Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:3066 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 298 736 −93 000 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 133 000 355 000 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 280 013 −105 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 179 100 000 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 170 800 100 000 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 550 000 ±0 Summa 11 937 532 357 000 Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Samtidigt finns det rörelser i Europa och i Sverige som vill göra det mycket svårare för utsatta människor att söka skydd i EU. Alltför många människor väljer den livsfarliga vägen över Medel ­ havet, i brist på lagliga vägar in i EU, för att sedan mötas av ett ovärdigt mottagande, eller till och med nekas rätten att söka asyl. Det vill vi ändra på. Vi står upp för en öppen och human migrationspolitik – och för fred, rättvisa och klimat i världen. Det är en mänsklig rättighet att få sin asylansökan individuellt prövad. Alla EU-länder måste solidariskt dela på ansvaret för ett humant och rättssäkert mottagande. Korta ned handläggningstiderna Handläggningstiderna hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna har länge varit alldeles för långa. I december 2022 kritiserade Justitieombudsmannen (JO) Migrations ­ verkets handläggning för att vara långsam och passiv i ärenden om medborgarskap, anknytning och asyl. JO påtalade då att verket måste göra särskilda ansträngningar för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna, men trots detta har JO fortsatt tagit emot ett stort antal anmälningar med klagomål mot handläggningstiderna. JO inledde därför i våras ännu en granskning. [1] Miljöpartiet kommer noggrant att följa granskningens utfall. Migrationsdomstolarnas långa handläggningstider i asylmål har kritiserats av Riksrevisionen, som i sin granskning från 2022 visade att under de senaste tio åren har ytterst få asylmål avgjorts inom det uppställda målet på fyra månader. Riksrevisionen konstaterar även att den främsta orsaken till de långa väntetiderna är brist på såväl personalresurser som ekonomiska medel. [2] Detta är inte acceptabelt. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa hand ­ läggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Det riskerar även att försämra integrationen när människor får vänta på besked om huruvida de får stanna i Sverige eller inte. Regeringen säger sig vilja effektivisera mottagandet och ge Migrationsverket och migrationsdomstolarna stabila ekonomiska förutsättningar att utföra sitt uppdrag, men regeringens satsningar är otillräckliga. Miljöpartiet skjuter därför till kraftigt förstärkta resurser till såväl Migrationsverket som migrations ­ domstolarna, i syfte att korta ned handläggningstiderna. Det är viktigt att personalens kompetens säkerställs och att handläggningstiderna inte kortas på bekostnad av rätts ­ säkerheten. Vi tillför 50 miljoner kronor årligen till anslag 1:1 Migrationsverket samt 100 miljoner kronor årligen till anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål. Ett tryggt och rättssäkert mottagande Alla som söker asyl i Sverige ska vara säkra på att deras individuella asylskäl prövas och beaktas i enlighet med gällande rätt. Trots detta har rättsosäkerheten vid Migrationsverkets asylhanteringar uppmärksammats av flera instanser, däribland UNHCR, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och RFSL. Förutom de långa handläggningstiderna handlar det om bristande kompetens hos handläggare, tolkar och juridiska ombud, orimliga krav på den asylsökandes berättelser, bristande efterlevnad av barnkonventionen samt undermålig hantering av traumatiserade personer. Det är uppenbart att det krävs en gedigen granskning av Migrationsverkets asyl ­ hantering och Miljöpartiet kommer att ta del av Statskontorets pågående översyn av asylprocesserna, när den är färdig. Miljöpartiet menar dock att det redan nu behövs utökade resurser för att stärka asylsökandes rättigheter och säkerställa att Migrations ­ verket kan utföra sitt uppdrag på ett rättssäkert sätt. Vi vill att Migrationsverket får i uppdrag att utbilda samtlig operativ personal löpande i utredning, prövning och bedömning av asylärenden, bland annat med fokus på hur traumatiserade personer, hbtqi-personer och konvertiter kan framställa sina skydds ­ behov. Vi föreslår att finansieringen ska ske genom befintliga medel till 1:1 Migrations ­ verket. Miljöpartiet