Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.021 · ämneslikhet 0.855. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en FN-resolution om staters skyldighet att skydda religiösa minoriteter och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör villkora handelsavtal och biståndsprojekt samt verka för skarpa internationella sanktioner mot de stater som tillåter förföljelse av kristna och andra minoriteter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör intensifiera sitt diplomatiska arbete för religionsfrihet, särskilt för kristna och andra trosminoriteter som utsätts för förföljelse utomlands, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att internationella samarbeten och biståndsprogram inkluderar starkare skydd för trosfrihet och stöd till utsatta samfund, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stödja organisationer inom civilsamhället som dokumenterar brott mot trosminoriteter genom juridiskt eller humanitärt stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 348 ord · B 617 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:732
av Mikael Oscarsson (KD)
Förföljelse av kristna
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en FN-resolution om staters skyldighet att skydda religiösa minoriteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör villkora handelsavtal och biståndsprojekt samt verka för skarpa internationella sanktioner mot de stater som tillåter förföljelse av kristna och andra minoriteter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
I en rapport som gjorts på Jeremy Hunts initiativ, under hans tid som Storbritanniens utrikesminister, uppskattas att en tredjedel av världens 2,3 miljarder kristna utsätts för religiös förföljelse. Fler än 300 miljoner kristna i världen utsätts för förföljelse på grund av sin tro. Detta framgår av Open Doors World Watch List 2023 med analys av hur kristnas situation världen över ser ut. Sedan förra året har diskrimineringen av kristna ökat.
Av Hunts rapport framgår det att det finns belägg för att kristenheten helt riskerar att ”raderas ut” från delar av Mellanöstern, där människor systematiskt dödas eller tvingas fly på grund av sin kristna tro.
Rapporten visar att många religiösa grupper lider av olika slags förföljelser runt om i världen men att kristna är den mest förföljda gruppen av alla.
Biskop Mounstephen som lett arbetet skriver att de empiriska beläggen visar ”inte bara på spridningen av anti-kristen förföljelse, utan också att den blir allt svårare”.
Biskopen drar slutsatsen att nivån och arten av förföljelserna nu i flera regioner ”kommer nära den internationella definition av folkmord som FN använder”. Kristendomen
står inför risken att helt raderas ut i stora delar av Mellanöstern, där den samtidigt har sina äldsta rötter. I Irak, till exempel, har antalet kristna minskat från 1,5 miljoner år 2013 till mindre än 164
000 detta år.
Den svenska regeringen bör ta initiativ till en FN-resolution om staters skyldighet att skydda religiösa minoriteter. Det är dessutom hög tid för Sverige att villkora handels
avtal och biståndsprojekt samt att verka för skarpa internationella sanktioner gentemot de stater som tillåter förföljelsen.
Mikael Oscarsson (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:744
av Mikael Oscarsson (KD)
Religionsfrihet för förföljda kristna och andra trosminoriteter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör intensifiera sitt diplomatiska arbete för religionsfrihet, särskilt för kristna och andra trosminoriteter som utsätts för förföljelse utomlands, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att internationella samarbeten och biståndsprogram inkluderar starkare skydd för trosfrihet och stöd till utsatta samfund, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stödja organisationer inom civilsamhället som dokumenterar brott mot trosminoriteter genom juridiskt eller humanitärt stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet – såväl i internationella konven
tioner som i svensk grundlag och Europakonventionen. Trots detta är världen inne i en period av ökad förföljelse. Enligt Open Doors World Watch List 2025 lever över 380 miljoner kristna under höga eller extremt höga nivåer av förföljelse. Det motsvarar nästan en av sju kristna i världen. Våldet mot kristna har också intensifierats: under 2025 mördades över 4
476 kristna på grund av sin tro, och tiotusentals utsattes för misshandel, fängslanden och fördrivning.
Exempel från världen
Nordkorea är det land där kristna lever under hårdast förföljelse i världen. Att äga en bibel eller träffas i en hemlig husförsamling kan leda till dödsstraff eller livslångt straffarbete i fångläger. Hela familjer riskerar att straffas kollektivt om en person avslöjas som troende. Staten driver en total kontroll över religion och ser kristendomen som ett hot mot regimens makt.
Nigeria är det land där flest kristna dödas varje år. Islamistiska grupper som Boko Haram och ISWAP angriper byar, kyrkor och skolor. Kristna kvinnor och flickor utsätts för kidnappningar och tvångsäktenskap, och straffriheten är nästan total.
Indien har de senaste åren sett en kraftig ökning av förföljelse mot kristna och muslimer. Hindunationalistiska grupper attackerar kyrkor, förbjuder gudstjänster och utsätter konvertiter för hot och våld. Lagar mot tvångsomvändelser används för att straffa helt frivilliga dop.
Pakistan är känt för sina strikta hädelselagar. Dessa används ofta mot kristna, hinduer och muslimer som tillhör minoritetsgrupper. Flera personer sitter fängslade på döds
straff för påstådd hädelse, och anklagelser leder ofta till lynchjustis.
Kina bedriver en systematisk kampanj mot alla religioner som inte står under statens kontroll. Kristna församlingar stängs, kors rivs ned och digital övervakning används för att kartlägga troende. Även uigurer och tibetanska buddhister är hårt drabbade av statligt förtryck.
Dessa exempel visar bredden i problemet, från totalitära regimer till våldsamma extremiströrelser.
Sveriges ansvar
Sverige kan inte vara tyst i mötet med denna utveckling. Som nation med lång tradition av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter har vi både ett moraliskt och ett politiskt ansvar. Regeringen bör därför föra upp religionsfrihet som en prioriterad fråga i internationella sammanhang, använda bistånd och utvecklingssamarbeten för att stärka skyddet för trosminoriteter och stötta organisationer som dokumenterar och ger hjälp till
förföljda. Det handlar inte om att gynna en viss religion, utan om att försvara själva prin
cipen om religionsfrihet – rätten för varje människa att tro, byta tro eller inte tro alls.
Civilsamhällets roll
Organisationer som Open Doors, liksom andra aktörer, gör ovärderliga insatser för att
dokumentera övergrepp, ge humanitärt stöd och bistå med juridisk hjälp. Dessa organisa
tioner arbetar ofta under svåra förhållanden och förtjänar aktivt stöd från Sverige.
Religionsfriheten är en indikator på demokratins hälsa. När den kränks är det ett tecken på att fler fri- och rättigheter hotas. Genom att stå upp för kristna och andra för
följda trosminoriteter kan Sverige bidra till att försvara en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna.
Mikael Oscarsson (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag