Jämför sakliga förslag
A · En hållbar jakt
2022/23 · HA02855 · Daniel Bäckström (C); Stina Larsson (C); Rickard Nordin (C); Martin Ådahl (C); Alireza Akhondi (C); Ulrika Heie (C); Helena Lindahl (C); Elisabeth Thand Ringqvist (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Ådahl (C); Niels Paarup-Petersen (C)
Original hos RiksdagenB · Livskraftiga gröna och blå näringar
2023/24 · HB022479 · Daniel Bäckström (C); Stina Larsson (C); Rickard Nordin (C); Anders Karlsson (C); Martin Ådahl (C); Alireza Akhondi (C); Ulrika Heie (C); Helena Lindahl (C); Elisabeth Thand Ringqvist (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Ådahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.011 · ämneslikhet 0.861. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 21 yrkanden i A · 29 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A10 och B27 · textlikhet 0.820 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A10
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under 2023 verkställa riksdagens tillkännagivande från 2022 om att verka för att nå 2013 års riksdagsbeslut om vargstammens referensnivåer och att det bör ligga i det nedre spannet om 170 individer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B27
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för 2013 års riksdagsbeslut om vargstammens referensnivåer och att det bör ligga i det nedre spannet om 170 individer och tillkännager detta för regeringen.
20 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att bevara svenskt beslutsfattande i jaktfrågor samt verka för att regionala och lokala skillnader beaktas vid beslut på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast under 2023 påbörja arbetet med att inrätta en viltmyndighet och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast 2023 tillsätta en ny jaktlagsutredning som bidrar till ett modernt och enkelt regelverk som möter en bred acceptans och till att skadorna för jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor minskar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en kriminalisering av jaktsabotage och hindrande av jakt och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast 2023 förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att jaga och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den parlamentariskt sammansatta kommitté som ska analysera konsekvenserna av Girjasdomen tar hänsyn till samers rätt men också beaktar lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fattade riksdagsbeslut ska följas i syfte att uppnå acceptans för rovdjuren och åstadkomma ett reellt regionalt ansvar och lokalt inflytande över rovdjursförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under 2023 verkställa riksdagens tillkännagivande från 2022 om en genomgripande samförvaltning av varg med Norge och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av rovdjursförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna att försvara husdjur och tamdjur mot angrepp av rovdjur och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa länsvisa kartor över särskilt sårbara områden för tamdjurshållningen för att underlätta och skynda på beslut om skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka åtgärder som måste vidtas för att riksdagens beslutade mål om 10 procents toleransnivå för rennäringen ska uppfyllas och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rovdjurspolitiken ska ta hänsyn till att skapa livskraftiga ren- och landsbygdsnäringar i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att där behov finns minska antalet skarvar längs våra kuster och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom licensjakt säkerställa en mer hållbar förvaltning av säl och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige under 2023 ska verka för att upphäva förbudet mot handel av sälprodukter och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla enklare regler för skjutbanor i syfte att underlätta för övningsskytte och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte förbjuda bly i ammunition så länge det inte finns fullgoda alternativ som kan garantera en säker jakt och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det stora antalet vildsvin måste hanteras och jakten öka och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till ansvarig myndighet att ta fram generella regler om vad som är tillåtet att utfodra klövvilt med och med vilka metoder det är tillåtet att utfodra och tillkännager detta för regeringen.
28 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka gårdarnas beredskap för kris och krig och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra det tidigare vallstödet i någon form och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda jordbrukets klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att välkomna ytterligare försök med och studier om virtuella stängsel och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till veterinärer för lantbrukets djur och stora djur på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det förebyggande arbetet mot smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en snabb hantering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang och i offentliga kök och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Livsmedelsverket ska bli bättre på att integrera ett småföretagarperspektiv i sitt arbete och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårda redan skyddad skog bättre för att stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skogsbudgeten i syfte att värna äganderätten och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tillägg i jordförvärvslagen som begränsar möjligheten att testamentera bort jord- och skogsmark till juridiska personer och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka statliga marker som kan avyttras i mindre poster för att stärka det enskilda ägandet och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bolags möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på deras mark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avverkningsanmälans framtida roll och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att nationellt fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att det är staten som bär huvudansvaret för att utreda om det finns skyddade arter i ett område och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett långsiktigt hållbart fiske genom att minska och förändra EU:s fiskekvoter så att de får större säkerhetsmarginaler och tar fler hänsyn än i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta ytterligare åtgärder för att få ned hanteringskostnaderna för fällda sälar och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla former av gårdsbaserat vattenbruk och gårdsbaserad fisketurism ska kunna undantas från strandskyddsreglerna och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka ansträngningarna för att belysa och hantera problematiken med förlorade fiskeredskap, s.k. spökgarn, och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en moderniserad klövviltsförvaltning där dagens älgförvaltningssystem görs om till en flerartsförvaltning och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över jaktlagstiftningen i sin helhet för att möjliggöra verksamma bestämmelser som hindrar eller förebygger viltskador, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förändring av den vitkindade gåsens klassning på EU-nivå samt om att det bör vidtas ytterligare åtgärder för att minska artens skador och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att flytta vargen från art- och habitatdirektivets bilaga 4 till bilaga 5 och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som söker och utför skyddsjakt måste kunna sekretesskyddas och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att legalisera långtidsförvaring av jaktvapen på tredje parts adress och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 4471 ord · B 5594 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:855
av Daniel Bäckström m.fl. (C)
En hållbar jakt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att bevara svenskt beslutsfattande i jaktfrågor samt verka för att regionala och lokala skillnader beaktas vid beslut på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast under 2023 påbörja arbetet med att inrätta en viltmyndighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast 2023 tillsätta en ny jaktlagsutredning som bidrar till ett modernt och enkelt regelverk som möter en bred acceptans och till att skadorna för jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor minskar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en kriminalisering av jaktsabotage och hindrande av jakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast 2023 förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att jaga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den parlamentariskt sammansatta kommitté som ska analysera konsekvenserna av Girjasdomen tar hänsyn till samers rätt men också beaktar lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fattade riksdagsbeslut ska följas i syfte att uppnå acceptans för rovdjuren och åstadkomma ett reellt regionalt ansvar och lokalt inflytande över rovdjursförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under 2023 verkställa riksdagens tillkännagivande från 2022 om en genomgripande samförvaltning av varg med Norge och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av rovdjursförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under 2023 verkställa riksdagens tillkännagivande från 2022 om att verka för att nå 2013 års riksdagsbeslut om vargstammens referensnivåer och att det bör ligga i det nedre spannet om 170 individer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna att försvara husdjur och tamdjur mot angrepp av rovdjur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa länsvisa kartor över särskilt sårbara områden för tamdjurshållningen för att underlätta och skynda på beslut om skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka åtgärder som måste vidtas för att riksdagens beslutade mål om 10
procents toleransnivå för rennäringen ska uppfyllas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rovdjurspolitiken ska ta hänsyn till att skapa livskraftiga ren- och landsbygdsnäringar i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att där behov finns minska antalet skarvar längs våra kuster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom licensjakt säkerställa en mer hållbar förvaltning av säl och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige under 2023 ska verka för att upphäva förbudet mot handel av sälprodukter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla enklare regler för skjutbanor i syfte att underlätta för övningsskytte och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte förbjuda bly i ammunition så länge det inte finns fullgoda alternativ som kan garantera en säker jakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det stora antalet vildsvin måste hanteras och jakten öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till ansvarig myndighet att ta fram generella regler om vad som är tillåtet att utfodra klövvilt med och med vilka metoder det är tillåtet att utfodra och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Med en hållbar jakt- och viltvårdspolitik i grunden så finns det stora möjligheter att utveckla verksamheter kring jakten. Det handlar dels om upplevelser i olika former, dels om att utveckla viltkött som produkt. En trovärdig rovdjurspolitik kräver en aktiv för
valtning med starkt regionalt inflytande som stärker förtroendet för rovdjurspolitiken och tar hänsyn till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden.
Jaktens organisering
Centerpartiet anser att grunden för en välfungerande viltförvaltning är en välorganiserad och aktiv jägarkår. Svenska jägare och deras organisationer har ett stort engagemang och en central roll i en långsiktigt hållbar förvaltning av såväl viltstammar och rovdjurs
stammar som skogsbruk. Politikens roll är att se till att det finns goda förutsättningar för jägarkåren att verka och bidra till en hållbar förvaltning med mindre regelkrångel och effektiva beslutsprocesser. Svenskt beslutsfattande i jaktfrågor ska så långt som det är möjligt vara en nationell kompetens och inte styras från EU. När beslut ändå fattas på EU-nivå ska regionala och lokala skillnader beaktas.