vill också stärka rätten till behandling för traumatiserade och torterade personer och tillför därför 75 miljoner kronor till anslag 1:2 Ersättningar och boendekostnader. Slutligen behövs kunskapshöjande insatser för rättsliga biträden och bättre förutsättningar att avsätta tillräckligt med tid till sina ärenden; detta gäller inte minst asylärenden som rör barn. För detta ändamål avsätter vi 100 miljoner kronor årligen till anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. Höj dagersättningen för asylsökande Dagersättningen har inte ändrats sedan 1994 utan ligger fortfarande på 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Det är orimligt. Vi vill höja dagersättningen så att alla asyl ­ sökande får en mer dräglig vardag under väntetiden. Miljöpartiet vill höja dagersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, det vill säga ungefär 126 kronor per dag för en ensamstående vuxen. För år 2025 avsätter vi därför 230 miljoner kronor, för år 2026 220 miljoner kronor och för år 2027 250 miljoner kronor. Medlen belastar anslag 1:2 Ersättning och bostads ­ kostnader. Ge asylsökande rätt till sfi För den som kommer ny till Sverige ska det finnas snabba vägar in i det svenska samhället. Att kunna det svenska språket spelar en stor roll för möjligheten att få ett arbete, ägna sig åt andra studier eller i övrigt delta i samhällslivet. Miljöpartiet välkomnar att regeringen i årets budgetproposition föreslår flera satsningar för att fler ska lära sig svenska. Vi anser dock att insatserna är otillräckliga och ifrågasätter retoriken kring att kartlägga utrikesföddas språkkunskaper utan att specificera innehållet i en sådan kartläggning. Miljöpartiet vill se kraftfullare åtgärder och föreslår därför att svenska för invandrare (sfi) utökas så att även asylsökande ska få rätt att snabbt lära sig svenska. Idag erbjuds sfi bara till personer som fått besked om uppehållstillstånd. Asyl ­ sökande hänvisas istället till den mer begränsade språkutbildningen som ges av vissa studieförbund och frivilligorganisationer. Miljöpartiet menar att det hade varit till fördel för asylsökandes språkinlärning och integration om även de gavs rätt till sfi. Sfi har bättre förutsättningar att erbjuda såväl språkutbildning som relevant samhälls ­ information, studierna utgår från en tydlig kursplan och kan anpassas efter deltagarnas olika förutsättningar och utbildningsbakgrund. Det erbjuds dessutom i alla Sveriges kommuner. För att ge alla asylsökande rätt till sfi tillför Miljöpartiet 190 miljoner kronor för år 2025 och 200 miljoner kronor för år 2026 och 2027 till utgiftsområde 16. Det är viktigt att säkerställa tillräckligt med utbildningsplatser och att sfi-lärarna har god kompetens. Det ska även finnas goda möjligheter att kombinera sfi med arbete och yrkesstudier. Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. I förra årets budget aviserade regeringen en sänkning av ersättningen per dygn och person för mottagande av ensamkommande barn, något som Miljöpartiet avvisade mot bakgrund av att kommunerna redan befinner sig i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Trots detta gör regeringen i år bedömningen att kommunerna i tillräcklig utsträckning fått ersättning för sina kostnader. För att kompensera kommunernas kostnader tillför Miljöpartiet totalt 150 miljoner kronor 2025, 130 miljoner kronor 2026 och 110 miljoner kronor 2027 till anslag 1:2 Ersättning och bostadskostnader samt utgiftsområde 13. Återställ antalet kvotflyktingar Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. I en tid då antalet människor på flykt i världen ständigt ökar har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. UNHCR har upprepade gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar, utan resultat. Sverige bör vara en förebild för global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot skyddsbehövande och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska återgå till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Höjningen finansieras genom utgifts ­ område 13 och 14. Vi avsätter 500 miljoner kronor år 2025, 1 500 miljoner kronor år 2026 och 2 200 miljoner kronor år 2027. Ge alla ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd rätt till bosättningsbaserade förmåner I somras enades Europeiska unionens råd om att förlänga massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026. Detta är ett mycket efterlängtat besked som innebär att de personer som haft tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet i minst två år nu kan folkbokföra sig och därmed omfattas av socialförsäkringssystemet och få samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda. EU:s besked sammanföll dock med regeringens proposition 2023:24:151 Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd . Regeringens förslag innebär att personer som haft tillfälligt skydd enligt massflykts ­ direktivet i minst ett år får folkbokföra sig. Dessvärre undantas denna grupp från rätten till bosättningsbaserade förmåner, så som barnbidrag, bostadsbidrag, äldreförsörjning, assistansersättning och studiestöd. Med andra ord ges flyktingar från Ukraina olika förmåner och rättigheter beroende på hur länge de varit bosatta i Sverige. Miljöpartiet är mycket kritiskt till regeringens orättvisa reglering. Vi vill att alla ukrainare ges möjlighet att få bosättningsbaserade förmåner. För detta ändamål tillför vi 160 miljoner kronor år 2025 och 250 miljoner kronor år 2026 och 2027 inom utgiftsområde 12. Slopa förslagen om återvändandebidrag och fler förvarsplatser Miljöpartiet anser att inriktningen på regeringens migrationspolitik är helt fel väg att gå. Förslagen om att intensifiera återvändandearbetet, fler förvarsplatser, återkalla uppehålls ­ tillstånd och kunskapskrav för medborgarskap tilldelas alltför stort fokus samtidigt som frågor som att stärka rättssäkerheten under asylprocessen och höja dagersättningen inte prioriteras alls. Regeringens förslag riskerar att öka stigmatiseringen, ge sämre förutsätt ­ ningar för integration och försvaga tilliten till svenska myndigheter. Det ökade fokuset på att utöka antalet förvarsplatser är helt fel prioritering av statens utgifter. Enligt budgetpropositionen var beläggningen på förvaren i genomsnitt 65 procent förra året och 59 procent året innan. Det kan därmed inte anses finnas någon brist på förvarsplatser. Vidare är det anmärkningsvärt att regeringen går fram med förslaget om att kraftigt höja bidraget för återvandring. Regeringens egen utredare visar att storleken på bidraget inte påverkar människors vilja eller förmåga att återvända. Tvärtom riskerar kraftigt höjda bidrag att skada integrationen och tilliten till välfärds ­ systemet. Vi vill istället satsa pengar på skolan, bostadsbyggandet, välfärden och arbetsmarknadsinsatser så att fler kan gå från utanförskap till att bli en del av och bidra till samhället. För att mottagandet ska bli så bra som möjligt krävs att alla kommuner tar sitt ansvar. Genom att fördela mottagandet jämnt kan vi minska segregationen, förbättra integrationen och underlägga etableringen. Vi avvisar förslagen om effektivare återvändandearbete, fler förvarsplatser, återkallelse av uppehållstillstånd och kunskapskrav för medborgarskap. Därmed minskas anslaget till 1:1 Migrationsverket med 143 miljoner kronor år 2025, 845 miljoner kronor år 2026 och 350 miljoner kronor 2027. Vi avvisar också förslaget om ökad frivillig återvandring varför anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med 105 miljoner kronor år 2025, 1 425 miljoner kronor år 2026 och 320 miljoner kronor år 2027. Nej till nytt migrationspolitiskt mål Miljöpartiet motsätter sig det nya verksamhetsmål för utgiftsområde 8 som regeringen antagit. Vi vill återgå till det tidigare målet för utgiftsområdet som gällt sedan 2009. Det tidigare målet för utgiftsområdet var att säkerställa en långsiktigt hållbar migrations ­ politik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörligheten över gränser, främjar behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. Annika Hirvonen (MP) Camilla Hansén (MP) Rasmus Ling (MP) Ulrika Westerlund (MP) Mats Berglund (MP) Jan Riise (MP) [1] Riksdagens ombudsman, februari 2024, JO inleder på nytt en granskning av Migrationsverkets handläggningstider . [2] Riksrevisionen, mars 2022, I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (RiR 2022:5).

