Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
2023/24 · HB022620 · Teresa Carvalho (S); Serkan Köse (S); Johanna Haraldsson (S); Sofia Amloh (S); Adrian Magnusson (S); Jonathan Svensson (S); Jim Svensk Larm (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
2024/25 · HC023111 · Teresa Carvalho (S); Annika Strandhäll (S); Petter Löberg (S); Anna Wallentheim (S); Mattias Vepsä (S); Sanna Backeskog (S); Lars Isacsson (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.003 · ämneslikhet 0.678. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 51 yrkanden i A · 119 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.787 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen.
50 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå vakt om den svenska modellen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en aktiv arbetsmarknadspolitik som både erbjuder stöd och ställer krav på den arbetssökande och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt öka anslagen till insatserna för att få fler människor i jobb och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att ha god fysisk närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 300 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen ska stärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska anvisningsvolymerna till matchningstjänster och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart genomföra ändringar i förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb i enlighet med parternas gemensamma krav på staten och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dubblera antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra mot ett mer jämställt utbud av arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plan för kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra extratjänsterna och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får snabbt, effektivt och individanpassat stöd att komma i arbete eller utbildning och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Samhall ska ta större hänsyn till arbetstagares individuella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återinförandet av utbildningskontrakt för unga och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en insats likt den tidigare 90-dagarsgarantin i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att tillvarata möjligheterna med AI på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett förtydligande av plattformsföretagens arbetsmiljöansvar i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppfylla ILO:s rekommendation om antalet arbetsmiljöinspektörer och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverkets bemyndigande att föreskriva om sanktionsavgifter bör utökas i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 med avsikt att införa sanktionsavgifter kopplat till fler föreskrifter och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omvänd bevisbörda vid arbetsorsakad sjukdom och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsmiljöverket 50 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring arbetsmiljöbrott så att fler lagförs, särskilt i fråga om skydd mot kemiska och biologiska risker som kan orsaka sjukdom, och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regionala skyddsombud tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal i enlighet med förslagen i SOU 2022:47 och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra 20 miljoner kronor till den regionala skyddsombudsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på utbildning och innehåll i utbildning för den som fått i uppdrag att utföra uppgifter i arbetsmiljöarbetet för arbetsgivarens räkning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av ett skyddsombudsregister hos Arbetsmiljöverket samt skyldighet för myndigheten att följa upp att dessa utses i enlighet med arbetsmiljölagen och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ratificera ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skärpa regelverk kring ensamarbete i syfte att minska utsattheten för hot och våld och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tillgång till arbetskläder och arbetsskor och tillkännager detta för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i arbetsmiljölagen i linje med förslagen i SOU 2022:45 i syfte att förbättra tillgången till företagshälsovård och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att säkra en adekvat samordning och långsiktig finansiering av utbildningen till företagsläkare och företagssköterska och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring att ge en myndighet i uppdrag och erforderliga resurser för att anordna och finansiera ST-utbildning för företagsläkare och tillkännager detta för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om certifiering av utbildningsanordnare och krav på innehåll i utbildningar för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskapsprov och examination av utbildning för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten och behovet av att införa skärpta regler kring hantering av kvarts och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartläggning av och risker med nya kemikalier och deras cocktaileffekter och tillkännager detta för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och uppdatera den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med att öppna fler regionala centrum mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket inom de subventionerade anställningarna och tillkännager detta för regeringen.
A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de olika subventionerade anställningarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om nystartsjobb ska föregås av en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka ansvaret för huvudentreprenören gällande lön för inhyrd personal i linje med vad som föreslås i SOU 2023:26 och tillkännager detta för regeringen.
A50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred översyn i syfte att stoppa arbetslivskriminalitet inom lönegarantin och tillkännager detta för regeringen.
A51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförd arbetsmarknadsprövning i samband med arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
118 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiken ska vara effektiv och rättssäker och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bryta nyrekryteringen och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje krona som satsas på polisen ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samverkan mellan alla de som har en roll i det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ojämlikheten måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för öppna drogscener och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nytt mål för polistillväxten och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att polisen är långsiktigt och kontinuerligt närvarande i alla kommuner i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att poliskåren måste återspegla befolkningen avseende kön och etnicitet och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre möjligheter att anmäla brott och komma i kontakt med polisen och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisiär grundforskning och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktig och tillräcklig medelstilldelning till hela rättskedjan och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett aktivt arbete för att motverka infiltration och korruption och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krisen i kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om situationen för kvinnliga interner och på kvinnoanstalterna och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnad av kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anstaltsplatser utomlands och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en plan för utbyggnad av kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhet inom kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att arbeta evidensbaserat och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan ett flertal myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frivården och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att strukturella hinder för kriminalvårdens arbete tas bort och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården bör ta över ansvaret för de unga lagöverträdare som begår grova brott och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till barn som har en anhörig i fängelse och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en svensk Rico-lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU-kommissionen bör ta fram en handlingsplan för att stoppa nyrekryteringen och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för köp av narkotika av barn och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om socialtjänstens behov av resurser och verktyg för att kunna ingripa tidigt och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ungdomskriminalitetsnämnder och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att punktmarkera unga på väg in i kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kräva ett större ansvar av sociala medier-företag och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fungerande åldersgräns på sociala medier och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU måste växla upp arbetet mot algoritmerna på sociala medier och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att bötfälla sociala medier-företagen och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avhopparverksamhet för unga och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda Sluta skjut i större omfattning och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flickors och unga kvinnors roll i gängkriminaliteten och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentligt drivna HVB-hem och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya verktyg till polisen och tillkännager detta för regeringen.
B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viss lagstiftning bör vara tidsbegränsad och kontinuerligt utvärderas och tillkännager detta för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad översyn av samtliga hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.
B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler för kroppsvisitation och tillkännager detta för regeringen.
B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett ”kvittosystem” vid kroppsvisitation och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretesshinder och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra preskriptionstiderna för brott och tillkännager detta för regeringen.
B55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flerfaldig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff vid återfall i brott och tillkännager detta för regeringen.
B57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad tillgång för polisen till trafikkameror, kameror för bl.a. trängselskatt och ansiktsigenkänning och tillkännager detta för regeringen.
B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt för kommunerna att sätta upp kameror utan föregående tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.
B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen om valfrihetssystem, tillståndsplikt för vissa branscher och svartlistning av oseriösa företag för att bekämpa välfärdskriminaliteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminaliteten genom att bl.a. ge Bolagsverket en brottsförebyggande roll och ett tillsynsansvar för att stärka verkets arbete mot ekonomisk brottslighet, återinföra revisionsplikten, se till att fler brott ska kunna leda till näringsförbud och ge Bolagsverket möjlighet att kräva personlig inställelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet fortsätter och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
B62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vapenamnesti och tillkännager detta för regeringen.
B63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tipspengar för information om vapen och tillkännager detta för regeringen.
B64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett europeiskt expertcenter mot narkotika- och vapensmuggling och tillkännager detta för regeringen.
B65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda gemensamma upphandlingar för EU-ländernas tullmyndigheter och tillkännager detta för regeringen.
B66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka såväl det bilaterala samarbetet som EU-samarbetet med ursprungs- och transitländer för att stoppa smuggling av vapen och narkotika och tillkännager detta för regeringen.
B67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig task force och tillkännager detta för regeringen.
B68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
B69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grov kvinnofridskränkning och tillkännager detta för regeringen.
B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.
B71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare restriktioner efter avtjänat straff och tillkännager detta för regeringen.
B73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen.
B74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlägga brott i nära relation på samma sätt som andra grova brott och tillkännager detta för regeringen.
B75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av specialiserade poliser och tillkännager detta för regeringen.
B76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens arbete med särskilt hänsynslösa gärningsmän och tillkännager detta för regeringen.
B77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lex Lotta och tillkännager detta för regeringen.
B78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
B79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen.
B80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om program för att få män att sluta slå och tillkännager detta för regeringen.
B81. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till våldsutsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
B82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om eftervåld och tillkännager detta för regeringen.
B83. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till kvinnor med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
B84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygga skyddade boenden och tillkännager detta för regeringen.
B85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnahus i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till skydd mot en våldsam förälder och tillkännager detta för regeringen.
B87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors rätt till bostad och tillkännager detta för regeringen.
B88. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld i ungas parrelationer och tillkännager detta för regeringen.
B89. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld mot äldre kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
B90. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och tillkännager detta för regeringen.
B91. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot oskuldsoperationer, oskuldskontroller och oskuldsintyg och tillkännager detta för regeringen.
B92. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot omvändelseterapi och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.
B93. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrat skydd för barn mot sexuellt våld och utsatthet i digitala miljöer och tillkännager detta för regeringen.
B94. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen.
B95. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuell tjänst utomlands och tillkännager detta för regeringen.
B96. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
B97. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bankernas ansvar för att bekämpa bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
B98. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återbetalningsskyldighet för bankerna och tillkännager detta för regeringen.
B99. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kontinuerlig information för att förebygga bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
B100. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till berörd myndighet så att EU:s kommande krav på märkning av AI-genererat innehåll kan implementeras utan dröjsmål och tillkännager detta för regeringen.
B101. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffrens ställning och tillkännager detta för regeringen.
B102. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällets ansvar för stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
B103. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen.
B104. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
B105. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella organisationers viktiga arbete med stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
B106. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Brottsoffermyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
B107. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn som utsätts för brott och tillkännager detta för regeringen.
B108. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och tillkännager detta för regeringen.
B109. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en breddad utredning för att komma till rätta med koranbränningarna och tillkännager detta för regeringen.
B110. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillräckliga resurser för att upptäcka, förhindra och bekämpa terrorism och tillkännager detta för regeringen.
B111. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Centrum mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen.
B112. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om radikalisering inom gamingvärlden och tillkännager detta för regeringen.
B113. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av polisiär närvaro online för att bekämpa radikalisering och tillkännager detta för regeringen.
B114. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hat och hot mot journalister, opinionsbildare, politiker, fackligt förtroendevalda och kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen.
B115. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny strategi mot hot och hat och tillkännager detta för regeringen.
B116. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av den lagstiftning som berör hot och hat och tillkännager detta för regeringen.
B117. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektivare bekämpning av vardagsbrottslighet och tillkännager detta för regeringen.
B118. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensam europeisk stöldskyddsmärkning och tillkännager detta för regeringen.
B119. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 10276 ord · B 14663 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2620
av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå vakt om den svenska modellen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en aktiv arbetsmarknadspolitik som både erbjuder stöd och ställer krav på den arbetssökande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt öka anslagen till insatserna för att få fler människor i jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att ha god fysisk närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 300 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen ska stärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska anvisningsvolymerna till matchningstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart genomföra ändringar i förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb i enlighet med parternas gemensamma krav på staten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dubblera antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra mot ett mer jämställt utbud av arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plan för kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra extratjänsterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får snabbt, effektivt och individanpassat stöd att komma i arbete eller utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Samhall ska ta större hänsyn till arbetstagares individuella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återinförandet av utbildningskontrakt för unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en insats likt den tidigare 90-dagarsgarantin i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att tillvarata möjligheterna med AI på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett förtydligande av plattformsföretagens arbetsmiljöansvar i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppfylla ILO:s rekommendation om antalet arbetsmiljöinspektörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverkets bemyndigande att föreskriva om sanktionsavgifter bör utökas i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 med avsikt att införa sanktionsavgifter kopplat till fler föreskrifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omvänd bevisbörda vid arbetsorsakad sjukdom och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsmiljöverket 50 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring arbetsmiljöbrott så att fler lagförs, särskilt i fråga om skydd mot kemiska och biologiska risker som kan orsaka sjukdom, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regionala skyddsombud tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal i enlighet med förslagen i SOU 2022:47 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra 20 miljoner kronor till den regionala skyddsombudsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på utbildning och innehåll i utbildning för den som fått i uppdrag att utföra uppgifter i arbetsmiljöarbetet för arbetsgivarens räkning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av ett skyddsombudsregister hos Arbetsmiljöverket samt skyldighet för myndigheten att följa upp att dessa utses i enlighet med arbetsmiljölagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ratificera ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skärpa regelverk kring ensamarbete i syfte att minska utsattheten för hot och våld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tillgång till arbetskläder och arbetsskor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i arbetsmiljölagen i linje med förslagen i SOU 2022:45 i syfte att förbättra tillgången till företagshälsovård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att säkra en adekvat samordning och långsiktig finansiering av utbildningen till företagsläkare och företagssköterska och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring att ge en myndighet i uppdrag och erforderliga resurser för att anordna och finansiera ST-utbildning för företagsläkare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om certifiering av utbildningsanordnare och krav på innehåll i utbildningar för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskapsprov och examination av utbildning för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten och behovet av att införa skärpta regler kring hantering av kvarts och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartläggning av och risker med nya kemikalier och deras cocktaileffekter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och uppdatera den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med att öppna fler regionala centrum mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket inom de subventionerade anställningarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de olika subventionerade anställningarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om nystartsjobb ska föregås av en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka ansvaret för huvudentreprenören gällande lön för inhyrd personal i linje med vad som föreslås i SOU 2023:26 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred översyn i syfte att stoppa arbetslivskriminalitet inom lönegarantin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförd arbetsmarknadsprövning i samband med arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
392
656
300
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
42
525
610
±0
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
7
225
952
1
700
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
806
041
±0
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
133
466
±0
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
100
100
±0
1:7
Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
1
387
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
46
953
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
82
557
±0
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
62
184
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1
800
000
±0
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
5
342
163
−1
000
000
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
865
470
±0
1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen
3
131
000
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
855
697
50
000
2:2
Arbetsdomstolen
36
798
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
33
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
60
571
±0
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
51
156
±0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
20
000
Summa
92
059
399
1
070
000
Försvara den svenska modellen
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Höga priser och stigande räntor slår hårt mot svenskarnas plånböcker och en vikande omvärldsefterfrågan ställer till det för svenska företag. Sverige blir nu både fattigare och farligare för varje dag som går.
Arbetslösheten förväntas öka i spåren av detta. Att hjälpa de hårdast drabbade hushållen genom krisen är Socialdemokraternas yttersta prioritering. Att Sverige står rustat inför denna utmanande tid beror till stor del på att de S
‑
ledda regeringarna under de två föregående mandatperioderna har bedrivit en klok och välavvägd ekonomisk politik, samt bäddat för en stark och väl fungerande arbetsmarknad.
Den svenska modellen utgör själva navet i organiseringen av Sveriges arbetsmarknad.
Parternas kompromissinriktade tradition har under många år lagt grunden för goda reallöneökningar och unikt få konfliktdagar. Att värna denna ordning är av högsta prioritet för oss socialdemokrater. Vi ser därför med stor oro på regeringens agerande det gångna året: den svaga hanteringen av omställningsstudiestödet, fördröjandet av etableringsjobben samt att fack och arbetsgivare rundades när regeringen instiftade det nya arbetsmarknadspolitiska expertrådet. Regeringen och Sverigedemokraterna har också gått fram med ett uppdrag till Arbetsmiljöverket om att få fler att bli skydds
ombud – vilket vid första anblick kan tyckas vara ett rimligt initiativ. Men den egentliga avsikten är sannolikt är slå mot arbetstagarorganisationerna och deras företrädesrätt.
Dessa exempel är talande för regeringen och Sverigedemokraternas nonchalanta attityd gentemot de som kan arbetsmarknaden bäst. Vi socialdemokrater kommer däremot alltid stå upp för den svenska modellen – och vi kommer inte för en sekund att tveka att agera i riksdagen om den attackeras.
Aktiv arbetsmarknadspolitik
Vi socialdemokrater har en övergripande syn på arbetsmarknadspolitiken som utgår från målet om full sysselsättning. Med det menas att arbetsmarknadspolitiken ska utformas utefter målsättningen att alla som kan jobba ska jobba. Våra bevekelsegrunder för detta är flera, och omfattar både samhälleliga perspektiv och individperspektiv. För den enskilde är arbetet först och främst en förutsättning för den egna försörjningen och i förlängningen det som ger oss friheten att leva vårt liv på det sätt vi själva väljer. Med jobbet följer också ofta en yrkesstolthet och en känsla av att vara behövd, och för många av oss fyller samvaron med arbetskollegorna också en viktig social funktion. Att den som jobbar i Sverige dessutom har schyst lön och schysta villkor är för oss socialdemo
krater helt centralt.
Om man lyfter blicken och ser det sammanlagda värdet av våra gemensamma jobb
ansträngningar kan vi lätt konstatera att allt det som gör Sverige till Sverige – och då inte minst vår välfärd – är helt beroende av att så många som möjligt varje morgon ställer klockan för att ta sig till jobbet. Det är frukterna av vårt gemensamma arbete som möjliggör en bra och jämlik skola för våra barn, en god omsorg om våra äldre samt en offentligt finansierad hälso- och sjukvård i världsklass.
För att nå full sysselsättning behöver Sverige en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetssökande har olika behov, och därför behöver det finnas en bred uppsättning arbetsmarknadspolitiska verktyg som kan användas utefter den specifika individens förutsättningar – däribland arbetsmarknadsutbildning, subventionerade anställningar, matchningsstöd, praktik och arbetslivsinriktad rehabilitering. För att få människor som står långt ifrån arbetsmarknaden närmare arbetsmarknaden kan det ofta behövas en kedja av insatser där man kombinerar olika åtgärder. I detta arbete är samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen ofta en viktig faktor för att individen ska få bästa möjliga förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden.
Vi vill dock understryka att det svenska samhällskontraktet inte enbart ska innehålla rättigheter. I kombination med ett starkt stöd ska den aktiva arbetsmarknadspolitiken även innefatta tydliga krav och förväntningar på den som söker arbete. Den som saknar nödvändig utbildning eller pratar otillräcklig svenska ska ta del av det stöd som erbjuds, och olika individersättningar bör i huvudsak vara villkorade med krav på aktivt deltagande.
För att åstadkomma en bättre och mer aktiv arbetsmarknadspolitik menar vi att anslaget till 1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
behöver utökas kraftigt.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen är statens arbetsmarknadspolitiska expertmyndighet. Myndighetens uppdrag är att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt att stödja kompetens
försörjningen på svensk arbetsmarknad. Arbetsförmedlingens uppdrag är mer konkret att se till att den aktiva arbetsmarknadspolitiken finns och fungerar i hela landet. Oavsett om man bor i Norrköping, Ystad eller Övertorneå ska Arbetsförmedlingen, antingen genom egna kontor, medverkan på servicekontor eller i samverkan med kommuner, finnas där för att stötta och stödja den som behöver ett arbete.
Vi socialdemokrater anser att dessa uppdrag tillhör statens kärnuppgifter – och därför är det viktigt för oss att nedskärningarna på myndigheten upphör. De senaste årens reformering av Arbetsförmedlingen har inneburit stora påfrestningar för både
ledning och personal. Detta har – i kombination med ett alltför stort fokus på matchnings
tjänster
– lett till en försvagning av myndigheten som vi socialdemokrater vill markera emot.
I vårt budgetalternativ satsar vi 300 miljoner mer är regeringen på Arbetsförmed
lingens förvaltningsanslag. Syftet med satsningen är att stärka myndighetens kapacitet samt anvisningskapaciteten kopplat till etableringsjobben. Därtill vill vi förbättra förutsättningarna för att utveckla arbetssätten med jämställd etablering.