Centerpartiet vill se en ny viltmyndighet som ansvarar för viltfrågor, vilket det också finns ett tillkännagivande till regeringen om. Syftet är att myndigheten effektivt ska hantera de brister i viltförvaltningen som vi i dag ser för flera arter. Den myndighet som ansvarar för jaktfrågorna måste vara kompetent och ha jägarkårens förtroende. I dag uppfattas ofta ansvarig myndighet som en motpart och ingen som står på jägarnas, jaktens eller landsbygdens sida. Vid sidan om att upphandla och administrera medel ur viltvårdsfonden skulle en av viltmyndighetens uppgifter kunna vara att hantera licens
förfarandet för vapen istället för Polismyndigheten. Under tiden ett sådant förslag blir verklighet behöver polisens arbete med tillstånd för vapen effektiviseras och påskyndas.
När Centerpartiet satt i regeringen 2006–2014 infördes tre olika modeller för ökad samförvaltning på regional nivå: älgförvaltningsgrupper, viltförvaltningsdelegationer och nationella klövviltrådet. Grundtanken med dessa modeller var att öka dialogerna mellan berörda aktörer i viltförvaltningen, för att på så sätt öka det regionala samarbetet och inflytandet. Centerpartiet ville ge lantbrukare och jägare mer inflytande i de regio
nala förvaltningsplanerna för att skapa en mer decentraliserad och regional viltförvalt
ning.
S- och MP-regeringen ändrade 2017 sammansättningen i viltförvaltnings
delega
tionerna och tillsatte fler ledamöter från naturvårdsorganisationer samt natur- och ekoturismföretag utan en i förväg nödvändig utvärdering. Den förändringen är Center
partiet kritisk till. Som situationen ser ut i dag fattas inte de skarpa besluten i viltförvalt
ningsdelegationerna utan de tas ofta på central nivå. Ledamöter upplever maktlöshet och att de saknar reellt inflytande i beslutsprocesserna, vilket strider mot intentionerna i riksdagsbeslutet från 2013, där den regionala förankringen ansågs avgörande för att stärka allmänhetens förtroende för rovdjursförvaltningen. Viltförvaltningsdelegationens uppdrag behöver därför ses över så att det lokala och regionala inflytandet säkerställs. Samma sak gäller för älgförvaltningens arbete; även den behöver utvärderas för att säkerställa att den fungerar effektivt.
En ny jaktlag
I jaktlagen regleras var, när och hur jakt får bedrivas. Jaktlagen var föremål för översyn under alliansregeringen men den tillsatta utredningen lades utan motivering ner av den tillträdande rödgröna regeringen efter maktskiftet 2014. Syftet med den tidigare utred
ningen var att åstadkomma ett modernt och enkelt regelverk som möter en bred acceptans. Sedan jaktlagen tillkom 1987 har viltförhållandena väsentligt förändrats i Sverige. Då var många arter hotade och utmaningen var primärt att återskapa goda viltstammar. De senaste decenniernas ökade tillgång till jaktbart vilt har medfört nya utmaningar och viltet orsakar i dag stora ekonomiska skador för olika näringar och samhället i stort, vilket ställer nya krav på lagstiftningen. Sedan den tidigare jaktlags
utredningen lades ned har skadorna för jord- och skogsbruket samt olyckor i trafiken med allvarliga konsekvenser och mänskligt lidande ökat. Den utvecklingen måste brytas och en ny jaktlagsutredning som ser över lagstiftningen i dess helhet behöver därför tillsättas. Detta beslutades av riksdagen som ett tillkännagivande till regeringen i mars 2022 och beslutet bör kunna verkställas senast under 2023.
Hot mot jägare
Samhället har ett ansvar för att skydda jägare mot våld och trakasserier. Under många år har jägare i hela landet utsatts för våld och trakasserier i djurrättens namn. Tävlingar har avbrutits, drev har stoppats, jakttorn vandaliserats och eftersöksjägare utsatts för hot och våld. Centerpartiet ser mycket allvarligt på den typen av djurrättsrelaterad brottslighet, och anser att det är viktigt att politiken tydligt markerar sitt avståndstagande mot sådant agerande. Vi vill se krafttag mot de som med extremistisk ideologisk grund stör laglig jakt runtom i Sverige. En utredning bör se över möjligheterna att kriminalisera jakt
sabotage och hindrande av jakt. Det är också viktigt att vidta åtgärder för att minska förekomsten av denna brottslighet. Inte minst gäller det eftersöksjägare som utför ett uppdrag på polisens begäran och i samhällets intresse.
En tryggare skyddsjakt och licensjakt kan bland annat uppnås genom ändrade sekre
tess
bestämmelser. Centerpartiet anser att det behöver göras en översyn av bestämmel
serna i syfte att personuppgifter ska kunna sekretessbeläggas. På initiativ från Center
partiet beslutade riksdagen under 2020 om ett tillkännagivande till regeringen om att den som ansöker om skyddsjakt, utför skyddsjakt eller utför licensjakt ska kunna få sina personliga uppgifter belagda med sekretess om personen så begär.
Tillgängligheten att jaga
Jakten ska vara tillgänglig för alla. Tyvärr har det visat sig att de jägare som använder motordrivet fordon på grund av en funktionsnedsättning stöter på problem med nuvarande regelverk. Att använda motordrivet fordon kräver i de flesta fall dispens från terrängkörningslagen, jaktförordningen och jaktlagen. Länsstyrelserna runt om i landet hanterar dispensgivningen på olika sätt när det gäller områdes- och tidsbegränsningar i dispenserna. Dispens som gäller för ett begränsat område innebär för personen med funktionsnedsättning att han eller hon enbart kan jaga på det område som han eller hon sökt för. Det innebär att personer med funktionsnedsättning kan behöva söka ny dispens för jakt utanför det begränsade området. Många aktiva jägare med funktionsnedsättning har därför ett stort antal dispenser som måste medföras till varje jakt. Systemet innebär att dispenshanteringen är onödigt tidskrävande och kostsam. Tiden för handläggning av dispensärenden, två till sex veckor, skulle kunna användas till mer prioriterade ärenden. Därför vore det önskvärt att sökt och beviljad dispens gäller för jakt med motordrivet fordon i hela Sverige i minst fem år. Riksdagen beslutade i mars 2022 om ett tillkänna
givande till regeringen om att förbättra möjligheterna att jaga för personer med funk
tionsnedsättning. Centerpartiet anser att den förändringen bör kunna komma till stånd senast under 2023.
I januari 2020 meddelade Högsta domstolen dom i det s.k. Girjasmålet mellan Girjas sameby och staten. Domen som i sitt beslut lutar sig mot urminnes hävd och folkrätten tilldelade Girjas sameby ensamrätt till småviltsjakten och fiske med ensam förfogande
rätt inom samebyns område. Domstolens beslut har skapat en osäkerhet hos lokal
befolk
ningen och andra som i generationer jagat och fiskat i de områden som nu same
byn fått ensamrätt till. Centerpartiet anser att det är bra att en parlamentarisk kommitté har till
satts för att se över rennäringslagen. Tyvärr brister direktiven till den parlamen
tariska kommittén (dir. 2021:35) på flera punkter. Direktiven som de ser ut i dag ökar snarare de spänningar som finns än minskar dem. Centerpartiet vill därför att nuvarande direktiv kompletteras med att förslag ska tas fram som tar hänsyn till samers rätt men också beaktar lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov av att jaga och fiska på det sätt som skett under lång tid, och att detta sker i en inkluderande dialog med berörda parter organisationer för att hitta en hållbar väg framåt.
Jämställdhet
I dag är var femte person som tar jägarexamen en kvinna. Trenden pekar mot en ökning av antalet jaktintresserade kvinnor, och i dag utgörs sju procent av de som löser jaktkort av kvinnor. För 20 år sedan var denna siffra drygt hälften så stor. Trots ökningen av antalet jaktintresserade kvinnor är kvinnor fortfarande kraftigt underrepresenterade i jaktkretsar. Centerpartiet anser att män och kvinnor behöver jobba mer dynamiskt och att en jämställd arbetsgrupp ger fler perspektiv och nya lösningar. Därför välkomnar vi bland annat Svenska Jägareförbundets arbete för en ökad jämställdhet inom jakten och de utbildningar som de bland annat erbjuder i syfte att öka andelen kvinnor som är representerade i landets älgförvaltningsgrupper. Vid sidan av den typen av riktade in
satser inom viltförvaltningen, behöver det tas ett bredare tag med att öka andelen kvinnor som är förtroendevalda inom skogsnäring och jägarorganisationer. Med fler förtroendevalda kvinnor finns också fler att rekrytera till bland annat älgförvalt
nings
grupperna.
Rovdjur
Centerpartiet anser att rovdjursfrågor är något som bör fattas beslut om nationellt och förvaltningen ska vara regionalt förankrad. Att det finns ett brett förtroende för jakt- och viltpolitiken är en viktig förutsättning för att politiken också ska ge effekt i praktiken och det förutsätter att de som lever och verkar i områden med mycket vilt och stora rovdjur har inflytande över förvaltningen.
Människors oro för rovdjursangrepp mot tamboskap behöver tas på allvar. Att politiken tar hänsyn till både miljö, natur och människa är nyckeln till att vi ska lyckas med en hållbar förvaltning. Ett viktigt steg i detta är att det finns ett stort förtroende för det offentliga och dess myndigheter. Det är därför viktigt att stärka dialogen kring rovdjursförvaltningen, så att de som berörs känner sig involverade i förvaltningen. Ett sätt att upprätthålla förtroendet är att nuvarande rovdjursförvaltning kontinuerligt utvärderas utifrån ett helhetsperspektiv där de socioekonomiska och regionala konse
kvenserna analyseras och dokumenteras.
Sverige har sedan en anmälan om överträdelse från EU-kommissionen arbetat fram möjligheter till en regionaliserad förvaltning av våra rovdjur. Detta har inkluderat framtagande av sårbarhetsanalyser och färdigställande av förvaltningsplaner för våra fem rovdjursstammar, inklusive hur gynnsam bevarandestatus för stammarna ska uppnås. I fallet med vargstammen är bedömningarna baserade på omfattande vetenskap
liga underlag framtagna av ett fyrtiotal forskare och experter. Den sårbarhetsanalys som togs fram anger att minsta livskraftiga population för varg i Sverige och Norge är 100 individer. För att uppnå en gynnsam bevarandestatus för varg med god marginal till detta värde behövs regelbunden invandring från Finland och Ryssland samtidigt som andra åtgärder vidtas för att stärka genetiken. Den svenska vargförvaltningen ska ta hänsyn till såväl vargstammens bevarande i Sverige som vad det samlade rovdjurs
trycket innebär för människors möjligheter att bo och bedriva verksamheter i rovdjurs
täta områden. Enligt ett riksdagsbeslut som bygger på proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik, nås vargens gynnsamma bevarandestatus vid 170–270 individer. Den tidigare S/MP-regeringen har därefter låtit Naturvårdverket sätta ett nytt referensvärde på 300 individer.
Vargen rör sig över stora områden, inte sällan över landsgränser. Därför vill Center
partiet att vargen ska samförvaltas med Norge. Riksdagen beslutade om ett sådant tillkännagivande till regeringen i maj 2022, som regeringen snarast bör verka för att genomföra. Enligt Naturvårdsverket beräknas det totala antalet vargar i Skandinavien under inventeringsperioden (1 oktober–31 mars) 2021/22 till cirka 540, inklusive de vargar som dött under samma period. Osäkerhetsfaktorn ligger mellan 427 och 702 vargar. I Sverige beräknas antalet vargar till cirka 460. Detta är det högsta antal vargar som noterats sedan inventeringarna startade.
Tidigare regeringar har misslyckats med att uppnå syftet med riksdagsbeslutet från 2013 som handlade om att öka acceptansen för den förda vargförvaltningen och rov
djurspolitiken. Tvärtom så har konfliktnivån ökat. I dag finns de flesta vargar huvud
sakligen i det mellansvenska förvaltningsområdet och dessutom med en alldeles för hög lokal koncentration av individer även inom detta område. Detta går emot riksdagens beslut från 2013 som handlade om att vargstammens koncentration skulle minskas där den var som tätast. Riksdagsbeslutet från 2013 säger också att varg ska finnas i hela landet förutom den alpina regionen och Gotlands län. Den alltför stora numerären av vargar i det mellansvenska förvaltningsområdet, kombinerat med att acceptansen för att tillåta en växande vargstam i det södra och norra förvaltningsområdet är mycket liten hos renägare, fårbönder, hästägare och andra djurhållare, visar tydligt att den förda vargförvaltningen hamnat fel. För att återfå acceptansen för vargförvaltningen anser Centerpartiet att förvaltningen behöver följas upp och utvärderas tydligare. Som ett första etappmål bör vargstammen begränsas till de 170 individer som riksdagen tidigare angett som en lägsta numerär. Acceptansen för vargförvaltningen kan även förbättras genom att minska antalet vargar i de områden där koncentrationen är som störst.
Rovdjursskador kan förebyggas, till exempel med rovdjursavvisande stängsel. Det finns även andra förebyggande åtgärder för djur som inte lever i hägn. När angrepp sker trots förebyggande åtgärder ska skyddsjakt kunna genomföras. Centerpartiet driver flera förslag för att åstadkomma en effektivare och snabbare skyddsjakt på rovdjur. Flera av förslagen har även resulterat i tillkännagivanden till regeringen, som riksdagen fattade beslut om 2020.
Skyddsjakt är ett viktigt instrument för att rovdjurspolitiken ska vinna acceptens hos den del av befolkningen som riskerar att få tamdjur och hundar rivna av stora rovdjur, framför allt varg. De riktlinjer som länsstyrelserna tillämpar i dag togs fram för 15–20 år sedan när vargstammens storlek, lagstiftningen, stammens sammansättning och geogra
fiska utbredning var annorlunda än i dag. Viltskadecenter som utarbetade de föråldrade riktlinjerna anser att de behöver förnyas och anpassas till rådande rovdjurssituation. Även olika intressegrupper har framfört kritik mot att det i många fall är mycket svårt att få tillstånd att fälla skadegörande vargar eftersom det krävs upprepade angrepp och att det i områden med hög vargtäthet är svårt att avgöra vilka vargar som orsakat skadan. Även naturvårdsorganisationer har framfört vikten av väl fungerande skydds
jakt.
Centerpartiet vill se att de nya riktlinjerna för skyddsjakt, framför allt när det gäller varg, leder till att beslut om skyddsjakt tas snabbt. Dagens högt ställda krav för att få tillstånd att fälla skadegörande och närgångna vargar måste anpassas till rådande situation där vargarna ökat i antal och vargreviren förtätas. Med hjälp av länsvisa kartor över särskilt sårbara områden för tamdjurshållningen går det att underlätta och skynda på beslut om skyddsjakt. Skyddsjakt ska även vara tillåtet att genomföra på varg som tar jakthundar redan efter första angreppet. Det nuvarande regelverket för skyddsjakt behöver även förändras så att det vid behov blir tillåtet att bedriva skyddsjakt på ett helt revir istället för enskilda individer. Att hitta den enskilda individen i en familjegrupp som gett upphov till skyddsjakt är oftast omöjligt. Tar man bort en individ så kommer ändå problemet som gav upphov till skyddsjakt finnas kvar. Att rubba befintliga familjekonstellationer genom att ta bort enskilda individer skapar nya problem.
Den svenska staten behöver ta ett större statligt ansvar för att fler hundar certifieras som kan säkerställa att det skett vargangrepp. Vargen dödar ofta hundar som den kommer i kontakt med och att som jägare riskera sin hund för att åt Länsstyrelsen kunna fastställa ett vargangrepp är ett svårt beslut. Vargen är statens vilt och det är rimligt att staten tar ett större ansvar för att certifiera hundar som kan verifiera de skador som statens vilt orsakar.
Rennäringen är en viktig näring som för vidare ett viktigt kulturarv men också levererar klimatsmart kött. Riksdagen fattade år 2013 beslut om ett mål att rennäringen maximalt ska behöva tolerera tio procents förlust till rovdjur. Många renägare tvingas dock stå ut med betydligt högre rovdjursförluster än så, ibland uppåt en tredjedel av renhjorden. Detta har lett till stor frustration inom rennäringen, och att många tappat tron på rennäringen som framtid. Det är därför viktigt att regeringen ser över vilka åtgärder som kan vidtas för att säkerställa att riksdagens beslutade mål om tio procents toleransnivå verkligen uppfylls. Rovdjurspolitiken ska ta hänsyn till att skapa livs
kraftiga ren- och landsbygdsnäringar i Sverige.
