Jämför sakliga förslag
A · Ett fritt och tillgängligt kulturarv
2022/23 · HA022282 · Amanda Lind (MP); Annika Hirvonen (MP); Camilla Hansén (MP); Jan Riise (MP)
Original hos RiksdagenB · Kulturpolitiska frågor
2023/24 · HB021885 · Amanda Lind (MP); Jacob Risberg (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.008 · ämneslikhet 0.748. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 7 yrkanden i A · 20 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A4 och B14 · textlikhet 0.637A: Avslag · B: Avslag
A4
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med ett större projekt kring digitalisering av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
B14
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitalisering av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
6 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp museilagen och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta reformen om fri entré till statliga museer och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en upprustning av det fysiska kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komma vidare med Arkivutredningen och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna Sveriges länsmuseer och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta ideella kulturarvsverksamheter och tillkännager detta för regeringen.
19 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en konsekvensanalys av de aviserade nedskärningarna av folkbildningsanslaget skyndsamt bör presenteras för riksdagen och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa förslaget om ändring i 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma till riksdagen med ett samlat förslag för styrning och uppföljning av folkbildningen när utredningen ”Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden” överlämnats till regeringen och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria konsten och principen om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för breddad finansiering till kulturen, exempelvis stärkt avdragsrätt och bättre möjlighet till sponsring av kultur, och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra den automatiska PLO-uppräkningen av det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter (1:6 utg.omr. 17) samt av 2:1 (utg.omr. 17) Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka villkoren för civilsamhället och den ideellt organiserade kulturen och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återhämtning efter pandemin och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om centralmuseernas och nationalscenernas situation och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur hyressituationen och villkoren för kulturfastigheter och lokaler för kulturverksamheter generellt kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Operans renovering och utbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beredskapsfrågor för skydd av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödet till litteratur- och kulturtidskrifter och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra Stärkta bibliotek och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bred översyn av den svenska litteraturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av fristadssystemet och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de utsända kulturråden och det internationella kulturutbytet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 906 ord · B 2212 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2282
av Amanda Lind m.fl. (MP)
Ett fritt och tillgängligt kulturarv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp museilagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta reformen om fri entré till statliga museer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en upprustning av det fysiska kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med ett större projekt kring digitalisering av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komma vidare med Arkivutredningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna Sveriges länsmuseer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta ideella kulturarvsverksamheter och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Kulturarvet är en allmän resurs som har möjlighet att vara en angelägenhet för alla människor. Begreppet kan förstås som spår och uttryck från det förflutna som tillskrivs värde och som används i samtiden. Kulturarvet kan bidra till gemenskap och skapa förståelse för samhällets utveckling, vår kultur och vår historia men kan också vara utgångspunkt för kritik av olika samhällsskeenden.
Hur kulturarvet definieras är inte en fråga för politiker. Det definieras i stället av hur det uppfattas och används. Det är institutionernas samlingar, våra gemensamma kulturskatter, enskilda människors språk och levnadssätt, det civila samhället och dess traditioner, samt mycket annat, som tillsammans utgör kulturarvet. I den mån det behöver definieras och avgränsas ska det göras av professionen och forskningen. Politiken ska skapa organisatoriska ramar och finansiera kulturarvsinstitutionerna, medan expertisen ska ansvara för förvaltningen av kulturarvet. Armlängds avstånd är ett helt centralt begrepp här. Museiinstitutionerna ska stå fria från politisk innehållspåverkan.
Den nya museilagen, som beslutades under Miljöpartiets tid i regering, slår fast museernas oberoende från politiken och formaliserar principen om armlängds avstånd. I lagen stärks också museernas status som kunskapsinstitutioner. Det var en viktig reform. En första uppföljning gjordes 2019, och då pekades bland annat behov av ökad kunskap och utbildning om lagen ut som ett utvecklingsområde. Hur museilagen tillämpats och efterlevts sedan dess bör denna mandatperiod vara föremål för en ny genomlysning, inklusive en bedömning om ytterligare åtgärder krävs för att säkra museernas oberoende framåt.
