Jämför sakliga förslag
A · Folkhögskolornas framtid
2022/23 · HA02677 · Johanna Haraldsson (S); Azra Muranovic (S); Carina Ödebrink (S); Niklas Sigvardsson (S)
Original hos RiksdagenB · Utbyggnad av folkbildningen
2025/26 · HD021838 · Johanna Haraldsson (S); Carina Ödebrink (S); Markus Kauppinen (S); Niklas Sigvardsson (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.019 · ämneslikhet 0.837. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskolans frihet och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolorna och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för deltagande i folkhögskoleutbildning och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för folkhögskolor och studieförbund och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta möjligheter till deltagande i folkhögskolekurser, särskilt för personer med funktionsnedsättning och nyanlända, och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den självständiga styrningen av folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 429 ord · B 627 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:677
av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Folkhögskolornas framtid
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskolans frihet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolorna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för deltagande i folkhögskoleutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Folkhögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. Det finns i dagsläget 155 folkhögskolor runt om i Sverige. Av dessa drivs 131 av idéburna organisationer och 24 drivs av regioner. Bara i Jönköpings län finns nio folkhögskolor, och de spelar en stor roll för länets invånares möjlighet till studier och vidareutveckling.
Folkhögskolan riktar sig till vuxna och är fri och frivillig. Det innebär att deltagarna själva väljer att delta i utbildningen, att den är fri från centralt styrda läroplaner och att deltagande i utbildningen är kostnadsfritt.
Skolorna driver en individanpassad utbildning utefter deltagarnas behov och når många som inte tidigare klarat av eller passat in i andra skolformer. En stor andel av de som studerar vid folkhögskola har tidigare kort utbildningsnivå, och folkhögskolan bidrar därför i stor utsträckning till att höja utbildningsnivån i samhället och utjämna utbildningsklyftorna. Utbildningsformen erbjuder exempelvis människor med olika funktionsvariationer en stor möjlighet att utvecklas, närma sig arbetsmarknaden och skapa sig ett självständigt liv.
Verksamheten finansieras genom statliga och regionala stöd. Under den social
demokratiska regeringen så har särskilda medel anslagits till folkbildningen för att möta nya utbildningsbehov. Även en utökning av antalet utbildningsplatser har genomförts. Skolorna har på ett bra sätt mött upp och snabbt ställt om för att stödja arbetet med etablering av nyanlända och vara en resurs i äldreomsorgslyftet, för att nämna några exempel. Men de långsiktiga statliga anslagen till folkbildningen har inte räknats upp i samma utsträckning som kostnaderna för lärare och lokaler har ökat. De statliga anslagen bör därför ses över för att skapa goda förutsättningar för att fortsatt kunna bedriva denna viktiga verksamhet runt om i hela landet.
För att skapa förutsättningar för deltagande i folkhögskolans olika kurser är det viktigt att de ger rätt till studiemedel, men också genom att de som har rätt till aktivitetsersättning kan få studera med bibehållen ersättning under hela utbildningen.
Minskade anslag till folkbildningen eller begränsning av dess frihet skulle få negativa konsekvenser för alla de som får en annan chans att höja sin utbildningsnivå inom folkhögskolan. Mångfalden av utbildningar och individanpassningen riskeras om friheten skulle begränsas.
Johanna Haraldsson (S)
Azra Muranovic (S)
Carina Ödebrink (S)
Niklas Sigvardsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1838
av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Utbyggnad av folkbildningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för folkhögskolor och studieförbund och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta möjligheter till deltagande i folkhögskolekurser, särskilt för personer med funktionsnedsättning och nyanlända, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den självständiga styrningen av folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Folkbildningen är en av hörnstenarna i det svenska bildningssystemet och en avgörande del av det livslånga lärandet. I Sverige finns idag 154 folkhögskolor, varav 113 drivs av idéburna organisationer och övriga av regioner. Tillsammans med de nio statsstöds
berättigade studieförbunden erbjuder de studier, kulturaktiviteter och mötesplatser i hela landet. Exempelvis finns i Jönköpings län nio folkhögskolor, och samverkan med studieförbunden ger verksamhet i samtliga av länets kommuner.
Under 2024 deltog cirka 86
900 personer i folkhögskolornas verksamhet, vilket är en minskning med 9
procent jämfört med året innan. Studieförbunden nådde under samma år drygt 600
000 unika deltagare. Minskningen är tydlig, och beror till stor del på ned
dragna statliga anslag och ökade kostnader till följd av inflation. För varje kurs som ställs in försvinner en möjlighet till personlig utveckling, kompetenshöjning och del
aktighet i samhället.
En av folkbildningens främsta styrkor är dess förmåga att nå människor som står långt från utbildning och arbetsmarknad. En betydande andel av deltagarna på folkhög
skola har endast förgymnasial utbildning, vilket visar hur folkhögskolan bidrar till att lyfta utbildningsnivån i befolkningen och minska utbildningsklyftor. Folkbildningen spelar även en särskild roll för personer med funktionsvariationer och för personer med psykisk ohälsa eller långvarig arbetslöshet. Här ges människor möjlighet att stärka sin självkänsla, bryta isolering och närma sig arbetslivet. Det är därför nödvändigt att personer med aktivitetsersättning kan studera med bibehållen ersättning under hela sin utbildningstid.
Folkbildningen har också ett viktigt uppdrag i att främja demokrati, kultur och samhällsengagemang. Verksamheten i studieförbunden omfattar allt från förenings
utbildningar till kulturprogram, språkcirklar och ungdomsledarskap. Exempelvis deltog över 497
000 personer i verksamheten genom Sisu Idrottsutbildarna under 2024, varav en majoritet var unga. Dessutom har verksamheten på nationella minoritetsspråk nära fördubblats de senaste åren – ett tydligt tecken på att folkbildningen lyckas nå grupper som annars riskerar att marginaliseras.
Under de senaste åren har folkbildningen varit en viktig del av samhällets kris
beredskap. Under flyktingkrisen 2015 och pandemin 2020 ställde sig studieförbund och folkhögskolor snabbt i tjänst för att möta nya behov. De har också varit en aktiv del i reformer som Äldreomsorgslyftet och etableringsinsatser för nyanlända. Denna förmåga till omställning är möjlig tack vare verksamhetens frihet och självständighet.
Regeringens beslut att minska anslagen till studieförbunden med en tredjedel under perioden 2022–2026, i kombination med frysta bidrag till folkhögskolor, har redan lett till ett minskat utbud, särskilt i glesbygd och i socioekonomiskt utsatta områden. Om utvecklingen fortsätter riskerar vi att förlora viktiga lokala utbildningsmiljöer och mötesplatser.
Därtill föreslår regeringen i promemorian Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund att Folkbildningsrådets roll i fördelningen av stats
bidrag kraftigt ska begränsas. Detta förslag innebär att staten i högre grad ska styra och detaljreglera en verksamhet som i över 100 år byggt sin styrka på autonomi, idéburen förankring och anpassningsförmåga. Om styrningen centraliseras riskerar både mång
falden, kvaliteten och den lokala förankringen att försvagas.
Vi socialdemokrater anser att folkbildningens finansiering ska vara långsiktigt håll
bar och att styrningen fortsatt ska ligga hos Folkbildningsrådet. Det ger bästa förut
sättningar för att möta både individens behov och samhällets framtida utmaningar. Folkbildningen behöver återupprättas – inte begränsas.
Johanna Haraldsson (S)
Carina Ödebrink (S)
Markus Kauppinen (S)
Niklas Sigvardsson (S)