Skarv och säl
En viktig del av jakten är arbetet med att motverka invasiva arters etablering. Ska vi lyckas med det arbetet behövs en klassificering som avgör vilka arter som är invasiva. I dag är bland annat skarv skyddad enligt EU:s fågeldirektiv och allmän jakt är inte tillåten i Sverige, trots att den inte är naturlig i den svenska miljön och orsakar skada på det svenska ekosystemet. På grund av skarvens utbredning och dess skador på naturen vill Centerpartiet att jaktrestriktionerna för skarv lättas upp och skyddsjakten på skarv utökas. Trots att flera länsstyrelser regelbundet fattar beslut om skyddsjakt och trots att länsstyrelserna kan besluta om rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg, så är det inte tillräckligt.
Utöver skarv så skapar i dag även säl stora problem för både fiskbestånd och fiskare. En mer adaptiv förvaltning av säl är därför nödvändig. Sommaren 2019 togs ett välkommet beslut om att ändra i jaktförordningen, vilket innebär att Naturvårdsverket får besluta om licensjakt på gråsäl. Licensjakt har därefter också möjliggjorts för knubbsäl. Trots det bedrivs inte licens- eller skyddsjakt i den utsträckning som är önskvärt och skadorna från sälarna är många. Fiskare som fiskar med passiva redskap riskerar att få sina redskap förstörda och upplever den typen av fiske omöjligt till följd av sälens närvaro. Sälarnas konsumtion av fisk konkurrerar därtill med fisket och sälen sprider även parasiten sälmask till torsk, som gör torsken ej ätbar. Sammanfattningsvis finns många anledningar för regeringen att agera i frågan.
Införandet av licensjakt på säl leder till frågor om sälprodukter. På grund av EU-förbudet mot handel med sälprodukter riskerar även en licensjakt på säl att bli verk
nings
lös, då jägare saknar incitament att bedriva sådan jakt. Av EU-förordning 1007/2009 om handel med sälprodukter framgår att handel med sälprodukter är mycket strikt reglerad och begränsad till ett fåtal som har rätt att sälja dem. Enligt artikel 3 i förordningen är försäljning av sälprodukter endast tillåtet om sälprodukterna härrör från den traditionella jakt som inuitsamhällena och andra ursprungsbefolkningar bedriver under förutsättning att ett antal villkor är uppfyllda, såsom att jakten bidrar till deras självhushållning. Syftet med grundförordningen är att handeln ska begränsas till ett minimum. I den mån inuiter eller annan ursprungsbefolkning som har rätt att sälja sälprodukter vill sälja sälprodukter får de göra det under förutsättning att förordningens bestämmelser följs. Inuiter och säljägare i Norge, Danmark (Grönland) och Kanada har utan framgång dels försökt få EU-förbudet ogiltigförklarat av EU-domstolen, dels ifrågasatt det i WTO. Genom att häva förbudet skulle sälen kunna utnyttjas som en resurs att ta till vara på. Centerpartiet anser att Sverige snarast ska väcka och driva frågan att upphäva förbudet mot jakt av säl och handel av sälprodukter, något som även riksdagen riktade i ett tillkännagivande till regeringen 2020.
Jaktvapen
Regeringen har sedan ett par år tillbaka försökt att implementera EU:s nya vapen
direk
tiv, som syftar till att stoppa terrorism och våld. Centerpartiet menar att det är viktigt att vända på varje sten för att agera mot terrorism och våld, men i detta sammanhang är det viktigt att adressera frågan om illegala vapen, inte legala vapen som handhas ansvars
fullt. För Centerpartiet är det viktigt att genomförandet av EU:s vapendirektiv inte går långt utanför vad direktivet kräver och innebär onödigt krångel för laglydiga jägare och sportskyttar. Centerpartiet värnar om jakten och sportskyttet i Sverige. Det är stora folkrörelser och de är viktiga.
Att övningsskjuta är viktigt för att kunna bedriva en etiskt försvarbar jakt. Därför behövs ett nationellt regelverk som möjliggör för svenska skjutbanor att hålla sin verk
sam
het igång. Regelverket får inte ställa orimliga säkerhetskrav, så att det försvårar genomförandet av t.ex. jaktstigar i övningssyfte eller övningsskytte på egen mark. På frivillig väg och genom kompetenshöjande insatser går det ofta att åstadkomma bättre resultat än genom fyrkantiga regelverk.
Begreppet synnerliga skäl finns i vapenlagen vad gäller licenser för enhandsvapen. I dag har synnerliga skäl en helt annan juridisk innebörd, och har i vapenlagen glidit mot att tolkas på samma sätt som i resten av lagstiftningen, det vill säga endast i undantags
fall, eftersom begreppet synnerliga skäl förekommer i svensk lagstiftning för att ge domstolen möjlighet att frångå en huvudregel, om det finns ovanliga och särskilt beaktansvärda omständigheter som talar för det. Detta försvårar och omöjliggör i många fall normalt idrottsskytte på föreningsnivå eftersom aktivitetskraven är så högt ställda. Även elitsskyttar nekas licens med hänvisning till att de inte har tillräcklig aktivitet. Därför bör begreppet ”synnerliga skäl” i vapenlagen ses över så att man inför samma krav som för övriga målskyttelicenser.
I dag måste en licensinnehavare som vill sälja sitt vapen och köpa ett annat, nytt eller begagnat, först söka licens på det nya vapnet hos polismyndigheten. En process som kan ta flera månader. Om personen dessutom nått sin begränsning i vapen
garde
roben, så måste försäljning av det innehavda vapnet först ske. En enklare lösning skulle vara att personen lämnar in sitt vapen till en vapenhandlare för försäljning och hämtar ut det nya vapnet i utbyte och vapenhandlaren skickar sedan in nödvändiga papper till Polismyndigheten för licensbyte. Riksdagen tillkännagav till regeringen 2019 en rad ändringar vad gäller vapenlagstiftning. Bland annat utökad vapengarderob, avskaffande av tillståndsplikten för ljuddämpare och accepterande av EU-passet. Centerpartiet vill nu se att regeringen agerar i dessa frågor.
EHCA har på uppdrag av EU-kommissionen tagit fram ett förslag om förbud mot användning av bly i all ammunition, även kulammunition. Skulle ett sådant förslag bli verklighet i dagsläget i Sverige så skulle det få orimliga konsekvenser för jakten i Sverige. Innan EU förbjuder bly i ammunition så anser Centerpartiet att det måste finnas fullgoda alternativ som kan garantera en säker jakt.
Vildsvin
Att vi har starka stammar av vilt i Sverige är i grunden bra, men allt för stora stammar skapar också problem, både för människor och för ekosystemet. Ett tydligt exempel är vildsvinsstammen som vuxit explosionsartat de senaste åren. Vildsvinen orsakar skador på åkermark, ökar antalet trafikolyckor och till och med skador i ungskog.
Vildsvinens framfart i odlade områden måste minimeras. En del av detta är att sätta en bättre förvaltningsmodell utifrån ett aktuellt faktaunderlag och gärna med mål fast
slagna av de berörda aktörerna.
För att hantera en ökad avskjutning av vildsvin behöver också frågan kring vild
svins
kött diskuteras ytterligare. Centerpartiet vill att viltkött tydligare lyfts som en resurs i stället för att prata om köttet som en belastning. För att göra det möjligt vill vi bland annat se fler förenklingar i regelverken som underlättar möjligheterna att få ut viltkött till privatpersoner, butiker och restauranger.
Utfodring av vilt påverkar storleken på viltstammarna, och Centerpartiet anser därför att det är befogat att kunna reglera utfodringen för att minska antalet viltolyckor och viltets skador på egendom. Centerpartiet ställde sig 2021 bakom lagförslaget att lokalt kunna reglera utfodring av vilt, men utmaningarna är större än så och därför anser Centerpartiet att de nya reglerna ska kompletteras med generella regler om vad som ska vara tillåtet att utfodra med och med vilka metoder det är tillåtet att utfodra.