Arbetsförmedlingens lokala närvaro i hela landet
Arbetsförmedlingens fysiska närvaro är oerhört viktig för att människor med olika behov ska få det stöd de behöver för att komma i arbete. Närvaron är också en förut
sättning i upprätthållandet av ändamålsenliga arbetsgivarkontakter och samverkan med kommunerna. Arbetsförmedlingen måste kort och gott finnas till hands och vara en aktiv och sammanhållande aktör i arbetet med att åstadkomma en bättre fungerande arbetsmarknad i hela landet.
Arbetsförmedlingen fick under den föregående socialdemokratiska regeringen uppdraget att förstärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar där människor gått länge utan jobb. Denna ambition bör ligga fast. Med stärkt kapacitet och en bättre samverkan med kommuner och idéburen sektor ska Arbetsförmedlingen se till att fler tar sig vidare till jobb och egen försörjning.
Hejda privatiseringen av Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen har de senaste åren genomgått en stor reformering både vad gäller organisation och arbetssätt, vilket har resulterat i att stora delar av själva arbetsförmed
landet har lagts över på privata aktörer. Dessa förändringar är i första hand ett resultat av andra partiers politiska vilja – även om vi socialdemokrater också bär en del av ansvaret. Vad gäller vägen framåt så ställer vi oss kritiska till att upprätthålla höga nivåer av anvisningar till privata aktörer. Privata matchningsföretag kan även framgent vara ett komplement, men på ett principiellt plan anser vi att en betydande del av arbetsförmedlandet bör återgå i Arbetsförmedlingens egen regi, med större fokus på rustande insatser. Våra avväganden i denna fråga handlar till stor del om att slå vakt om skattebetalarnas pengar. I en intern granskning från Arbetsförmedlingen framgår det att uppemot var fjärde krona som har gått till privata matchningsföretag kan ha betalats ut felaktigt. Detta är helt oacceptabelt. Vi behöver återta kontrollen över arbets
marknads
politiken.
Kom igång med etableringsjobben
Etableringsjobb är en kollektivavtalsmodell som kombinerar arbete och utbildning, i högst två år, för att bryta tudelningen och förbättra kompetensförsörjningen på arbets
marknaden. Målgruppen är långtidsarbetslösa och nyanlända. Modellen har utformats av LO, Svenskt Näringsliv och Unionen.
Starten av etableringsjobben fortsätter alltjämt att dröja trots upprepade utfästelser från regeringen. För att parterna ska kunna gå vidare med att teckna branschvisa kollek
tiv
avtal bör regeringen omedelbart genomföra ändringar i förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb i enlighet med parternas gemensamma krav på staten.
Fler i arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken går hand i hand. Det behövs mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken och vice versa. Att vi har ett väl fungerande reguljärt utbildningssystem, ända från grundskola till universitet – och allt däremellan – är en förutsättning för att vi ska klara dagens och morgondagens kompetensförsörjning.
De relativt korta yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningarna är en viktig del av utbildningsfloran. På senare år har dock anvisningsgraden till dessa sjunkit och i halvårsskiftet år 2022 deltog omkring 6
000 individer i en arbetsmarknadsutbildning. Detta anser vi är en alldeles för låg nivå. I det korta perspektivet måste målet vara åtminstone det dubbla.
Vid sidan av det låga antalet deltagare omgärdas arbetsmarknadsutbildningarna även av andra problem – varav ojämställdhet och problematiska upphandlingsförfaranden är två. Män har idag enklare än kvinnor att utbilda sig inom arbetsmarknadspolitiken, medan kvinnor allt oftare får vända sig till det reguljära utbildningssystemet för yrkes
utbildning. Under 2021 var det endast 30 procent kvinnliga deltagare i arbetsmarknads
utbildningarna, och utbildningarna i sig sker i stor utsträckning inom traditionellt mansdominerade yrken såsom bygg och transport. Vi vill styra mot ett mer jämställt utbud av arbetsmarknadsutbildningar och beklagar på samma gång att regeringen försvagat styrningen kring detta i Arbetsförmedlingens regleringsbrev.
Arbetsmarknadsutbildningarna har också i hög grad präglats utav tröga upphand
lingar till följd av överklaganden. Arbetsförmedlingen, som ansvarar för upphand
ling
arna, har dock arbetat hårt med att effektivisera processerna, vilket förhoppningsvis kommer att ge resultat. Vi har för avsikt att följa den här frågan mycket noga och kommer vid behov att agera.
Åtgärda personalbristen
I Sverige pågår för närvarande vad som ofta har benämnts som en grön revolution. Hela världens blickar är vända mot inte minst norra Sverige, där tiotusentals nya jobb kommer att växa fram de kommande åren till följd av nya företagsetableringar och expansioner. Utöver det tillkommer en stor mängd jobb som skapas i andra branscher och i offentlig sektor när industrier och kommuner växer.
Detta skapar i nästa led stora kompetensförsörjningsbehov som i allra högsta grad är en nationell angelägenhet. Att både företag och offentlig sektor får tag i rätt utbildad arbetskraft är helt avgörande för att Sverige ska kunna behålla ledartröjan i klimat
omställningen.
Fackförbundet Unionen skriver i sin rapport
Kompetens avgörande för den gröna industriomställningen i norr
att sex av tio arbetsgivare i Norrbotten och Västerbotten kommer att se sin kompetensförsörjning påverkas inom fem år till följd av den stora industriexpansionen i regionen. Av de arbetsgivare som redan i dag påverkas upplever nio av tio att expansionen gjort det svårare för dem att behålla anställda, visar Unionens rapport.
Att vi har ett utbildningssystem som svarar upp mot arbetsmarknadens behov är en helt central faktor. Att den aktiva statliga arbetsmarknadspolitiken finns närvarande via
Arbetsförmedlingen är en annan omistlig del. En välfinansierad välfärd och ett ändamåls
enligt
regelverk för arbetskraftsinvandring – byggt på behovsprövning – är andra viktiga delar.
Allt sammantaget ser vi socialdemokrater kompetensförsörjningsfrågan som en stor utmaning. Staten behöver kliva in på ett tydligare sätt och ta ett större ansvar för att bidra till att lösa de utmaningar som föreligger. Vi socialdemokrater vill se en nationell
plan i syfte att bättre överblicka, kartlägga och samordna arbetet för en bättre fungerande
kompetensförsörjning.
Återinför extratjänsterna
Att få fler människor i arbete är en av politikens viktigaste uppgifter. Att ha ett jobb att gå till ger den enskilde egen försörjning, ett sammanhang och friheten att bestämma över sitt eget liv. Vid sidan av detta är det också en helt central del i att bryta den segregation som ligger till grund för mycket av den kriminalitet och den splittring som idag finns på många håll i vårt land.
Givet hur situationen på arbetsmarknaden ser ut är det i synnerhet viktigt att få fler utrikes födda kvinnor att gå från utanförskap till arbete. En åtgärd som har varit betydelsefull i detta avseende är extratjänsterna. Genom dem har kommuner, regioner och privata utförare inom välfärden fått möjlighet att anställa en person som står långt ifrån arbetsmarknaden till en låg kostnad. För den enskilde har extratjänsterna inneburit både arbetslivserfarenhet och en meningsfull sysselsättning.
I och med sin gemensamma budgetreservation för år 2022 slopade Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna finansieringen till extratjänsterna. Detta innebar ett hårt slag mot inte minst utrikes födda kvinnor och gruppens chanser att komma in i det svenska samhället. Vi anser att Sverige behöver fortsatta krafttag mot segregationen och vill därför återinföra extratjänsterna. För detta föreslår vi att anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser tillförs en miljard kronor.
Arbetsmarknad för alla
Den svenska arbetsmarknaden ska vara trygg och öppen för alla i arbetsför ålder – såväl unga som äldre. Vår utgångspunkt är att varje människa är en tillgång vars erfarenheter och kunskaper bör tas tillvara.
Bättre stöd till personer med funktionsnedsättning
Det behövs ett starkare och mer individanpassat stöd för att människor med svag ställning på arbetsmarknaden ska komma i arbete eller utbildning – inte minst när det gäller personer med olika funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlingen bör alltjämt ha den sammanhållande rollen kring individernas insatser, och samverkan med bland annat kommuner, utbildningssamordnare, socialtjänst och sjukvård behöver förbättras. Målet
ska vara att varje individ ska få det stöd och de insatser som krävs för att komma i arbete
eller utbildning – utan att hamna mellan några stolar under resans gång.
I dagens situation tar det ofta alldeles för lång tid innan människor får den hjälp som de har rätt till. En anledning som ofta lyfts är att det tar lång tid för myndigheten att få till rätt kodning i sina system för personer med funktionsnedsättning – vilket gör att de blir utan stöd långt mycket längre än vad som vore önskvärt. Detta behöver lösas omgående.
Vad gäller arbetsmarknaden för funktionsnedsättning anser vi vidare att den offentliga sektorn har ett särskilt ansvar för att erbjuda människor med funktions
nedsättning arbete – dels i egenskap av arbetsgivare, dels som samarbetspartner och upphandlare av Samhalls och andra liknande aktörers tjänster.
Samhall
Samhall har ett uppdrag att främja sysselsättning och utveckling för personer med funk
tionsnedsättningar. Bolaget spelar också en viktig roll i att främja social inkludering och mångfald på arbetsmarknaden och i samhället som helhet.
Samhalls verksamhet är i stora delar bra. Det har dock på sistone framkommit kritik bland annat från Riksrevisionen som gör gällande att Samhall har låtit affärsperspektivet väga för tungt på bekostnad av det mänskliga perspektivet, och bolaget har i uppmärk
sammade fall ålagt enskilda arbetstagare att utföra arbetsuppgifter som av olika skäl inte passar dem.
Affärsmässigheten är naturligtvis en central aspekt i alla former av företags
verksamhet – men när det gäller Samhall är det tydligt att det behövs en bättre balans där ett större fokus läggs på att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för de anställda. På ett övergripande plan bör Samhall också verka för att skapa en bättre arbetsmiljö för sina anställda.
Bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall
För att effektivisera stödet och inkluderingen av personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden är det nödvändigt att det sker förbättringar i informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. En kritik som förekommer är att Samhall inte får en tillräckligt heltäckande bild av den enskildes individuella förutsättningar i och med anvisningen från Arbetsförmedlingen, vilket i sin tur kan leda till dubbelarbete i form av nya utredningar och således fördröjningar i att erbjuda lämplig sysselsättning. Ett bättre informationsutbyte skulle gynna både individen och effektiviteten i stöd
processen. Det är viktigt att samarbetet mellan dessa organisationer fungerar bra och att informationsutbytet är så effektivt som möjligt för att stödja personer med funktions
nedsättningar i deras strävan efter meningsfulla arbetsmöjligheter.
Fler unga i arbete
Den senaste statistiken från 2021 visar att andelen unga som varken arbetar eller studerar är fortsatt hög. Under hela perioden sedan mätningarna började (2007) har antalet unga som varken arbetar eller studerar uppgått till 140–170
000 individer. För 2021 rör det sig om totalt 137
486 individer, varav 60
070 individer i åldersgruppen 16–24 år (5,74 procent) och 77
416 individer i åldersgruppen 25–29 år (11,18 procent). Vi socialdemokrater vill se ett särskilt fokus på den här gruppen unga.
Gällande ungas etablering på arbetsmarknaden så behöver samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och arbetsgivare förbättras även där. Ambitionen måste vara att ingen ung ska börja sitt vuxenliv som arbetslös. Unga som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning bör i första hand uppmuntras till att fullfölja denna. Vidare har vi också för avsikt att verka för att återinföra utbildningskontrakt samt att det införs en bortre gräns för hur länge unga vuxna får vara arbetslösa innan någon form av insats genomförs.
AI:s påverkan på arbetsmarknaden
Den artificiella intelligensen (AI) är redan på väg att förändra hur vi arbetar och vilka yrken som kommer att vara relevanta i framtiden. En av de mest uppenbara effekterna av AI är automatiseringen av upprepade och rutinmässiga arbetsuppgifter. Maskin
inlärning och automatiseringstekniker möjliggör att arbetsprocesser kan effektiviseras och förenklas. Detta kan innebära att vissa jobb som tidigare utfördes av människor kommer att minska i antal.
Det är dock viktigt att påpeka att AI inte bara handlar om att ersätta arbetstagare. Istället skapar det möjligheter för människor att arbeta sida vid sida med maskiner och fokusera på mer kreativa och värdeskapande arbetsuppgifter. Det kommer att bli allt viktigare för arbetskraften att utveckla kompletterande färdigheter såsom problem
lösning, kritiskt tänkande och samarbete. Samtidigt kommer det att finnas en ökad efterfrågan på yrken som kräver mänskliga insikter och emotionell intelligens.
AI kommer också att påverka utbildningssystemet och kraven på livslångt lärande. Arbetstagare måste vara flexibla och beredda att anpassa sig till förändringar på arbets
marknaden genom att förvärva nya färdigheter och kompetenser som är relevanta för det moderna arbetslivet. Slutligen är det viktigt att påpeka att även om AI kommer att påverka arbetsmarknaden, kommer det också att öppna dörrar för innovation och ekonomisk tillväxt. Det är upp till politiken att se till att fördelarna med AI utnyttjas på ett rättvist och hållbart sätt, och att eventuella negativa effekter mildras.
Arbetslöshetsförsäkringen
Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig omställningsförsäkring vars grundläggande funktion är att se till att den som förlorar jobbet inte också blir fattig. Vid sidan av att vara en trygghet i vardagen motverkar den också att löner pressas neråt och spelar en viktig roll i att stabilisera samhällsekonomin i kriser. Vår ambition som socialdemo
krater är att Sverige ska ha en välfärd i absolut världsklass, och i detta ingår en stark arbetslöshetsförsäkring.
Att vi har en trygg arbetslöshetsförsäkring är en fråga om anständighet. Alla människor kan någon gång drabbas av arbetslöshet, vilket för individen kan ge upphov till omfattande ångest och stress. Arbetslöshetsförsäkringen ska finnas där för att lindra en del av oron. När tillvaron sätts i gungning av att mamma eller pappa blir av med jobbet ska barnen inte behöva ta smällen genom att gå till skolan med trasiga vinterskor.
Det första den förra moderatledda alliansregeringen gjorde när de tillträdde 2006 var att chockhöja avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och försämra villkoren. I och med detta ingrepp föll medlemskapet i a
‑
kassan från 80 procent av arbetskraften till 66 procent, vilket inte kan beskrivas som annat än ett slag i magen på svenska löntagare.
I kontrast till detta har vi socialdemokrater sedan vi tillträdde i regering 2014 gjort flera förstärkningar och förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen. År 2015 höjdes både
den inkomstrelaterade ersättningen och grundersättningen, vilket var den första höjningen
sedan 2002. Åren därpå förbättrade vi reglerna för deltidsarbetslösa och minskade antalet karensdagar.
Under coronapandemin drev den socialdemokratiskt ledda regeringen igenom förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen som syftade till att fler löntagare skulle få ut 80 procent av lönen – förstärkningar som vi sedermera gick till val på att bibehålla. Vi vill ha kvar både de höjda taknivåerna inom inkomstbortfallsförsäkringen samt den höjda grundersättningen i försäkringen. Att permanent höja nivåerna på detta sätt kommer innebära att fler som jobbat omfattas av den trygghet som arbetslöshets
försäkringen ger.
Vidare vill vi verka för att arbetslöshetsförsäkringen ska bli bättre anpassad till dagens arbetsmarknad. Fler ska kunna kvalificera sig och anslutningsgraden bör öka. Därtill bör regelverken utformas på ett sånt sätt att de fungerar bättre även för exempel
vis frilansare, studenter och andra som har varierande inkomster och arbetstider, vilket delvis kan tillgodoses genom en övergång från dagens arbetsvillkor till ett inkomst
villkor – i enlighet med förslagen i Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Utredningens förslag skulle också resultera i enklare handläggning för arbetslöshetskassorna vilket vi socialdemokrater naturligtvis ser positivt på.
Trygghet på arbetsmarknaden
Den svenska arbetsmarknadspolitiken ska se till att värna behoven av både trygghet och tillväxt. För att detta ska fungera även framgent måste det råda balans mellan arbets
marknadens parter som ger vanliga löntagare goda förutsättningar att leva trygga, fria och friska liv – samtidigt som företag, branscher och sektorer ges möjligheter att växa och utvecklas i en allt mer globaliserad och konkurrensutsatt värld.
Ordning och reda inom plattformsekonomin
Vi ser mer än gärna att det växer fram fler jobb inom alla sektorer i Sverige, men det får inte ske på bekostnad av schysta löner och arbetsvillkor. Alla som jobbar i Sverige har också rätt till en trygg och säker arbetsmiljö.
Dessa föresatser har på senare år kommit att utmanas i allt högre grad, inte minst i och med framväxten av plattformsföretagen som idag kan smita undan sitt arbetsgivar
ansvar genom att gömma sig bakom en mobilapplikation. Genom att hävda att man blott utgör en tjänsteförmedling – dvs. kopplar samman köpare och säljare – kan man komma undan att ta något ansvar för under vilka villkor själva tjänsten utförs.
Resultatet av detta är inte sällan att människor med usel lön och undermålig arbets
utrustning får finna sig i en tillvaro utan de grundläggande skyddsnät som den svenska modellen bör garantera. Så här kan vi inte ha det. Ordning och reda ska råda även på den här delen av arbetsmarknaden. Plattformsarbetare bör i större utsträckning betraktas som anställda och åtnjuta rättigheter därefter, och fler plattformsföretag bör inlemmas i den svenska modellen via tecknande av kollektivavtal.
Det måste också bli tydligt och förutsägbart vem som har ansvar för arbetsmiljön, och därför bör den som anlitar egenföretagare, frilansare, plattformsarbetare eller under
entreprenörer i fler fall få bära det ansvaret.
Trygghetsöverenskommelsen
Reformen för LAS, trygghet och omställning som trädde i kraft den 1 oktober 2022
visar på kraften och vitaliteten i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Överenskommelsen
som ligger till grund för det nya huvudavtalet och reformerna skapar med sin helhet en
balans mellan arbetsmarknadens parter som i det långa loppet är till fördel för båda sidor.
För arbetstagarsidan innebär reformen först och främst väsentligt bättre möjligheter till omskolning eller vidareutbildning under hela arbetslivet, tack vare det nya
omställnings
studiestöd som ger alla med minst åtta års arbetslivserfarenhet möjlighet att studera
i upp till ett år med 80 procent av sin lön. Förändringarna medför också att allmän visstid avskaffas och ersätts med särskild visstid där övergången till tillsvidareanställning sker mycket snabbare – tiden halveras, och genom ett nytt omställnings- och kompetensstöd får även de anställda som inte omfattas av kollektivavtal rätt till omställningsstöd när anställningen är på väg att upphöra.
Uppgörelsen är enkelt sammanfattat ett styrkebevis för den svenska modellen, och vi socialdemokrater kommer mycket noggrant att efterse att den partsöverenskomna helhet som utgör reformens fundament respekteras. Vi kommer särskilt att hålla under uppsikt huruvida den nya lagen om heltid som norm får avsedd effekt.