Det som görs i dag kan vara kulturarv i morgon. Därför måste den kultur som skapas
i dag förvaltas omsorgsfullt så att den kan komma nya generationer till del. De samlingar
som de statliga museerna förvaltar bör komma så många som möjligt till del. Reformen om fri entré för statliga museer har möjliggjort för nya grupper att ta del av de statliga museernas verksamhet och samlingar. Att i detta läge göra det svårare för människor att ta del av vårt gemensamma kulturarv är helt fel väg att gå. Den bör istället permanentas.
Den möjlighet som digitaliseringen öppnar för och som skapar förutsättningar för fler att ta del av museernas samlingar utan att fysiskt besöka museet ska tas tillvara. Kulturarvet är en allmän angelägenhet som ska göras tillgängligt för människor. Vi vill genomföra ett kulturarvslyft för att öka tillgängligheten till kulturarvet, både genom upprustning av fysiska miljöer och en digitaliseringssatsning. I budgeten för 2022 fick Miljöpartiet igenom en startsumma, nu behöver medel tillsättas för att ge verksam
heterna möjlighet att planera och genomföra ett storskaligt arbete. Återstartsutredningen föreslog en 3-årig satsning, men för planering och genomförande kan ett längre perspektiv vara att föredra. Miljöpartiet menar att skyddet och förvaltandet av vårt kulturarv i grunden är att skydda vår demokrati och hoppas på ett brett politiskt handslag för att kunna genomföra detta.
Arkiven fyller en oerhört viktig roll för informationshantering och bevarande av kulturarvet och därmed också för vår demokrati. 2019 lämnade Arkivutredningen över sitt betänkande Härifrån till evigheten (SOU 2019:58). Utredningen har därefter varit ute på remiss. Det digitala bevarandet är en stor fråga, liksom utformningen av en ny arkiv
lag.
En del steg har tagits i form av exempelvis stärkt anslag till Riksarkivet, men fler steg behöver tas. Miljöpartiet är måna om att arbetet med arkivutredningen kommer vidare.
Museer och kulturarvsinstitutioner ska finnas spridda över landet. Sveriges länsmuseer spelar en viktig roll bland annat i att lyfta fram det regionala och lokala kulturarvet, vårda och tillgängliggöra samlingar samt bidra med kompetens kring kulturmiljöer och som öppna mötesplatser för kultur och bildning. Miljöpartiet har i regering bidragit till att stärka kultursamverkansmodellen med totalt 250 miljoner i permanent höjda anslag. Dessa medel är viktiga för länsmuseernas verksamhet runt om i landet. Återstartsutredningen Från kris till kraft (SOU 2021:77) föreslog en utredning om kultursamverkansmodellen, vilken nu är tillsatt. Det finns idag ingen lag som skyddar de regionala museerna, samtidigt som deras arbete ofta tas för självklart. Vi tycker det är viktigt att länsmuseernas långsiktiga möjlighet att uppfylla sitt breda uppdrag för såväl nuvarande som kommande generationer säkras och menar att möjligheten att skriva in länsmuseerna i museilagen bör prövas.
Civilsamhällets insatser för kulturarvet är utomordentligt viktiga. Människors engagemang för frågorna ska tas till vara och uppmuntras. Det gäller såväl det materi
ella som det immateriella kulturarvet. Miljöpartiet har i regering bidragit till att stärka anslagen till ideella kulturarvsaktörer och vill fortsätta göra det.
Kulturarvet ska vara fritt och tillgängligt för alla!