Daniel Bäckström (C)
Stina Larsson (C)
Rickard Nordin (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Helena Lindahl (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2479
av Daniel Bäckström m.fl. (C)
Livskraftiga gröna och blå näringar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka gårdarnas beredskap för kris och krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra det tidigare vallstödet i någon form och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda jordbrukets klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att välkomna ytterligare försök med och studier om virtuella stängsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till veterinärer för lantbrukets djur och stora djur på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det förebyggande arbetet mot smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en snabb hantering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang och i offentliga kök och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Livsmedelsverket ska bli bättre på att integrera ett småföretagarperspektiv i sitt arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårda redan skyddad skog bättre för att stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skogsbudgeten i syfte att värna äganderätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tillägg i jordförvärvslagen som begränsar möjligheten att testamentera bort jord- och skogsmark till juridiska personer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka statliga marker som kan avyttras i mindre poster för att stärka det enskilda ägandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bolags möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på deras mark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avverkningsanmälans framtida roll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att nationellt fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att det är staten som bär huvudansvaret för att utreda om det finns skyddade arter i ett område och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett långsiktigt hållbart fiske genom att minska och förändra EU:s fiskekvoter så att de får större säkerhetsmarginaler och tar fler hänsyn än i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta ytterligare åtgärder för att få ned hanteringskostnaderna för fällda sälar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla former av gårdsbaserat vattenbruk och gårdsbaserad fisketurism ska kunna undantas från strandskyddsreglerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka ansträngningarna för att belysa och hantera problematiken med förlorade fiskeredskap, s.k. spökgarn, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en moderniserad klövviltsförvaltning där dagens älgförvaltningssystem görs om till en flerartsförvaltning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över jaktlagstiftningen i sin helhet för att möjliggöra verksamma bestämmelser som hindrar eller förebygger viltskador, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förändring av den vitkindade gåsens klassning på EU-nivå samt om att det bör vidtas ytterligare åtgärder för att minska artens skador och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att flytta vargen från art- och habitatdirektivets bilaga
4 till bilaga
5 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för 2013 års riksdagsbeslut om vargstammens referensnivåer och att det bör ligga i det nedre spannet om 170 individer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som söker och utför skyddsjakt måste kunna sekretesskyddas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att legalisera långtidsförvaring av jaktvapen på tredje parts adress och tillkännager detta för regeringen.
Konkurrenskraftigt jordbruk
För att svenskt jordbruk ska kunna utvecklas långsiktigt och leverera alla de positiva saker som vi förknippar med svenskt jordbruk, så behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Ett långsiktigt konkurrenskraftigt jordbruk är också avgörande för att stärka den svenska beredskapen i kris. Då behöver regeringen prioritera förslag som sänker företagens kostnader och minskar deras administrativa bördor. Myndigheterna måste tydligare bidra till målen i den nationella livsmedelsstrategin om att produktionen ska öka. Sedan det övergripande målet i den nationella livsmedelsstrategin antogs av riksdagen 2017 har det blivit tydligare för myndigheterna att de ska prioritera svensk matproduktion, men fortfarande brister arbetet hos många myndigheter. Livsmedels
strategin är just nu föremål för en revidering, vilket välkomnas av Centerpartiet, men det får inte bli en ursäkt för att vänta med nödvändiga reformer.
Stärkt livsmedelsberedskap
Stärkt konkurrenskraft och ökad självförsörjning av livsmedel är viktiga beståndsdelar i att stärka svensk livsmedelsberedskap, men inte de enda. I en kris- eller krigssituation räcker det inte att vi kan producera mycket mat, om vi inte samtidigt kan säkra jord
brukets transporter, tillgången på diesel, gödsel, utsäde, växtskyddsmedel reservdelar, kompetens o.s.v. Hela livsmedelskedjan måste fungera för att maten ska hamna på tallriken. För att stärka motståndskraften inom primärproduktionen vill Centerpartiet att det snarast ska tas initiativ för att stärka gårdarnas beredskap genom ökad kunskap och rådgivning om säkerhet och beredskap. I Centerpartiets partimotion
Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder
går det att ta del av fler förslag för att stärka Sveriges försörjningsförmåga.
Återinfört vallstöd
Stöden i den gemensamma jordbrukspolitiken spelar en viktig roll för utvecklingen inom svenskt jordbruk och bidrar till såväl miljömålen som en ökad livsmedels
produktion. När S
‑
regeringen i december 2021 lämnade över den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 till EU-kommissionen valde den att inte ta med vallstödet som en åtgärd i planen. Det beslutet är Centerpartiet kritiskt till. Odling av vall, framför allt i slättbygd, har flera stora miljö- och klimatfördelar. Förbättrad markstruktur, kolinlagring, minskat växtnäringsläckage och en ogräs
sanerande effekt är några exempel. Centerpartiet anser att regeringen bör återinföra vallstödet i någon form.
Jordbrukets klimatanpassning
Det behöver även övervägas insatser för att rusta svenska lantbruksföretag mot klimat
förändringarna. Med ökat extremväder följer ökade risker med torka och foderbrist, översvämningar som förstör grödor och bete, stora bränder och nya djursjukdomar. Det är mindre kostsamt för samhället och lantbruksföretagen att hantera dessa kostnader nu än i framtiden. Trots det är investeringsbehoven redan i dag enorma. Lantbrukarnas Riksförbund har uppskattat att det enbart för att klara jordbrukets vattenförsörjning kommer att behöva investeras drygt 10 miljarder kronor i fler bevattningsdammar fram till 2050.
Djurskydd och djurhälsa
Centerpartiet vill att Sverige fortsätter att verka för ett starkt djurskydd på nationell och internationell nivå. Djurskyddet ska bidra till att djuren är friska, har det bra och kan bete sig så naturligt som möjligt. Partistyrelsen ser flera utmaningar med dagens djur
skydd. Det gäller inte minst bristerna inom djursjukvården samt utmaningarna med att åstadkomma mer likvärdiga djurskyddskontroller. På smådjurssidan har smugglingen av djur, framför allt hundar, blivit ett allt större problem på senare år. Det kräver krafttag från regeringen.
Virtuella stängsel
Genom forskning och utveckling kan vi främja utvecklingen av en ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthållig husdjursproduktion. Stora förhoppningar sätts till nya tekniker och innovationer. Bl.a. sätts förhoppningar till att virtuella stängsel ska komma på bred front de kommande åren som ska åstadkomma en väsentligt enklare och mer flexibel svensk betesdrift. Det vore positivt både för lantbruksföretagen och den biologiska mångfalden. Centerpartiet anser att regeringen bör främja ytterligare försök och studier som kan fastställa att stängslen klarar kraven i svensk djurskydds
lagstiftning.
Veterinärbristen
Under en längre tid har det varit brist på veterinärer och djursjukskötare i Sverige. Bristen på utbildad personal är särskilt allvarlig när det gäller tillgången till veterinärer för lantbrukets djur och stora djur på landsbygden. Den nya och växande marknaden för smådjurskliniker har inneburit en ännu högre konkurrens om de befintliga veterinärerna. Det har i sin tur inte underlättats av att det funnits stora brister inom distrikts
veterinärerna, som ska säkerställa veterinär service i hela landet.
Veterinärbristen drabbar inte bara yrkesgruppen veterinärer och djur i behov av vård, utan också allmänheten i form av försämrat smittskydd, och sämre förutsättningar att producera mat. Den ökar också sårbarheten vid kris och krig.
I budgeten för 2022 tog regeringen beslut att bygga ut antalet platser på landets veterinär- och djursjukskötarutbildningar. Beslutet var välkommet men kom sent och bidrar inte till att mildra de närmaste årens kompetensbrist. För det krävs att regeringen genomför ett antal förenklingar och förändringar i gällande regelverk. Centerpartiet vill bl.a. se snabbare handläggning för utländska veterinärer att få svensk legitimation, att det ska bli tillåtet med journalföring på engelska samt att det skapas förutsättningar för djurvårdare att fortsätta avlasta djurhälsopersonalen. Det behövs även särskilda insatser för att öka andelen veterinärer som vill arbeta med lantbruksdjur. Arbetslivserfarenhet eller tidigare studier inom lantbrukets djur bör vara meriterande vid ansökan till veterinärutbildningen och det bör även införas krav på att alla som utbildar sig till veterinärer ska göra praktik på både små- och lantbruksdjur.
Arbetet med att förhindra smittspridning hos djur
I Sverige kan vi vara stolta över ett gott djurhälsoläge. Många av de smittämnen som finns i andra länder förekommer inte alls eller i mycket begränsad omfattning hos djur i Sverige. En väl utvecklad samverkan mellan näringen och myndigheter brukar lyftas fram som en framgångsfaktor i detta. Samtidigt finns det utmaningar. Besättningarna blir allt större och i en globaliserad värld är det svårt att undvika smittor från andra länder att nå Sverige. Det har bidragit till att statens kostnader för utbetalade ersättningar har skenat på senare år.