Motion till riksdagen 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:229 En ny mottagandelag. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverkets boenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd dagersättning för asylsökande och andra som omfattas av mottagandelagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en ny översyn av mottagandet av asylsökande med utgångspunkt i rättssäkerhet, integration, psykisk hälsa och barnkonventionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Miljöpartiet ser behovet av att se över lagen om mottagande av asylsökande. Regel ­ verket behöver bli modernare och mer hållbart, något som också flera remissinstanser framhåller. Miljöpartiet är däremot kritiska till att flera av de förslag som regeringen presenterar innebär generella och allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters rättigheter och friheter. En uppdaterad lagstiftning måste ta sikte på att främja delaktighet och rättssäkerhet i mottagandet av asylsökande och främja integration, stabilitet och asylsökandes väl ­ mående och hälsa. Dessvärre kan vi inte se att dessa nödvändiga förbättringar får genomslag i regeringens förslag – tvärtom föreslår regeringen att asylsökande ska tvingas att vistas inom ett begränsat geografiskt område, med närvarokontroller och villkorat ekonomiskt bistånd. Med regeringens förslag finns uppenbara risker att både integrationen och rättssäkerheten i mottagandet försvagas. Miljöpartiet vill bygga ett mottagande som främjar trygghet, stabila levnads ­ förhållanden och reella möjligheter att komma in i arbete, utbildning och samhällsliv. På så sätt skapar vi bästa förutsättningar för integration. Det är uppenbart att regeringen väljer en annan väg – där mottagandet i stället bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar. Vi beklagar denna utveckling; det riskerar att få stora konsekvenser för inte bara de individer som söker asyl i Sverige utan även samhället i stort. Ett tryggt och rättssäkert mottagande Alla som söker asyl i Sverige ska kunna lita på att deras individuella skyddsskäl prövas rättssäkert och i enlighet med gällande rätt. Samtidigt vet vi att dagens mottagnings ­ system präglas av flera utmaningar, och brister i asylprövningen har uppmärksammats flera gånger, bl.a. av JO, RFSL, UNHCR och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Kritiken har främst handlat om långa handläggningstider, bristande kompetens hos handläggare, tolkar och juridiska ombud, orimliga krav på den sökandes redogörelse för sina asylskäl, bristande efterlevnad av barnkonventionen samt undermålig hantering av traumatiserade personer. Dessa brister har inte minst drabbat konvertiter, hbtqi-flyktingar och barn. Även Statskontoret kritiserade Migrationsverkets asylprövning så sent som 2024, efter att de i sin granskning kunnat konstatera att myndigheten hade svårt att upprätthålla rättssäkerheten och enhetligheten i asylprövningen. Därutöver har handläggningstiderna hos både Migrationsverket och migrationsdomstolarna länge varit oacceptabelt långa. Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen granskat Migrationsverkets handläggningstider. Vid granskningen som gjordes under 2022 konstaterades att handläggningen var långsam och passiv, särskilt i ärenden som rörde medborgarskap, anknytning och asyl. De många och allvarliga bristerna i den svenska mottagandeprocessen måste åtgärdas skyndsamt. Därav är det positivt och motiverat att göra en översyn och reform av Sveriges asylmottagande, med utgångspunkt i att stärka säkerställandet av asylsökandes och andra migranters rättigheter. Det förslag regeringen nu lagt på riksdagens bord visar däremot inte några ambitioner att åtgärda de brister som FN, Statskontoret, JO och RFSL har konstaterat. Mottagandet av asylsökande är en process som börjar vid en asylansökan och att den sökandes individuella asylskäl ska utredas av Migrationsverket. För Miljöpartiet är det avgörande att säkerställa rättssäkra, gedigna och snabba handläggningsprocesser. Regeringen måste prioritera asylrätten och ge Migrationsverket resurser för att säker ­ ställa sitt uppdrag och ge personalen tillräcklig utbildning för att kunna göra korrekta bedömningar. Vi i Miljöpartiet anser att den rättsliga kvaliteten i handläggningen hos Migrationsverket måste stärkas och att myndigheten i det arbetet kan behöva starkare rättslig styrning och stöd. Handläggare och beslutsfattare efterfrågar bättre utbildning, kunskapsstöd och förutsättningar att stanna och utvecklas i sina olika roller. Därför vill vi att Migrationsverket får i uppdrag att utbilda samtlig operativ personal löpande i utredning, prövning och bedömning av asylärenden, bl.a. med fokus på hur traumati ­ serade personer, hbtqi-personer och konvertiter kan framställa sina skyddsbehov. Det behövs också kunskapshöjande insatser för rättsliga biträden och bättre förutsättningar att avsätta tillräckligt med tid till sina ärenden – detta gäller inte minst asylärenden som involverar barn. Mottagandet ska främja integration och psykisk hälsa Miljöpartiets migrationspolitik utgår från integration från första dagen. Den som kommer till Sverige ska