Amanda Lind (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jan Riise (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:1885
av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP)
Kulturpolitiska frågor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en konsekvensanalys av de aviserade nedskärningarna av folkbildningsanslaget skyndsamt bör presenteras för riksdagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa förslaget om ändring i 7
b
§ lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma till riksdagen med ett samlat förslag för styrning och uppföljning av folkbildningen när utredningen ”Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden” överlämnats till regeringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria konsten och principen om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för breddad finansiering till kulturen, exempelvis stärkt avdragsrätt och bättre möjlighet till sponsring av kultur, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra den automatiska PLO-uppräkningen av det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter (1:6 utg.omr. 17) samt av 2:1 (utg.omr. 17) Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka villkoren för civilsamhället och den ideellt organiserade kulturen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återhämtning efter pandemin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om centralmuseernas och nationalscenernas situation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur hyressituationen och villkoren för kulturfastigheter och lokaler för kulturverksamheter generellt kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Operans renovering och utbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitalisering av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beredskapsfrågor för skydd av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödet till litteratur- och kulturtidskrifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra Stärkta bibliotek och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bred översyn av den svenska litteraturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av fristadssystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de utsända kulturråden och det internationella kulturutbytet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
För Miljöpartiet är det självklart att bildning och kultur är en del av välfärden och den grundläggande demokratiska infrastrukturen. Kulturlivet ska ges goda villkor och stå fritt från politisk styrning. Vi behöver en mångfald av aktörer i hela landet och goda möjligheter för människor till eget skapande. Det blir om möjligt ännu viktigare att i tider av lågkonjunktur och kriser stå upp för ett levande kulturliv för alla.
Folkbildningen måste värnas
Folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor har stor betydelse för bildningen,
kulturen och demokratin i vårt land. Den ideella och den professionella folkbildningen når en miljon människor i Sverige årligen och finns i varje svensk kommun. På en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats för kommunens invånare som finns. Folkbildningen är en grundpelare i den demokratiska kultur
politiken där människans fria och frivilliga organisering och bildning tar plats och ges utrymme.
Regeringens nedskärningar på anslagen till studieförbunden är ett slag mot kultur
livet, bildningen, integrationen och ytterst demokratin och det som är vårt gemen
samma. Sverige blir ett fattigare land.
Förra året valde även regeringen med stöd av SD att inte förlänga tillfälliga stöd på en halv miljard till folkbildningen. Redan det var ett dråpslag. Nu går man ännu längre, och skär i själva grundfinansieringen. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte har lämnat någon som helst konsekvensanalys av denna nedskärning. Vi vill se att en sådan skyndsamt presenteras till riksdagen.
Vi vill även avslå förändringen som aviseras i regeringens budget för 2024, att ändra i 7
b
§ lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildnings
departementets verksamhetsområde, så att det är regeringen och inte Folkbildningsrådet som fördelar medlen mellan folkhögskolor respektive studieförbund. Förslaget har kritiserats och att göra om fördelningsmodellen för folkbildningen innan den folk
bild
nings
utredning som förra regeringen tillsatte, ledd av liberalen Christer Nylander, är anmärkningsvärt.
Vi vill värna folkbildningens frihet och självständighet, samtidigt som arbetet med modellen för stöd utvecklas. Fusk och oegentligheter ska naturligtvis inte förekomma och vi välkomnar studieförbundens eget utvecklingsarbete på detta område. Nya
för
ändringar träder i kraft till årsskiftet samtidigt som folkbildningsutredningen presenterar
sina förslag nästa år. Vi vill att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör åter
komma till riksdagen med ett samlat förslag för styrning och uppföljning av folkbild
ningen när utredningen ”Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden” överlämnats till regeringen. Att genomföra förändringar nu, och samtidigt kraftigt skära ner i budgeten, är skadligt både för bildningsverksamheten runt om i landet och för pågående utvecklingsarbete.
Den fria konsten och principen om armlängds avstånd
Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas.