Djursjukdomsutbrott av salmonella och fågelinfluensa m.m. har inte bara blivit en ekonomisk börda för staten. Det är också ett stort slag för berörda lantbrukare och innebär stora livsmedelsförluster. Enbart avlivningarna p.g.a. salmonella hos nöt, gris och fjäderfä 2020–juni 2022 motsvarar enligt Jordbruksverket 15 miljoner matportioner kött. Det visar hur viktigt det är att Sverige fortsätter att arbeta förebyggande med smittspridningen hos djur. Det kan kräva mer ekonomiska resurser, att samverkan mellan näringen och myndigheterna utvecklas ännu mer och att vi blir bättre på att ta tillvara ny kunskap och teknik för att förhindra smittspridning.
I september 2023 upptäcktes fall av afrikansk svinpest i Fagerstatrakten, Västmanland. Ett stort område fick stängas av och de grisgårdar som fanns i området tvingades att nödslakta sina grisar i förebyggande syfte. Förutom grisgårdarna drabbades även allmänheten, som fick sin rörlighet begränsad samt andra lantbruk, skogs- och besöksnäringen m.m. Utbrottet visar på behovet av en skyndsam hantering i dessa situationer. En brist som bl.a. identifierades i samband med svinpestutbrottet var att det saknades riktlinjer om vilka ersättningsprinciper som gäller för drabbade jord- och skogsbruk utan djur samt att det saknades besked om hur ersättningen skulle se ut till de jägare som deltog i smittskyddsarbetet. Dessa rutiner behöver bli tydligare inför framtida utbrott för att möjliggöra en snabbare hantering från myndigheterna.
Livsmedel
Den svenska matens kvaliteter gör att många konsumenter i dag aktivt söker efter svenska matvaror i butiken och det är i dag relativt enkelt att på förpackningar och skyltar se var maten kommer ifrån. Alla frivilliga märkningar som kan underlätta för konsumenter att göra medvetna val välkomnas av Centerpartiet.
Ursprungsmärkning av mat
På restauranger och i offentliga kök är däremot informationen om var maten är producerad mer svåråtkomlig och det har tyvärr inte skett någon förbättring över tid. Därför vill Centerpartiet att det ska införas nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang och i offentliga kök. För att ett sådant förslag om nationella bestämmelser ska kunna genomföras behöver utformningen ske på ett sätt som inte skapar onödig administration för företagen. EU tillåter i dag ursprungsmärkning på restauranger och offentliga kök ifall landet kan visa på samband mellan kvalitet och ursprung. Under januariavtalet påbörjades en dialog med kommissionen om det, men den dialogen avbröts strax efter att nuvarande regering tillträtt. Utsikterna att få igenom en ursprungsmärkning på restauranger och i offentliga kök borde vara relativt goda. Både Frankrike och Finland har infört liknande regelverk.
Livsmedelskontroll
Livsmedelsverket har arbetat fram en ny tillsynsmodell för livsmedel som ska träda i kraft 2024. Den bygger på en klassifikation av enheterna utifrån risk för avvikelser och baserar avgifterna på denna. Ett poängsystem där fler riskpoäng ger en ökad kontroll och en högre avgift. Modellen riskerar att leda till att små livsmedelsproducenter, styckerier, charkuterier och mejerier drabbas av kraftigt höjda avgifter. Centerpartiet anser att det står i strid såväl med ambitionerna i livsmedelsstrategin som arbetet med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Livsmedelsverkets tillsynsmodell måste därför få ett tydligare småföretagarperspektiv. Centerpartiet anser generellt att Livsmedels
verket behöver bli bättre på att integrera småföretagarperspektivet i sitt arbete. Regel
verk, kontroller och avgifter måste bli enklare för företagen att förstå och förutse samt bli mer proportionerliga till företagens storlek, omsättning och typ av verksamhet.
Gårdsförsäljning
Centerpartiet har under många år drivit frågan att lokala producenter av öl, vin och andra alkoholhaltiga drycker ska ges möjlighet att sälja en mindre volym till besökare i samband med visning, provsmakning eller övernattning. I december 2021 presenterades en utredning som visar att gårdsförsäljning inte äventyrar folkhälsan, att det är förenligt med EU-lagstiftning och att Systembolagets monopol inte hotas. Nu är det på tiden att gårdsförsäljning blir verklighet i linje med utredningens förslag. Gårdsförsäljning är ett sätt att stärka besöksnäringen och måltidsturism i hela landet. Det är också ett sätt att utveckla Sverige som mat- och dryckesproducerade land. Sverige är det enda landet i EU där gårdsförsäljning av vin och öl inte är tillåtet. Regeringen har aviserat att en lagändring kan äga rum tidigast 2025. Centerpartiet anser att det är ett otillfredsställande besked och att det borde gå att tillåta gårdsförsäljning tidigare än så. Senast 2024 bör lagstiftningen vara på plats.
Skog
Sveriges landyta täcks till 70 procent av skog i någon form. Att detaljreglera användningen av all skogsmark är varken önskvärt eller görbart. En politik som bygger på frihet under ansvar, med enkla men tydliga regler, är därför det bästa. Så åstad
kommer vi ett hållbart skogsbruk som klarar av att balansera miljö
‑
, klimat- och produktionsintressena.
Centerpartiet vill se en skogspolitik som utgår ifrån en stark ägande- och brukande
rätt och som bygger vidare på de positiva trenderna med dagens skogspolitik. Sedan nuvarande skogslagstiftning infördes i början av 1990-talet har mycket blivit bättre och den absoluta merparten av landets över 300
000 skogsägare tar ett stort ansvar för att skogen ska finnas kvar och skötas på ett bra sätt.
Effektivt skydd som värnar äganderätten
När Centerpartiet ställde sig bakom januariavtalet 2019 var äganderätten för skogen en central del i överenskommelsen. Efter flera års försummelser av tidigare regeringar fanns det behov av att tydliggöra på vilka äganderättsliga grunder svenskt skogsbruk skulle vila. Därför stoppades den rättsosäkra nyckelbiotopsinventeringen och därför förtydligades även rätten till ersättning vid nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog.
Den inriktningsproposition (prop. 2021/22:58) som beslutades av riksdagen i början av 2022 hade som inriktning att formellt skydd av skog som huvudregel ska vara frivilligt för markägaren och att det ska bli mer restriktivt för staten att tvinga någon att avsäga sig rätten att bruka sin mark.
Sedan regeringen tillträdde har den gjort stora budgetneddragningar inom skogs- och naturvårdspolitiken, för att sedan återföra en del medel i 2024 års budgetproposition. Centerpartiet befarar att denna brist på långsiktighet försämrar myndigheternas förmåga att bedriva ett effektivt arbete. Det hotar samtidigt att försämra allmänhetens tillgång till natur eller gå ut över bekämpandet av invasiva arter och granbarkborre. Dessutom räcker inte pengarna för de skyddade områden som är i behov av aktiv skötsel som efterliknar naturliga störningar för att naturvärden bäst ska kunna bevaras.
Det är även beklagligt att regeringen inte har möjlighet att prioritera frivilligt formellt skydd på markägarens initiativ på det sätt som var avsikten med den senaste skogspropositionen. Ännu mer beklagligt är när markägare nekas åtgärder med hänvisning till miljöbalken och artskyddsförordningen och går miste om ersättning p.g.a. budgetbrist. Det är inte värdigt en regering som säger sig värna en stark äganderätt.
Levande familjeskogsbruk
Centerpartiet värnar svenskt skogsbruk och i synnerhet det svenska familjeskogsbruket. Med familjeskogsbruket följer en mångfald i brukandet och en anpassningsförmåga som tjänar skogen och det omgivande samhället väl. Därför är vi måna om att ägarbalansen mellan enskilt ägd mark och mark som ägs av skogsbolag, kyrkan eller staten etc. inte ska förändras över tid, så att den enskilt ägda marken minskar. På uppmaning från Sveriges länsstyrelser vill Centerpartiet att det införs ett tillägg i jordförvärvslagen som begränsar möjligheten att testamentera bort jord- och skogsmark till juridiska personer. Med nuvarande lagstiftning går det att runda lagstiftningens intentioner, något som har gått upp för alltfler. Det är viktigt att regeringen skyndsamt ser över kryphålet i jordförvärvslagen innan konsekvenserna av att inte göra det blir för stora.
