Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
2022/23 · HA022059 · Anders Ygeman (S); Åsa Eriksson (S); Kalle Olsson (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Jessica Rodén (S); Zara Leghissa (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
2024/25 · HC023027 · Anders Ygeman (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Åsa Eriksson (S); Jessica Rodén (S); Arber Gashi (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.012 · ämneslikhet 0.488. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 6 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.763 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
5 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samma arbetsmarknadsbegrepp ska användas vid prövning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättningen som vid prövning av rätten till sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska orättvisan i karensavdraget och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i det fortsatta arbetet med att reformera sjukförsäkringen särskilt beakta jämställdhetsaspekter och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stävja fusk och utnyttjande av våra gemensamma trygghetssystem och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja bostadstillägget för pensionärer med 200 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1484 ord · B 407 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2059
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samma arbetsmarknadsbegrepp ska användas vid prövning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättningen som vid prövning av rätten till sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska orättvisan i karensavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i det fortsatta arbetet med att reformera sjukförsäkringen särskilt beakta jämställdhetsaspekter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stävja fusk och utnyttjande av våra gemensamma trygghetssystem och tillkännager detta för regeringen.
En trygg sjukförsäkring är en del av ett starkt samhälle
Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan samhället och individen. Den ger trygghet vid förlust av inkomst eller när man saknar arbetsförmåga. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och som vi kan förvänta oss att få del av när vi behöver den. Den som blir sjuk ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, ett gott stöd och rehabilitering för att tillfriskna och kunna återgå i arbete. Sverige ska ha trygga försäkringar byggda på tanken om plikt och rätt. Den som är för sjuk för att arbeta ska kunna lita på sjukförsäkringen. Genom att trygga inkomsterna vid sjukdom lönar det sig faktiskt att arbeta och göra rätt för sig.
Under de gångna två mandatperioderna har Socialdemokraterna drivit på viktiga förändringar för att åter få en trygg sjukförsäkring. Den bortre tidsgränsen i sjuk
försäkringen, ”stupstocken”, avskaffades den 1 februari 2016. Under de senaste två åren har helt nödvändiga förstärkningar av sjukpenningens regelverk trätt i kraft som innebär att fler får behålla sin sjukpenning för att kunna avsluta vård och behandling och sedan återgå till sitt ordinarie arbete:
Regelverket vid dag 180 har ändrats så att fler får möjlighet att behålla sin sjukpenning för att avsluta vård och rehabilitering.
Regelverket vid prövningen dag 365 i en sjukskrivning har ändrats, så att personer med behov av en längre tids rehabilitering ska ha möjlighet att kunna slutföra den och sedan återgå till sitt ordinarie arbete.
Större flexibilitet för deltidssjukskrivna, så att möjligheten att kunna arbeta deltid och samtidigt beviljas sjukpenning på deltid blir bättre.
Enklare att få sjukpenning för behovsanställda.
Särskilda regler som förbättrar för äldre.
Trots dessa förändringar återstår mer att göra. Flera stora utredningar pågår eller har nyligen avslutats och lämnat förslag på förbättringar. Vi vill gå vidare med förslagen om att förstärka sjukförsäkringen.
Förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen
Flera viktiga steg har tagits av den socialdemokratiska regeringen för att reformera sjukförsäkringen i syfte att öka såväl den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i sjukförsäkringen som förståelsen för regelverket och därigenom stärka sjukförsäkringens
legitimitet. Idag får fler personer behålla sin sjukpenning för att avsluta vård och rehabilitering. Personer med behov av en längre tids rehabilitering måste få möjlighet att kunna slutföra den, med bibehållen sjukpenning, för att kunna återgå till sitt
ordinarie
arbete. Därtill har flera ersättningar i sjukförsäkringen höjts. Vi behöver fortsätta det
arbetet och ytterligare förbättra regelverket för sjuk- och aktivitetsersättningen
. Även ur jämställdhetsperspektiv finns det starka skäl att arbeta vidare med reformer inom detta område då cirka 65 procent av alla som har sjukpenning eller rehabiliteringspenning är kvinnor.
Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättning lämnade i augusti 2021 betänkandet
En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet
. Vi anser att regeringen med prioritet bör bereda utredningens förslag om att rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjuk
penningen. Vi anser också att regeringen bör arbeta vidare med utredningens förslag att underlätta för arbete, studier, uppdrag med mera under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning samt förslag om förmåner vid rehabilitering.
Andelen personer som nybeviljas sjuk- och aktivitetsersättning är idag rekordlågt och reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är så strikta att ytterst få får tillgång till den. Människor som har en arbetsförmåga, men som av olika anledningar inte anses som attraktiva på den ordinarie arbetsmarknaden, behöver ha en trygg ekonomisk situa
tion samtidigt som den förmåga som finns tas tillvara på bästa sätt. Regeringen bör se över hur fler med varaktigt nedsatt förmåga kan få en trygg situation utan att bollas runt mellan olika myndigheter.
Förstärk möjligheterna till rehabilitering
Vi behöver förstärka möjligheten till rehabilitering och återgång till arbete för den som är sjuk. Det kan till exempel handla om att underlätta för arbete och studier kombinerat med sjuk- och aktivitetsersättning. För att säkra legitimiteten för sjukförsäkringen måste regelverket upplevas som rimligt och rättvist. Vi vill därför att samma arbetsmarknads
begrepp ska användas vid prövning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättningen som vid prövning av rätten till sjukpenning, och föreslår därför att anslag 1:2 förstärks med 230 miljoner kronor.