Husligt arbete
Vi vill adressera den problematik som kringgärdar lagen om husligt arbete. Vissa förbättringar har emellertid skett i och med att Sverige år 2018 ratificerade ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbete, men för att gå till botten med problemen som alltjämt föreligger förordar vi en översyn av lagen med målet att ge arbetstagare som jobbar hemma hos andra samma villkor avseende arbetstider, arbets
miljö och arbetsrätt som andra yrkesgrupper. Detta är en viktig fråga inte minst för landets otaliga personliga assistenter.
Arbetsmiljö
Ambitionerna för arbetsmiljöpolitiken behöver höjas. Resurserna till Arbetsmiljöverket behöver fortsätta att öka, inte minst för att de ska ha möjlighet att anställa fler arbets
miljöinspektörer. Målet bör vara att på sikt uppfylla ILO:s rekommendation om en inspektör per 10
000 arbetstagare. Stärkt kunskap och forskning kring arbetsmiljö är en annan viktig pusselbit. Sverige ska ligga i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet.
Ingen ska dö på jobbet
Varje år dör 40–50 personer i Sverige på sitt arbete. 2023 tycks bli det mest olycks
drabbade på över tio år sett till antalet dödsolyckor sett till hur statistiken ser ut i september samma år. Många dödsolyckor sker i bygg- och transportsektorn – branscher där också arbetslivskriminalitet förekommer i stor utsträckning. En stor del av de bakomliggande riskerna och orsakerna hade kunnat förebyggas genom ett noggrant och systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett väl fungerande samarbete mellan arbetsgivare och lokala eller regionala skyddsombud är oerhört viktigt.
Målet är att ingen ska behöva dö på eller av sitt arbete. Varje gång det sker bör betraktas som en tragedi både för de inblandade och för samhället. I det moderna arbetslivet måste ambitionen vara att alla ska ha en trygg och säker arbetsmiljö där man inte riskerar att bli sjuk, skadad eller än värre – sätta livet till.
Sanktionsavgifter som en del i ett stärkt förebyggande arbetsmiljöarbete – stärk kvinnors rätt till en god arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket har idag möjlighet att utdöma sanktionsavgift till arbetsgivare som bryter mot regler i föreskrifter som rör fysiska risker så som arbete med maskiner, kemikalier, lyftanordningar och truckar. Men att inte uppfylla kraven i föreskrifterna som reglerar det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) respektive organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) får inga konsekvenser för arbetsgivaren. Så här kan vi inte ha det när vi vet att brister är vanligt förekommande just kopplat till dessa föreskrifter. När Arbetsmiljöverket genomförde en riktad inspektionsinsats i äldreomsorgen fick nästan nio av tio arbetsgivare påpekanden om brister i just det systematiska arbetsmiljöarbetet. I ett läge då hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken till ohälsa på svensk arbets
marknad så behöver arbetet med att förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön intensifieras.
I utredningen SOU 2022:45 Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus föreslås att Arbetsmiljöverket ska få möjlighet att ta ut sanktionsavgifter för överträdelse av fler föreskrifter såsom OSA och SAM. Detta föreslås som ett sätt att ge samma skydd till arbetstagare oavsett om det handlar om fysiska eller organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker; de ska hanteras med lika stort allvar.
Vår drivkraft i detta är ett mål om ett jämställt arbetsliv. Ambitionen är att arbets
miljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män, oavsett yrke, bransch eller sektor. Arbetsmiljölagen trädde i kraft under 70-talet då fler hade manuella arbeten och fasta anställningar och en större del av arbetskraften var män, vilket har resulterat i att arbetsmiljöregelverket till övervägande del har syftat till att reglera den fysiska arbets
miljön. Vi anser emellertid att tydliga och ändamålsenliga regler vad gäller det organi
satoriska och psykosociala bör vara av lika central betydelse.
Vi socialdemokrater menar att sanktionsavgifter för fler föreskrifter är en viktig reform för att öka efterlevnaden av grundläggande regelverk som finns till för att hålla arbetstagare friska och trygga. Vi menar därför att regeringen skyndsamt bör ta initiativ för att utöka Arbetsmiljöverkets bemyndigande att föreskriva om sanktionsavgifter i enlighet med förslagen i SOU 2022:45, samt ge myndigheten i uppdrag att i första hand se över vilka bestämmelser i föreskrifterna SAM och OSA som lämpar sig bäst som grund för utdömande av sanktionsavgifter.
Bevisbörda vid arbetsorsakad sjukdom
Arbetsgivaren är idag den som i huvudsak har ansvaret för att se till att svenska arbets
platser är trygga och säkra. Arbetstagarnas eget ansvar i detta handlar om att följa regler och rutiner i syfte att minimera risker. I de fall det sker en olycka i arbetet så är det arbetsgivarens skyldighet att bevisa att de har uppfyllt sina åtaganden när det gäller arbetsmiljön.
Samma logik gäller dock ej i när det rör sig om arbetsorsakade sjukdomar – till exempel om skador eller sjukdomar uppstår till följd av dålig eller slitsam arbetsmiljö eller långvarig exponering för farliga kemikalier. Vi socialdemokrater anser att det vore rimligt att se över huruvida bevisbördan för arbetsorsakade sjukdomar i huvudsak bör åläggas arbetsgivaren. Syftet med detta är att öka incitamenten för företag som verkar i Sverige att bättre förebygga arbetsmiljörisker, och på detta vis skapa friskare, tryggare och trivsammare arbetsplatser.
Höjt anslag till Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är en myndighet med en lång rad ansvarsområden. Det omfattar bland annat att ta fram föreskrifter som förtydligar arbetsmiljölagen samt att se till att reglerna efterlevs. Myndigheten har också till uppgift att ta fram statistik kring
arbets
miljö och arbetsolyckor samt att främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsmiljöverket är också den myndighet som håller ihop det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet där även bland annat Skatteverket, polisen och Försäkringskassan ingår. Att med kraft bekämpa arbetslivs
kriminaliteten är en hög prioritering för oss socialdemokrater, och mot bakgrund av bland annat detta bör Arbetsmiljöverket få resurstillskott. Målet är att myndigheten ska kunna anställa fler arbetsmiljöinspektörer, göra fler arbetsplatskontroller samt överlag trappa upp insatserna mot arbetslivskriminaliteten.
Därutöver anser vi också att Arbetsmiljöverket bör få ett utökat informationsuppdrag gentemot både arbetsgivare och arbetstagare.
Det kan också finnas anledning att överväga om myndigheten bör få i uppdrag att
utöva bättre marknadskontroll, och med det menas ansvaret att till se huruvida produkter
som släpps ut på marknaden uppfyller de grundläggande hälso
‑
, miljö- och säkerhets
kraven. Den enhet inom myndigheten som idag har tillsynsansvaret för importerade produkter kan behöva förstärkas till följd av uppgifternas tilltagande komplexitet till följd av snabb teknisk utveckling och globalisering.
Hårdare tag mot arbetsmiljöbrott
Att arbetsgivare bryter mot arbetsmiljöreglerna är inget ovanligt, och enligt Arbetsmiljö
verket
är detta något som dessutom ökar. I en undersökning som LO genomfört bland arbetstagare uppger så många som tre av tio att det är vanligt förekommande att arbets
givaren medvetet bryter mot de arbetsmiljöregler som gäller i olika branscher. Det här är förstås en helt oacceptabel nivå, och inget som vi socialdemokrater tar lätt på.
Arbetsgivare som struntar i regler gör det inte sällan i syfte att skaffa sig konkurrens
fördelar
och hålla nere sina kostnader. Ytterst är detta ett hot mot arbetstagares liv och hälsa – vilket står i bjärt kontrast till den socialdemokratiska grundinställningen och ambitionen om att alla som jobbar i Sverige ska ha rätt till en trygg och hälsosam arbetsmiljö. I värsta fall kan brister i arbetsmiljön resultera i olyckor med dödlig utgång. Utredningstiderna för dessa brott är ofta alltför långa och inte ens vart tionde fall av dödsolyckor mellan 2017 och 2021 ledde till någon form av straff för arbetsmiljöbrott.
Arbetsmiljöbrott kan ofta vara svåra att utreda. Särskilt vid grova brott som resulterat
i en dödsolycka så kan det ta tid att utreda och få klarhet i vad som hänt och vem som är ansvarig. Vi socialdemokrater gav under regeringstid relevanta myndigheter i uppdrag att se över hur de samarbetar vid utredningar. Idag finns en särskild grupp där Arbets
miljöverket, polisen och Åklagarmyndigheten ingår och som arbetar aktivt med att utreda arbetsmiljöbrott och utveckla sin samverkan. I regeringsställning ökade vi dessutom anslagen till flera berörda myndigheter, bland annat i syfte att ge dem bättre förutsättningar till utvecklad samverkan. Men mer behöver göras. Därför vill vi social
demokrater få till stånd en översyn kring hur fler kan lagföras för arbetsmiljöbrott.
Utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud
Det systematiska arbetsmiljöarbetet är helt centralt för att åstadkomma en säker, trygg och trivsam arbetsmiljö på svenska arbetsplatser. Ett effektivt och bra arbetsmiljöarbete handlar i hög grad om att upptäcka och åtgärda brister innan de orsakar någon form av olycka eller ohälsa. Alla företag med fem anställda eller fler ska ha minst ett skydds
ombud. I de fall som det saknas en lokal skyddsorganisation har de regionala skydds
ombuden livsviktig betydelse i att upptäcka och påvisa arbetsmiljöbrister. Det kan handla om att åtgärda rent livsfarliga brister såsom avsaknad av adekvat skyddsutrust
ning, men också frågor som rör den mer organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön såsom stress, dålig schemaläggning eller mobbning.
Den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen lade förslag som syftade till att utvidga tillträdesrätten för regionala skyddsombud så att de skulle ges rätt att verka på alla arbetsplatser med kollektivavtal. Detta till skillnad från idag – då det är ett krav att arbetsplatsen har fackligt anslutna bland de anställda. I den senaste statliga utredningen på temat (SOU 2022:47) föreslås att de regionala skyddsombuden ska få tillträdesrätt till alla arbetsplatser med kollektivavtal. Vi socialdemokrater är alltjämt övertygade om att detta är helt rätt väg att gå för att skapa bättre förutsättningar för ett bra arbetsmiljö
arbete på fler svenska arbetsplatser – och på så vis ytterst förebygga att fler ska behöva dö eller bli sjuka av eller på sitt arbete.
Vi ser också ett behov av ökat anslag till den regionala skyddsombudsverksamheten då den utökade tillträdesrätten antas medföra ökade kostnader. I vårt budgetalternativ satsar vi 20 miljoner på att stödja och utveckla den regionala skyddsombudsverksam
heten.
Kunskapskrav och utbildning
För att säkerställa hög kvalitet på arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser är det av yttersta vikt att de som utför arbetsmiljöarbete för arbetsgivarens räkning besitter rätt kompetens. Detta innebär att de behöver både praktiska och teoretiska färdigheter, inklusive kunskap om riskbedömning, förebyggande åtgärder och en djup förståelse för aktuella föreskrifter.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns krav på att
de som utför arbetsmiljöarbete ska ha relevanta kunskaper. Dessa krav kan dock upplevas
en smula tandlösa, då brist på efterlevnad inte går att koppla till några sanktioner. För att skapa tryggare och säkrare arbetsplatser måste vi se till att arbetsgivaren erbjuder utbildning av hög kvalitet.
Detta är ett av kraven i SAM som skulle lämpa sig väl som grund för utdömande av sanktionsavgift.
Vi vill få till stånd en översyn av föreskrifterna för att tydliggöra kraven och främja en enhetlig standard för utbildningarna och deras innehåll. I det arbetet bör arbetsmark
nadens parter involveras, som redan idag samverkar i framtagande av relevanta utbild
ningar och annat stöd för arbetsmiljöarbetet.
Falska skyddsombud
Även om det finns lagar som reglerar utnämningen av skyddsombud är det idag ganska vanligt att skyddsombud utses på fel sätt på svenska arbetsplatser. Detta kan bero på bristande kunskap – men också på att arbetsgivaren vill begränsa fackets inflytande. Felaktigt utsedda skyddsombud har inte samma juridiska skydd som de som utses korrekt. Om ett falskt skyddsombud till exempel gör sig obekväm och arbetsgivaren svarar med hot om sparken eller omplacering har personen inte samma skydd som ett skyddsombud som har valts på rätt sätt. Falska skyddsombud kan också behöva betala egna rättegångskostnader och skadestånd. Dessutom saknar de ofta nödvändig utbild
ning om arbetsrättsliga lagar och regler samt vad de kan kräva av arbetsgivaren.
Tidigare hade Arbetsmiljöverket ett register där fackförbunden var tvungna att rapportera sina valda skyddsombud. Men 2007 avskaffades detta register på grund av besparingar, vilket gjorde det svårt för myndigheten att övervaka utnämningen av skyddsombud och se till att det följer lagen.
För närvarande ligger ansvaret på fackförbunden att säkerställa att utnämningen av skyddsombud går rätt till. Om de upptäcker att arbetsgivaren utsett skyddsombud kan de stämma företaget. För att förhindra problemen med felaktigt utnämnda skyddsombud föreslår vi att Arbetsmiljöverket återigen ska upprätta ett register dit alla valda skydds
ombud och hur de utsetts rapporteras. Detta skulle även kunna förbättra kommunika
tionen mellan skyddsombud och myndigheten och minska antalet felaktiga utnämningar av skyddsombud.
Ratificera ILO 190 om hot och våld i arbetslivet
Hot, våld och trakasserier är vanligt på våra arbetsplatser. Arbetsgivare har skyldighet att förebygga risken för hot och våld så långt det är möjligt. Ändå är utsattheten stor, särskilt bland personer som arbetar med hantering av pengar eller varor, i kontaktyrken samt vid myndighetsutövning. Vi socialdemokrater ser ett stort behov av fler åtgärder för att förebygga hot, våld och trakasserier och öka skyddet för arbetstagare.
ILO:s konvention 190 syftar till att bekämpa våld och trakasserier på arbetsplatsen. Målet med konventionen är att skapa en arbetsmiljö där alla arbetstagare är skyddade mot våld och trakasserier och där deras värdighet och rättigheter fullt ut respekteras.
Konventionen tar bland annat upp arbetstagarnas rättigheter samt vikten av samråd och samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Den pekar också ut arbetsgivarens ansvar för att förebygga och skydda arbetstagare samt skyldigheten att skydda sårbara grupper.
Vi socialdemokrater vill i sammanhanget särskilt lyfta behovet av bättre skydd för den som utför ensamarbete, som av naturliga skäl löper större risk för att utsättas för hot och våld.
Mer rättvis tillgång till arbetskläder och arbetsskor
För att säkra morgondagens välfärd behöver fler kunna orka arbeta ett helt arbetsliv med hälsan intakt. En förutsättning för att vi ska hålla oss vid god fysisk och psykisk vigör är att vi har en trygg, säker och trivsam arbetsmiljö. En viktig arbetsmiljöfråga för inte minst många kvinnor inom offentlig sektor är tillgången till arbetskläder och arbetsskor. I de kvinnodominerade yrkena är tillgången till arbetskläder och arbetsskor som kan förebygga belastningsskador inte lika självklar som inom andra branscher och sektorer. Detta vill vi ändra på. Vi vill stärka kvinnors villkor på arbetsmarknaden, och en del i detta är att göra tillgången till arbetskläder och arbetsskor jämställd.
Företagshälsovård
Företagshälsovården är av avgörande betydelse för att säkerställa en bra arbetsmiljö och välbefinnande för arbetstagare i Sverige. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökning (Arbetsmiljön 2021) har 60 procent av sysselsatta i Sverige tillgång till företagshälso
vård genom sin arbetsgivare. Tillgången skiftar stort mellan olika branscher och är högst inom offentlig förvaltning och industriföretag och lägst inom hotell och restaurang enligt samma undersökning.
Med de positiva effekter som en god arbetsmiljö bidrar till så borde fler få tillgång till företagshälsovård, och därför vill vi socialdemokrater verka för detta och därför bör arbetsmiljölagen ändras på ett sätt så att det är tydligt att arbetsgivaren behöver säker
ställa tillgången till företagshälsovård för alla anställda.
Insatser för att säkra kompetensförsörjningen inom företagshälsovården
Ett hinder bland andra för att fler ska kunna få tillgång till företagshälsovård är de stora
problem som branschen har med kompetensförsörjningen. Alltsedan Arbetslivsinstitutet,
som tidigare hade ansvar för och anordnade utbildningar för branschen, lades ned år 2007 så har problemen vuxit. Ansvaret splittrades upp på olika utbildningsaktörer, och planeringen och samordningen av de olika utbildningarna försvann. Av drygt 1
100 företagsläkare är närmare 900 över 65 år.
Redan i utredningen Ny företagshälsovård – ny kunskapsförsörjning (SOU 2007:91) konstaterades det att det fanns en brist på utbildning för företagsläkare, vilket hotade kvaliteten på företagshälsovården och tillgången till den samma. Därför föreslog samma utredning att en myndighet som skulle ha ansvar för utbildning, certifiering, tillsyn och kvalitetssäkring inom företagshälsovården.
För att säkerställa tillgången till kompetent personal föreslog utredningen att utbild
ningsvägarna för företagsläkare och företagssköterskor skulle utvecklas. Detta inklu
derade att ge en myndighet i uppdrag att anordna och finansiera ST-utbildning (specialisttjänstgöring) för företagsläkare.
Vi socialdemokrater vill få till stånd en översyn av de gamla utredningsförslagen och huruvida de fortfarande är relevanta i syfte att lösa de kompetensförsörjnings
problem som företagshälsovården alltjämt står inför.
Asbest och andra kemiska risker
Asbest
Asbest uppskattas orsaka nästan 270 arbetsrelaterade dödsfall i Sverige varje år, enligt Arbetsmiljöverket. Men man uppskattar också att dödsfallen orsakade av asbest i framtiden kommer att minska drastiskt efter att förbud mot användning har införts och att det numer finns omfattande krav på skyddsutrustning vid hantering av asbest. Den som hanterar asbest måste även ha särskild utbildning. Men för att detta ska få effekt måste reglerna följas och utbildningen hålla hög kvalitet.
Det finns indikationer om att många som arbetar yrkesmässigt med asbest utsätts för mycket stora risker till följd av bristande kunskaper. Det kan kopplas till brister i den
utbildning som är obligatorisk för den som ska arbeta med ämnet yrkesmässigt i samband
med till exempel rivning och sanering. Det finns inget sätt för Arbetsmiljöverkets inspektörer att säkerställa att den som har genomgått en utbildning verkligen har fått med sig relevanta kunskaper, inte heller om utbildningsintygen är äkta.
Det är möjligt att bristerna i vissa fall är ett resultat av arbetslivskriminalitet, genom att oseriösa aktörer kringgår regelverket för att öka den ekonomiska vinsten. Vi social
demokrater gav, som en del i vår strategi mot arbetslivskriminalitet, Arbetsmiljöverket i uppdrag att se över hur de arbetar med uppföljning och kontroll av arbete med asbest, samt hur det kan skapas ordning och reda i utbildningsledet kring asbesthantering.