Den svenska staten äger mycket skog och bör alltjämt kunna vara en stor markägare eftersom många markinnehav bottnar i ett tydligt allmänintresse. I de fall det inte finns något tydligt allmänintresse anser Centerpartiet dock att staten bör avyttra sin mark i mindre poster i syfte att stärka det enskilda ägandet. Vi vill att regeringen utreder vilka statliga marker som kan bli föremål för försäljning. Framför allt berör det statliga Sveaskog, som är Sveriges största skogsägare och som äger över tre miljoner hektar produktiv skogsmark med huvuddelen i norra delen av landet, men det kan även beröra vissa myndigheters skogsinnehav. Direktiven till utredningen behöver även omfatta en översyn av Sveaskogs och skogsbolagens möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på skogsbolagens mark, så att bolagen inte utökar sin andel av den brukningsbara skogen och successivt leder till att enskilda får en svagare ställning på virkesmarknaden.
Artskydd
Hur artskyddet och den svenska artskyddslagstiftningen ska förenas med ett levande svenskt skogsbruk har länge debatterats. En liten förbättring av regelverken skedde 2022 när artskyddsförordningen förtydligades avseende hur fåglar är fridlysta, men fortfarande återstår mycket för regeringen att ta tag i. Om den inte gör det riskerar konflikterna i den svenska skogen att eskalera. Det vore olyckligt för Sverige, som är så beroende av sin skogsnäring och där många svenskar trots allt förenas i sin kärlek till skogen och naturen.
En anledning till att artskyddsbestämmelserna varit så omdebatterade på senare år är att förekomsten av arter som regleras av lagstiftningen är så hög. Det mest kända exemplet är orkidén knärot som förekommer på miljontals platser. Successivt har knärot och andra arter fått en allt mer begränsande effekt på svenskt skogsbruk, trots att det inte har skett några förändringar i lagstiftningen på senare år och trots att pågående markanvändning alltjämt är grundlagsskyddad.
Förändringarna har konkret yttrat sig så att myndigheterna allt mer börjat behandla avverkningsanmälningar som att de vore tillståndspliktiga. Det har medfört en mängd rättstvister och fått till följd att skogsägare fått orimliga krav på sig att genomföra omfattande utredningar och inventeringar. Den här förskjutningen har sedan utnyttjats av aktivister som sett en chans att stoppa avverkningar med nuvarande artskyddsbestämmelser samt genom att sätta i system att överklaga avverkningsanmälningar. Skogsstyrelsen har noterat en snabb ökning av antalet ärenden där information kommer in från externa aktörer och även en snabb ökning av antalet ärenden som är föremål för prövning i domstol. Den här utvecklingen behöver brytas och regeringen behöver därför snarast gå till botten med problemen och gå vidare med de tillkännagivanden och förtydliganden som riksdagen fattade beslut om 2022:
Att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
Att markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
Att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägare.
Regeringen behöver även se över hur dagens system med avverkningsanmälan ska fungera i framtiden. Skogsstyrelsen har deklarerat att de vill ersätta dagens system där myndigheten granskar varje enskild avverkning med en övergripande systemtillsyn. Det skulle enligt myndigheten väsentligt förenkla myndighetens arbete. Samtidigt varnar skogsägare för att det skulle leda till en ökad osäkerhet och ökade administrativa bördor hos företagen. Det finns även förslag på att förändra avverkningsanmälan istället för att avskaffa den. Allt detta skulle behöva analyseras djupare.
Fiske
Östersjön och Västerhavet, Sveriges två närmaste hav, mår inte bra. De utsätts årligen för stora påfrestningar i form av utsläpp av miljögifter, marint skräp och övergödande ämnen. Det som en gång var levande ekosystem med stora fiskbestånd har börjat ersättas av döda havsbottnar, giftiga algblomningar, plaster och en utarmad biologisk mångfald. För att motverka en fullständig ekologisk kollaps och istället börja återställa förutsättningar för livet i haven måste vi agera. En förändrad fiskeripolitik är en del i detta. Fisket behöver vara hållbart. Det är en överlevnadsfråga inte bara för våra fiskbestånd och hav utan också för vår fiskerinäring och våra kustsamhällen på längre sikt.
EU:s fiskekvoter
Fiskeripolitiken regleras i hög utsträckning av politiska beslut på EU-nivå. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna bedriva en effektiv fiskeförvaltning. Sverige måste fortsätta driva på för att de fiskekvoter som bestäms av EU ska vara långsiktigt hållbara och att EU varken i sina egna vatten eller i andra vatten i världen bidrar till utfiskning och urholkande av ekosystemen.
Centerpartiet vill utveckla det kvotsystem som i dag används inom EU för att fastställa hur mycket som får fiskas. De råd om kvoter som används bygger på uppskattningar om vad som är havens maximalt hållbara avkastning (MSY), men enligt många bedömare är uppskattningarna alltför svaga och osäkra. För Östersjön exempelvis skulle det sannolikt behövas en mycket större säkerhetsmarginal som inte bara fokuserar på fiskarnas biomassa utan även tar hänsyn till fiskarnas faktiska storlek, ålder, reproduktionsförmågan, Östersjöns mående etc. Med en bättre uppskattning av fiskmängden kan vi åstadkomma ett mer hållbart fiske som förhoppningsvis kan ge möjlighet till större uttag över tid. Detta är något som Sverige bör driva på EU-nivå.
Tillfälligt stopp för pelagisk industritrålning av sill/strömming
Östersjöns bestånd av stor sill och strömming har minskat påtagligt de senaste åren, vilket har medfört att även fångsterna från kustfisket och det regionala fisket minskat kraftigt. Ett skäl till att utvecklingen ser ut som den gör är det ökade storskaliga trålfiske som bedrivits i Östersjön de senaste decennierna. Dessa båtar använder sina fångster framför allt för framställning av fiskmjöl och fiskolja och brukar benämnas industritrålare. För att stävja industritrålningens påverkan på Östersjöns sill- och strömmingsbestånd uppmanade riksdagen regeringen 2021 att flytta ut trålgränsen, från fyra till tolv sjömil för stora trålare (båtar över 24
m). Ett arbete har sedan påbörjats hos Havs- och vattenmyndigheten med ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som mot
svarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Öster
sjön. Dock beräknas arbetet behöva pågå i flera år innan utvärdering och förslag på förvaltningsåtgärder kan bli aktuellt. Givet det akuta läge som det svenska kustfisket och regionala fisket av sill/strömming i Östersjön befinner sig i, så anser Centerpartiet att regeringen under tiden bör verka för ett tillfälligt stopp av allt uttag av sill/ström
ming med pelagisk industritrålning ur svenska fiskevatten för att värna det svenska yrkesfisket på längre sikt. Ett nationellt beslut om utflyttning av trålgränsen eller ett nationellt beslut om tillfälligt stopp av pelagisk industritrålning av sill/strömming ur svenska fiskevatten skulle enbart gälla svenskt fiske, och inte det fiske våra grannländer bedriver in till fyra sjömil. Centerpartiet ser därför behov av en överenskommelse mellan berörda länder för att regleringarna ska få önskad effekt. Det kommer även att behövas åtgärder för omställning.
Förbud mot bottentrålning
Bottentrål är en omdiskuterad fiskemetod som används efter fisk och skaldjur som lever på eller nära havsbottnen. Eftersom bottentrålen dras längs med botten har den en fysisk påverkan på känsliga bottenlevande organismer, och i studier av trålpåverkade bottnar ser man en lägre artrikedom i områden som trålas mycket. Centerpartiet vill därför se strängare tag mot bottentrålning i samtliga svenska vatten genom ökade insatser för yrkesfiskare att ställa om till mer skonsamma fiskeredskap. Inom ramen för januari
avtalet togs det fram en utredning med uppdrag att föreslå hur ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjligheter till begränsade undantag kan genomföras innanför den s.k. trålgränsen. Den utredningen bör regeringen i närtid kunna gå vidare med samtidigt som vi värnar den samförvaltning som etablerats längs västkusten.
Åtgärder mot skador från säl och skarv
Det hållbara yrkesfisket bidrar till levande kust- och insjösamhällen, jobb och en växande besöksnäring. För att andelen fisk som går till humankonsumtion ska öka behöver flera saker sammanfalla. En faktor som ofta lyfts fram av fiskenäringen själva är att minska de skador som säl och skarv orsakar. När det gäller säl kan Naturvårds
verket sedan en tid besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Problemet är att jakten är väldigt tidskrävande och förenad med kostnader för den enskilde jägaren. På grund av EU-regler kan inte en jägare heller sälja sälskinn eller -kött, vilket Centerpartiet länge kritiserat och vill förändra. Tills det är möjligt anser Centerpartiet att det är motiverat med ytterligare åtgärder för att få ned hanteringskostnaderna för fällda sälar. De alternativ som i dag står till buds är otillräckliga.
