RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Behovsstyrd hinderbelysning för vindkraftverk

2023/24 · HB021174 · Åsa Eriksson (S)

Original hos Riksdagen

B · Behovsstyrd hinderbelysning för vindkraftverk

2025/26 · HD02716 · Åsa Eriksson (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.036 · ämneslikhet 0.920. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.546A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga krav på behovsstyrd hinderbelysning för vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbjuda behovsstyrd hinderbelysning för både land- och havsbaserade vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 286 ord · B 328 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1174 av Åsa Eriksson (S) Behovsstyrd hinderbelysning för vindkraftverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga krav på behovsstyrd hinderbelysning för vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att uppfylla klimatmålen och begränsa effekterna av klimatförändringarna behöver samhället ställas om, industri och transporter elektrifieras och för det krävs stora mängder ny elenergi. Den nya elen ska i så hög utsträckning som möjligt vara förnybar och vindkraft är i dagsläget det mest kostnadseffektiva och snabbaste kraftslaget att bygga ut. Utvecklingen av tekniken går snabbt men för att få acceptans för fler parker krävs en minskad påverkan för omgivningen. Ett irritationsmoment, för många av oss som bor på landsbygden vid vindkraftverk, är det som upplevs som blinkande ljus från verken på kvällar och nätter. Varnings ­ lampor lyser på alla vindkraftverk för att varna flygplan och andra flygande föremål att här finns en vindpark. När rotorbladen passerar vindkraftverkets ljuskälla kan det, beroende på vindriktningen, se ut som att det blinkar. På landsbygden, som är underbart mörk kvällstid drygt halva året, blir blinkandet väldigt påtagligt och syns lång väg. Tekniken finns för att den permanenta belysningen av vindkraftverk kan upphöra. Den möjliggör att blinkande ljus tänds först när ett flygande föremål närmar sig en vindturbin, för att varna. När det flygande föremålet har passerat släcks belysningen igen. Reglerna för belysning av vindkraftverk bestäms av Transportstyrelsen och idag tillåts tyvärr inte behovsstyrd belysning. I Tyskland finns lagstiftning som tvärtom påbjuder behovsstyrd hinderbelysning. Jag vill att vi överväger krav på behovsstyrd hinderbelysning även i Sverige. Det skulle underlätta för alla oss som bor i närheten av vindkraftparker och får natthimlen upplyst av lampor den mörka årstiden. Åsa Eriksson (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:716 av Åsa Eriksson (S) Behovsstyrd hinderbelysning för vindkraftverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbjuda behovsstyrd hinderbelysning för både land- och havsbaserade vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen. Motivering När mörkret faller blinkar vindkraftverkens hinderljus, sekund efter sekund, natt efter natt. Vid dimma och låga moln reflekteras ljuset ner mot marken som en blinkande varningssignal. Det är både störande och onödigt. Sverige behöver bygga ut den förnybara elproduktionen och då måste vi öka acceptansen för vindkraft i hela landet. En konkret åtgärd är att minska den störning som blinkande hinderljus innebär för boende, särskilt vid dåligt väder. Tekniken för en smartare, behovsstyrd hinderbelysning – radar- eller transponderbaserade system – är etablerad i Europa och används brett. I Tyskland finns lagkrav på att släcka ljusen när ingen farkost finns i närheten. Danmark inför motsvarande regler i år. Norge prövar och inför radarstyrning i ökande omfattning. USA och Storbritannien använder också tekniken. Detta visar att flygsäkerhet och boendemiljö kan förenas. Transportstyrelsens egen jämförelse visar att Sverige länge legat striktare än många jämförbara länder. Svensk Vindenergi och Energiföretagen har i remissvar begärt regeländringar som minskar ljuspåverkan utan att sänka säkerheten. Ändå har Tidöregeringen, så vitt jag vet, inte lyft ett finger för att genomföra förändringar till närboendes nytta. Man hänvisar till säkerhet, som om det vore ett motsatsförhållande mellan trygg luftfart och respekt för människors hemmiljö. Det är det inte. Vi ska genomföra klimatomställningen med människor – inte mot dem. Teknik som minskar störningar i människors livsmiljö stärker legitimiteten för utbyggd elproduktion samtidigt som vi håller hög säkerhet. Behovsstyrd hinderbelysning är en rimlig, proportionerlig lösning som förenar klimatomställningen med respekt för vår boende- och livsmiljö. Det är hög tid att Sverige använder befintlig teknik för att minska ljusföroreningar. Att låta lamporna blinka i blindo är en symbol för något större: en energipolitik som ser tekniken men blundar för människorna. Den politiken har vi inte råd med. Åsa Eriksson (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag