Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1216 av Yusuf Aydin (KD) Stöd till återuppbyggnad av Irak och Syrien Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, genom FN och EU, ska verka för återuppbyggandet av kristna respektive andra etnoreligiösa områden i Irak och Syrien och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under 2014 tvingades ursprungsbefolkningar i Mellanöstern, de kristna folkgrupperna syrianer, kaldéer och assyrier, med våld bort från sina områden på Nineveslätten i Irak och norra Syrien av den islamistiska terroristgruppen Islamiska staten. Kristna invånare i dessa områden tvingades därför på flykt. De flesta är fortfarande internflyktingar eller i närliggande länder men vill återvända till sina områden. De ställdes inför ultimatum av Islamiska staten att antingen konvertera till islam, betala en straffskatt eller bli dödade. Hundratusentals kristna valde att lämna sin egen ­ dom och fly till den kurdiska regionen i norra Irak, till andra delar av Syrien samt till Libanon och Turkiet. Övergreppen på kristna invånare och yazidier är erkända som folkmord av EU-parlamentet, kongressen i USA och flera andra nationella parlament. Dessutom har EU i ett resolutionsbeslut kommit fram till att de kristna folkgrupperna i Irak behöver en fredad zon på Nineveslätten för att de ska kunna återvända till sina hemtrakter i trygghet och för att rädda kristenhetens fortsatta existens i Irak. Det krävs nu en omfattande återuppbyggnad av förstörda hus, vägar, sjukhus, skolor och annan infrastruktur för att möjliggöra återvändande för flyktingar samt säkerställa tryggheten i området. FN och EU bör avsätta riktade medel för dessa områden och för att möjliggöra återvändandet av kristna och andra minoriteter på flykt. Inte minst bör FN:s utvecklingsfond och EU aktivera flera utvecklingsprojekt för detta ändamål. De kristna invånare som flytt har hopp om att flytta tillbaka och bo kvar i sina ursprungsområden. De ber nu omvärlden om stöd för att kunna återuppbygga skolor, sjukhus, vårdcentraler, bostäder, infrastruktur samt de religiösa och kulturhistoriska byggnader som har förstörts. En återuppbyggnad kommer att bringa de drabbade hopp om ett nytt liv och påskynda återvändandet samt bidra till att den kristna närvaron i Mellanöstern kan fortsätta. Det krävs en internationellt samordnad satsning för att kristna och andra etno ­ religiösa minoriteter ska kunna överleva och ha en framtid i Mellanöstern. Det finns hundratusentals kristna och andra minoriteter som antingen är internflyktingar eller på flykt i Turkiet, Libanon och Jordanien som skulle kunna återvända hem. Därför är det avgörande att Sverige verkar för att FN och EU ska rikta olika utvecklingsinsatser för en återuppbyggnad av dessa områden i Irak och Syrien. Yusuf Aydin (KD)

Motion till riksdagen 2025/26:2002 av Yusuf Aydin (KD) Bistånd till förföljda kristna och utsatta minoriteter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en del bistånd bör kanaliseras via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den kristna närvaron i Mellanöstern, främst i Syrien och Irak har de senaste 20 åren minskat med närmare 80 procent till följd av krig och förtryck. Det finns dock fort ­ farande en minoritet kvar i Mellanöstern, men denna grupp lever under svåra omständig ­ he ter, som internflyktingar eller i sina ursprungsområden. För att långsiktigt överleva behöver de omvärldens stöd. År 2003, före USA:s invasion av Irak, fanns ca 1,4 miljoner kristna invånare i landet: syrianer, kaldéer, assyrier, armenier osv. Efter diktator Saddam Husseins fall hamnade landet i ett politiskt kaos där ett flertal väpnade grupperingar inledde konflikter som drabbade många minoriteter i landet, däribland kristna. År 2014 ockuperade terrorgruppen Islamiska Staten (IS) stora delar av Irak och de kristna områdena i Nineveprovinsen, Mosul, liksom yazidiernas område Sinjar, blev hårt drabbade av islamistisk terror. Med våld fördrevs över 200 000 kristna invånare från staden Mosul och Nineveprovinsen på bara några dagar. Detta folkmord är ett konstaterat faktum som EU-parlamentet och många nationella parlament erkänt. I dag finns omkring 250 000 kristna invånare i Irak, och de flesta är flyktingar i den kurdiska regionen och vill återvända till sina områden. Detta gäller även de tusentals kristna irakiska flyktingar som finns i Turkiet, Libanon och Jordanien. Inbördeskriget i Syrien har pågått sedan 2011. Hundratusentals människor har blivit dödade, och miljontals människor är nu på flykt både i Syrien och i angränsande länder. En del av dessa människor har lyckats fly till Europa och Sverige, men de allra flesta är kvar i den krigsdrabbade regionen. Situationen i Syrien har utvecklats till en av världens svåraste humanitära kriser. Bristen på humanitär hjälp är stor och behoven omfattande i både Syrien och Irak. När nu den tidigare brutala Assadregimen har fallit finns det möj ­ lighet för en väg framåt. Detta försvåras dock av att det internationella humanitära stöd som sänds via etablerade organisationer i Irak och Syrien inte kommer de kristna folk ­ grupperna till del. Sverige är en stor och generös biståndsgivare både när gäller humanitärt stöd och ut ­ vecklingsbistånd. Mycket av biståndet går via olika FN-organisationer, bilaterala sam ­ arbeten samt civilsamhället. Trots detta når inte hjälpen alltid fram till de mest utsatta. Därför är det viktigt att se över nya kanaler, så att biståndet når fram till fler behövande. Ett exempel är via de etablerade kyrkor och lokala organisationer som finns på plats i regionen och som har fungerande hjälpinsatser. Dessa har oftast bäst förutsättningar att agera på plats, identifiera behoven och tillhandahålla effektiv hjälp till förföljda kristna. USA:s biståndsmyndighet (USAID) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har tidigare beslutat att öka biståndet till religiösa och etniska minoriteter i Irak för att hjälpa dem att återvända till sina hem som de tvingats fly ifrån, där en del öronmärkts till trosbaserade och andra organisationer som hjälper till för att möta behoven hos utsatta etnoreligiösa minoriteter i Nineveprovinsen. Även Sverige bör öronmärka och kanalisera en mindre del av det svenska biståndet till förföljda kristna och andra utsatta minoriteter via kyrkor och andra lokala ideella organisa ­ tioner i Mellanöstern, men också i andra delar av världen där kristna förföljs och befinner sig i utsatta situationer. Genom att öronmärka biståndet till förföljda kristna kan Sverige säkerställa att hjälpen når fram till dem som verkligen behöver den. Yusuf Aydin (KD)