tidigt få möjlighet att komma in i samhället, med arbete, utbildning och språk. Människor växer av trygghet, meningsfullhet och möjlighet att bli en del av ett sammanhang. Regeringens nya mottagandelag går i motsatt riktning genom en skyldighet att vistas inom ett begränsat geografiskt område, medverka i närvarokontroller på asylboende och riskera nedsatt dagersättning vid bristande efterlevnad. Parallellt förbereder regeringen en övergång till större mottagnings- och återvändandecenter. Samtidigt vet vi från svenska studier att personer som bor på asylboenden visar en mycket hög förekomst av psykisk ohälsa i form av t.ex. depression, ångest och symtom på PTSD. Flera studier har kopplat asylsökandes psykiska ohälsa till deras ovissa rättsliga status men också till boende- och arbetsvillkor under asyltiden. WHO har framhållit att asylsökande behöver mötas av social inkludering, trygga boenden, möjlighet att arbeta och tillgång till god vård för att må bra i asylprocessen. Flera remissinstanser, såsom Röda Korset, Svenska kyrkan och Asylrättscentrum, ser med oro på hur regeringens förslag kommer att påverka asylsökandes psykiska hälsa och välbefinnande. Röda Korset lyfter att Migrationsverkets tilldelning av boende ­ platser har stor betydelse för den enskildes fysiska och psykiska mående, vilket också påverkar möjligheterna för den enskilde att framföra sina asylskäl. Skyldigheten att bo på asylboenden, men även det generella kravet på ökade skyldigheter och begräns ­ ningar, kommer enligt Svenska kyrkan att få negativa konsekvenser för enskildas mående och integrationen. Röda Korset ser stora risker med att asylsökande ska få möjlighet att arbeta först efter sex månader; det förslaget försenar inte bara integra ­ tionen och möjligheten att bidra till samhället, utan påverkar också asylsökandes mående och hälsa. Civil Rights Defenders framhåller att forskning visar att livskvaliteten i kollektiva asylboenden ofta är låg. Bristen på autonomi förenad med kontrollåtgärder och stigmati ­ sering lider ofta till ett stort psykiskt lidande för asylsökande barn och vuxna. Redan 1992 uppmärksammades att de kollektiva boendena kan ha negativa effekter för barn. Risken för missförhållanden på boendena har även i praktiken visat sig vara stor. Efter att många barnfamiljer placerades i kollektiva boenden i Sverige 2015 presenterade Barnombudsmannen en rapport som visade att barn och kvinnor utsatts för misshandel under sin tid på boendena. Ytterligare en rapport visade att ledningen på mottagnings ­ center använde straff och hotade om omflyttningar som disciplinära åtgärder samt ignorerade hälsofaror i bristande boenden. Även om individer inte utsätts för brott eller hälsofaror på sitt boende kan livet på ett asylboende i sig innebära ett hot mot asyl ­ sökandes hälsa. Att leva i ett mottagnings- eller återvändandecenter är förenat med stigma som förvärras av den pågående politiska diskursen där migranter jämställs med kriminella. Därtill har påtvingade rörelsebegränsningar, social isolering, stigmatisering, avsaknad av tidsgränser och oförmåga att själv bestämma över sina dagliga rutiner allvarliga effekter för de individer som tvingas att spendera lång tid i asylboenden, och det har lett till ökad förekomst av depression, självskadebeteende och självmord inom gruppen. Miljöpartiet vill prioritera rättssäkra och snabba prövningar, så att asylsökande inte ska tvingas att leva i ovisshet under oöverskådlig tid. Under prövningstiden är det viktigt att asylsökande har tillgång till kunniga handläggare och biträden som kan informera och svara på frågor om asylprocessen. Det är också viktigt att asylsökande får möjlighet att lära sig svenska under asylprocessen och har goda möjligheter till en meningsfull sysselsättning. Trots regeringens ambition att snabba på asylprocessen går det inte komma ifrån att många fortsatt kommer att leva i Sverige under lång tid i väntan på beslut. Den väntan måste vara trygg, och sökande måste ha chansen att skapa sig en meningsfull tillvaro där de kan försörja sig själva. Trygga boendeformer som främjar integrationen De ekonomiska klyftorna, bostadssegregationen och bostadssegmenteringen har brett ut sig under alldeles för lång tid. Segregationen göder utanförskap, fattigdom och otrygg ­ het, vilket är dåligt för hela samhället. Segregationen försämrar också förutsättningarna för nyanlända att få tag på en stabil bostad, etablera sig på arbetsmarknaden och lära sig svenska. Det måste bli ett stopp för detta, men lösningen