Vi förordar bland annat att Kulturrådet ges i uppdrag att bidra med kunskapshöjande insatser och stöd till landets kulturaktörer, kommuner och regioner om principen om armlängds avstånd och hur den kan tillämpas i praktiken. Principen om armlängds avstånd bör även stärkas i bibliotekslagen och i den pågående översynen av kultur
samverkansmodellen. Den nationella infrastrukturen för ett brett, kvalitativt utbud av bildkonst, form och konsthantverk måste stärkas. Dessutom behöver villkoren för konstnärer och kulturskapare förbättras, vilket vi utvecklat i motionen Paket för att stärka den fria konsten (2022/23:2176).
Bredda finansieringen av kulturen
Vi vill stärka konstens och kulturens finansiering, och att förbättra förutsättningarna för privat finansiering är en del av det. Även återstartsutredningen har förslag som går i denna riktning. Vi vill att det tillsätts en utredning som tittar på detta, däribland möjlig
heten till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur och avdragsrätt för inköp av konst. Däremot är det avgörande att detta arbete inte sker på bekostnad av en stark offentlig finansiering. För ett brett och rikt kulturliv med en mångfald av uttryck behövs både och.
Kultur i hela landet
Kulturlivet ska vara starkt i hela landet. De statliga kulturinstitutionerna spelar en viktig roll i att finnas närvarande och samverka med aktörer i hela landet. Detta arbete bör följas upp.
Att regeringen nu i sin budget för 2024 avskaffat den automatiska pris- och löne
omräkningen (PLO) av anslaget till kultursamverkansmodellen, som stödjer regional kultur i hela landet, är anmärkningsvärt. Det skapar ännu sämre förutsägbarhet för den regionala kulturen och för regionerna och gör det också svårare i budgetarbetet. Detta bör regeringen ändra omgående.
Civilsamhället och det ideellt organiserade kulturlivet står för viktiga bidrag i kulturens ekosystem. Deras roll behöver uppmärksammas och villkor förstärkas.
Återhämtningen efter pandemin
Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att knappt förlänga några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. En långsiktig satsning på kulturens återhämtning bör genomföras och det bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Hyresmodell för kulturfastigheter och lokaler för kulturverksamheter
Våra centralmuseer och nationalscener måste ges goda förutsättningar att hantera situationen med inflation, höjda hyror och i vissa behov av renovering av lokaler. Miljöpartiet välkomnar att hyresmodellen för vissa kulturfastigheter ska ses över igen, men det är inte tillräckligt och det berör enbart fem nationella fastigheter. Central
museerna och nationalscenerna behöver, här och nu, få ersättning för förhöjda hyror på grund av lokaler utan att det inkräktar på verksamheten. Nationalmuseum ska inte behöva hålla stängt två dagar i veckan för att staten inte skjuter till medel för hyran.
Dessutom menar vi att det i den pågående översynen av hyresmodell även bör inkluderas en utredning om hur hyressituationen och villkoren för kulturfastigheter och lokaler för kulturverksamheter generellt kan förbättras.
Därtill vill vi återinföra den automatiska pris- och löneomräkningen (PLO) för bidraget till vissa scenkonstinstitutioner (UO17, 2:1), däribland Kungliga Operan, Dramaten och Riksteatern. Att i detta läge avskaffa PLO är ett hårt slag i tuffa ekonomiska tider och innebär nedskärningar, samtidigt som man inte kompenserar alls för andra kostnadsökningar eller tidigare gjorda investeringar i fastigheterna.
Operan
Frågan om renovering och utbyggnad av Kungliga Operans lokaler har utretts i många år av flera regeringar och har blivit allt mer akut. Det är bra att kulturministern agerar i
frågan men Miljöpartiet är oroliga för att det uppdrag som nu getts till Statens fastighetsverk att återkomma med ett förnyat underlag är för snävt och inriktat enbart på att hantera de akuta behoven med en mindre omfattande renovering av lokalerna. Det finns en överhängande risk att det innebär en begränsning av Kungliga Operans verksamhet och utveckling, vilket vore beklagligt.