Myndigheten drar där slutsatsen att ett system för kvalitetssäkring av utbildare skulle höja säkerheten för dem som hanterar asbest i arbetet. Det konstateras också att det skulle underlätta Arbetsmiljöverkets arbete om endast godkända företag fick ge utbildningar och om en extern aktör har ansvar för examination och utfärdande av utbildningsintyg. Ett fristående kunskapstest för alla som utbildas, liknande körkorts
provet, bedöms vara en kvalitetshöjande åtgärd. Vi socialdemokrater menar att förslagen om kunskapsprov och extern examination även är tillämpliga på utbildningar för arbetstagare som hanterar andra typer av risker med särskilda kunskapskrav, så som truckar, liftar eller olika kemiska risker. Detta skulle kunna skapa ordning och reda och bidra till självsanering i en bransch som i dagsläget präglas av skiftande kvalitet på utbildningarnas innehåll.
Kvarts
Inandning av stendamm som innehåller kvarts kan leda till lungskador. Därför finns gränsvärde och föreskrifter för hantering av kvarts. Föreskrifterna har fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete och förebyggande åtgärder och fokuserar på risk
bedömning. De är framtagna för att vara tillämpbara på alla arbetsplatser där kvarts
exponering kan förekomma. Det kan dock finnas anledning att se över huruvida det behövs skärpta regler och nya gränsvärden för kvarts, för att öka skyddet för arbets
tagare som arbetar i miljöer med risk för exponering av kvartsdamm.
Kartläggning av nya kemikalier
I takt med att det växer fram nya industrier till följd av den gröna revolutionen aktuali
seras frågan om användningen av, och exponeringen för, nya kemikalier och inte minst det som kallas cocktaileffekter. Det handlar i korta ordalag om att ett enskilt ämne i liten dos kan vara ofarligt, men i kombination med andra kemikalier kan nya risker uppstå och skada arbetstagare i samband med exponering.
I Sverige ska ingen behöva bli sjuk eller skadas på eller av sitt jobb. Därför anser vi att det vore klokt att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att kartlägga förekomsten samt risken med nya kemikalier och deras cocktaileffekter, samt utforma regelverk som syftar till att skydda arbetstagare från eventuella nya risker. På samma sätt som vi har ledartröjan i klimatomställningen bör vi ha ambition att ligga längst fram i arbets
miljö
arbetet.
Arbetslivskriminalitet
Arbetslivskriminalitet är ett tämligen utbrett fenomen i Sverige. Det handlar om krimi
nella företag som bygger sin verksamhet och skaffar sig konkurrensfördelar genom svartjobb, illegal arbetskraft, skenanställningar, människohandel, usel arbetsmiljö och olika bidragsbrott. Vid sidan av detta vet vi också att arbetslivskriminaliteten är med och göder den organiserade brottsligheten. Vår övergripande uppfattning kring detta är att det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.
Genom de alltför liberala regler för arbetskraftsinvandring som Moderaterna gett
upphov till har Sverige i praktiken haft dörren på vid gavel för detta ovälkomna fenomen.
Multikriminella aktörer har kunnat utnyttja arbetstagare på ett ofta fullkomligt hänsyns
löst sätt samtidigt som seriösa och skötsamma företag har fått sin verksamhet hotad till följd av orimlig och orättvis lågpriskonkurrens.
För att få ordning på problemen med arbetslivskriminalitet behöver vi först och främst
skärpa upp kraven för arbetskraftsinvandring. Det myndighetsgemensamma fokuset på att bekämpa förekomsten av arbetslivskriminalitet bör ligga fast, och Arbetsmiljöverket bör ges fortsatt goda förutsättningar att samordna det arbetet. Antalet arbetsplats
inspektioner bör öka, men det är samtidigt viktigt att inte stirra sig blind på frågan om antal då det är minst lika viktigt att inspektionsverksamheten sker på ett träffsäkert sätt. Pinnjakt måste undvikas.
Den föregående socialdemokratiska regeringen tog initiativ till att få på plats regionala centra mot arbetslivskriminalitet som fungerar som nav för planering, genom
förande och uppföljning av aktiviteter riktade mot att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Det är viktigt att intensifiera arbetet med öppnandet av fler centra. Många aktörer pekar också på behovet av bättre sekretessregler som en viktig del för att effektivare kunna
bekämpa arbetslivskriminaliteten. En utredning som dels tagit sikte på detta (Ds
2022:13)
har lämnat sitt slutbetänkande – och vi anser att regeringen utan dröjsmål bör gå vidare med de utredningsförslag som tar sikte på att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Vår ambition är att verka för ett regelverk som ger myndigheter, kommuner och andra relevanta aktörer goda förutsättningar att bekämpa arbetlivskriminaliteten samtidigt som den personliga integriteten värnas.
Den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte också en delegation mot arbetslivskriminalitet med representation från bland andra arbetsmarknadens parter som har till uppdrag att öka kunskapen om arbetslivskriminaliteten samt stödja de aktörer som bekämpar densamma. Delegationen jobbar fram till februari 2025 och vi socialdemokrater ämnar noggrant följa huruvida delegationens arbete och slutsatser tas tillvara.
Vidare anser vi att den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet innehållandes 45 åtgärder som togs fram av den föregående socialdemokratiska regeringen fortsatt bör peka ut riktningen för det arbete som bedrivs på området.
[1]
Det är mycket angeläget att strategin utvärderas och vid behov uppdateras i takt med att tiden går. Åtgärderna syftar enkelt sammanfattat till att trycka tillbaka kriminaliteten och städa upp på svensk arbets
marknad och delas upp under följande sju områden:
Minska utrymmet för kriminella aktörer på arbetsmarknaden
Effektivare tillsyn och kontroll
Mer kännbara sanktioner
Bättre samarbete mellan myndigheter, kommuner och arbetsmarknadens parter
Bättre information och ökad kunskap
Bättre registerförfattningar och sekretessbestämmelser
Utvecklat internationellt samarbete och EU-samarbete
På ett mer övergripande plan ser vi också behovet av en ordentlig ambitionshöjning från
regeringen när det gäller kampen mot arbetslivskriminaliteten. Anslaget till Arbetsmiljö
verket
måste öka för att myndigheten ska ges bättre förutsättningar att klara av sitt uppdrag, och regleringsbreven till de myndigheter som deltar i kampen mot arbetslivs
kriminaliteten måste få ett tydligare fokus på detta. Vi ser också ett behov av utökade, breda informationsinsatser kring arbetslivskriminalitetens orsaker och konsekvenser för att långsiktigt öka konsumentmedvetenheten.
I vårt budgetalternativ skjuter vi till 50 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket, bland annat i syfte att ge dem bättre förutsättningar att bekämpa arbetslivskriminaliteten.
Stoppa fusket inom de subventionerade anställningarna
Alla som kan arbeta ska arbeta, och den som behöver hjälp att komma i arbete ska få det. För den som har en svagare ställning på arbetsmarknaden kan en subventionerad anställning vara en bra insats för att skapa varaktig sysselsättning.
För vissa övergår en subventionerad anställning till en tillsvidareanställning, medan vägen kan vara krokigare för andra. Även om resan mot att stå på helt egna ben kan se olika ut för olika individer kan vi konstatera att subventionerade anställningar – rätt använda – spelar en viktig roll inom arbetsmarknadspolitiken. Med detta sagt så måste ambitionen förstås på sikt alltid vara att alla ska kunna klara sig själva på den reguljära arbetsmarknaden.
Vi socialdemokrater anser att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Därför måste de subventionerade anställningarna användas klokt. Vi har länge varnat för risken att oseriösa och kriminella företag drar nytta av de här systemen vilket leder till ett omfattande slöseri av skattepengar och snedvridning av hela branscher som riskerar att slå ut seriösa företag. I förlängningen skadar det också tilltron till arbets
marknadspolitiken.
Under förra mandatperioden vidtog vi socialdemokrater en rad åtgärder för att
komma tillrätta med fusket inom de subventionerade anställningarna. Vi såg till exempel
till att ge fackförbunden bättre förutsättningar att lämna yttranden till Arbetsförmed
lingen om arbetsplatsers lämplighet vid subventionerade anställningar. Vi förbättrade också möjligheterna för Arbetsförmedlingen att neka utbetalningar av bidrag eller stöd för anställningar eller praktikplatser till oseriösa arbetsgivare.
Men arbetet med att stoppa läckaget stannar inte här. Riksrevisionen håller i skrivande
stund på med en översyn av fusket inom nystartsjobben, lönebidragen och introduktions
jobben.
Vi vill förstås invänta resultatet av granskningen, men kan redan nu konstatera att åtgärder behövs. Vi vill att krav på kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de subventionerade anställningarna, och att beslut om nystartsjobb – i likhet med andra subventionerade anställningar – ska föregås av en arbetsmarknadsprövning.
Entreprenörsansvaret i bygg- och anläggningsbranschen
Den 1 januari 2019 trädde en lag rörande entreprenörsansvar för lönefordringar i kraft inom bygg- och anläggningsbranschen. Syftet var både att stärka skyddet för arbets
tagarnas löner och att motverka osund konkurrens.
Under 2022 tillsatte vi socialdemokrater en utredning (SOU 2023:26)
[2]
i syfte att se huruvida lagen har fungerat som det var tänkt, om ansvaret bör utvidgas till fler branscher samt om löneansvaret även bör gälla för uthyrd personal.
Utredningen slår först och främst fast att lagen fungerar på ett ändamålsenligt sätt samt att den har bidragit till att skapa mer ordning och reda i bygg- och anläggnings
branschen. Dock ser utredaren ett behov av att ändra lagen på ett sådant sätt att även uthyrd personal tydligt omfattas av den, vilket vi socialdemokrater anser är ett bra förslag. En entreprenör ska inte kunna kringgå lagens ansvar genom att hyra in personal.
Stoppa arbetslivskriminalitet inom lönegarantin
Lönegarantin är ett viktigt skydd för arbetstagare vars arbetsgivare försätts i konkurs eller rekonstruktion. Inte minst i nuvarande osäkra ekonomiska läge med en stundande lågkonjunktur som riskerar att medföra fler konkurser och rekonstruktioner fyller lönegarantin en central roll.
Riksrevisionens granskning av lönegarantin från tidigare i år visar dock att det finns tydliga indikationer på ett relativt omfattande missbruk av den. Riksrevisionen har i rapporten bedömt att cirka 6–9
procent av utgifterna för lönegarantin i konkurser för 2020 kan kopplas till misstänkt missbruk, vilket motsvarar 100–150 miljoner kronor ett genomsnittligt år. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att lönegarantin utnyttjas på detta sätt som en del av den organiserade arbetslivskriminaliteten.
Den tidigare S
‑
ledda regeringen beslutade den 15 oktober 2021 om ett uppdrag åt Skatteverket att utreda och lämna förslag på åtgärder som krävs för att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av
lönegaranti
ärenden samt lämna nödvändiga författningsförslag. I skälen för beslutet angav regeringen
att Skatteverket borde ta över ansvaret för hantering av lönegarantins utbetalnings
verksamhet.
Den 3 juni redovisade Skatteverket regeringsuppdraget genom promemorian
Lönegaranti
till Regeringskansliet. I promemorian föreslås författningsändringar som behöver genomföras för att ansvaret för utbetalning av garantibelopp överförs från läns
styrelserna till Skatteverket. Vidare föreslås att Skatteverket ska kontrollera att en arbets
tagare har rätt till garantibelopp, att det införs utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan aktörerna i lönegarantiärenden och att det införs en skyldighet att lämna uppgifter som behövs för att utreda och rätta ett beslut om lönegaranti. Härutöver föreslås bl.a. att överprövningsförfarandet ändras och att det införs en överklaganderätt för Skatteverket. Skatteverket bedömer att det finns behov av utredning av ytterligare områden av lönegarantisystemet och att dessa områden sammanfaller med de som Riksrevisionen pekar på i sin granskning av lönegarantisystemet.
Som den tidigare S
‑
ledda regeringen konstaterade i uppdraget till Skatteverket bör Skatteverket ta över ansvaret för hanteringen av lönegarantins utbetalningsverksamhet. Både Riksrevisionen och Skatteverket pekar på flera ytterligare områden i lönegaranti
systemet som de bedömer behöver ses över; det gäller bl.a. förfarandet för ansökan om ersättning och beslutanderätten. Den tidigare S
‑
ledda regeringen har också i skrivelse 2021/22:285
Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin
framfört till
riks
dagen att en bredare översyn krävs. Vi socialdemokrater anser därför att en bred översyn
av lönegarantin bör göras för att stoppa arbetslivskriminalitet inom lönegarantin.
Arbetskraftsinvandring – återinför arbetsmarknadsprövning
Sverige har alltjämt ett för liberalt regelverk för arbetskraftsinvandring. Den okontrollerade ordning som gällt de senaste cirka tio åren är i huvudsak ett resultat av Moderaternas politiska vilja och ansträngningar. Vi socialdemokrater anser att arbets
kraftsinvandringen behöver skärpas.
Arbetskraftsinvandring ska bara vara möjligt i de fall det inte går att hitta någon i Sverige som kan ta jobbet. Vi anser i grunden att det är en rimlig ordning att de jobb som finns i första hand bör gå till människor som redan finns i Sverige och idag saknar arbete.
Arbetskraftsinvandringen resulterar dock i fler konsekvenser än att den tränger ut arbetslösa som redan finns i vårt land – den leder också till en dumpning av löner och arbetsvillkor. Därtill har den också blivit en mekanism i gödandet av den utbredda arbetslivskriminaliteten. Vi kan aldrig acceptera att människor från andra länder utnyttjas i Sverige, emellanåt under rent horribla former. Vårt land kan inte heller vara en fristad för oseriösa och kriminella företagare vars girighet och fiffel riskerar att konkurrera ut seriösa och skötsamma företag.
Under 2022 tillsatte S
‑
regeringen en utredning för att bland annat analysera och ta ställning till hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning vid arbets
kraftsinvandring kunde utformas. Uppdraget redovisades den 31 juli 2023, men istället för att gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen valde regeringen dessvärre efter uppgörelse med Sverigedemokraterna att kasta förslaget om arbets
marknadsprövning i papperskorgen.
Teresa Carvalho (S)
Serkan Köse (S)
Johanna Haraldsson (S)
Sofia Amloh (S)
Adrian Magnusson (S)
Jonathan Svensson (S)
Jim Svensk Larm (S)
[1]
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2022/07/nationell-strategi-mot-arbetslivskriminalitet/.
[2]
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/05/sou-202326/.
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3111
av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiken ska vara effektiv och rättssäker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bryta nyrekryteringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje krona som satsas på polisen ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samverkan mellan alla de som har en roll i det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ojämlikheten måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för öppna drogscener och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nytt mål för polistillväxten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten 2032 ska ha 50
000 anställda, varav minst 34
000 ska vara poliser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att polisen är långsiktigt och kontinuerligt närvarande i alla kommuner i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att poliskåren måste återspegla befolkningen avseende kön och etnicitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre möjligheter att anmäla brott och komma i kontakt med polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisiär grundforskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktig och tillräcklig medelstilldelning till hela rättskedjan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett aktivt arbete för att motverka infiltration och korruption och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krisen i kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om situationen för kvinnliga interner och på kvinnoanstalterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnad av kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anstaltsplatser utomlands och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en plan för utbyggnad av kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhet inom kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att arbeta evidensbaserat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan ett flertal myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frivården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att strukturella hinder för kriminalvårdens arbete tas bort och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården bör ta över ansvaret för de unga lagöverträdare som begår grova brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till barn som har en anhörig i fängelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en svensk Rico-lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU-kommissionen bör ta fram en handlingsplan för att stoppa nyrekryteringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för köp av narkotika av barn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om socialtjänstens behov av resurser och verktyg för att kunna ingripa tidigt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ungdomskriminalitetsnämnder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att punktmarkera unga på väg in i kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kräva ett större ansvar av sociala medier-företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fungerande åldersgräns på sociala medier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU måste växla upp arbetet mot algoritmerna på sociala medier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att bötfälla sociala medier-företagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avhopparverksamhet för unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda Sluta skjut i större omfattning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flickors och unga kvinnors roll i gängkriminaliteten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentligt drivna HVB-hem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya verktyg till polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viss lagstiftning bör vara tidsbegränsad och kontinuerligt utvärderas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad översyn av samtliga hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler för kroppsvisitation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett ”kvittosystem” vid kroppsvisitation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretesshinder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra preskriptionstiderna för brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flerfaldig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff vid återfall i brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad tillgång för polisen till trafikkameror, kameror för bl.a. trängselskatt och ansiktsigenkänning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt för kommunerna att sätta upp kameror utan föregående tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen om valfrihetssystem, tillståndsplikt för vissa branscher och svartlistning av oseriösa företag för att bekämpa välfärdskriminaliteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminaliteten genom att bl.a. ge Bolagsverket en brottsförebyggande roll och ett tillsynsansvar för att stärka verkets arbete mot ekonomisk brottslighet, återinföra revisionsplikten, se till att fler brott ska kunna leda till näringsförbud och ge Bolagsverket möjlighet att kräva personlig inställelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet fortsätter och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vapenamnesti och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tipspengar för information om vapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett europeiskt expertcenter mot narkotika- och vapensmuggling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda gemensamma upphandlingar för EU-ländernas tullmyndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka såväl det bilaterala samarbetet som EU-samarbetet med ursprungs- och transitländer för att stoppa smuggling av vapen och narkotika och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig task force och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grov kvinnofridskränkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare restriktioner efter avtjänat straff och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlägga brott i nära relation på samma sätt som andra grova brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av specialiserade poliser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens arbete med särskilt hänsynslösa gärningsmän och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lex Lotta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om program för att få män att sluta slå och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till våldsutsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om eftervåld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till kvinnor med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygga skyddade boenden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnahus i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till skydd mot en våldsam förälder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors rätt till bostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld i ungas parrelationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld mot äldre kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot oskuldsoperationer, oskuldskontroller och oskuldsintyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot omvändelseterapi och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrat skydd för barn mot sexuellt våld och utsatthet i digitala miljöer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuell tjänst utomlands och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bankernas ansvar för att bekämpa bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återbetalningsskyldighet för bankerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kontinuerlig information för att förebygga bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till berörd myndighet så att EU:s kommande krav på märkning av AI-genererat innehåll kan implementeras utan dröjsmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffrens ställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällets ansvar för stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella organisationers viktiga arbete med stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Brottsoffermyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn som utsätts för brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en breddad utredning för att komma till rätta med koranbränningarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillräckliga resurser för att upptäcka, förhindra och bekämpa terrorism och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Centrum mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om radikalisering inom gamingvärlden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av polisiär närvaro online för att bekämpa radikalisering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hat och hot mot journalister, opinionsbildare, politiker, fackligt förtroendevalda och kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny strategi mot hot och hat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av den lagstiftning som berör hot och hat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektivare bekämpning av vardagsbrottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensam europeisk stöldskyddsmärkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Polismyndigheten
45
211
735
±0
1:2
Säkerhetspolisen
2
757
388
±0
1:3
Åklagarmyndigheten
2
788
478
±0
1:4
Ekobrottsmyndigheten
1
139
882
±0
1:5
Sveriges Domstolar
8
178
880
±0
1:6
Kriminalvården
20
432
298
±0
1:7
Brottsförebyggande rådet
308
695
40
000
1:8
Rättsmedicinalverket
664
682
±0
1:9
Brottsoffermyndigheten
62
700
±0
1:10
Ersättning för skador på grund av brott
221
953
±0
1:11
Rättsliga biträden m.m.