Vattenbruk
Vattenbruk, både på land och i havet, har en stor potential när det kommer till att skapa jobb och tillväxt i hela landet. Vattenbruket kan dessutom substantiellt öka den svenska livsmedelsförsörjningen och göra det på ett klimatsmart sätt. Tyvärr hämmas många företag av regelverk och tillståndsprocesser som gör det dyrt, osäkert och komplicerat att starta vattenbruk i Sverige. Centerpartiet verkar för att regelverken ska bli bättre anpassade till vattenbruksnäringens förutsättningar och att det ska finnas medel till forskning, innovationer och investeringar.
Strandskyddslagstiftning är ett exempel på hur svenskt vattenbruk motarbetas av gällande regelverk. Där klassas ostronskörd som en areell näring vilket innebär en avsevärd förenkling då den kan undantas från strandskyddsreglerna. Däremot jämställs musselodling med fiskodling som kräver dispens och en omfattande tillståndsprocess för den enskilde näringsidkaren. Centerpartiet vill att alla former av gårdsbaserat vattenbruk och gårdsbaserad fisketurism ska kunna undantas från strandskyddsreglerna. Att samtidsanpassa och modernisera regelverket kring de areella näringarna måste vara en prioriterad fråga för regeringen.
Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet
Det svenska havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 är en del av genomförandet av EU:s gemensamma havs- och fiskeripolitik och syftar till att främja ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk i Sverige. Programmet innehåller stöd till projekt och investeringar som kan sökas av till exempel yrkesfiskare, vattenbruksföretag, universitet, branschorganisationer och myndigheter. Centerpartiet välkomnar ökade ansträngningar inom programmet för att belysa och hantera problematiken med förlorade fiskeredskap, s.k. spökgarn, som finns i haven och som bryts ned väldigt långsamt. Dessa lämpar sig inte minst väl för det småskaliga kustfisket med sin särskilda kompetens och fartyg väl lämpade för insamling av förlorade fiskeredskap.
Jakt och viltvård
Jakt tillhör för många svenskar livets stora glädjeämnen. Det är förknippat med så mycket: spänning, gemenskap, nyttigt och klimatsmart kött, naturupplevelser m.m. Den absoluta majoriteten av alla jägare känner ett ansvar gentemot sin omgivning och viltet. Det visade sig inte minst i samband med utbrottet av afrikansk svinpest i september 2023 där jägarna tidigt spelade en central roll. Utan den jakt och viltvård som jägarna bedriver skulle vi ha betydligt sämre kontroll på våra viltstammar och deras påverkan på jord- och skogsbruket; den biologiska mångfalden skulle försämras och antalet trafikolyckor, stopp och störningar i tågtrafiken skulle öka.
Älgförvaltningen
Älgjakten är den jaktform som många svenska jägare håller allra högst. Utvecklingen för älgstammen oroar många jägare och i delar av Sverige finns det inte tillräckligt med älg för att det ska kunna bli någon jakt. Älgstammen hämmas av flera faktorer. Omfattningen på jakten, högt rovdjurstryck och inte minst foderbrist påverkar utvecklingen. Foderbristen beror delvis på den ökande konkurrensen om foder från dovhjort, kronhjort och rådjur. På denna punkt har inte nuvarande älgförvaltningssystem hängt med och Centerpartiet anser därför att regeringen ska verka för en moderniserad klövviltsförvaltning där övriga hjortdjur inkluderas i en flerartsförvaltning. Det skulle bidra till en mer balanserad älgstam av hög kvalitet och med friska djur.
Viltskador
Centerpartiet anser sedan flera år tillbaka att det ska göras en översyn av jaktlagen. Även riksdagen har ställt sig bakom en sådan översyn och beslutat om ett tillkänna
givande till regeringen. Samtliga nuvarande regeringspartier stod bakom det, men inga initiativ har ännu tagits av sittande regering. Centerpartiet anser att det är hög tid att jaktlagsutredningen tillsätts. Under en längre tid har det stått klart att nuvarande jaktlag inte fungerar så väl som den borde. Nuvarande jaktlag utgår från förhållanden som rådde 1987, när lagstiftningen antogs. Då var stammarna svaga och i behov av en aktsam vård. I dag är utmaningarna ofta det omvända, med för stora stammar som drabbar oss alla, men framför allt markägare och trafikanter.
Skador från stora fåglar, såsom gäss, tranor och sångsvan, är ett exempel på skador som har ökat dramatiskt de senaste åren. Risken är stor att situationen förvärras ytterligare om inte kraftfulla åtgärder genast sätts in. Ett problem i sammanhanget är att den vanligt förekommande vitkindade gåsen skyddas av EU:s fågeldirektiv. Den klassningen gäller trots att populationerna av vitkindad gås ökat väldigt snabbt på senare år. Centerpartiet vill se en förändring av den vitkindade gåsens klassning på EU-nivå samt att regeringen generellt tar initiativ för att minska de stora fåglarnas skadeverkningar.
Rovdjur
I dag har Sveriges samtliga fem stora rovdjur – björn, varg, lodjur, järv och kungsörn – gynnsam bevarandestatus. Det är positivt. Centerpartiet vill se livskraftiga rovdjurs
stammar av samtliga dessa arter i Sverige. Samtidigt behöver rovdjurspolitiken ta större hänsyn till de människor som bor och verkar i områden där det finns rovdjur. Konflik
terna kring rovdjurspolitiken har genom åren varit många och framför allt har de rört vargstammen.
I dag regleras den svenska vargförvaltningen i hög grad av att EU listar den svenska vargstammen som strikt skyddad i art- och habitatdirektivet. Centerpartiet menar att det är en felaktig klassificering. Bevarandestatusen för varg i Sverige är i dag så stabil att arten bör kunna flyttas från art- och habitatdirektivets bilaga
4 till bilaga
5. Där skulle vargen fortsatt vara skyddad men möjligheten att vidta åtgärder i Sverige, till exempel skyddsjakt, skulle öka.
Riksdagen beslutade 2013 att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus ska vara 170–270 individer för att uppnå minsta livskraftiga population. Trots det ser vi i dag en vargstam som är betydligt större än så. Det har resulterat i omfattande varg
angrepp i delar av Sverige och skadar förtroendet för politiken. 2022 ställde sig Center
partiet bakom ett tillkännagivande till regeringen, som betonade att det är viktigt att riksdagens beslut om vargstammens storlek efterlevs i praktiken och att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av varg. Under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, ansågs referensvärdet behöva ligga i det nedre spannet om 170 individer. Centerpartiet anser att regeringen snarast bör verka för att tillkännagivandet genomförs.
När angrepp sker trots förebyggande åtgärder ska skyddsjakt kunna genomföras. Centerpartiet driver sedan flera år tillbaka flera förslag för att åstadkomma en effektivare och snabbare skyddsjakt på rovdjur. Det har bl.a. resulterat i tillkänna
givanden till regeringen, som riksdagen fattade beslut om 2020. Ett exempel på en fråga kopplad till skyddsjakt, som är prioriterad för Centerpartiet, är att de som söker och utför skyddsjakt måste kunna sekretesskyddas eftersom de utsätts för hot och våld.
För att minska koncentrationen av rovdjur i det mellansvenska förvaltningsområdet vill Centerpartiet se en ökad fördelning av vargstammen i Sverige (utanför den alpina regionen och Gotlands län). Vi vill även att det ska gå att besluta om regionala förvaltningsplaner för att reglera antalet vargar på regional nivå. Sedan länge driver Centerpartiet även frågan om en ökad gemensam förvaltning av den skandinaviska vargstammen. Det är enligt Centerpartiet en naturlig utgångspunkt givet att den svenska vargpopulationen ständigt rör sig över gränsen mellan Norge och Sverige.
Förvaring av jaktvapen
Centerpartiet vill legalisera långtidsförvaring av jaktvapen på tredje parts adress. Samtidigt får det inte gå ut över de legala vapen som finns i vårt samhälle och som handhas ansvarsfullt av bland annat våra jägare. Dagens regelverk är alltför rigida och behöver bli mer flexibla. Det har blivit allt vanligare att jägare är folkbokförda på en annan adress än där jaktmarkerna finns. Det gör det besvärligt för många att transportera sina vapen till och från jakten, och de möjligheter till undantag som finns är långtifrån tillräckliga. Centerpartiet ifrågasätter dessutom om dagens regelverk är att föredra utifrån ett säkerhetsperspektiv då det är bättre att vapen inte transporteras i onödan i offentliga rum såsom i kollektivtrafiken.
Daniel Bäckström (C)
Stina Larsson (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Karlsson (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Helena Lindahl (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)