) inkluderar både Esrange Space Center utanför Kiruna och Vidsel Test Range i Älvsbyn och utgör därmed Europas största militära övningsområde över land. Övningsfältet har utvecklats till en allt viktigare arena för Natos tester av bombflygplan, drönare, missiler och andra vapentyper. Vänsterpartiet har kraftigt motsatt sig denna utveckling.
Norrbotten har visserligen särskilda förutsättningar för övningsverksamhet och det är både klokt och viktigt att Försvarsmakten ges goda villkor för övnings- och test
verksamhet. Men när stora ytor av landet reserveras för militära övningar riskerar viktiga näringar att få stå tillbaka. Försvarsmaktens aktiviteter konkurrerar t.ex. direkt med turism, skogsbruk, vindkraft och rennäring – verksamhet som är både viktig lokalt och angelägen ur det större perspektivet att hela Sverige ska leva. Inte minst riskerar gröna näringar att tvingas stå tillbaka.
Dessutom innebär militära övningar alltid en miljöpåverkan. Rester av ammunition kan utgöra en säkerhetsrisk för både djur och människor. Ett exempel är hur släcknings
arbetet vid skogsbranden 2018 i Älvdalen i Dalarna betydligt försvårades av odetonerad ammunition på Trängslets skjutfält.
Att totalförsvaret har en särställning i och med uppgiften att skydda landet och vår säkerhet råder det knappast någon oenighet om. Därför måste Försvarsmakten i högre utsträckning ta ansvar för miljön och för att inte hindra annan viktig verksamhet. Ett första steg är att göra en oberoende utredning för att kartlägga de faktiska effekter som övningsverksamheten medför.
Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att klargöra vilka effekter svenska och internationella övningar på svenskt territorium har på miljö och näringar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
7
Internationell närvaro och militariseringen av Arktis
Arktis är en unik del av vår planet. Delar av Arktiska havet har varit täckta av is under mycket lång tid vilket har lett till att ett alldeles särskilt, men också känsligt, natur- och djurliv har utvecklats. I
dag är hoten mot Arktis allvarligare än någonsin tidigare. På få andra ställen på jordklotet har klimatförändringarna varit så omfattande och fått så dramatiska konsekvenser för både växtliv, djur och människor. I klimatkrisens spår upp
står nya utmaningar. När isen smälter möjliggörs utvinning av de naturresurser som
finns i Arktis och nya transportleder öppnas upp genom nordost- och nordvästpassagerna.
Det innebär både nya hot mot miljön och att risken för säkerhetspolitiska spänningar i regionen ökar.
Delar av Sverige ligger i Arktis och Arktis är att betrakta som vårt lands absoluta närområde. Klimatkrisen, miljöhot och säkerhetspolitiska konflikter i Arktis kommer därför att ha direkt påverkan på vårt land. Trots det är debatten om Arktis i stort sett frånvarande i Sverige.
Försvarsberedningen konstaterar i sin rapport Motståndskraft (Ds
2017:66) hur olika intressen i Arktis står mot varandra. Ett tecken på det ökade intresset för Arktis är att allt fler länder väljer att ansöka om observatörsstatus i Arktiska rådet. Ett annat är den ökade militära närvaron i Arktis. 2017 färdigställde t.ex. Ryssland en ny militärbas på den arktiska ögruppen Franz Josef Land.
Trots att stora delar av Arktis inte ligger inom något lands territorialgränser gör i dagsläget ett flertal länder anspråk på stora delar av området. Det gäller både Ryssland, USA, Kanada, Norge och Danmark. Även stormakten Kina har visat ett allt större intresse för både naturtillgångar och transportvägar trots att man helt saknar arktiskt territorium. Eftersom flera av de inblandade länderna är medlemmar i Nato har också militäralliansen blivit en aktör i regionen. Ryssland har dock hitintills varit tydligast i sina anspråk genom att i augusti 2007 placera en rysk flagga på havsbotten exakt på Nordpolen.
Det allvarliga säkerhetspolitiska läget mellan Nato och Ryssland riskerar att få förödande konsekvenser. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har försämrat situationen drastiskt. Ryssland har blivit utslängda ur en del organisationer såsom Europarådet och tillfälligt avstängda i andra organisationer. Det är rimligt med tanke på Rysslands krigföring. Vänsterpartiet menar att det är av yttersta vikt att vidhålla ett nära samarbete mellan samtliga länder som inkluderas i Arktis närområde, Ryssland inkluderat.
Det förutsätter dock ett rysk agerande som möjliggör att samarbete kan återupptas, vilket inte kan ske förrän Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina helt har upphört.
Sådana samarbeten sker t.ex. genom Arktiska rådet, Barentsrådet och Östersjöstaternas råd.
Ländernas geografiska anspråk backas upp militärt och militariseringen av Arktis märks även i vårt eget land, inte minst genom de internationella militärövningarna i norra Sverige. Som exempel kan den återkommande övningen Cold Response som arrangeras inom ramen för Partnerskap för fred nämnas.
Hösten 2018 deltog Sverige också i en av de allra största Natoövningarna: Trident Juncture 18. Övningen ägde till största delen rum i Norge och var en av de största som
någonsin skett i landet med över 50
000 deltagare från mer än 30 länder. Under övningen
övade också bl.a. amerikanskt flyg i svenskt luftrum. Vänsterpartiet är fortsatt mot ett svenskt Natomedlemskap
. Vi menar att den militära alliansfriheten och en självständig säkerhets- och utrikespolitik är den främsta garanten för Sveriges säkerhet och trygghet.
Ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato riskerar att öka övningarna på svensk mark, i vårt luftrum och på vårt territorialvatten. Vänsterpartiet anser att dessa övningar och tester bör begränsas, dels av säkerhetspolitiska skäl, dels med hänsyn till den känsliga miljön i Arktis. Att allt fler länder blickar mot Arktis måste däremot inte betyda en ökad risk för konflikter. Det finns goda exempel i regionen på hur säkerhetspolitiska spän
ningar kan omsättas i ömsesidigt samarbete. Sverige är t.ex. via Polarforsknings
sekretariatet medlem i flera internationella organisationer som arbetar med forskning och forskningsinfrastruktur i Arktis. Efter första världskriget togs Spetsbergstraktaten fram, ett fördrag som reglerar Svalbards och Björnöns folkrättsliga och politiska status. I
dag är fördraget undertecknat av drygt 40 stater och det skulle i flera delar kunna vara en förebild för ett framtida avtal om Arktis.