4
305
857
±0
1:12
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
90
987
±0
1:13
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
19
174
±0
1:14
Bidrag till brottsförebyggande arbete
138
157
±0
1:15
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
42
660
±0
1:16
Domarnämnden
12
153
±0
1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
416
000
±0
1:18
Akuta åtgärder vid gängkriminalitet
100 000
1:19
Utred Rico
±0
5
000
Summa
86
791
679
145
000
Inledning
Sedan mitten på 2000-talet har vi en växande gängkriminalitet där våldet blivit allt grövre, uppklaringen allt lägre och de kriminella allt yngre. Den här utvecklingen skiljer sig från övrig brottslighet i samhället som inte ökat utan har legat still eller minskat. Bakom ungdomsgängen finns en växande organiserad brottslighet som blivit mer etablerad och också förgrenat sig in i samhällsviktiga institutioner. Den gängkriminella kulturen har normaliserats och i vissa miljöer glorifierats. Den här utvecklingen sätter skräck i Sverige. Vi har nu en situation där barn mördar barn och där oskyldiga hamnar i skottlinjen. Hela städer och bostadsområden får tillvaron och tryggheten slagen i spillror. Att gängen framförallt består av andra generationens invandrare från utsatta områden ger också rädslan en etnisk dimension där även oskyldiga ungdomar stämplas. Med otryggheten växer misstänksamheten och rasismen.
Grundproblemet med gängkriminalitetens utveckling har pågått under snart 20 år utan tecken på förbättring. Att politiken inte har klarat av att vända utvecklingen på så lång tid visar på allvarliga systemfel. Staten och det offentliga Sverige har inte klarat sitt kärnuppdrag vad gäller människors trygghet och säkerhet. På den här punkten har även vi socialdemokrater anledning till självkritik. När människor tappar hoppet om att sam
hället kan vända utvecklingen väljer man istället individuella lösningar. Svaret blir att hitta nya levnadsvanor, flytta, skaffa gallergrindar och privata överfallslarm.
De här rädslorna måste tas på största allvar. Många är idag livrädda för brottsutveck
lingen och gängkriminalitet skadar tilliten mellan människor och urholkar förutsätt
ningarna för vår samhällsmodell. Istället för tillit och samhällsgemenskap får vi misstro och polarisering. Den här utvecklingen måste bekämpas.
Den socialdemokratiska kriminalpolitiken bygger på effektivitet och rättssäkerhet. Den har två huvudsakliga prioriteringar – att knäcka gängkriminaliteten och att stoppa mäns våld mot kvinnor. Tusentals flickor och kvinnor utsätts varje år för trakasserier, våld och sexualbrott. Varje månad dödas minst en kvinna av en man som hon har eller haft en relation med. Långt fler utsätts för fysiskt, psykiskt och ekonomiskt våld under lång tid. Ofta finns barn inblandade. Det är oacceptabelt. Våldet orsakar stort lidande och livslånga konsekvenser.
Våldet påverkar också folkhälsan och finns med både i de svenska folkhälsomålen och i Agenda 2030. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, liksom hot om våld, bidrar till otrygghet och ohälsa. Det kan leda till depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och ökad dödlighet, också för de som förlorar ett barn, ett syskon eller en vän på grund av våldet. Samhället måste bli mycket bättre på att stötta även de som indirekt utsätts för våld.
Trots omfattande löften från Tidöpartierna i valrörelsen 2022 fortsätter våldet och dödandet. Den socialdemokratiska regeringen inledde paradigmskiftet inom krimina
lpolitiken genom att skärpa ett 80-tal straff, nykriminalisera ett 30-tal gärningar och se till att vi nu har fler poliser än någonsin. Detta arbete måste fortsätta med ytterligare straffhöjningar och fler poliser med bättre verktyg. För att komma till rätta med kriminaliteten krävs dock många olika åtgärder på en mängd områden. Kriminal
politiken kan aldrig bära hela lösningen. Det handlar om både brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder – hårdare straff och fler poliser såväl som en bättre skola, fler socialsekreterare, utvecklad psykiatri inom primärvården och ungdomspsykiatrin, och åtgärder för att snabbt fånga upp barn och unga som riskerar att bli kriminella. Det räcker inte med att bekämpa brotten. Vi måste också bekämpa brottens orsaker. Därför krävs en utbildningspolitik för en skola som lyfter alla barn, arbetsmarknadspolitik med sikte på att alla som kan jobba ska jobba, kultur- och idrottspolitik för hela landet och socialpolitik som bygger trygghet lika för alla.
Ett av våra viktigaste vallöften var att för varje krona vi satsar på polisen ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryte
ringen. Men regeringen gör tvärt om.
Istället för att se till att kommuner och regioner har tillräckliga resurser riskerar vi nu ytterligare neddragningar inom skolan och socialtjänsten, och annat förebyggande arbete.
I Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 görs bland annat satsningar på punktmarkering av unga, en mer rättvis skola och en satsning riktad till utsatta förskolor. Totalt vill vi socialdemokrater satsa nästan sex miljarder kronor mer än regeringen på att bryta nyrekryteringen.
Situationen i socialt utsatta områden kräver särskild uppmärksamhet. Segregation, fattigdom och social utsatthet präglar dessa områden och det tar sig uttryck i trång
boddhet, hög arbetslöshet, försämrade skolresultat och ökad ohälsa. Till detta ska läggas otrygghet och problem med brottslighet. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som vårt. Ojämlikheten måste bekämpas. Alla har rätt att känna sig trygga i sitt hem och i sitt bostadsområde. Vi vill se en nollvision för öppna drogscener. Målet måste vara att inget område ska vara eftersatt – samhället ska finnas där för alla, oavsett var du bor.
Närmare redogörelser för vår syn på och våra förslag för att bryta nyrekryteringen finns att läsa i de socialdemokratiska motionerna på andra utgiftsområden.
Det behövs fler poliser i hela landet
Polisens arbete är en avgörande faktor i arbetet med att bekämpa kriminaliteten. Därför satte Socialdemokraterna målet att Polismyndigheten skulle ha 10
000 fler anställda till 2024. Polisens budget har i det närmaste fördubblats och vi har fler poliser än någonsin. Men för att polisen ska kunna utföra sitt uppdrag med full kraft behöver polistillväxten fortsätta. Socialdemokraterna har därför satt upp ett nytt mål. År 2032 vill vi att Polis
myndigheten har 50
000 anställda, varav minst 34
000 poliser.
Det måste finnas tillräckligt många poliser, men det är inte bara antalet som avgör hur framgångsrik Polismyndigheten är. För att klara upp brott, men också för det brottsförebyggande arbetet, krävs långsiktig och kontinuerlig närvaro. På så sätt skapar man förtroende och bryter den tystnadskultur som breder ut sig. När vi fortsätter bygga ut polisen så behöver vi förstärka i storstäderna med ordinarie personal men vi måste också se till att utbyggnaden sker i hela landet. Ökad polisnärvaro är nödvändig för att polisen ska vara en del av samhället, identifiera problemområden och arbeta proaktivt för att förhindra brott. Personkännedom och relationer är en viktig del i det polisiära arbetet och måste prioriteras högt. En central fråga för polisens legitimitet är att personalens sammansättning speglar befolkningen avseende kön och etnicitet. Trots att vissa insatser har gjorts ser vi inte en önskvärd utveckling i detta avseende. Polis
myndigheten och pliktverket behöver således intensifiera detta arbete. En bred rekryte
ringsbas ger bättre möjligheter för att polisen ska ha rätt kompetens avseende kulturell och språklig förståelse med de förbättrade förmågor detta ger i såväl brottsbekämpande som förebyggande arbete.
Många personer som utsätts för brott i de underprivilegierade områdena beskriver att de inte känner till vart man skall vända sig när man utsätts för eller bevittnar brott. I kombination med de långa svarstiderna på polisens kontaktcentrum kan man med visst fog befara att mängder av information inte når fram till polisen. Information som många gånger kan vara avgörande för att skapa ett tryggare lokalsamhälle för laglydiga invånare. Förutom att förstärka den lokala närvaron med fler områdespoliser måste polisen se till att möjligheterna att på plats få hjälp att upprätta anmälan eller ge infor
mation förbättras betydligt. Detta kan ske med hjälp av mobila team, men i särskilt utsatta områden är en lokal polisstation att föredra.
Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet. Svensk polisiär grundforskning är i ett internationellt perspektiv eftersatt. Det finns på vissa lärosäten goda intentioner och inte minst på våra polisutbildningar har en lovvärd forskningsmiljö börjat växa fram. Vi tror dock att ett helhetsgrepp behöver tas för att skapa den stabila akademiska grund vilken ett evidensbaserat polisarbete kan vila på. Att förlänga polisutbildningen och ge den akademisk status skulle ge bättre förutsätt
ningar för forskning såväl som att bättre förbereda studenterna för vad yrket i praktiken kräver.
För den som utsätts för brott är ofta polisen den första kontakten. Spetskompetens inom ett antal områden är nödvändig för att kunna klara upp brott. Vi ser med oro på att polisen nu avslutar riktade projekt mot brott i nära relation, då man vet att erfarenhet och särskild kompetens är avgörande för att rädda liv.
Polisen måste också ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. Arbets
villkoren måste fortsätta att utvecklas, bland annat genom ännu fler kollegor, bättre utrustning och vidareutbildning. Polisanställda och andra grupper av myndighets
personer ska kunna utföra sitt arbete utan att vara oroliga för sin trygghet. Ett stärkt medarbetarskydd måste fortsatt vara i fokus.
Förstärk hela rättskedjan
Vårt mål är att Polismyndigheten år 2032 ska ha 50
000 anställda, varav minst 34
000 poliser. Men för att bekämpa brott måste alla delar av rättskedjan fungera. Oberoende och väl fungerande domstolar, med allmänhetens förtroende, är fundamentala för vårt samhälle och våra demokratiska värderingar. Domstolarna och Åklagarmyndigheten måste vara en trygg garant för rättssäkerheten, särskilt i oroliga tider. I tider där antalet ärenden, inte minst de resurskrävande, ökar och utredningar blir allt mer komplexa höjs trycket på rättskedjan. För att Åklagarmyndigheten och domstolarna ska kunna fullgöra sina viktiga uppgifter att följa och tillämpa lagstiftningen samt tillgodose medborgarnas rätt till effektiva rättsmedel, krävs långsiktig och tillräcklig medelstilldelning. Om resurserna inte är tillräckliga riskerar domstolarna att bli en bromskloss för övriga satsningar inom rättsväsendet. Därför måste regeringen säkerställa att de får de förut
sättningar som behövs för att upprätthålla rättssäkerheten och minska risken för negativa konsekvenser för enskilda.
Människors tilltro till rättsväsendet är avgörande för att kunna klara upp brott. Människor måste våga vittna. Både Åklagarmyndigheten och domstolarna arbetar på olika sätt för att underlätta för målsägande eller vittnen. Under de gångna åren har ett antal beslut fattats för att på ett bättre sätt skydda målsägande och vittnen. Det handlar till exempel om möjligheten att vittna via video och utökat fotoförbud i domstolarna. Det arbete som görs av brottsofferjourerna och andra ideella organisationer har stor betydelse för att underlätta för människor att vittna om brott.
Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet är personer som utnyttjar sin anställ
ning för att hjälpa kriminella nätverk mycket eftertraktade av den grova organiserade brottsligheten. Dessa så kallade möjliggörare kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. Den information som en möjliggörare bidrar med behöver inte vara hemlig, utan det är den sammantagna informationen och kunskapen från insidan som är användbar för den grova organiserade brottsligheten. Personen behöver inte heller vara medveten om den roll hen spelar för gängen. Brås studie visar att det är svårt för arbetsgivarna att upptäcka och utreda möjliggörare. Misstankar är ofta svåra att bevisa, och det är sällan som de blir tillräckligt utredda. Inte minst de rättsvårdande myndigheterna måste aktivt arbeta för att motverka infiltration och korruption.
En utbyggd kriminalvård med bibehållen kvalitet
Kriminalvården har varit en av våra bäst fungerande myndigheter med högt förtroende hos allmänheten och har varit en populär arbetsgivare. De har jobbat systematiskt med säkerhet, arbetsmiljö, sysselsättning och evidensbaserade behandlingsprogram. Svensk kriminalvård har länge varit ett föredöme för andra länder på grund av förmågan att arbeta utifrån två viktiga principer: att brottsoffer ska få upprättelse för brott som begås och att förövaren straffas. Och vidare att tiden på anstalt används för att förhindra åter
fall i brott. Alltså komma bättre ut. Svensk kriminalvård har lyckats bättre än många andra länder med låga återfallsgrader.
Men kriminalvården har under flera år haft platsbrist och läget är nu så allvarsamt att man har gått upp i stabsläge. Man har tidigare fattat beslut om att alla bostadsrum som kan dubbelbeläggas ska dubbelbeläggas. Två tredjedelar av besöksrummen på anstalter i säkerhetsklass
1 och
2 görs om till bostadsrum för klienter. På flera anstalter beskrivs stora utmaningar med att bedriva det återfallsförebyggande arbetet och hur klienterna inte alltid kan erbjudas meningsfull sysselsättning i tillräcklig utsträckning. Det är kö till både häkte och anstalt och många häktade blir kvar i polisarrester. Det är en stor utma
ning att rekrytera personal i tillräcklig takt, personalomsättningen är hög och det råder en obalans mellan andelen erfarna och nyanställda medarbetare. Såväl fackförbunden Seko och ST som Akavia larmar om allt mer hot och otillåten påverkan mot med
arbetare.
Vi socialdemokrater vill rikta särskild uppmärksamhet kring kvinnoanstalter och kvinnliga återfallsförbrytare. En påtaglig problematik framträder på kvinnoanstalterna, där beläggningsgraden på de fasta platserna, som tidigare låg runt 70 procent, har ökat markant och där beläggningsgraden på de sex kvinnoanstalterna många gånger ligger långt över 100 procent. Anställda på kvinnoanstalter påpekar dessutom att det har skett ett skifte när det gäller klienternas brottsbakgrund. Tidigare dömdes kvinnor främst för narkotikarelaterade brott, medan de nu allt oftare är inblandade i gängkriminalitet, vilket gör det svårt för kriminalvården att få ihop bra sammansättningar ute på avdelningarna. Dessutom är, enligt uppgift från kriminalvårdsmedarbetare, de kvinnliga klienterna i generellt sämre psykiskt skick när verkställigheten i anstalt startar. Det är inte ovanligt att de i grunden är brottsoffer, som tidigare i livet blivit utsatta för fruktansvärda över
grepp, och de har också generellt lyckats gå under rättssamhällets radar en längre tid innan kriminalitet upptäcks och straff utfärdas.
Riksrevisionens granskning Verktyg för förändring – Kriminalvårdens behandlings
verksamhet visar att målsättningen att 75 procent av klienterna som har behov av behandlingsprogram ska få del av dem inte alls följs. Enbart 22 procent på anstalt och 13 procent av klienterna inom frivården med behov av behandling fullföljde ett behand
lingsprogram under 2023.
En underdimensionerad verksamhet med kapacitetsbrist vad gäller både lokaler och personal är främsta orsaken till att inte fler klienter får ta del av återfallsförebyggande behandlingsprogram.
Riksrevisionen påtalar vidare att överbeläggningar och brist på personal gör att Kriminalvården har svårt att upprätthålla den stödjande miljön i anstalterna som klienter behöver för att fullt ut kunna tillgodogöra sig behandlingsprogrammen.
Alla prognoser visar att platsbristen kommer att förvärras. Verkställs hela Tidöavtalet beräknas behov av en dubblering av antalet häktesplatser och en fyrdubbling av antalet anstaltsplatser fram till 2033.
Vi är mycket oroade över en utveckling där kriminalvården riskerar att förändras till att bara handla om förvaring, likt ett straffverk – en plats där destruktiva machonormer, antidemokratiska åsikter och radikalisering kan spridas.
Utbyggnaden av kriminalvården måste fortsätta ske i hög takt. Samtidigt får det framgångsrika återfallsförebyggande arbetet inte riskeras. Det måste fortsätta och utvecklas. Köp av anstaltsplatser utomlands skulle få en negativ effekt på det återfalls
förebyggande arbetet, och vara dyrt och ineffektivt. Det visar inte minst erfarenheterna från andra länder, som Norge och Danmark. Frivården, som bland annat övervakar personer som är villkorligt frigivna, är föremål för ungdomsövervakning eller har fotboja, måste också ha tillräcklig kapacitet för att kunna utföra sin del i det återfalls
förebyggande arbetet.
Att bygga ut en verksamhet i enlighet med Tidöpartiernas förslag tar tid och därför måste regeringen ge de långsiktiga förutsättningar som krävs. Kriminalvården har kommit med flera rapporter om det framtida behovet av platser och vad det kommer att innebära för verksamheten.
Regeringen måste snarast ta fram en plan för hur Kriminalvården ska klara av det som de kommande förändringarna kommer att innebära. Privatisering är inte lösningen, en marknadisering av kriminalvården skulle vara kontraproduktiv. En framgångsfaktor är en engagerad och välutbildad personal. En annan framgångsfaktor är att program
arbetet vilar på vetenskaplig grund.
Säkerheten i anstalt och häkten måste vara fortsatt hög och i takt med att brottslig
heten förändras måste också säkerhetsarbetet följa med. Planen måste utgå från att den framgångsrika återfallsförebyggande verksamheten inte minskas ner utan snarare kan fortsätta att utvecklas. En framgångsrik kriminalvård innebär att människor inte fortsätter att begå brott när de har avtjänat straffet.
För Socialdemokraterna är arbetet grunden för människans frihet och välfärd. Del
tagande i arbetslivet bidrar till såväl personlig utveckling som gemenskap. Social
demokratin hävdar att människors vilja
till arbete är samhällets viktigaste tillgång. Varje människa har rätt och skyldighet att efter förmåga delta i arbetslivet. Alla har rätt till ett meningsfullt arbete. En stärkt samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmed
lingen är enligt oss avgörande för att fler kriminalvårdsklienter ska kunna slussas in i samhället och kunna skapa sig ett gott liv fritt från kriminalitet.
Vikten av utbildning och arbete är för oss socialdemokrater särskilt tydlig när det gäller unga lagöverträdare. Det är angeläget inte bara för individen utan också för samhället och allas vår trygghet att de här unga männen (som det oftast handlar om) har en sysselsättning och kan bidra till samhället och också efter verkställighet försörja sig själva. Detta för att minska risken att en återgång till den kriminella livsstilen ska upp
levas som ett alternativ för individen. Alla som kan jobba ska jobba, det ingår i vårt samhällskontrakt, och här behöver samhället vara tydligt gentemot den unga med såväl ramar som stöd.
Genom att stärka kopplingen mellan kriminalvården och arbetsmarknaden samt implementera strukturerade arbetsmarknadsåtgärder kan vi förbättra möjligheterna för kriminalvårdsklienter att etablera sig i arbetslivet och minska risken för återfall i brott.