Den lösning som processats fram under lång tid, NOIO, innebär att Operan kan få en modern byggnad för en modern opera- och dansverksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Miljöpartiet förordade i sin budgetmotion för 2023 att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renovering och ombyggnad av Kungliga Operan snarast. Nu inväntar vi det nya underlaget från Statens fastighetsverk. I arbetet förutsätter vi en stor lyhördhet för Operans inspel och behov. Vi vill understryka att det måste finnas ett stort
mått av långsiktighet i beslutet och att behoven för en modern opera- och dansverksamhet
tas i noggrant beaktande. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Skydd av kulturarvet
Beredskapen för skydd av vårt kulturarv i händelse av kris eller krig har tagit stor plats i diskussionen under året som gått när Rysslands anfallskrig mot Ukraina har kastat ljus på frågan. Centralmuseerna och andra av landets kulturarvsmyndigheter och -aktörer behöver ges förutsättningar i budget att kunna fördjupa arbetet med beredskapsplaner, evakueringslokaler och andra säkerhetsfrågor. Vi förordar att Riksantikvarieämbetet ges ett uppdrag att samordna arbetet. Det är även viktigt att länsmuseerna och lokala museer inkluderas i arbetet. Digitalisering av kulturarvet behöver en tydlig samordning och en långsiktig, offensiv planering.
Läsning och litteratur
Arbetet för att främja läsning och litteratur måste inkludera hela samhället. Satsningar på skolan genom bemannade skolbibliotek, inköp av böcker och läsundervisning är avgörande. Men det behövs också ett fungerande ekosystem för litteraturen med bra villkor för författare, förlag, bokhandlare, folkbibliotek med flera. Barn behöver läsande förebilder, då behöver hela samhället präglas av att böcker och läsning blir ett naturligt inslag i vardagen.
Det är därför mycket olyckligt att regeringen skär ner i de viktiga anslagen för litte
ratur och kulturtidskrifter och läsfrämjandelyftet genom Kulturrådet, avskaffar stödet till folkbiblioteken (Stärkta bibliotek) samt drar ner på studieförbundens verksamhet, som bidrar stort med läs- och skrivfrämjande insatser i hela Sverige. Vi vill istället se en bred satsning på läsandet för alla, där folkbiblioteken, civilsamhället och folkbildningen involveras.
Samtidigt bör situationen för författare ses över. Ersättningarna är ofta låga och ljudbokens inträde medför utmaningar. En översyn av hela litteraturpolitiken behöver göras med inriktningen att författares villkor behöver förbättras i ett fungerande eko
system för boken. I Norge har man nyligen infört en boklag, och den kommer att vara viktig att följa.
Utveckla fristadssystemet och det internationella kulturutbytet
Yttrandefriheten spelar en central roll i ett demokratiskt samhälle, men vi ser hur den begränsas i många länder. Idag sitter hundratals författare, journalister, bloggare och kulturpersonligheter runt om i världen i fängelse eller är under åtal för att de uttryckt sina åsikter offentligt. När kulturarbetares yttrandefrihet och andra grundläggande mänskliga rättigheter hotas i vår omvärld har vi ett ansvar att erbjuda skydd. Antalet fristäder för författare, journalister, konstnärer och publicister i Sverige behöver utökas för att bättre möta det behov som finns. En översyn av fristadssystemet bör göras för att utöka programmet och säkra förutsättningarna för konstnärer och författare efter det att tiden som fristadskonstnär eller -författare löpt ut.
I det internationella kulturutbytet spelar våra utsända kulturråd en viktig roll. På grund av läget i flera länder, som Ryssland och Kina, har kulturrådens möjlighet att verka begränsats eller dragits tillbaka. Vi vill att regeringen ser över nya lokaliseringar för dessa kulturråd och inte drar ner på ambitionerna för Sveriges roll i att stötta det fria ordet, den fria kulturen och kulturutbytet internationellt.
Amanda Lind (MP)
Jacob Risberg (MP)