Sverige bör ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Ida Gabrielsson (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Tony Haddou (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Jessica Wetterling (V)
Hanna Gunnarsson (V)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2368
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Säkerhetspolitik för en fredligare värld
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1 Inledning
2 För en fredligare värld
2.1 Demokratins krympande utrymme
2.2 Folkrätten under attack
2.3 Makten över ägandet
3 Sveriges roll i världen
4 Ett mer jämlikt samhälle är ett tryggare och säkrare samhälle, i Sverige och internationellt
5 Svenskt bistånd bidrar till fred och starka samhällen
6 En värld i krig
6.1 Ukraina
6.2 Ryssland
6.3 Israels folkmord i Gaza
7 Klimat och säkerhetspolitik
8 En feministisk säkerhetspolitik
9 Pressfrihet och kampen mot propaganda
10 Ett starkt FN
11 Kärnvapennedrustning
12 Vapenexport och vapenimport
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska försvara folkrätt och mänskliga rättigheter och tydligt markera mot länder som bryter mot dessa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning på global nivå, särskilt kärnvapennedrustning, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska agera aktivt för att stödja rysk och belarusisk opposition, inom landet såväl som i exil, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fasa ut sitt beroende av fossil olja och gas i syfte att stärka Sveriges säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i högre utsträckning bör prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att konkretisera arbetet med att förebygga väpnade internationella konflikter bör upprätta en heltäckande handlingsplan för ändamålet samt återkomma med ett förslag på hur arbetet ska organiseras på ett mer effektivt sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla beslut inom försvars-, säkerhets- och biståndspolitiken ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering bör intensifiera arbetet med att främja en jämställd fördelning av makt i världen och att kvinnor aktivt uppmuntras och stärks i sin strävan att nå politisk makt på olika nivåer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka inom FN för att resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet får genomslag i samtliga resolutioner som säkerhetsrådet behandlar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakter med länder som finansierar trollfabriker, såsom t.ex. Ryssland, Turkiet och Kina, tydligt bör markera mot sådana metoder och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakt med berörda myndigheter bör säkerställa att det finns tillgänglig information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten oavsett arbetsplats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 samt kontinuerlig utbildning om densamma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående ska signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för kärnvapenfria zoner i Norden och i vårt närområde och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ingå i Nuclear Planning Group inom Nato och tillkännager detta för regeringen.
1
Inledning
Världen behöver fred. Alla människor har rätt att leva i fred och frihet, med yttrande- och åsiktsfrihet, en trygg bostad, sjukvård och utbildning, i ett samhälle fritt från rasism, förtryck och ojämlikhet. Det är i högsta grad en fråga om mänskliga rättigheter och internationell solidaritet. De icke-militära metoderna för att förändra världen till det bättre måste alltid vara vårt första val för att lösa problem och kriser som uppstår. Biståndet, utvecklingsarbetet, diplomatin, medlingen, det politiska ledarskapet och det mellanmänskliga samarbetet måste stärkas och utökas för att världen steg för steg ska kunna förändras till det bättre. Det gäller både i vår närhet och med länder och folk långt bort. Vänsterpartiet ser därför med stor oro på det faktum att de militära utgifterna ökar runt om i världen. Vi ser även att antalet kärnvapen ökar, vilket är en mycket negativ utveckling. Det går i motsatt håll mot vad vi önskar och hur vi vill att världen ska se ut. Vänsterpartiet arbetar för att kärnvapen ska förbjudas.
Samtidigt förstår vi, och står bakom, betydelsen av att varje land har ett totalförsvar
som kan försvara det enskilda landet. Trots att krigen rasar och människor varje dag dör
av både bomber och svält måste vi hålla kvar vid vårt övergripande mål och starka önskan
om fred på jorden och frihet för alla människor. Folkrätten, baserad på FN-stadgan, och det arbete som görs inom FN, OSSE, Europarådet och andra organisationer som arbetar för fred, utveckling och frihet, är grundläggande för att världen ska kunna utvecklas åt rätt håll. Vi behöver fortsätta arbeta för att stärka efterlevnaden av folkrätten i hela världen.
Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Det ställer nya krav på Europas länder, däribland Sverige, att agera för folkrätt och alla länders rätt att försvara sig. Den ryska invasionen är en attack mot Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och kultur och innebär såklart ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Rysslands invasion är därför också en attack mot freden i Europa och folkrätten i stort. Enighet i kritiken och i fråga om de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland och stödet till Ukraina är mycket viktigt.
Israels folkmord i Gaza visar en total nonchalans för folkrätten och FN-stadgans vålds
förbud.
Omvärldens relativiserande av folkrätten och oförmåga att agera är oförlåtlig.
Den svårt prövade befolkningen i Gaza som inte redan dödats av Israels bomber svälts nu ihjäl. Att Sveriges regering trots pågående folkmord möjliggör en fortsatt vapen
handel med Israel är fruktansvärt och något som Vänsterpartiet starkt kritiserar.
Kinas aggressiva agerande i Sydkinesiska havet är mycket oroande. Den kinesiska militären genomför regelbundet överträdelser, provokationer och gråzonsaggressioner mot Taiwan. En kinesisk attack mot Taiwan vore förödande, i första hand för taiwaneserna, men också ur ett större regionalt perspektiv. Det skulle snabbt eskalera till en global konflikt.
Vänsterpartiet är emot att Sverige gick med i Nato. Vi krävde en folkomröstning för att befolkningen skulle få säga sitt. Vänsterpartiet ser med oro på hur Sverige kan komma att bli en del av krig och konflikter vi själva inte valt. Det ökar varken säkerheten för svenska medborgare eller för vår omvärld. Natomedlemskapet är nu dock en verklighet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato. Det är av största betydelse att Sverige även framöver, trots medlem
skapet i Nato, ska kunna agera självständigt i utrikes- och säkerhetspolitiken, bestämma själv över utvecklingen av vårt eget försvar samt göra egna analyser och ställnings
taganden med en levande och folklig debatt.
Denna motion handlar om Sveriges säkerhetspolitik och arbetet för en fredligare värld. För att veta mer om Vänsterpartiets syn på försvaret av Sverige och återupp
byggnaden av totalförsvaret, se vår motion med anledning av prop. 2024/25:34 Total
försvaret 2025–2030 (mot. 2024/25:3247). För att läsa mer om vår hållning till Nato, se
vår motion med anledning av prop. 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato (mot.
2022/23:2348) och vår motion med anledning av skr. 2024/25:112 Verksamheten inom Nato under helåret 2024 (mot. 2024/25:3360).
2
För en fredligare värld
Världen och mänskligheten står inför enorma utmaningar. I en tid då våra gemensamma krafter måste fokuseras på att möta hotet mot klimatet, pågående strider, fattigdom och att människor tvingas på flykt ser vi i stället accelererande väpnade konflikter och krig. Folkrätten och FN-stadgan, vårt ramverk för fred i världen, åsidosätts, attackeras och bryts på många platser i världen. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Vi ser med oro på att den ryska ledningen har visat sig beredd att använda militära medel för att uppnå politiska mål.
Vänsterpartiets utrikespolitik strävar mot att skapa en rättvisare och jämlikare värld. Genom en rättvis global världsordning vill vi jämna ut klyftorna mellan fattiga och rika länder, mellan fattiga och rika människor och mellan kvinnor och män. För detta krävs en kraftfull och samstämmig utvecklingspolitik som fördelar världens resurser rättvist och jämlikt, en demokratisk värld och fullständig respekt för internationell rätt och mänskliga rättigheter. Demokrati och mänskliga rättigheter fungerar som skydd för de människor som är mest utsatta för företags och staters ekonomiska och politiska intressen, då de är en grund för att skapa en möjlighet för människor att påverka sina levnadsvillkor och skapar en jämlikare maktfördelning.