Unga lagöverträdare återfaller i hög grad i brott. Särskilda insatser krävs vad gäller både ökat stöd och ökad kontroll. Kriminalvården bör ta över ansvaret för de som begår de grövsta brotten. Kriminalvården har stor erfarenhet av hög säkerhet och behandling med forskningsbaserade behandlingsprogram.
Att vårda barn och ungdomar ställer särskilda krav bland annat när det gäller högre personaltäthet och fungerande skolverksamhet. Det måste säkras att verksamheten anpassas till barns och ungas behov. Givetvis ska det finnas särskilda avdelningar för barn och ungdomar så att de inte möter vuxna kriminella.
Kriminalvårdens rapport visar att insatser med terapeutisk karaktär där syftet var att ändra både beteende och tankesätt var mest effektiva, medan bestraffning, övervakning utan innehåll och avskräckning inte ansågs ha någon eller endast liten effekt. Ytterligare en slutsats var att insatser ska ges till unga klienter som löper medelhög till hög risk att återfalla i brott. Regeringens agerande och propositioner framåt gällande unga lagöver
trädare måste ha förankring i evidens och vad som faktiskt kan ge goda resultat i arbetet med att bryta våldsspiralen och den organiserade brottsligheten bland unga, som är oerhört destruktiv för hela vårt samhälle.
Ansvaret för det återfallsförebyggande arbetet kan inte enbart ligga hos Kriminal
vården. Hela samhällets samlade resurser krävs dels för att vända den fruktansvärda våldsspiralen med gängkriminalitet som plågar hela vårt samhälle och dels för att få ett stopp på mäns våld mot kvinnor som orsakar stort lidande för så många kvinnor och barn och där 2024 hittills varit ett becksvart rekordår gällande antal dödsoffer.
Samverkan mellan alla betydelsefulla aktörer som till exempel Kriminalvården, polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen måste stärkas och alla behöver ta sin del av ansvaret. Informationsutbytet behöver öka där det är relevant, exempelvis från kriminalvård till polis och socialtjänst gällande frigivningsdag för klienter som dömts för grovt kvinnofridsbrott eller grova sexualbrott.
Den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården behöver stärkas och vården måste vara sammanhängande från verkställighetens start i anstalt till frivård och inslussning och vidare i det fria livet i samhället. Om orsaken till brotten kan anses vara beroende
sjukdom, neuropsykiatriskt tillstånd eller samsjuklighet behöver klienten kunna garanteras en sammanhållen vårdkedja.
För att det livsviktiga återfallsförebyggande arbetet ska kunna bedrivas ändamåls
enligt, effektivt i samverkan och likvärdigt över landet krävs att regeringen ser och tar tag i de strukturella hinder som försvårar arbetet – som krisen i kriminalvården och de stora underskotten och demografiska utmaningarna våra regioner och kommuner befinner sig mitt i.
Om Kriminalvården och övriga samhället, som socialtjänsten, regionerna och Arbetsförmedlingen, inte ges tillräckliga förutsättningar att arbeta med att stoppa kriminella från att återfalla i brott så kommer vi inte heller lyckas knäcka gängen och stoppa våldet. Det återfallsförebyggande arbetet måste prioriteras högt.
Barn som har en anhörig i fängelse kan behöva särskilt stöd. Frivilligorganisationen Buff gör ett viktigt och bra arbete. Men även Kriminalvården har jobbat aktivt med frågor om bemötande av barn, till exempel när man ska hälsa på en anhörig, och infor
mation på Kriminalvårdens webbplats.
Gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten ska knäckas
Den grova organiserade brottsligheten har varit ett problem i Sverige under många år. Trots SD-regeringens löften om att det snabbt skulle gå att komma tillrätta med våldet fortsätter våldsvågen. Nya gränser passeras återkommande.
Den grova organiserade brottsligheten ägnar sig åt allt ifrån rån, människohandel, narkotikaförsäljning och utpressning till smuggling, arbetslivskriminalitet och välfärds
brottslighet. Den bygger ofta på ett starkt våldskapital men vi ser också att organiserad brottslighet infiltrerar och påverkar vårt samhälle mer subtilt. Det sker till exempel genom att utnyttja våra välfärdssystem på olika sätt, men också genom försök att påverka myndighetspersoner för egen vinning.
I regeringsställning lade Socialdemokraterna om svensk kriminalpolitik och på
började ett paradigmskifte med åtgärder på både kort och lång sikt. Vi genomförde ett 80-tal straffskärpningar, framför allt när det gäller grova våldsbrott och brott som begås av gängkriminella. Dessutom kriminaliserade vi ett 30-tal gärningar som dessförinnan varit straffria. Den historiska utbyggnaden av polisen, ökade resurser till övriga rätts
väsendet och nya och skarpare verktyg är viktiga åtgärder för att knäcka gängen. Social
demokraterna tillsatte också ett flertal utredningar som SD-regeringen har kunnat ta vidare för beslut i riksdagen.
Att vända dagens utveckling kräver både beslutsamhet och uthållighet. Steg för steg ska den kriminalitet som hotar vår samhällsgemenskap tryckas tillbaka. För att lyckas krävs att de åtgärder som sätts in är såväl rättssäkra som effektiva.
Den grova gängkriminaliteten gör Sverige farligare och den organiserade brottslig
heten flyttar fram positionerna och nästlar sig in i vår välfärd och breddar sin verksam
het. Vi riskerar att se alltmer av en maffialiknande brottslighet som äter sig in i flera delar av samhället. Om vi inte pressar tillbaka detta kommer hela vår samhällsgemen
skap att hotas. Vi behöver tänka nytt och agera innan det är försent. Vi vill därför införa en svensk Rico-lagstiftning för att bekämpa den organiserade brottsligheten, beslagta deras tillgångar och gripa och lagföra ledarna. Ett samlat och nytt angreppssätt där befintliga lagar används, men kanske på helt nya sätt och där lagstiftning justeras och nya grepp införs. Vi ska dra lärdomar av USA:s, och även Italiens, kamp mot den organiserade brottsligheten och skapa en svensk modell utifrån svenska förhållanden. Där det tas ett samlat grepp för att bekämpa organiserad brottslighet som bedrägerier, arbetslivskriminalitet, välfärdsbrottslighet, narkotikahandel och utpressning. I vårt budgetförslag avsätter vi 5
miljoner kronor för att utreda en sådan lagstiftning.
Stoppa nyrekryteringen
För varje gängledare som sätts i fängelse finns unga personer som är beredda att ta hans plats. Samhället kan inte se på när barn och unga lockas in i grov organiserad brottslig
het och utnyttjas för att begå grova brott. Avgörande för att bryta nyrekryteringen är det viktiga brottsförebyggande arbete som personal inom skola, socialtjänst och civil
samhälle utför varje dag. Alla barn ska ha goda förebilder – inte omges av kriminella. Varenda ung person på glid ska punktmarkeras, om nödvändigt med fotboja, för att inte dras in i kriminalitet. Därför avsätter vi 1,5 miljarder kronor för sådana insatser. För varje krona vi satsar på polisen kommer vi att satsa minst lika mycket på att bryta nyrekryteringen. Det är en tydlig markering av hur viktigt det arbetet är. Gängkrimina
liteten är internationell och EU-kommissionen bör ta fram en handlingsplan för att stärka arbetet med att stoppa nyrekryteringen till gängen.
Idag utnyttjas barn hänsynslöst av kriminella gäng, där narkotikaförsäljningen ofta är en inkörsport. På senare tid har det också kommit fram uppgifter om att utländska gäng utnyttjar svenska barn för att utföra grova våldsdåd. Det här är en samhällsutveckling som måste stoppas. Efter ett socialdemokratiskt initiativ är det nu straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet. Vi vill också att den som köper narkotika av barn ska riskera fängelsestraff. På så sätt blir det svårare för gängen att använda sig av barn för narkotikaförsäljning. Socialtjänsten måste ha både resurser och verktyg för att kunna ingripa tidigt. Man måste också ha kompetens för att skapa förtroende att sam
verka med hela familjen runt den kriminella för att i ett tidigt skede kunna bryta ett destruktivt beteende. Socialtjänsten måste också ha verktyg för att ingripa även när föräldrarna motsätter sig insatser. Samhällets reaktion på att barn och unga involveras i brottslighet behöver bli tydligare och kraftigare. Utredningen om ungdomskriminalitets
nämnder har föreslagit en ordning för brottsförebyggande insatser för barn och ung
domar som riskerar att dras in i allvarlig brottslighet. Utredningens förslag innebär att staten får ansvar för att gripa in, besluta om och följa upp brottsförebyggande åtgärder för den här målgruppen. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om ungdomskriminalitetsnämnder.
Sociala medier används för att rekrytera barn. Det är oacceptabelt och här krävs att sociala medier-företagen tar sitt ansvar. Vi vill bland annat införa en fungerande åldersgräns på sociala medier och att EU växlar upp arbetet mot algoritmerna för att stoppa desinformation, extremism, gängvåld och hat på sociala medier. Det måste kosta för techjättar som inte sätter stopp för den här typen av innehåll. Det borde leda till stora, kännbara böter för de sociala medier-företag som låter gängen använda deras plattformar för att dra in barn och unga i grov gängkriminalitet.
Många av de barn och ungdomar som finns i eller i närheten av gängen har själva blivit utsatta för våld. Våldsförebyggande program i skolan är ett viktigt verktyg för att stoppa nyrekryteringen.
Den som vill hoppa av gängen måste snabbt få stöd och hjälp att göra det. Vi vill även att dagens avhopparverksamhet anpassas efter en situation där det är barn som begår våldsdåden. Ofta krävs mycket omfattande insatser och därför måste samverkan mellan alla inblandade aktörer fungera. Den evidensbaserade metoden Sluta skjut har visat sig vara en framgångsrik metod som bör användas i större utsträckning än idag.
Flickor och unga kvinnor är en grupp som alltför sällan uppmärksammas i samband med gängkriminaliteten. Vittnesmålen om tjejerna i gängen handlar både om kvinnor som glorifierar kriminaliteten och om kvinnor som utnyttjas som rena handelsvaror där en våldtäkt kan betala en skuld. Kvinnor går under polisens radar och gömmer och transporterar vapen och narkotika, ibland frivilligt men ofta under hot. Tjejernas situa
tion måste få mycket mer uppmärksamhet, inte minst för att de ska få stöd och hjälp att lämna gängen och destruktiva relationer. Även tjejer och unga kvinnor måste få till
räckliga insatser för att inte dras in i gängen.
De unga som vårdas på HVB-hem ska få stöd och hjälp att lämna kriminaliteten. Men idag är det i själva verket tvärtom då vård på hemmen riskerar att leda till ökad kriminalitet. Unga rekryteras till kriminella gäng och att utföra grova brott på själva hemmen. Det rapporteras att vapen och knark förekommer utan att personalen ser eller gör något åt det. Samhället behöver kliva fram och ta kontroll över hur vi hanterar unga kriminella. Droger och vapen måste bort från hemmen. Kvaliteten behöver stärkas. Personalens befogenheter behöver öka. Socialdemokraterna föreslår därför att det offentliga ska ta över all HVB-hemsvård av unga kriminella som idag sker i privat regi och att personalen ska få ökade befogenheter. De utökade befogenheterna handlar exempelvis om möjlighet för personalen att genomsöka rum, samt restriktioner av elektronisk kommunikation och vistelse utanför hemmen.
På en marknad där åtta av tio hem är privata finns för många oseriösa aktörer som inte agerar utifrån samhällets bästa. Det finns exempel på hur gängkriminella startar och driver privata HVB-hem. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har konstaterat stora brister hos många hem och att utvecklingen går i fel riktning då oseriösa aktörer vinner mark. Staten har svårt att hålla jämna steg med en marknad som alltid hittar nya vägar, antingen för att spara pengar på kvaliteten eller i de värsta fallen använda verksamheten för att sko sig på ett olagligt vis.
Ytterligare åtgärder för att stoppa nyrekryteringen finns i motioner i bland annat socialutskottet, utbildningsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och kulturutskottet.
Fler och skarpare verktyg i brottsbekämpningen
Polisen måste ha rätt och effektiva verktyg för att bekämpa gängkriminaliteten, och under de gångna åren har allt fler och skarpare verktyg införts. Genom till exempel möjligheter till hemlig avlyssning, kameraövervakning och tillgång till de kriminella gängens krypterade information som Encrochat har polisen bättre kunnat ta sig in i och bekämpa de kriminella miljöerna och klara upp ett stort antal brott. Att polisen och hela rättsväsendet ligger i framkant med sina verktyg är helt centralt för att få stopp på gängens skjutningar, rån och andra grova brott, och för att slå ut öppna drogscener i samhället.
Under förhållandevis kort tid har omfattande utökningar genomförts vad gäller polisens möjlighet att använda olika former av tvångsmedel. Det handlar bland annat om att i betydligt större omfattning än idag kunna använda tvångsmedel preventivt, alltså utan att det finns någon konkret brottsmisstanke. Syftet är att upptäcka och för
hindra allvarlig brottslighet. Hemliga tvångsmedel ska också i större utsträckning än idag få användas vid fler och mindre allvarliga brott. Dessutom ska den överskotts
information som framkommer i samband med till exempel avlyssning, också få användas. Det här är verktyg som är efterfrågade av polisen och som kommer att göra stor skillnad för möjligheten att förebygga och klara upp brott. Samtidigt innebär den omfattande utvidgningen stora integritetsinskränkningar. Därför bör den här typen av lagstiftning vara tidsbegränsad, och dessutom behöver den kontinuerligt utvärderas för att se om lagstiftningens syfte verkligen uppnås, och proportionerlig i förhållande till integritetsinskränkningen. Med tanke på de omfattande förändringar som har gjorts under förhållandevis kort tid behövs också en sammanhållen utvärdering av samtliga hemliga tvångsmedel.
Kroppsvisitation är ett annat viktigt verktyg. Det är helt avgörande för att plocka bort farliga individer från gatan, ta fler vapen och komma åt sprängmedel innan brott begås. Som bland annat Justitieombudsmannen visat uppfattas dagens lagstiftning som svår att tillämpa. Situationen blev inte enklare när regeringen, trots skarp kritik, valde att införa särskilda regler som periodvis ska gälla i vissa geografiskt avgränsade områden. Istället vill vi utvidga visitationsmöjligheten i förebyggande syfte genom att förtydliga polis
lagen så att det klart framgår att en person som rör sig i eller som genom attribut eller misstanke om delaktighet i gängkopplad brottslighet får visiteras. Detta alldeles oavsett i vilket geografiskt område personen befinner sig. Parallellt med att vi utvidgar möjlig
heten att visitera måste vi också stärka rättssäkerheten för de som visiteras. Det är viktigt för att våra medborgare ska känna förtroende för såväl polisen som rättsstaten. Därför vill vi också utreda ett ”kvittosystem” som innebär att man efter att man blivit visiterad får ett ”kvitto” där det framgår vilket lagstöd polisen använt sig av när man beslutat om visitationen.
Sekretesshindren i brottsbekämpningen ska tas bort. För att öka möjligheterna att bekämpa brott krävs utökade möjligheter till informationsdelning mellan polisen, andra myndigheter och kommuner. Samtidigt måste hänsyn tas till den personliga integriteten.
De tekniska framsteg som gjorts under senare år, och som har ökat möjligheten att klara upp brott även efter lång tid, gör att preskriptionstiderna för brott behöver ändras. För
slag finns i den utredning som Socialdemokraterna tillsatte i regeringsställning. Trots att utredningen varit klar länge, och trots uttalanden från justitieministern om att snabba på, har några förslag inte lagts fram.
Straffet för den som döms för flera brott ska skärpas. Nya regler måste ta hänsyn till brottsoffrets behov av att få brott utredda och gärningsmannen lagförd, samtidigt som straff som utdöms måste stå i proportion till brottets allvar, särskilt i jämförelse med andra brott. Den som återfaller i brott ska få ett högre straff än idag. Den som dömts för allvarlig och upprepad brottslighet ska i vissa fall avtjäna hela sitt straff på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som idag.
Polisen måste kunna använda kamerabevakning och ansiktsigenkänning på ett till
räckligt effektivt sätt. Polisen bör också få större tillgång till trafikkameror, kameror som används för trängselskatt och liknande, även i realtid. För att öka både känslan av trygghet och möjligheten att klara upp brott ska kommunerna kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd. Utredningar på det här området har presenterat sina förslag och vi förutsätter att regeringen utan dröjsmål lägger förslag som ytterligare förbättrar situa
tionen.
Den verksamhet som bedrivs av Nationellt forensiskt centrum är ofta helt avgörande för polisens möjlighet att klara upp brott. NFC måste ha tillräckligt med resurser, och en långsiktig finansiering.
Kriminalitet ska aldrig löna sig
Den grova organiserade brottsligheten omsätter stora summor varje år, beräkningar visar att det kan röra sig om 100 till 150 miljarder kronor. Pengar ger både status och inkomster som kan användas till att begå nya brott. Det handlar om narkotikaförsälj
ning, rån, bedrägerier, handel med kryptovaluta och stölder.
Ytterligare ett sätt för kriminella att tillskansa sig pengar är att mjölka våra välfärds
system. Det är pengar som borde ha gått till sjuka eller arbetslösa människor, som är i stort behov av dem. Men det räcker inte med det, kriminella driver också vårdcentraler och HVB-hem. Det handlar om skattebetalarnas surt förvärvade pengar, som så väl behövs inom skolan, sjukvården och omsorgen. Vi vill göra en översyn av lagen om valfrihetssystem (LOV), införa tillståndsplikt för fler branscher och införa ett system med svartlistning av oseriösa företag.
Arbetslivs- och näringslivskriminalitet, där företag används som brottsverktyg, och utsatta människor utnyttjas under slavlika förhållanden, är ett annat sätt för kriminella att tillskansa sig pengar. Den här kriminaliteten drar inte bara undan skattepengar som skulle kunna användas till något bättre. I en rapport från Stockholms Handelskammare pekar man på att den organiserade brottsligheten inte bara är ett problem för rätts
väsendet utan också för hela samhället, inklusive näringslivet. Den ökade förekomsten av organiserad brottslighet i företagsvärlden leder till ökade kostnader, både direkt och indirekt, för företagen och har en negativ inverkan på den allmänna ekonomiska stabiliteten. Detta sträcker sig från snedvriden konkurrens till underminerat förtroende för finansiella system och strukturer. Enligt samma undersökning säger 55 procent av de tillfrågade företagsledarna från Stockholm och Uppsala att de är oroliga över företags
kapningar. Fyra av tio företag uppger att de utsatts för brott de senaste fem åren. Av rapporten framgår också att var tredje person inom den organiserade brottsligheten har haft en företagskoppling. Så här kan vi inte ha det. Vi vill bland annat ge Bolagsverket en brottsförebyggande roll och ett tillsynsansvar för att stärka verkets arbete mot ekono
misk brottslighet, återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag, se till att fler brott ska kunna leda till näringsförbud och ge Bolagsverket möjlighet att kräva personlig instäl
lelse så att inte gängkriminella kan använda sig av stulna eller falska identiteter. Social
demokraternas politik mot arbetslivs- och näringslivskriminalitet utvecklas närmare i motioner i bland annat arbetsmarknadsutskottet, näringsutskottet och civilutskottet.