kan inte vara att begränsa asylsökandes rörlighet och genomföra åtgärder som riskerar att ytterligare förstärka segregationen och asylsökandes utanförskap. När Miljöpartiet satt i regering påbörjade vi arbetet med att bekämpa segregationen, bl.a. med åtgärder för att stärka samhällsservice i socialt utsatta områden, knäcka långtidsarbetslösheten och minska bostadssegregationen och trångboddheten. Men mycket finns kvar att göra. Arbetet med att bekämpa segregation måste bedrivas samlat och långsiktigt för att nå framgångsrika resultat. I enlighet med forskningen måste segregationen motverkas genom att den ekonomiska ojämlikheten utjämnas och bostadsmarknaden utvecklas med en blandning av olika upplåtelseformer och storlekar på bostäder. Regeringens förslag om att asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område och medverka i närvarokontroller på asylboendet är dåligt för de individer som ska tvingas att bo på dessa asylcentrum, men också för samhället i stort. Rätten till bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag ska dess ­ utom villkoras med att asylsökande ”fullgör sina skyldigheter”. Som bl.a. Asylrätts ­ centrum framhåller innebär förslagen långtgående och generella inskränkningar av asylsökandes rörelsefrihet. Enligt Asylrättscentrum kan dessa förslag komma att få en sådan kumulativ negativ effekt på asylsökandes rättigheter att åtgärderna inte kan ses som förenliga med EU:s nya omarbetade mottagandedirektiv (2024/1346) som kommer att börja tillämpas 2026. Det är inte heller visat att de föreslagna inskränkningar i enskildas rättigheter som föreslås är nödvändiga och proportionerliga och därför inte heller att de är förenliga med Sveriges konventionsåtaganden. Miljöpartiet noterar att en betydande del av remissinstanserna avstyrker eller är kritiska till denna del av regeringens förslag. Barnombudsmannen lyfter att frågor som närhet till service, vård, skola och fritidsaktiviteter är centrala för barn i mottagandet. Myndigheten pekar också på risker med trångboddhet, våld och psykisk ohälsa när boenden inte utformas utifrån barns faktiska behov. Mot den bakgrunden kan det inte sägas att regeringen tagit fram förslag med barnets bästa i beaktande. Miljöpartiet menar att alla människor ska kunna välja var de ska bo. Vi har sett en koncentration av nyanlända i vissa bostadsområden, med trångboddhet, utanförskap och segregation som följd. Vi ser det här problemet, men vår lösning är inte repression eller att familjer ska bli fattiga. Regeringens förslag kommer att försämra människors möjlig ­ heter att komma in i samhället. Som så många gånger tidigare visar regeringen att deras migrationspolitik fokuserar på återvändande från start – Miljöpartiets migrationspolitik fokuserar på integration från start. Människor ska snabbt komma in i samhället och kunna delta. Migrationsverket måste ha ett bra system och underlätta för människor att bosätta sig mer blandat. Det är bättre för barn, utsatta grupper och samhället i stort. För att främja integrationen av nyanlända föreslår Miljöpartiet i stället att Migrationsverket ska eftersträva att erbjuda asylsökande bostäder på ett sätt som bidrar till att vi får mer blandade bostadsområden. Därför bör Migrationsverkets boenden reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd, och dessa bör finnas över hela landet. Höjd dagersättning Det är beklagligt att regeringen, i samband med att man inför en ny mottagandelag, inte tar tillfället i akt att se över nivån på dagersättningen till asylsökande. Dagersättningen har inte ändrats sedan 1994, utan har legat på 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen som bor på Migrationsverkets boende och själv betalar för sin mat. En familj med två vuxna och två små barn får drygt 196 kronor per dag eller ungefär 5 800 kronor i månaden. För trettio år sedan kanske den summan räckte för att bekosta sådant som mat, kläder, skor, tandvård, hygienartiklar, sjukvård och mediciner till en hel familj, men med en stigande inflation och höjda priser är det inte rimligt. Sedan massflykts ­ direktivet aktiverades förväntas dessutom flyktingar från Ukraina med rätt till dag ­ ersättning att klara sig på denna låga nivå – det kan vi inte acceptera. Miljöpartiet vill höja dagersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, dvs. ungefär 130 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Annika Hirvonen (MP) Nils Seye Larsen (MP) Mats Berglund (MP) Camilla Hansén (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)