Traditionella säkerhetsbegrepp fokuserar på statens säkerhet mot externa militära hot men klarar inte av att fånga den bredd av utmaningar vi står inför i dag. De traditionella instrumenten för att skapa säkerhet – militär maktbalans och avskräckning – är alltför otillräckliga för att hantera de många säkerhetsutmaningar som fattigdom, klimatkrisen och pandemier ställer oss inför. För att möta dagens säkerhetsproblem krävs därför en bredare syn på vad säkerhet är och vem den är till för.
För Vänsterpartiet är varken demokrati eller mänskliga rättigheter förhandlingsbara. Vi försvarar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna där mötesfrihet, organisa
tionsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet samt allmänna, fria och hemliga val framhålls som nödvändiga beståndsdelar i ett demokratiskt samhälle. Lika stor vikt lägger vi på sociala framsteg och förbättrade levnadsvillkor. Det innebär att rätten till arbete, utbildning, bostad, vård, omsorg och kultur är nödvändig för ett människovärdigt liv och ett demokratiskt samhälle. Först när alla människor har möjlighet att bestämma över sina egna liv kan vi säga att demokrati har uppnåtts.
Tidöregeringen har med stöd av Sverigedemokraterna gjort en omfattande omläggning
av svenskt bistånd. Sverige måste självständigt och via EU spela en viktig roll när det gäller bistånd och humanitärt stöd i världen. Biståndet är en del av det konfliktföre
byggande arbetet för att hjälpa länder och människor att utvecklas. Det pågår många kriser, krig och konflikter runt om i världen, vid sidan om kriget i Ukraina, som inte får glömmas bort. Israels folkmord i Gaza, konflikter i Jemen och Sudan, hungerkrisen i Somalia och fattigdomen i Myanmar är bara några exempel där svenskt bistånd behövs. Läs mer i vår motion om Vänsterpartiets syn på svensk utvecklings- och biståndspolitik (mot. 2025/26:2818).
2.1
Demokratins krympande utrymme
Civilsamhället har en central roll i demokratiska system och för den demokratiska utvecklingen. Det fungerar både som vakthund och som visselblåsare när övergrepp har begåtts eller rättigheter kränkts, som ansvarsutkrävande för utlovade reformer och beslut, men också som informationskälla för såväl befolkningen inom det aktuella landet som omvärlden. Det är också i civilsamhället som människor går samman och gemensamt kräver förändring, att få sina rättigheter tillgodosedda och sina livsvillkor förbättrade. Civilsamhället utgör därmed en helt central motvikt till mäktiga politiska och ekonomiska intressen och är en viktig arena för att utjämna ojämlikheter och orättvisor världen över. Sedan en tid tillbaka har vi sett hur regimer på flera håll i världen begränsar folkrörelsernas och civilsamhällets utrymme. Flera länder har infört lagar som begränsar möjligheterna för frivilligorganisationer att ta emot bidrag från andra länder. Vänsterpartiets politik för att möta denna utveckling beskrivs närmare i motionen Demokratins krympande utrymme (mot. 2018/19:723).
I tider av kris är det särskilt viktigt att hålla fast vid grundläggande värden i samhället.
Även den högernationalistiska regeringen i Sverige har gått till angrepp mot en rad organisationer och institutioner som alla värnar det demokratiska varandet. Det handlar bl.a. om nedskärningar på folkbildning, folkhögskolor och studieförbund.
Den demokratiska utvecklingen i världen går åt helt fel håll. V-Dem (Varieties of Democracy) 2024 konstaterar att hela 71 procent av världens befolkning nu lever i icke-demokratiska länder. De demokratiska framstegen i världen har spolats tillbaka flera decennier. FN konstaterar en global tillbakagång vad gäller jämställdhet mellan kvinnor
och män. Det handlar bl.a. om att grundläggande rättigheter som sexuell och reproduktiv
hälsa och rättigheter (SRHR), utbildning och organisationsfrihet sätts på undantag. I den repressiva utvecklingen märks bl.a. angrepp på civilsamhället. Ett verktyg är till exempel inskränkt finansiering för organisationer. Det gör att det svenska civilsamhället kan spela en avgörande roll för den demokratiska utvecklingen i världen. Dessvärre går regeringens politik i direkt motsatt riktning. I regeringens reformagenda för biståndet går att läsa att en av de tematiska prioriteringarna är att öka stödet till civilsamhället och försvarare av mänskliga fri- och rättigheter och demokrati. Tyvärr gör man i praktiken tvärtom genom att minska medlen till folkrörelsebiståndet och öka kraven på organisa
tionernas egenfinansiering. Det går inte att som regeringen gör, att endast slå fast att civilsamhället är en viktig aktör och samtidigt dra undan mattan för detsamma. Att man inte ser kopplingen mellan civilsamhället i Sverige och i mottagarländerna är märkligt.
Förutom att medlen för bistånd minskar har regeringen tagit bort informationsstödet. I praktiken innebär det en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. I och med ett minskat informationsstöd blir även möjligheten att granska vad svenska biståndspengar används till mindre. Möjligheterna till en bred och folklig debatt om biståndet kringskärs.
Det här går helt i linje med regeringens och Sverigedemokraternas allt mer auktoritära
retorik kring organisering, demonstrationsfrihet och rätten att säga sin mening. Klimat
aktivister utmålas som sabotörer, en statlig utredning har lagt förslag om förhandscensur av demonstrationer och regeringen föreslår att s.k. bristande vandel ska kunna ligga till grund för utvisning.
Vänsterpartiet ser med oro den allt mer repressiva samhällsutvecklingen i Sverige och globalt. Läs mer i vår motion Folkrörelsebiståndet (mot. 2024/25:63).
2.2
Folkrätten under attack
Folkrätten är det internationella regelverk som handlar om hur stater ska agera gentemot varandra. Den bygger på respekt för FN-stadgan, rätten till territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten inkluderar bl.a. mänskliga rättigheter och humanitär rätt, men också ansvarsutkrävande för brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Folkrätten är en grundbult för en fredlig värld. Det är en garanti för att stormakter inte ska kunna roffa åt sig vad de vill ha och för att krigsförbrytare ska ställas inför rätta. En förutsättning är starka internationella institutioner och att det internationella samfundet upprätthåller folkrätten i alla lägen. Dessvärre pågår en mycket allvarlig utveckling i motsatt riktning. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, omvärldens flathet inför Israels folkmord i Gaza och Kinas arbete för att urholka centrala begrepp är tre skilda exempel som alla innebär angrepp mot folkrätten.