Förlängning av det tillfälliga undantaget i sjukförsäkringen vid uppskjuten vård och rehabilitering
Sedan coronapandemin har hälso- och sjukvården brottats med vårdköer och långa väntetider. Den socialdemokratiska regeringen införde ett tillfälligt undantag i sjuk
försäkringen vid uppskjuten vård och rehabilitering på grund av pandemins ökande vårdköer. Det råder fortsatt osäkerhet om vilka de långsiktiga effekterna är för vårdköer. Vi välkomnar därför regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget i sjukförsäkringen vid uppskjuten vård och rehabilitering även under 2023.
Minska orättvisan i karensavdraget
Det är dags att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget. Karensavdraget slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar. Det handlar om alla de barnskötare, undersköterskor, busschaufförer, butiks
biträden och byggnadsarbetare som inte kan arbeta hemma. Många jobbar dessutom inom kontaktyrken där man utsätts för en mycket större risk att bli smittad och därmed risk för ekonomiskt bortfall. Samtidigt har det för tjänstemän utvecklats allt fler metoder för att kunna arbeta hemifrån. Det här är djupt orättvist och det gör att arbetsmarknaden
dras isär. Den som går till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns risk för att man smittar sina kollegor, som också behövs
för att samhället ska gå runt. Erfarenheterna från coronapandemin visar dessutom att ett mer rättvist karensavdrag kan rädda liv. Samtidigt som vi gör karensavdraget mer rättvist är det viktigt att bevaka att förändringar inte leder till ett överutnyttjande. En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte våren 2022 en utredning om karens
avdraget och sjuklönen. Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuk
närvaro. Bland annat ska fördelningseffekterna samt hälsoekonomiska och övriga konsekvenser av karensavdraget analyseras. Utredaren ska även se över reglerna om karens för föräldralediga, behovsanställda, arbetslösa inom arbetslöshetsförsäkringen och egenföretagare. I uppdraget ingår även en översyn av reglerna för sjuklön och analys av arbetsgivares sjuklöneansvar med avseende på incitamenten att motverka och minska sjukfrånvaro. Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023. För oss socialdemokrater är detta en angelägen utredning och vår uttryckliga målsättning är att en reform för att förändra karensavdraget och öka rättvisan för alla som inte kan jobba hemifrån ska kunna genomföras under innevarande mandatperiod.
Stävja fusk och utnyttjande av våra gemensamma trygghetssystem
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet
och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten.
Den socialdemokratiska regeringen har skärpt bidragsbrottslagen och gett Försäkrings
kassan
ett särskilt uppdrag att samordna flera myndigheter för att öka kontrollen över våra utbetalningar. En ny myndighet kommer på plats för att säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem så att vi upptäcker strukturellt fusk. Regeringen bör arbeta vidare i samma riktning för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
45
645
099
0
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
45
422
161
230 000
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
357
000
0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
316
000
0
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
35
792
0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
491
700
0
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
809
604
0
2:1
Försäkringskassan
9
276
970
0
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
72
978
0
Summa
106
427
304
230 000
Anders Ygeman (S)
Åsa Eriksson (S)
Kalle Olsson (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Jessica Rodén (S)
Zara Leghissa (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3027
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja bostadstillägget för pensionärer med 200 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Garantipension till ålderspension
32
273
200
±0
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
7
753
500
±0
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
14
409
300
1
050
000
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1
530
000
±0
1:5
Inkomstpensionstillägg
6
093
000
±0
2:1
Pensionsmyndigheten
831
360
±0
Summa
62
890
360
1
050
000
Pensionärerna får vända på varje krona
Svenska hushåll är hårt pressade. De senaste åren har familjer runt om i landet upplevt den högsta inflationen på 30 år. De sammanvägda priserna har stigit mer än 20 procent sen 2021 och hushållens köpkraft har gröpts ur. Nu är inflationen återigen nere under Riksbankens målnivå. Men trots att inflationstakten nu är lägre och vi ser vissa tecken på ljusning, kommer prisnivån förbli hög och de hushåll som har det tuffast kommer fortsatt vara hårt pressade.
Sveriges rekordhöga inflation har gjort alla svenskar fattigare, men den har slagit extra hårt mot de som lever med små marginaler. Svenska pensionärer får vända på varje krona för att få vardagen att gå ihop. Barnfamiljer har sett sin köpkraft minska och märkt av hur vardagen gått från att vara svår att få ihop till att bli helt omöjlig. Vanliga hushåll som innan kostnadskrisen kunde lägga undan några hundralappar av lönen går nu back i slutet av varje månad.
I stället för att stötta de svenska hushåll som har drabbats hårdast av inflationskrisen, väljer SD-regeringen att bränna pengar på sänkta skatter för höginkomsttagare.
Höjt bostadstillägg för pensionärer
Många pensionärer som har jobbat ett helt yrkesliv har fortfarande små ekonomiska marginaler på ålderns höst. De senaste årens kostnadskris har gröpt ur och gjort tillvaron ännu mer utmanande. För att hjälpa de pensionärer som har det tuffast ekonomiskt så höjer Socialdemokraterna därför bostadstillägget för pensionärer med 200 kronor per månad. Förslaget beräknas kosta cirka 1
050 miljoner kronor och träffa framförallt pensionärer i decil
1–3 av inkomstfördelningen.
Anders Ygeman (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Åsa Eriksson (S)
Jessica Rodén (S)
Arber Gashi (S)