Det ska inte löna sig att begå brott. Därför ska man inte få behålla vinster man gjort genom att begå brott. Det framgångsrika myndighetsgemensamma arbetet mot organi
serad brottslighet måste fortsätta. När ett stort antal myndigheter, inklusive kommuner och regioner, går samman och gör tillslag, var och en med sin kompetens, beslagtas stora tillgångar. På Socialdemokraternas initiativ har reglerna ändrats så att kriminellas statusprylar och annan egendom kan beslagtas även om den inte kan kopplas till ett specifikt brott.
För att kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten måste vi hjälpas åt. Även den som köper tjänster som uppenbart inte är vita, eller som använder narkotika i festsammanhang, bidrar till att göda gängkriminaliteten.
Tillgången till vapen och sprängmedel ska strypas
De senaste årens skjutningar påverkar oss alla. Varje människa som mister sitt liv är en tragedi. Föräldrar, syskon och vänner drabbas hårt. Rädslan i samhället ökar. För att få stopp på skjutningarna och sprängningarna måste de kriminella gängens tillgång till vapen och sprängmedel strypas. En stor tillgång på skjutvapen innebär i sig självt en stegring av det dödliga våldet mellan gängkriminella. Det ökar även gängens vålds
kapital i förhållande till samhället i stort. Det är därför av yttersta vikt att mer resurser läggs på att lagföra de som förser gängmedlemmar med skjutvapen, och strypa till
förseln. Risken med vådaskjutningar kan även minskas med färre skjutvapen på gatorna. Det är av stor vikt att befintliga skjutvapen som cirkulerar i dessa kretsar kan omhänder
tas och lämnas in genom till exempel en vapenamnesti. Det borde också införas ett system med tipspengar för den som tipsar om var det finns vapen.
Smugglingen av vapen måste stoppas. Här har tullen en central roll. Kontrollerna vid EU:s yttre gräns bör skärpas genom att inrätta ett europeiskt expertcenter mot narkotika- och vapensmuggling. Möjligheterna att få ytterligare stordriftsfördelar genom sam
ordnade upphandlingar mellan olika EU-länders tullmyndigheter ska utredas. Det handlar till exempel om röntgenapparater och vapen- och sprängämneshundar för att stoppa införsel av vapen och narkotika. Det rättsliga samarbetet och polissamarbetet i EU fungerar väl men behöver ytterligare utvecklas och förstärkas. Artificiell intelligens och maskininlärning möjliggör nya brottsupplägg men ger också nya möjligheter för tullen och polisen. Det kan till exempel handla om att analysera stora mängder data för att identifiera mönster som kan tyda på smuggling. Det bästa är förstås om vapnen kan stoppas redan innan de kommer till Sveriges gräns. Därför vill vi stärka samarbetet med ursprungs- och transitländer, både det bilaterala samarbetet och det arbete som sker via EU. Socialdemokraternas politik för att stoppa vapen och narkotika vid gränsen finns närmare beskriven i motioner i skatteutskottet.
Varje nytt sprängdåd skapar stort lidande och ökad oro. Hela hus och kvarter drabbas och sätter skräck i invånarna. Människors hem i hyreshus eller radhuslängor har blivit obeboeliga och alltför ofta upplever de drabbade att de står helt ensamma, utan informa
tion, stöd eller trygghet. Samhället måste stå på de drabbades sida. De som drabbas av gängens sprängdåd måste få akut hjälp. Därför måste en skyddsmekanism införas, som träder in så fort det skett ett våldsdåd i ett bostadsområde. En sådan task force ska ha till uppgift att vara en sammanhållande länk för de som drabbas och säkerställa att till exempel kommunen och brottsofferjouren och berörda försäkringsbolag snabbt kopplas in. Vi satsar 100 miljoner på ett sådant arbete. Det finns en befogad kritik mot för
säkringsbolagen vad gäller såväl handläggningstider som ersättningsnivåer.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Varje dag utsätts flickor och kvinnor för trakasserier, våld och sexualbrott. Inte sällan av en man de har eller har haft en relation med. Var 20:e minut anmäls en kvinnomiss
handel, dygnet runt. För mer än en kvinna i månaden slutar ett förhållande med en man med mord, ofta i samband med att hon vill lämna gärningsmannen. Våldet orsakar stort lidande, det kränker och begränsar våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter och ger livslånga konsekvenser.
Mäns våld mot kvinnor drabbar barn som tvingas bevittna våld och övergrepp. Att barn faller offer för våld i hemmet kan också leda till att de i vuxen ålder utsätter andra eller själv blir utsatta. Förövarna finns i alla samhällsgrupper, med alla bakgrunder. Varje form av våld eller hot om våld mot kvinnor begränsar även tryggheten och friheten för de kvinnor som inte utsätts direkt.
Så länge en enda kvinna skadas av sin partner eller före detta partner har vi inte gjort tillräckligt. För Socialdemokraterna har arbetet för att få slut på mäns våld mot kvinnor sedan länge varit en högt prioriterad fråga. Vi kommer att fortsätta vända på varje sten för att få slut på mäns våld mot kvinnor.
Nollvision för mäns våld mot kvinnor
Under många år har Socialdemokraterna steg för steg sett till att vi fått fler poliser, med bättre verktyg och strängare straff på kvinnofridsområdet. Samtyckeslagen, som gör det än tydligare att sex som inte är frivilligt är förbjudet, utgör en av milstolparna och ett paradigmskifte i synen på våldtäkt. Det nya brottet oaktsam våldtäkt har inneburit att fler kunnat fällas för sex som inte är frivilligt. I regeringsställning skärpte vi straffen för flera sexualbrott, liksom för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Det är numer straffbart att utsätta ett barn för att se och höra våldsbrott i en nära relation. Reglerna har ändrats så att polisen kan komma åt viktiga bevis i form av till exempel sms mellan makar. Tjej- och kvinnojourerna fick ökat stöd, liksom Nationellt centrum för kvinnofrid, som driver den nationella stödlinjen Kvinnofrids
linjen. Men det räcker inte. Socialdemokraterna vill att det ska finnas en nollvision för mäns våld mot kvinnor.
Skärpta straff
Rättssamhället ska reagera kraftfullt mot brottslighet och den som begår ett brott ska räkna med kännbara straff. I regeringsställning tillsatte Socialdemokraterna en utredning som sett över om bland annat straffen för grov kvinnofridskränkning behöver förändras. Utredningen är klar och vi förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om förbättringar. För att skydda kvinnor från andra typer av kränkningar än de som är fysiska, och från kontrollerande beteende, vill vi kriminalisera psykiskt våld. Brottet tar sikte på den som upprepat utsätter en annan person för nedvärderande, för
olämpande eller på annat sätt kränkande gärningar genom att begränsa den personliga handlingsfriheten. Den utredning vi tillsatte i regeringsställning har legat klar i mer än två år. Trots löften från justitieministern har några förslag inte kommit till riksdagen. Regeringen bör snarast lägga fram en proposition om denna angelägna lagstiftning. Vi anser också att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrotts
motiv mot kvinnor.
Restriktionerna för män som dömts måste bli tydligare även efter avtjänat straff. Reglerna för villkorlig frigivning bör ändras. Prövotiden, oftast den tid som återstår av straffet, bör förlängas så att till exempel vistelseförbud förenat med fotboja kan före
komma under längre tid. Den som dömts för allvarlig och upprepad brottslighet ska i vissa fall avtjäna hela sitt straff på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som idag.
Kontaktförbud, alltså förbud mot att till exempel skicka sms, närma sig kvinnan fysiskt eller befinna sig i närheten av kvinnans bostad eller arbetsplats, har stor bety
delse för utsatta kvinnor. I regeringsställning tillsatte vi en utredning som ska utvärdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud, ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och utreda om möjligheterna att meddela kontaktförbud bör utvidgas, bland annat när det gäller det geografiska området. Utredningen har redovisat sina förslag och vi förutsätter att regeringen utan fördröjning återkommer till riksdagen med förslag som förbättrar kontaktförbuden.
Satsningar på polis och rättsväsende
Satsningarna på polisen och övriga rättsväsendet måste fortsätta. Polisen måste hand
lägga mäns våld mot kvinnor på samma sätt som andra grova brott. Särskilt fokus ska sättas på gärningsmannen, även om brottsoffret självklart även fortsättningsvis ska få det stöd som behövs. Vi ser med oro på att polisens arbete mot synnerligen hänsynslösa gärningsmän som utövar våld i nära relationer eller genom människohandel har ned
prioriterats. De fredade specialistgrupperna i polisregionerna har, med något enstaka undantag, försvunnit under de senaste åren. Att lägga in denna verksamhet i ”linjen” eller under kortare eller längre tid prioritera andra viktiga insatser innebär ofta att kompetens och arbetssätt försvinner – förmågor som är svåra att bygga upp igen. Även de nödvändiga samverkansprocesserna omöjliggörs när inte en kontinuerlig motpart finns. Det är de människor som blir utsatta för grovt våld i nära relation eller hänsynslös människohandel som får betala priset.
Lex Lotta och kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
Många kvinnor som söker hjälp vittnar om att samhället i alltför stor utsträckning arbetar i stuprör, vilket gör att kvinnorna hamnar mellan stolarna. Samarbetet behöver bli betydligt bättre. Kunskapen måste öka så att fler myndigheter, vårdgivare och arbetsgivare vågar fråga om våld, och vet vilka tecken man ska vara uppmärksam på. Vi vill därför införa ”lex Lotta”. När en kvinna har blivit mördad av en man, trots att hon i kontakt med myndigheter uttryckt ett behov av hjälp pga. en psykiskt eller fysiskt våldsam relation, ska den berörda myndigheten lex Lotta-anmäla sig själv. Syftet med anmälan är att uppmärksamma myndighetens brister i bemötande och stöd till vålds
utsatta kvinnor. Vi måste skyndsamt öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor i hela samhället och åtgärda de brister som gör att kvinnor faller mellan stolarna.
För att intensifiera arbetet anser Socialdemokraterna även att regeringen bör tillsätta en kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Tillsammans med relevanta myndigheter och kvinnojourer bör man systematiskt gå igenom vilka åtgärder som skulle kunnat förhindra mord och misshandel.
Nationellt våldsförebyggande program – för att förhindra våldet
Socialdemokraterna har presenterat ett nationellt våldsförebyggande program som samlar en rad olika insatser inom olika delar av samhället för att hindra att våldet uppstår från första början. Det handlar om tidiga insatser mot våld som riktar sig till barn och unga, till dem som har förhöjd risk att utöva våld och åtgärder mot dem som utsatt en närstående för våld. De förebyggande åtgärderna måste fortsätta.
Många av de män som dödar sin partner har tidigare varit i kontakt med psykiatrin. Ett program för att män ska sluta slå, med metoden Sluta skjut som förebild, bör tas fram och implementeras i hela landet.
Bättre stöd till våldsutsatta kvinnor
Kvinnor som utsätts för våld ska få den hjälp de behöver. Det finns en betydande risk att alltför mycket ansvar läggs på den våldsutsatta kvinnan. Hon ska våga lämna, hon ska samla bevis och anmäla, hon ska skydda sina barn och hon ska leva gömd. Samarbetet mellan inblandade myndigheter måste bli mycket bättre. Den sociala och fysiska trygg
heten för de som anmäler brotten måste stärkas – samhället ska finnas med hela vägen.
För många kvinnor fortsätter våldet även efter en separation. Det kan handla om återkommande vårdnadstvister, försök att fördröja bodelningen eller att gärningsmannen lämnat kvinnan med stora skulder. Detta så kallade eftervåld, alltså det våld som fort
sätter även sedan relationen tagit slut, måste uppmärksammas och lagföras.
Bättre stöd till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter
Tusentals kvinnor lever med skyddade personuppgifter i Sverige till följd av hot, misshandel och trakasserier från sina tidigare män. Många av dem har barn. Samhällets stöd till de här familjerna brister, det kan många kvinnor vittna om. Det handlar om allt från att socialtjänsten bokar in möten på ett sätt som gör att kvinnans adress röjs, till att inte kunna besöka läkare eller skaffa ett telefonabonnemang för att de inte kan lämna ut sitt personnummer. Alla inblandade aktörer måste samverka på ett sådant sätt att de utsatta kvinnorna får det skydd som krävs.
Ett tryggt skyddat boende
Att tvingas fly från sitt eget hem kan sätta djupa spår, inte minst hos barnen. Den trygghet som hemmet utgör rycks undan. De kvinnor och barn som tvingas söka skydd från en våldsam partner och pappa har rätt till ett tryggt boende, med en verksamhet av hög kvalitet, där man tas emot av människor som förstår vad man är utsatt för. Skyddat boende måste finnas i tillräckligt hög omfattning, innehåll och kvalitet behöver garan
teras och finansieringen måste vara stabil och långsiktig. Barnrättsperspektivet måste stärkas.
Riksdagen har nyligen fattat beslut om skärpta regler för skyddade boenden, som innebär en viktig och nödvändig modernisering, särskilt i synen på barn och barns rättigheter. Det ställs också högre krav på de aktörer som bedriver skyddade boenden, bland annat vad gäller tillstånd. Samtidigt finns det en oro för att förändringarna på sikt kan innebära risker för kvinnojourernas unika verksamhet. De senaste decenniernas utveckling, där allt strängare krav har ställts på kommunerna vad gäller konkurrens
utsättning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), har lett till en förskjutning mot principen om ”lägsta pris” där de vinstdrivande företagen gynnats. Det har i vissa fall lett till att kommuner, trots motsatta politiska ambitioner, tvingats anlita vinstdrivande framför ideellt drivna skyddade boenden.
Kvinnojourerna och det civila samhället har under flera decennier gjort ovärderliga insatser för att skydda kvinnor och barn från våldsamma män. Deras unika kunskap och erfarenheter måste värnas samtidigt som vi vidtar åtgärder för att stänga ute oseriösa aktörer. Vinstsyftet lämpar sig inte när det handlar om skyddade boenden och Social
demokraterna anser att all upphandlad drift av skyddade boenden ska reserveras för idéburna organisationer. Då skulle kvinnojourernas och civilsamhällets verksamhet värnas och skyddet för de kvinnor som placeras säkerställas.
Barnahus i hela landet
Barn som har utsatts för övergrepp och kränkningar måste tas om hand på bästa sätt och bli lyssnade på. I flera kommuner finns särskilda barnahus som samlar den kompetens som kan behövas på ett och samma ställe och underlättar barns möte med rättsväsendet. Barn ska inte behöva slussas runt och tvingas berätta vad som hänt om och om igen. Tillgång till barnahus bör finnas i hela landet.
Barns rätt till skydd från umgänge med en våldsam förälder
Barn behöver ett bättre skydd från umgänge med en våldsam förälder. När frågor om vårdnad och umgänge avgörs måste utgångspunkten vara vad som är bäst för barnet. En förälder som mördar den andre föräldern ska som huvudregel förlora vårdnaden om barnen.
Våldsutsatta kvinnors rätt till bostad
Kvinnor som blir utsatta för våld men som inte behöver ett skyddat boende, ska inte riskera att behöva lämna sitt boende. Den som blivit utsatt för våld i sitt eget hem ska ha rätt att bo kvar i bostaden. Det är gärningsmannen som måste flytta på sig. Den gemen
samma lägenheten ska kunna överlåtas till brottsoffret.
Socialdemokraterna tillsatte i regeringsställning en utredning för att underlätta för våldsutsatta kvinnor att kunna få bo kvar i sin bostad. Det är positivt att regeringen fortsatt det arbete vi startade och har lagt fram ett förslag om att underlätta för vålds
utsatta kvinnor att kunna få bo kvar i sin hyresrätt. Socialdemokraterna anser dock att denna rätt bör gälla alla våldsutsatta kvinnor oavsett boendeform.
Kommunernas ansvar för att kvinnor och barn som utsätts för våld ska få en trygg bostad behöver förtydligas. Våldsutsatta bör få förtur till allmännyttiga bostäder i alla kommuner.
Våld i ungas parrelationer
Ett område som inte uppmärksammas i tillräckligt hög utsträckning är våld i ungas parrelationer, framförallt killars våld mot tjejer. Ungefär var fjärde ung tjej har utsatts för våld i en parrelation. Det är därför oerhört viktigt att det förebyggande arbetet för
stärks och även riktas till yngre barn. När det våldsförebyggande arbetet bland yngre barn stärks kan även risken för våld i nära i relationer i högre åldrar minska.
Våld mot äldre kvinnor måste uppmärksammas
En annan grupp som uppmärksammas alltför sällan är äldre kvinnor som utsätts för våld. Samtidigt kan äldre kvinnor som utsätts för våld befinna sig i en särskilt sårbar situation. De kan till exempel i större utsträckning än yngre kvinnor ha socialiserats till att se våld från en partner som något man inte bör tala med utomstående om. Bristande kunskap eller stereotypa föreställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld riskerar att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation. Granskningar har återkommande pekat på att det finns en bristande kunskap om våld i nära relationer inom äldreomsorgen och att äldreomsorgen sällan ingår i kommuners interna samverkan kring våld i nära relationer. Yrkesverksamma, inte minst inom hälso- och sjukvården och hemtjänsten, måste regelmässigt uppmärksamma och fråga om våld.
Sätt stopp för hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att främst flickor och kvinnor, men även pojkar, män och hbtqi-personer, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Det heders
relaterade våldet och förtrycket måste upphöra och samhället måste reagera kraftfullt mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck.
Under de två senaste mandatperioderna har ett flertal viktiga steg tagits när det gäller såväl straffskärpningar som förebyggande arbete. Bland annat har hedersmotiv gjorts till en försvårande omständighet när domstolen bestämmer straffet för ett brott och ett nytt brott om hedersförtryck har införts.
Ett sätt att kontrollera flickors sexualitet är oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg. Det får inte förekomma. Därför tillsatte vi i regeringsställning en utred
ning med uppgift att inhämta kunskap om förekomsten av oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg, hymenoperationer och liknande, och att ta ställning till hur skyddet mot denna form av otillbörlig kontroll av flickors och kvinnors sexualitet kan stärkas. Utredningen har presenterat sina förslag och vi förutsätter att regeringen snarast åter
kommer med förslag till nödvändig lagstiftning.
Samma utredning hade till uppgift att analysera och redogöra för vilket straffansvar som i dag finns när det gäller så kallad omvändelseterapi eller omvändelseförsök. Omvändelseterapi ska inte få förekomma och vi förväntar oss även här att regeringen återkommer med nödvändig lagstiftning.
Sexuellt våld och utsatthet i digitala miljöer
Barn tillbringar en allt större del av sin tid på nätet, vilket ökar risken för att utsättas för grooming eller att dras in i sexuell exploatering via sociala medier och andra plattformar på nätet. Likaså innebär den snabbt accelererande AI-utvecklingen nya risker för flickor att utnyttjas för sexuell exploatering och i pornografiska syften. Socialdemokraterna tillsatte flera viktiga utredningar på området för att bland annat öka skyddet för barn som utsätts i pornografi. Detta arbete måste fortsätta. Skyddet för barn på nätet måste förbättras. Sociala medier-företagen bör ta ett mycket större ansvar för sina plattformar och lagstiftningen måste uppdateras i takt med den nya tekniken.