Utan folkrätten byggs en ordning där fred byggs genom styrka. Det ger i praktiken stormakterna global kontroll. USA:s president Trumps val att byta namn på det amerikanska försvarsdepartementet till Krigsdepartementet är en tydlig signalpolitisk handling helt i linje med den amerikanska idén om avskräckning. Men militär styrka och avskräckning ger en bräcklig fred. Och fred, trygghet och stabilitet innebär mer än avsaknad av krig.
Det ligger ett stort ansvar på det internationella samfundet att försvara folkrätt och grundläggande mänskliga rättigheter. Den svenska regeringen gör det direkt motsatta och handlar med krigsmateriel med Israel mitt under pågående folkmord i Gaza.
Sverige ska försvara folkrätt och mänskliga rättigheter och tydligt markera mot länder som bryter mot dessa. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
2.3
Makten över ägandet
Världens stormakter har länge drivit destruktiva geopolitiska konflikter om kontrollen över strategiska råvaror, teknologi och finansiella flöden. Vänsterpartiet vill se en värld där länder inte görs beroende av gamla kolonialmakter och där stormakterna inte tillåts sätta agendan. Vi vill stärka alla länders möjlighet att besluta om sin produktion, sina finansiella flöden och sina naturresurser. Makten över naturresurser måste ligga hos invånarna i respektive land, inte hos multinationella företag eller andra stater.
När nu världen behöver ställa om till förnybar energiproduktion är det viktigt att det
sker utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Samma sak gäller den ökande användningen
av mineral och kritiska råvaror. Annars finns risken att världens länder blir beroende av diktaturer och ofria länder. För en långsiktigt hållbar utveckling krävs att omställningen sker både socialt och ekologiskt. Ägandet av infrastruktur och kommunikationssystem är centralt för att säkerställa både nationell självständighet och resiliens mot yttre påtryckningar. När en stat äger infrastruktur, som hamnar eller järnvägar, i ett annat land har den också mycket stort inflytande över det landets utveckling och säkerhet. Dessutom ökar det politiska inflytandet. Ett exempel är hur Kina strategiskt investerar i dammar, tåg, gruvor m.m. i afrikanska länder. I mars 2025 lovade Xi Jinping över 500 miljarder kronor i form av lån och bidrag till kontinenten de kommande tre åren. På så vis har Kina lyckats knyta länderna närmare sig politiskt. Det märks bl.a. i hur nästan alla afrikanska länder brutit sina diplomatiska kontakter med Taiwan.
3
Sveriges roll i världen
Sveriges roll i världen har förändrats. Medan många svenskar drömmer sig tillbaka till en tid då Olof Palme stod för solidaritet och medmänsklighet i utrikespolitiken saknar den nuvarande regeringen helt ambitioner i fråga om att höja rösten och ställa krav på mänskliga rättigheter runt om i världen.
Ett tydligt exempel på hur svag Sveriges högernationalistiska regering är, var när Sverige gav vika för Turkiets påtryckningar och satte ett svenskt medlemskap i Nato före demokrati och rättsstatens principer. Ett annat exempel är att den svenska regeringen inte ens har förmått ta ställning för ett permanent eldupphör i Gaza för att rädda liv, trots de enorma protesterna mot Israels folkmord i Gaza runt om i världen. Människor samlas i frustration över att världens makthavare inte gör någonting för att få ett slut på mördandet av civila. Så även i Sverige. Läs mer i vår motion om Israels ockupation av Palestina och folkmord i Gaza (mot. 2025/26:3440).
Sverige minskar biståndet och sätter det svenska näringslivets intressen först i utvecklingspolitiken. Samtidigt har Sverige övergivit ledartröjan som ett feministiskt föredöme i utrikespolitiken. Regeringen saknar konkreta investeringar för en grön omställning, och ingenting tyder på att Sverige kommer att uppnå sina internationella klimatåtaganden. När rika länder som Sverige åsidosätter klimatet spelar det stor roll för hur andra länder agerar.
När demokratiska länder backar från sitt globala ansvar lämnar det utrymme för länder som Ryssland och Kina att kliva in och ta en större roll inom världssamfundet. Det förändrar den geopolitiska spelplanen.
Vänsterpartiet menar att Sverige ska vara ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning i världen. Det handlar om att ta initiativ till och delta i ett långsiktigt arbete
för en fredligare värld. Vi kräver att regeringen tar ställning för demokrati och mänskliga
rättigheter och starkare framför krav på förändring runt om i världen. Sverige måste även kunna kritisera länder som också är medlemmar i EU och Nato, som Ungern och Turkiet. Sveriges tydliga röst i världen måste återupprättas, både i ord och i handling.
Sverige ska vara ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning på global nivå, särskilt kärnvapennedrustning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4
Ett mer jämlikt samhälle är ett tryggare och säkrare samhälle, i Sverige och internationellt
Vänsterpartiet menar att ett mer jämlikt samhälle är ett tryggare och säkrare samhälle. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget syns även genom olika former av cyberattacker, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter. Vi ser en växande ojämlikhet och en ökad polarisering inom och mellan länder, något som måste mötas med en politik för starkare demokrati, bättre skydd för mänskliga rättigheter, reella åtgärder för klimaträttvisa och en trygg välfärd för alla.
Tyvärr har den svenska regeringen övergivit alla ambitioner om att Sverige ska bidra till en mer jämlik värld. Man har slängt den feministiska utrikespolitiken överbord, handlar vapen med Israel mitt under pågående folkmord, minskar och urholkar biståndet och struntar i om Sverige når sina miljö- och klimatmål.
Grunden för ett tryggt, säkert och robust samhälle är alltid en befolkning som kan leva
ett tryggt liv, med mat, bostad, arbete och skolgång, utan att bli utsatt för rasism eller diskriminering. Grundläggande mänskliga rättigheter innebär också rätten att få tala sitt eget språk, utöva sin kultur och identifiera sig på det sätt man vill. Kulturen är en del av motståndskraften mot förtryck. Vi ser idag hur snabbt propaganda sprids över världen
genom sociala medier, ofta organiserad genom kampanjer eller s.k. trollfabriker på sociala
medier. I många konflikter har sådan propaganda eldat på hot, hat och våld mot olika grupper och lett till attacker och dödligt våld. Vi ser också hur debattörer i den svenska offentligheten underblåser motsättningar mellan grupper i Sverige och hur rätten att demonstrera och uttrycka åsikter i internationella frågor även attackeras i Sverige. Det är viktigt att denna typ av propaganda avslöjas och stoppas, oavsett var den uppstår.
5
Svenskt bistånd bidrar till fred och starka samhällen
Starka samhällen är samhällen som lyckas nå motståndskraft genom hela samhälls
strukturen. Det kräver t.ex. att samhällsviktiga verksamheter har tillräckligt med resurser i normalläge så att det är möjligt att klara av stora kriser och i värsta fall krig. Det visar inte minst erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. De resurser som inte finns i fredstid kommer inte magiskt att uppstå i kris eller krig. När
företagens vinstintressen blir styrande över samhällsviktig verksamhet riskeras samtidigt
viktiga säkerhetsaspekter att gå förlorade. Ett exempel är hur Kina köper upp central infrastruktur och energiproduktion i andra länder.
Länder som under lång tid har härjats av våld och krig har naturligtvis svårare att bygga upp fungerande myndigheter, starka civilsamhällen och oberoende medier. Liksom länder som präglas av fattigdom och naturkatastrofer. Där kan Sverige spela en viktig roll. Genom vårt utvecklingssamarbete kan vi bidra till att bygga och stärka organisationer som kan agera självständigt för just de ändamål som behövs. Ägarskap är centralt för att biståndspolitiken ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv och utgå från fattigas perspektiv på utveckling samt sträva mot målet att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. En effektiv biståndspolitik kräver att mottagaren äger sin egen utveckling. Det är de människor som känner fattigdomen och orättvisorna i sin vardag som behöver sätta dagordningen för biståndet. Därför måste besluten om landets utveckling tas av invånarna själva – detta är grunden för demokrati. Den svenska regeringen med stöd av Sverigedemokraterna har
lagt om biståndspolitiken och satt svenska intressen i centrum. Det går helt emot principerna om hur bistånd ska bedrivas: från mottagarens egna prioriteringar och behov.
Läs mer i vår motion om Vänsterpartiets syn på svensk utvecklings- och biståndspolitik (mot. 2025/26:2818).
6
En värld i krig
6.1
Ukraina
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är folkrättsvidrig och en humanitär katastrof. Anfallet den 24 februari 2022 var kulmen på en längre tids utveckling och skedde bara tre dagar efter att Ryssland erkänt de ockuperade områdena Donetsk och Luhansk som självständiga stater. Den ryska invasionen och ockupationen är ett flagrant brott mot de principer om fred, avspänning och internationellt samarbete som bör råda. Den är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Ryssland kränker Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och kultur och utsätter det ukrainska folket för ett stort lidande som kommer att drabba generationer av ukrainare.
Med stöd i folkrätten och FN-stadgan står Vänsterpartiet bakom Sveriges både
militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina. Det är endast Ukrainas befolkning
som har rätt att bestämma över Ukrainas framtid. Alla samtal och planer för fred måste inkludera Ukraina och ske på Ukrainas villkor.
Många ukrainska flyktingar har kommit till Sverige men här lever de många gånger under mycket tuffa ekonomiska förhållanden på grund av regeringens allt striktare flyktingpolitik. Vänsterpartiet kritiserar detta och har flera gånger föreslagit åtgärder och förbättringar.
EU har i dag särskilda representanter för en rad länder och områden, bl.a. Bosnien och Hercegovina, fredsprocessen i Mellanöstern, Afrikas horn och Sydkaukasien och Georgien. Stödet från EU till Ukraina behöver vara omfattande och långsiktigt. Som en del i detta bör EU utse en särskild representant även för Ukraina och för eldupphör, demokrati och varaktig fred.
Det är centralt att återuppbyggnaden av Ukraina sker utifrån Agenda 2030 och på socialt och ekonomiskt hållbara villkor. Korruptionen måste bekämpas och det ska gå hand i hand med reformer för ökad demokrati. Stödet måste utgå från den ukrainska befolkningen, inte från företagens vinstintressen. Det är glädjande att det ukrainska parlamentet den 21 augusti 2024 godkände Romstadgan, vilket innebär att landet nu kan ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) så att eventuella krigsbrott som begås av alla parter kan utredas i enlighet med internationell rätt.
6.2
Ryssland
Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina har visat att landet är ett reellt hot mot länderna i sin närhet och är beredda att använda militära medel och våld för att uppnå politiska mål. Men Putins regim är även ett hot mot alla de invånare som motsätter sig styret eller som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. Under hans tid vid makten i Ryssland har landet blivit alltmer auktoritärt och odemokratiskt. I dag ser vi ett reaktionärt, konservativt och patriarkalt styre som förtrycker oppositionella och människorättsförsvarare samt agerar aggressivt mot sina grannländer och spelar en destabiliserande roll i världspolitiken.
Rysslands krig i Ukraina visar också vilka stater som backar upp Ryssland i syfte att nå sina egna intressen. Iran och Nordkorea har gett direkt stöd till den ryska militären, och Kina utgör alltmer av en grundpelare i den ryska krigsekonomin.
Europa behöver drastiskt minska beroendet av energiråvaror från Ryssland och istället säkra egen fossilfri och förnybar produktion. Vänsterpartiet vill se tydliga markeringar mot Rysslands krig mot Ukraina, ökade sanktioner och ett stopp för rysk gas och olja i Europa. Det är speciellt viktigt att stoppa den s.k. ryska skuggflottan som består av dåligt underhållna och ofta oförsäkrade fartyg med oklara ägarförhållanden som i strid mot EU:s sanktioner mot Ryssland exporterar miljöfarlig olja via Östersjön. Intäkterna finansierar Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vänsterpartiet har tagit initiativ i EU-parlamentet för att stoppa den ryska skuggflottan.
Den ryska oppositionen, bestående av modiga hbtqi-aktivister, feminister, människo
rättsförsvarare och miljökämpar, behöver stöd från omvärlden. Att stödja dem är att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland och att förbättra säkerheten för dem såväl som för Rysslands grannländer. Även situationen för oppositionella i Belarus är allvarlig. Sverige har en viktig roll i att stödja både rysk och belarusisk opposition. Det gäller både underjordisk verksamhet inom landet såväl som organisationer i exil – och om det finns behov, ge en fristad i Sverige. Sverige behöver vara en tydlig och konsekvent röst för demokrati, folkrätten och de mänskliga rättigheterna i relationen med Ryssland.
Sverige ska agera aktivt för att stödja rysk och belarusisk opposition, inom landet så väl som i exil. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Läs mer i vår motion om Ryssland (mot. 2022/23:612).
6.3
Israels folkmord i Gaza
Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal och förvärras för varje dag som går. FN har slagit fast att Israel begår folkmord i Gaza. Israel har bombat Gaza till ruiner och hjälporganisationer vittnar om en fruktansvärd nöd där människor saknar tillgång till de mest basala förnödenheter. Rädda Barnen varnar för att alla barn i Gaza svälter eller är farligt nära svält. Människor tvingas återigen på flykt undan Israels bomber, trots att de inte har någonstans att fly. Behovet av stöd för att lindra nöd och minska svälten är enormt.
Vaga uttalanden från den svenska regeringen samtidigt som man stöttar Israel med pengar och vapen visar ett hyckleri utan motstycke. Regeringen har inte ens förmått ställa sig bakom ett permanent eldupphör. I stället har man stoppat svenskt bistånd till FN-organet UNRWA och låtit den svenska Försvarsmakten ingå en miljardaffär med ett israeliskt vapenföretag. De dubbla standarderna är tydliga. Pratet om mänskliga rättig
heter tycks inte omfatta alla. Det är den signalen som Sverige skickat till omvärlden.