Ingen har rätt att köpa en annan människas kropp
Ingen ska kunna ta sig rätten att köpa en annan människas kropp. Den som är offer för prostitution befinner sig i en mycket utsatt situation. Hon kommer ofta från ett annat land, talar inte språket och känner inte till sina rättigheter. De människor som sysslar med den här formen av människohandel ska självklart straffas och kvinnorna ges det stöd som behövs. Såväl polisen som ideella organisationer har en avgörande roll för att lagföra förövarna och stötta kvinnorna. Den förhållandevis nya lagstiftningen om oakt
sam våldtäkt kan användas i en del fall. Nyligen har böter tagits bort ur straffskalan för köp av sexuell tjänst för att avspegla allvaret i brottet. För att inte svenska sexköpare ska komma undan ansvar vill vi ta bort kravet på dubbel straffbarhet så att även sexköp utomlands blir straffbart. Prostitution och annan typ av människohandel är dessutom en av inkomstkällorna för grov organiserad brottslighet och den som köper sex bidrar därmed till den organiserade brottsligheten.
Det bästa är om inga brott begås – brottsförebyggande verksamhet
Det finns ett stort behov av att utveckla samhällets insatser för att förebygga brott, inte bara i rättsväsendet utan också hos andra berörda aktörer. I regeringsställning tog Socialdemokraterna därför fram det första brottsförebyggande programmet på 20 år. Ett effektivt brottsförebyggande arbete måste ske strukturerat, vara långsiktigt och baseras på kunskap. Samverkan är ett nyckelbegrepp och helt nödvändigt för att brottsföre
byggande arbete ska bli framgångsrikt.
Tidiga insatser mot ungas brottslighet lönar sig på många sätt. Om barn och unga som bryter mot sociala normer och regler får stöd så tidigt som möjligt minskar risken för allvarlig problematik eller kriminell karriär senare i livet. Barns villkor under de första levnadsåren spelar stor roll för hela livet. I de länder där den socioekonomiska ojämlikheten är stor är både tilliten människor emellan och människors tillit till sam
hällets institutioner lägre, samtidigt som kriminaliteten är högre. Därför är kampen mot stora klyftor också brottsförebyggande. Föräldrastöd och förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovård, förskola och skola gör att riskfaktorer kan upptäckas tidigt. Även tillgången till fritidsverksamhet och något meningsfullt att sysselsätta sig med är betydelsefull. Åtgärder som syftar till att upptäcka risker för eller förekomst av till exempel våld eller missbruk utgör också viktiga delar i ett brottsförebyggande arbete. Under uppväxtåren formas de värderingar och beteenden som präglar livet, och under skoltiden förmedlas och förankras respekt för de mänskliga rättigheterna och de grund
läggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Under ungdomsåren är risken att begå och att utsättas för brott som störst. Det är därför nödvändigt att särskilt uppmärksamma skyddsfaktorer runt unga och identifiera riskgrupper och riskbeteenden. Här spelar inte minst socialtjänsten en viktig roll. Barn- och ungdomspsykiatrin likaså, och regionernas delaktighet i brottsförebyggande samverkan behöver stärkas.
I budgetpropositionen skär regeringen ner på de generella statsbidragen till kommu
ner och regioner. Det kommer med stor sannolikhet att påverka det brottsförebyggande arbetet negativt. I den socialdemokratiska budgeten skjuter vi till sex miljarder i generella statsbidrag till kommuner och regioner.
Polismyndigheten, inte minst kommun- och områdespoliserna, ska ha goda förutsätt
ningar att utföra även den brottsförebyggande delen av arbetet. Att bygga relationer med människorna som finns i det område man arbetar i är dessutom viktigt för att kunna klara upp brott. Vårt mål om 50
000 polisanställda kommer att vara ett viktigt bidrag för att polisen ska kunna klara sitt arbete.
För att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet har kommunerna fått ett lagstadgat brottsförebyggande uppdrag. En av de avgörande faktorerna för att det uppdraget ska kunna genomföras på ett bra sätt är att kommunerna får tillräckliga resurser så att de inte tvingas skära ner den brottsförebyggande verksamheten.
Närmare om Socialdemokraternas syn på och förslag om det brottsförebyggande arbetet finns att läsa i motioner på flera andra utskottsområden.
Stoppa bedrägerierna
Förra året anmäldes nästan 250
000 bedrägerier, en ökning med över 20 procent, och det är därmed den brottstyp som ökade mest. För många människor, inte minst äldre, får bedrägerierna stora konsekvenser. Självklart ekonomiska men många beskriver också den otrygghet som följer på att ha blivit utsatt för den här typen av brott. Många känner också skam för att ha blivit lurade, trots att de som begår bedrägerierna är experter på att få människor att tro på dem.
Bedrägeribrott är en av den organiserade brottslighetens största inkomstkällor. Under 2023 ökade brottsvinsterna med drygt 20 procent till 7,5 miljarder kronor. Utifrån undersökningar och bedömningar som bland annat Europol och Svenskt Näringsliv gjort kan mörkertalet för bedrägerier ligga mellan 2
och 2,9 gånger högre än för de brott som faktiskt anmäldes. Det skulle innebära brottsvinster på 15,3 till 21,4 miljarder kronor för 2023.
Nätbedrägerier är ofta svåra att klara upp och därför blir det breda förebyggande arbetet än viktigare. Krav på tvåfaktorsautentisering vid köp på nätet är bara ett exempel på viktiga förebyggande åtgärder. Bankerna har en särskilt viktig roll att fylla och måste bli än bättre på att ta sin del av ansvaret för att stoppa bedrägerierna. Bankföreningen har presenterat ett antal åtgärder, bland annat fördröjda betalningar och beloppsgränser för utbetalningar. Det är bra men det räcker inte. För att ytterligare sätta press på bankerna att bygga säkrare system vill vi bland annat göra bankerna återbetalnings
skyldiga i högre grad än idag när deras kunder blir lurade att föra över pengar till bedra
gare. De informationskampanjer som riktas mot enskilda, för att förstärka skyddet mot att bli utsatt för bedrägeri, behöver fortsätta och intensifieras.
Med den snabba utvecklingen av AI finns stora risker att bedrägerierna kommer att bli än mer hänsynslösa. Arbetet med att bekämpa bedrägerier måste fortsätta med full kraft, både i Sverige och internationellt. De kommande EU-kraven på märkning av AI-genererat innehåll måste implementeras snabbt och därför bör ansvarig myndighet redan nu få i uppdrag att förbereda en punktbevakning av införandet, för att minska risken för förseningar eller slarv från de stora sociala medier-plattformarna.
Bättre skydd för brottsoffer
Det bästa sättet att skydda brottsoffer är att stoppa brotten. Bryt nyrekryteringen till gängen och arbeta förebyggande mot destruktiva maskulinitetsnormer och för ökad jämlikhet och jämställdhet. Så kan vi förebygga såväl gängkriminalitet som mäns våld mot kvinnor.
Vi socialdemokrater vet att samhället är som bäst när vi håller ihop. Alltför ofta känner brottsoffer ensamhet och att samhället inte står tillräckligt på deras sida. Brotts
offrets ställning och rättigheter måste stärkas.
Om vi ska kunna öka tilliten och samanhållningen i Sverige måste samhället finnas där för brottsoffer. I många undersökningar visas hur viktigt det är för brottsoffer att känna att det finns ett starkt system runt den drabbade som säkerställer rätten till stöd och information. Det krävs ett helt nytt angreppssätt. Här och nu måste regeringen agera och styra myndigheterna bättre.
Att utsättas för brott är en kränkning som kan sätta djupa spår. För många är nog det allra viktigaste att brottet klaras upp. Brottsoffer måste kunna känna förtroende för rätts
väsendet, och såväl brottsoffer som vittnen och anhöriga ska känna trygghet under hela rättsprocessen. Då krävs att alla aktörer som möter brottsoffer och vittnen har kunskap om brottsoffrens rättigheter och vilket skydd och stöd samhället kan erbjuda. Polis
myndigheten är ofta den första verksamhet som ett brottsoffer kommer i kontakt med och det är därför extra viktigt att den kontakten fungerar. Kommuner och regioner har ett stort ansvar för att med sina särskilda ansvarsområden och kompetenser se till att den som utsatts för brott får den hjälp och det stöd som behövs.
Det saknas en lag som samlar brottsoffers rättigheter, som rätt till skydd, stöd och information. Det gör det svårt att orientera sig bland lagar, regler och olika aktörer för att kräva sin rätt. Dessutom finns det oacceptabelt stora geografiska ojämlikheter gällande stöd. En ny brottsofferlag skulle kunna samla och förstärka brottsoffers rättigheter. Den behöver också peka ut kunskaper och kompetens kring bemötande av särskilt utsatta brottsoffer. Till exempel när brottsoffret är funktionsnedsatt eller ett barn eller när det rör våld i hederskontext. Brottsoffrets behov måste stå i centrum. Ända
målsenliga regler om ersättning till brottsoffer är också viktigt för att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott.
Hela samhällets samlade resurser måste finnas där för den utsatta. För oss social
demokrater är det en fråga om upprättelse, respekt och rättvisa.
Många brottsoffer kan vittna om vilket viktigt stöd ideella organisationer som Brotts
offerjouren, tjej- och kvinnojourer och vittnesstödet hos domstolarna kan ge. Det finns en särskild kraft i civilsamhället och de behövs för att erbjuda stöd till den enskilda, för att engagera och folkbilda och för att vara en viktig röst i samhällsdebatten. Civilsam
hället är en viktig del av vår grundläggande demokrati – men de behöver långsiktig och trygg finansiering.
Brottsoffermyndigheten ger, förutom stöd till ideella organisationer, även direkt information till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter, bland annat genom en lätt
illgänglig webbaserad brottsofferguide. Även detta arbete måste fortsätta och utvecklas.
Brottsoffrets skydd måste öka. Därför ska kontroll, stöd- och övervakningsåtgärder byggas ut till exempel genom kontakt- eller vistelseförbud för den som avtjänat fullt straff. Sådana åtgärder, tillsammans med Kriminalvårdens behandlingsprogram, kan dessutom bidra till att minska risken för återfall i brott. Reaktionerna vid misskötsamhet under avtjänande av straff bör skärpas.
När barn utsätts för allvarliga brott måste rätt resurser och kompetenser snabbt finnas på plats och stödet måste vara likvärdigt över hela landet. Det gäller inte minst barn
förhörsledare. Enligt lag ska polis och åklagare utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar. Men många barn får vänta betydligt längre än så. En rapport från Rädda Barnen visar att mer än vart tredje barn har fått vänta mer än 90 dagar på beslut om åtal. Det här får allvarliga konsekvenser för barnen. Långa utredningstider har stått i vägen för den hjälp som stödsamtal och traumabehandling från barn- och ungdomspsykiatrin som barnet behöver och har rätt till. Barnen kan tvingas vänta på insatser från socialtjänst vilket i sin tur kan innebära att hemmiljön blir direkt farlig, om den misstänkte för
övaren exempelvis är en förälder barnet bor hos. I de fall där förövaren är en närstående till barnet är risken för ångest särskilt stor. Suicidrisken är förhöjd. Regeringen måste säkerställa att rättsväsendet följer de regler som finns när barn utsätts för allvarliga brott. Regeringen måste också se till att barnen får det stöd de behöver.
Förebygg terrorismen
Terrorism och våldsbejakande extremism fortsätter att vara ett överhängande hot mot vårt land och vårt sätt att leva. Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål. I en tid där Sverige för varje dag blir farligare och fattigare krävs handlingskraft för att öka svensk säkerhet. Det behövs en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism.
Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till en ny nationell strategi mot terrorism. Sedan hösten 2014 överlämnade vi utifrån denna 28 propositioner med lag
förslag specifikt riktade mot terrorism och våldsbejakande extremism. Strategin lade sedan grunden för två blocköverskridande överenskommelser om kampen mot terrorism. Att dessa kom till stånd var ett styrkebesked för vårt land och det möjlig
gjorde en lång rad åtgärder med brett politiskt stöd. Det är välkommet att regeringen har fortsatt det arbetet så att det nu till exempel är straffbart att delta i en terroristorganisa
tion. Det är också välkommet att regeringen arbetar med en uppdaterad strategi. Social
demokraterna kommer självklart att konstruktivt delta i det arbetet, om regeringen är intresserade av ett sådant samarbete.
Ett fundamentalt problem är dock att Sverige idag har ett regeringsunderlag som omöjliggör det helhetsgrepp i kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism som krävs. Att uppmana till bokbål och på andra sätt understödja hatet mot muslimer har fått direkta konsekvenser för vårt lands säkerhet och ökat otryggheten för många svenska medborgare. Nationellt centrum för terrorhotbedömning har konstaterat att våldsbejakande islamism och våldsbevakande högerextremism nu göder varandra och att man ser tecken på en växelverkan mellan gruppernas propaganda. Båda sidor av extremismen tjänar därmed i längden på ökade motsättningar, hat och minskande sam
hällsgemenskap. I detta nya landskap behöver både regering och myndigheter agera kraftfullt. Regeringen har valt att enbart utreda förändringar i ordningslagen för att kunna sätta stopp för koranbränningarna. Det är en alltför smal utredning. Regeringen borde också utreda om lagen om hets mot folkgrupp är ändamålsenligt utformad och om det finns andra regler som skulle kunna utformas på ett annat sätt.
Tydliga straffskärpningar, åtgärder mot extremismen på nätet och fler poliser med de allra bästa verktyg som går att få är avgörande i kampen – men samtidigt krävs mer. Vi måste också klara av att angripa roten till hatet, hotet mot demokratin och den minsk
ande samhällsgemenskapen och tilliten. När den svenska nynazismen växte sig stark på 90-talet, med ökat gatuvåld och mord, bemöttes det just med hela samhällets samlade kraft. Polis och underrättelsetjänst agerade, men dessutom togs ett antal andra initiativ såväl av regeringen som av civilsamhället. Det är dags för en ny sådan nationell samling mot extremismen och för demokratin och tilliten i vårt land.
Säkerhetspolisen måste ha tillräckliga resurser och de allra bästa verktygen för att kunna upptäcka, förhindra och bekämpa terrorismen. Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. CVE arbetar bland annat med att utveckla metodstöd, samarbete med kommunerna, en stödlinje för yrkesverksamma och ett mobilt stödteam. I tider när extremism ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget. Vi avsätter därför ytterligare 40 miljoner kronor för säkerställa att CVE har tillräckliga resurser och kan agera för att hindra till exempel unga på väg in i extremism och som stöd vid till exempel skolattacker.
Expo har kartlagt ungas radikalisering inom gamingvärlden i ett projekt med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). De visar att den gaming
värld där en överväldigande del av Sveriges barn och unga spenderar mycket av sitt sociala liv riskerar att bli en grogrund för våldsbejakande högerextremism. De konsta
terar att ”högerextremister har dokumenterats trakassera andra användare, sprida och normalisera sin ideologi bland barn och unga samt uppvigla till antidemokratisk aktivism, våldsbrott och terrordåd”. I Expos årliga kartläggning av den högerextrema miljön i Sverige pekar man på att extremister är oerhört framgångsrika med påverkans
kampanjer och rekryteringsinsatser online, särskilt i sociala medier. Utöver klassisk organisering och kampanjer i onlinemiljöer har högerextrema runt om i världen och även här i Sverige ökat sin aktivitet i särskilda klubbar där man tränar fysiskt till
sammans, så kallade aktivklubbar. Polisen, socialtjänsten och andra expertmyndigheter måste ges resurser att följa och utveckla sin närvaro och kunskap. Exempel från EU och polisen i Nederländerna visar att polisiär närvaro i gamingmiljöer och online är av
görande. Utöver rena hatbrott, ökad terrorrisk eller radikalisering ligger Sverige efter när det gäller att lösa brott i spelmiljöer. En granskning i SVT 2023 visar att det endast finns 27 fällande domar de senaste sex åren och detta trots att vi vet att många spelar spel och utsätts för brott samt att branschen omsätter tiotals miljarder varje år. Samman
taget måste polisen ges resurser för att utveckla det digitala arbetet och särskilt för att bekämpa brott som begås mot barn och unga och med extrema förtecken.
Hat och hot – ett hot mot vår demokrati
Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker, fackligt förtroendevalda och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav i en undersökning från 2019 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Vi ser nu journalister som lämnar yrket på grund av hatet och hoten. Liknande tendenser kan ses hos politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Även utländska stater och ett riksdagsparti verkar driva den här typen av trollfabriker. Unga flickor utsätts för kränk
ningar när bilder och filmer sprids på nätet, både för att människor ska tjäna pengar och som ren mobbning. Det här måste få ett slut. Det är ett hot mot vår demokrati när män
niskor tystnar och inte vågar eller orkar uttrycka sin åsikt. Socialdemokraterna anser att en ny strategi mot hot och hat behöver tas fram. Men det är också uppenbart att även om lagstiftningen har skärpts, räcker den inte till. Vi vill därför se över hela den lagstiftning som berör hat och hot, särskilt på nätet.
De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt tjänar företagen bakom plattformarna stora pengar på det hat och hot som riskerar att bryta sönder våra demokratiska normer. Vi måste ställa krav på, och kunna bötfälla, företagen så att deras plattformar inte blir frizoner för hat, hot och påverkansoperationer.
Stölder, inbrott, skadegörelse och annan vardagsbrottslighet
Även om den allvarliga gängkriminaliteten ofta står i fokus i den offentliga debatten utgör det man brukar kalla vardagsbrottslighet över 80 procent av de anmälda brotten. Det handlar till exempel om stöld, skadegörelse, bedrägeri och misshandel. Mängdbrott kan tillfoga dem som utsätts allvarlig skada. Att komma hem och upptäcka att någon varit inne i bostaden innebär en kränkning av den personliga integriteten och att inte kunna känna sig trygg i sitt eget hem riskerar att påverka livet på flera olika sätt. Mängdbrottsligheten leder också till ekonomiska förluster för alla företag som drabbas. Dessutom kan mängdbrott ha starka samband med grov organiserad brottslighet. Det är viktigt att polisen bekämpar mängdbrottsligheten på ett effektivt sätt.
Riksrevisionen har i en rapport visat att uppklaringen av mängdbrotten har blivit sämre, trots stora anslagsökningar, fler poliser och omorganisering av mängdbrotts
verksamheten. Sammanfattningsvis menar Riksrevisionen att arbetet inte sker på ett effektivt sätt. Det beror enlig rapporten bland annat på att lokalpolisområdena inte är tillräckligt bemannade och att nödvändig kompetensutveckling inte genomförs. Riks
revisionen kommer med ett antal rekommendationer och regeringen bör snarast se till att arbetet med mängdbrottsligheten förbättras. Den butiksägare som gång på gång får uppleva att människor genomför stölder i butiken måste kunna lita på att rättsväsendet gör sitt yttersta för att klara upp brotten.
Grannsamverkan och andra trygghetsskapande åtgärder kan ha stor betydelse för att sätta stopp för denna typ av brottslighet. En gemensam europeisk standard för stöld
skyddsmärkning bör införas.
Under vår tid i regeringsställning tillsatte vi en utredning om den så kallade mängd
rabatten, förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning. Utredningen har legat klar i Regeringskansliet sedan januari 2023. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till ändrade regler.
Teresa Carvalho (S)
Annika Strandhäll (S)
Petter Löberg (S)
Anna Wallentheim (S)
Mattias Vepsä (S)
Sanna Backeskog (S)
Lars Isacsson (S)