Israel har gått långt utanför folkrätten med sina attacker mot civila. Om den internationella rättens principer ska kunna upprätthållas är det centralt att demokratiska stater som Sverige agerar när krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begås. Det är dags för Sverige och västvärlden att sluta ge sitt stöd till Israels regering och militär. Vänsterpartiet kräver att all vapenhandel, både export och import, med Israel upphör omedelbart.
Vänsterpartiet har tagit initiativ i EU-parlamentet för att EU ska uppmana medlems
staterna att erkänna Palestina. Den 11 september 2025 röstades resolutionen igenom. Det är ett viktigt steg mot att EU ska öka pressen på Israel att upphöra med sitt folkmord. Vänsterpartiet vill se ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza. Omvärlden måste agera med kraftiga sanktioner som tvingar Israel att avsluta sitt krig. Läs mer i vår motion om Israels ockupation av Palestina och folkmord i Gaza (mot. 2025/26:3440).
FN har mandat att agera militärt för att tvinga fram fred, antingen i form av freds
bevarande eller fredsframtvingande insatser. Vänsterpartiet anser att en sådan insats behövs i Palestina. FN-insatsen Unifil finns i södra Libanon sedan 1978. Den israeliska militären har vid upprepade tillfällen attackerat FN-truppen. Israel måste omedelbart upphöra med attackerna på Unifil och dra sig tillbaka från libanesiskt territorium. I stället behöver Unifils mandat och ställning stärkas av omvärlden och FN:s säkerhets
råd. Vänsterpartiet menar att Sverige ska verka för etablerandet av en internationell fredsbevarande och/eller fredsframtvingande styrka under FN-mandat i Gaza. Sverige ska även verka för att utöka Unifils FN-mandat i Libanon.
7
Klimat och säkerhetspolitik
Klimatkrisen är ett av våra största säkerhetspolitiska hot. Att arbeta för att motarbeta klimatkrisen är därför samtidigt att arbeta för en fredligare värld. En global temperatur
ökning på 1,5 grader ligger ytterst nära i tid. Nuvarande beslut och åtgärder är otill
räckliga för att vända utvecklingen. Vilka åtgärder som vidtas de närmaste åren är avgörande för hur utvecklingen blir även på lång sikt. Det krävs att alla länder gör sitt yttersta för att uppsatta klimatmål ska nås. Det gäller även Sverige. Dessvärre har den svenska regeringen genomgående visat ett starkt ointresse för att lösa de omfattande klimatproblemen och för att Sverige ska uppnå målen i Parisavtalet. Tvärtom har man inlett en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet och sjösatt åtgärder som drastiskt ökar Sveriges utsläpp. Detta trots att vi vet att effekterna av klimatkrisen är ett av våra största säkerhetspolitiska hot.
Klimatkrisen syns såväl i Sverige som i andra delar av världen. Torka, översväm
ningar och extrema väderhändelser kan dels utgöra direkta hot och dels vara en bidragande faktor och orsak till krig och konflikter. Inte minst visar de återkommande värmeböljorna samt förödande bränder, stormar och översvämningar på många platser i världen tydligt på behovet av åtgärder mot klimatkrisen. Denna utveckling drabbar allra allvarligt flera utvecklingsländer.
Vi ser att även vi som lever i den rika delen av världen nu också påverkas. De senaste
åren har ett mycket stort antal människor dött i klimatrelaterade katastrofer både i Europa och runt om i världen. Det går nästan inte längre att rada upp exempel på länder och områden, för de är alldeles för många.
Arktis är en unik del av vår planet. På få andra ställen på jordklotet har klimat
förändringarna varit så omfattande och fått så dramatiska konsekvenser för både växtliv,
djur och människor. När isen smälter möjliggörs utvinning av de naturresurser som finns
i Arktis och nya transportleder öppnas upp genom nordost- och nordväst
passagerna. Det innebär både nya hot mot miljön och att risken för säkerhetspolitiska spänningar i
regionen ökar. Kina har visat ett allt större intresse för både naturtillgångar och transport
vägar
trots att man helt saknar arktiskt territorium. 2017 färdigställde Ryssland en ny militärbas på den arktiska ögruppen Franz Josef Land. Under båda sina president
perioder har Donald Trump hotat om att ta över Grönland, baserat på öns strategiska läge.
Efter första världskriget togs Spetsbergstraktaten fram, ett fördrag som reglerar Svalbards och Björnöns folkrättsliga och politiska status. I dag är fördraget under
tecknat av drygt 40 stater och det skulle i flera delar kunna vara en förebild för ett framtida avtal om Arktis.
Sverige bör ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet ser med oro på hur stora delar av Norrbotten görs om till ett militärt övningsfält. En ökad övningsverksamhet, oavsett om den sker tillsammans med Nato eller inom Pesco eller andra konstellationer inom EU, riskerar att få negativa konsekvenser såväl för människor och miljö som för viktig näringsverksamhet i området. Läs mer i vår motion Försvarsmakten, klimat och miljö (mot. 2022/23:247).
Klimatkatastrofer har under många år drivit många människor på flykt, men år 2014 var första året som en asylansökan med klimatförändringarna som skäl gick igenom. Det skedde när en familj från ögruppen Tuvalu i Polynesien fick uppehållstillstånd i Nya Zeeland. År 2050 bedömer Internationella organisationen för migration (IOM) att
det kommer att finnas 200 miljoner miljöflyktingar i världen p.g.a. klimat
förändringarna.
Läs mer i vår motion med anledning av skr. 2023/24:59 Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (mot. 2023/24:2815).
Klimatomställningen kräver utfasning av fossil olja och gas. Genom att minska vårt fossilberoende minskar vi också beroendet av import från många av världens diktaturer, som inte sällan lever av inkomster från fossil energi. En stor del av den ryska ekonomin, och därmed finansieringen av kriget i Ukraina, består av inkomster från fossila bränslen
som olja och gas. Energiomställning blir på så sätt också ett sätt att sätta press på världens
diktaturer och samtidigt stärka säkerheten i vårt eget närområde. Den ryska skuggflottan som fraktar olja över Östersjön, består dessutom ofta av fartyg i dåligt skick, och det finns därför också stora risker för allvarliga oljeutsläpp vid våra egna kuster.
Sverige ska fasa ut sitt beroende av fossil olja och gas i syfte att stärka Sveriges säkerhet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Klimat och säkerhetspolitik hör ihop. Klimatkrisens effekter spär på ojämlikheten i världen. Det är viktigt att ett brett säkerhetspolitiskt arbetssätt även inkluderar åtgärder för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, socialt och ekonomiskt såväl som ekologiskt.
8
En feministisk säkerhetspolitik
Kränkningar av kvinnors rättigheter är det vanligaste och mest omfattande brottet mot de mänskliga rättigheterna. Världen över begränsas och hotas kvinnors liv av diskrimi
nerande lagstiftningar och samhällsnormer. Könsdiskriminering är en stor orsak till fattigdom och kvinnor som oftast har det verkliga försörjningsansvaret för familjen
saknar många gånger de mest basala rättigheterna. Kvinnors rättigheter är en förutsättning
för fred, säkerhet och utveckling. Att öka kvinnors möjligheter till utbildning och försörjning bidrar till att förbättra den enskilda kvinnans ställning, främjar jämställdhet i stort och bidrar dessutom till hela samhällets utveckling. Samtidigt är det viktigt att understryka att kvinnor världen över i högsta grad själva är aktörer. Det är därför avgörande att det är kvinnor själva som sätter dagordningen för arbetet med jämställdhet nationellt såväl som internationellt och att Sverige verkar för att kvinnor finns represen
terade och inkluderas i alla former av beslutsprocesser.
Vänsterpartiet vill att alla politikområden vilar på en feministisk grund. Utrikes- och säkerhetspolitiken är inget undantag. Att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna har övergivit den svenska feministiska utrikespolitiken är ett misslyckande.
Krig och väpnade konflikter påverkar kvinnor och män på olika sätt och i olika utsträckning. En fredsprocess som leder till att våldet mot män upphör, innebär inte per automatik att våldet mot kvinnor upphör. Kvinnor och barn är de som drabbas hårdast i en konflikt och betydande resurser måste därför satsas på deras behov av skydd och stöd både under och efter en konflikt. Målet med en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik är alltid att förebygga och förhindra att krig och konflikter överhuvudtaget bryter ut.
Sverige bör i högre utsträckning prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I syfte att konkretisera arbetet med att förebygga väpnade internationella konflikter bör regeringen upprätta en heltäckande handlingsplan för ändamålet samt återkomma med ett förslag på hur arbetet ska organiseras på ett mer effektivt sätt. Detta bör riks
dagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet vill se ett breddat säkerhetspolitiskt begrepp. En feministisk säkerhets
politik kan inte reduceras till att enbart handla om frågor som rör militära angelägen
heter. Utrikespolitiska beslut och internationella handelsavtal och handelsvägar är exempel på avgörande faktorer som kan både möjliggöra eller hindra fred och stabilitet och säkra eller försvaga kvinnors rättigheter.
Alla beslut inom försvars-, säkerhets- och biståndspolitiken ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Kvinnors deltagande ska inte vara villkorat eller tillfälligt. För att bygga verklig och hållbar jämställdhet krävs att kvinnor aktivt kan delta på alla samhällsnivåer. Genus
perspektivet ska genomsyra alla områden, oavsett om det handlar om infrastruktur
satsningar, handelsavtal eller vapenexport. Arbetet ska vara målstyrt och möjligt att utvärdera och följa upp.
Eftersom säkerhetshot mot kvinnor sällan finns med på den säkerhetspolitiska agendan vill Vänsterpartiet förändra säkerhetsbegreppet till att även inkludera kvinnors säkerhet. Brist på makt, inflytande och rörelsefrihet, brist på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), samt mäns våld mot kvinnor är viktiga säkerhetsfrågor både nationellt och internationellt. När högerextrema och konservativa krafter vinner mark äventyras kvinnors grundläggande rättigheter. Det handlar om rätten till sin egen kropp, bristande tillgång till preventivmedel och sexualupplysning, bristande mödravård och starka begränsningar i aborträtten. Det är centrala hinder för utveckling och fattig
domsbekämpning. Därför ska t.ex. rätten till fri abort ses som en viktig säkerhetspolitisk fråga. Läs mer i vår motion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik (mot. 2021/22:449).
Sveriges regering bör intensifiera arbetet med att främja en jämställd fördelning av makt i världen och att kvinnor aktivt uppmuntras och stärks i sin strävan att nå politisk makt på olika nivåer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige bör inom FN verka för att resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet får genomslag i samtliga resolutioner som säkerhetsrådet behandlar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
9
Pressfrihet och kampen mot propaganda
Att oberoende media kan verka fritt är en grundpelare i varje demokrati. I kris och i krig är tillgången till tillförlitlig information oerhört viktig. Organisationen Reportrar utan gränser (RSF) noterar i sitt årliga pressfrihetsindex 2025 en historisk nedgång i pressfriheten runt om i världen. I hälften av världens länder är villkoren för journalister dåliga. Mindre än en procent av världens befolkning lever i något av de sju länder som kan anses ha god pressfrihet. Den absolut farligaste platsen för journalister är Gaza där den israeliska militären genom bombningar och systematiska attacker har dödat över 200 journalister sedan den 7 oktober 2023. Förutom inskränkningar i pressfriheten märks hur medier runt om i världen kämpar med sin ekonomiska överlevnad. RSF beskriver detta som ett avgörande ögonblick för både medier och demokrati.
I Sverige är public service-företagen centrala för beredskap, säkerhet och för att motverka desinformation. I länder med ett demokratiskt underskott kan istället sociala medier fylla en viktig funktion för att decentralisera informationsflödet och sprida viktig information.
Spridning av desinformation och ”fake news” leder till populism, politikerförakt och en försvagad demokrati och tillit till samhället och dess företrädare. Många gånger leder denna typ av desinformation också till ökad rasism, hat och risk för våld mot utsatta grupper i samhället. Propaganda är en central beståndsdel i psykologisk krigföring och inte minst i hybridkrigföring. Genom att försöka påverka sin egen befolkning, invånare i andra länder, makthavare eller andra kan man få igenom sin agenda utan att behöva sätta in militära medel. Eller så kan propagandan vara ett sätt att kratta manegen inför ett angrepp. Ett tydligt exempel är krigspropagandan i samband med Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina.
Vänsterpartiet menar att utvecklingen med trollfabriker, propaganda och desinforma
tion måste motarbetas. Användningen av dessa metoder behöver fördömas och lyftas i Sveriges diplomatiska kontakter med andra länder.
Regeringen bör i kontakter med länder som finansierar trollfabriker, såsom t.ex. Ryssland, Turkiet och Kina, tydligt markera mot sådana metoder och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Läs mer i vår motion Cybersäkerhet (mot. 2023/24:461).
10
Ett starkt FN
FN är den viktigaste internationella organisationen för frågor som rör konflikter, säkerhet
och nedrustning, även om FN också har brister som måste åtgärdas. Vänsterpartiets önskan är att FN ska stärkas. För att marginalisera inflytandet för länder med ett demokratiskt underskott behöver länder som Sverige ta ett större ansvar för att föra FN i en demokratisk riktning.
Sverige är den största givaren till flera av FN:s utvecklingsfonder och program. Bland de FN-organ som får mest svenskt bistånd finns UNDP, Unicef och UNHCR. Det finns en lång historia av starka relationer mellan Sverige och FN med dess institutioner samt en hög tilltro till deras förmåga att bedriva utvecklingsarbete.
Det multilaterala samarbetet och biståndet utmanas av nationalistiska och reaktionära strömningar runt om i världen. Att Sverige går samma väg och minskar kärnstödet sänder dåliga signaler till andra länder. Läs mer i vår motion om Vänsterpartiets syn på svensk utvecklings- och biståndspolitik (mot. 2025/26:2818).
Vänsterpartiet vill att Sveriges försvarsmakt ska kunna hjälpa till internationellt och
vid behov agera fredsbevarande i andra delar av världen. Vi värnar folkrätten, mänskliga
rättigheter, solidaritet och konfliktförebyggande insatser. Det svenska försvaret deltar i internationella insatser, inte för att kriga, utan för att vara med och säkra fred och bygga upp samhällen tillsammans med stora civila insatser med bistånd och utvecklingsarbete. Genom folkrätten har FN en särställning som det organ som kan ge mandat till interna
tionella militära insatser på folkrättslig grund. Vänsterpartiets önskan är att FN ska ha kapacitet och förmåga att genomföra alla internationella insatser själva. För att FN som organisation och dess fredsbevarande insatser ska stärkas krävs att de enskilda staterna arbetar för att så ska ske.
Det är viktigt att Sverige agerar både nationellt och internationellt för att förbättra arbetet med FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och resolution 1820 om sexuellt våld i väpnad konflikt, samt att det sker kontinuerlig utbildning om jämställdhet och arbetet mot sexuellt våld. Förutom en ökad andel kvinnor i fredsfrämjande insatser måste det finnas ett genusperspektiv på de internationella insatserna och framför allt ett aktivt arbete mot sexköp och sexuellt utnyttjande av kvinnor och flickor.
Regeringen bör i kontakt med berörda myndigheter säkerställa att det finns tillgänglig
information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt
våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvars
makten oavsett arbetsplats. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 samt kontinuerlig utbildning om densamma. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
För vidare läsning se vår motion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik (mot. 2021/22:449).
11
Kärnvapennedrustning
I år är det 80 år sedan atombomberna fälldes över Hiroshima och Nagasaki med fasans
fulla konsekvenser. Kärnvapen är ett fruktansvärt massförstörelsevapen. De direkta och långsiktiga effekterna av ett enda kärnvapen är oerhörda och i sig skäl nog att förbjuda
dem. Konsekvenserna vid ett kärnvapenkrig är så omfattande att hela jordklotet påverkas
med en kraftig avkylning, missväxt och massdöd. Kärnvapen kan inte likställas med konventionella vapen.
I sin årsbok för 2025 skriver fredsforskningsinstitutet Sipri att perioden med minsk
ningar av kärnvapen verkar ha nått sitt slut. Istället finns tecken på en ny kärnvapen
upprustning.
Sipri menar att riskerna troligen är
”allvarligare och mer varierande”
nu än förra gången världen upplevde en kapprustning.
I och med Sveriges inträde i Nato den 7 mars 2024 förändrades i praktiken den svenska hållningen till kärnvapen. Kärnvapen är en bärande del av Nato, och Nato är en kärnvapenallians i bemärkelsen att amerikanska kärnvapen utgör den yttersta garantin
för de allierades säkerhet. Ett medlemskap i Nato innebär ett åtagande till organisationens
kärnvapendoktrin.
Sverige hade från början kunnat vara tydligt med att vi inte kommer att tillåta kärn
vapen på svenskt territorium. Istället har regeringen varit tydliga med att Sverige fullt ut står bakom Natos kärnvapenpolicy.
Sverige ska vara ett land som står upp mot kärnvapen. Som arbetar aktivt med ökad kontroll och nedrustning. Sverige ska ta alla tillfällen att arbeta för att FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) ska bli verklighet. Sverige bör också arbeta för kärnvapenfria zoner.
Vänsterpartiet har länge drivit att Sverige ska införa en lagstiftning som likt den finska
gör det tydligt att vi inte accepterar användningen av atombomber och andra kärnvapen. I vår motion Säg upp DCA-avtalet med USA (mot. 2025/26:102) yrkar vi på att Sverige
bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärn
vapen
på svenskt territorium i både freds- och krigstid. Vänsterpartiet har åter
kommande föreslagit att Sverige i sitt Natomedlemskap ska sätta upp förbehåll om kärn
vapen, något som både den tidigare socialdemokratiska och den nuvarande moderatledda
regeringen med stöd av Sverigedemokraterna avvisat.
Sverige ska omgående signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige bör driva på för kärnvapenfria zoner i Norden och i vårt närområde. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige ska inte ingå i Nuclear Planning Group inom Nato. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Läs mer i vår motion Ett kärnvapenfritt Sverige (mot. 2024/25:55).
12
Vapenexport och vapenimport
Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning i världen och ett land som fördömer varje brott mot de mänskliga rättigheterna, oavsett var, av vem eller med vilka motiv de begås. Sverige har alla möjligheter att vara en sådan röst, men då krävs det att vi slutar beväpna auktoritära regimer och stater som begår allvarliga och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Om vi inte gör det är vi inte trovärdiga i vårt arbete för mänskliga rättigheter, global nedrustning, fred och jämställdhet. Vapen
handel är en politisk handel och måste hanteras som en sådan. Säkerhetspolitiska aspekter måste beaktas och det gäller export såväl som import. Vänsterpartiet anser att det är av största vikt att Sverige, trots medlemskapet i Nato, har egna nationella lagar för exportkontroll, beslutade av Sveriges riksdag utifrån de krav som Sverige vill ha.
Bland köparna av svenska vapen under 2024 återfinns en rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår allvarliga och omfattande brott mot de mänskliga rättig
heterna. Ett exempel är hur Sverige trots Israels folkmord i Gaza handlar med krigs
materiel med Israel. Sverige både exporterar och importerar krigsmateriel därifrån. Sverige bör omedelbart upphöra med all vapenhandel med Israel. Läs mer i vår motion om Israels ockupation av Palestina och folkmord i Gaza (mot. 2025/26:3440).
Sverige är ett av få jämförbara länder som saknar lagstiftning om vapenimport. I Sverige finns inte ens någon rapporteringsskyldighet för import av krigsmateriel, vare
sig för svenska myndigheter eller för näringslivet. I en tid när det militära försvaret stärks
och andelen utländska vapeninköp kraftigt ökar bör Sverige ha en lagstiftning om vapen
import
som främjar svenska intressen och svensk försvarsförmåga. Svenska intressen handlar dels om produkter som kan produceras i Sverige, leveranskedjor och andra aspekter av avstånd till leverantörer och länder som icke-politiskt önskvärda att importera ifrån.
Regeringens hyckleri är tydligt. Det går inte att i ena stunden prata om vikten av demokrati och mänskliga rättigheter och i andra stunden handla med vapen med några av världens mest auktoritära länder, oavsett hur viktig den enskilda exporten eller importen är för försvarsindustrin baserad i Sverige eller för våra relationer inom Nato.
Läs mer om Vänsterpartiets syn på vapenexport i vår riksdagsmotion med anledning av skr. 2024/25:114 Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (mot. 2024/25:3405) och i vår motion med anledning av regeringens skrivelse 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete (mot. 2025/26:54).
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Hanna Gunnarsson (V)
Tony Haddou (V)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Isabell Mixter (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Håkan Svenneling (V)