RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Urholkning av äganderätten

2024/25 · HC021613 · Ulrika Heie (C)

Original hos Riksdagen

B · Urholkning av äganderätten

2025/26 · HD021124 · Ulrika Heie (C)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.808 · ämneslikhet 0.996. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

4 möjliga matchningar · 4 yrkanden i A · 4 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äganderätten inte får urholkas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äganderätten inte får urholkas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av klara och tydliga ersättningsregler och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av klara och tydliga ersättningsregler och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

Yrkande A3 och B3 · textlikhet 0.952A: Avslag · B: Avslag

A3

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skötselavtal ska finnas när naturreservat inrättas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

B3

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skötselavtal ska finnas när naturreservat inrättas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

Yrkande A4 och B4 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A4

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommersiellt missbruk av allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

B4

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommersiellt missbruk av allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

Hela texten jämförs: A 482 ord · B 486 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:1613 av Ulrika Heie (C) Urholkning av äganderätten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äganderätten inte får urholkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av klara och tydliga ersättningsregler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skötselavtal ska finnas när naturreservat inrättas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommersiellt missbruk av allemansrätten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den enskilda äganderätten måste vara starkt grundlagsskyddad och måste respekteras, eftersom den utgör grunden för jord- och skogsbruk. Eftersom dessa näringar har stor betydelse även för förädlingsindustrin i Sverige så är äganderätten en grund för välstånd på landsbygden men också för hela Sverige. När riksdagen behandlade miljöbalken var man medveten om att lagen innehöll allvarliga oklarheter när det gäller både ägande ­ rätten och ersättningsreglerna i en mycket central lagstiftningsfråga, vilket också Centerpartiet var starkt kritiska till. Det är nödvändigt att ett förtydligande av lagstift ­ ningen sker i syfte att äganderätten även i fortsättningen skall ge ett mycket starkt skydd – samtidigt som det inte får förhindra de åtgärder som är motiverade på grund av skyddet av miljön. Detta bör ges regeringen till känna. Full ersättning vid intrång Om intrång ändå måste göras skall den grundläggande principen vara att markägaren skall ha full ersättning. Kravet på klara och tydliga ersättningsregler är ett måste och kompensation skall utbetalas för begränsningar av pågående markanvändning som är att betrakta som mer än bagatellartade. Detta bör ges regeringen till känna. Skötselavtal för ökad mångfald Grunden för svensk naturvårdspolitik ska vara en mångfald av brukare i kombination med en rätt hanterad allemansrätt – inte naturreservat. Närhelst ett förslag läggs fram om naturreservat eller andra intrång på äganderätten, så glömmer man att det är ägaren som skött om naturområdet på ett sådant förtjänstfullt sätt att det blivit det unikum man vill slå vakt om. Staten måste inse och erkänna att det är ägaren och brukaren som i de flesta fall är den bästa förvaltaren med kunskaper på området och erfarenhet att även fortsättningsvis förvalta sina ägor utan intrång i brukanderätten. Om några restriktioner inrättas för att skydda speciella områden så måste det finnas skötselavtal framtagna där markägaren mot rimlig ersättning kan stå för den fortsatta förvaltningen. Detta bör ges regeringen till känna. Viktigt att allemansrätten inte missbrukas Det finns tillfällen då tolkningen av allemansrätten sätts på prov. Ett sådant tillfälle är när det inte ställs krav på att organiserat friluftsliv av betydelse skall meddelas markägaren. Centerpartiet anser att utgångspunkten skall vara att även markägarens intressen skall ges utrymme vid tillåtelse av organiserat friluftsliv, att en förutsättning för organiserat friluftsliv i kommersiellt syfte skall vara att ett avtal har slutits med markägaren. Detta bör ges regeringen till känna. Ulrika Heie (C)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:1124 av Ulrika Heie (C) Urholkning av äganderätten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äganderätten inte får urholkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av klara och tydliga ersättningsregler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skötselavtal ska finnas när naturreservat inrättas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommersiellt missbruk av allemansrätten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den enskilda äganderätten måste vara starkt grundlagsskyddad och måste respekteras, eftersom den utgör grunden för jord- och skogsbruk. Eftersom dessa näringar har stor betydelse även för förädlingsindustrin i Sverige är äganderätten en grund för välstånd på landsbygden men också för hela Sverige. När riksdagen behandlade miljöbalken var man medveten om att lagen innehöll allvarliga oklarheter när det gäller både ägande ­ rätten och ersättningsreglerna i en mycket central lagstiftningsfråga, vilket också Centerpartiet var starkt kritiska till. Det är nödvändigt att ett förtydligande av lag ­ stiftningen sker i syfte att äganderätten även i fortsättningen skall ge ett starkt skydd – samtidigt som det inte får förhindra de åtgärder som är motiverade på grund av skyddet av miljön. Detta bör ges regeringen till känna. Full ersättning vid intrång Om intrång ändå måste göras skall den grundläggande principen vara att markägaren skall ha full ersättning. Kravet på klara och tydliga ersättningsregler är ett måste och kompensation skall utbetalas för begränsningar av pågående markanvändning som är att betrakta som mer än bagatellartade. Detta bör ges regeringen till känna. Skötselavtal för ökad mångfald Grunden för svensk naturvårdspolitik ska vara en mångfald av brukare i kombination med en rätt hanterad allemansrätt – inte naturreservat. Närhelst ett förslag läggs fram om naturreservat eller andra intrång på äganderätten glömmer man att det är ägaren som skött om naturområdet på ett sådant förtjänstfullt sätt att det blivit det unikum man vill slå vakt om. Staten måste inse och erkänna att det är ägaren och brukaren som i de flesta fall är den bästa förvaltaren med kunskaper på området och erfarenhet att även fort ­ sättningsvis förvalta sina ägor utan intrång i brukanderätten. Om några restriktioner inrättas för att skydda speciella områden så måste det finnas skötselavtal framtagna där markägaren mot rimlig ersättning kan stå för den fortsatta förvaltningen. Detta bör ges regeringen till känna. Viktigt att allemansrätten inte missbrukas Det finns tillfällen då tolkningen av allemansrätten sätts på prov. Ett sådant tillfälle är när det inte ställs krav på att organiserat friluftsliv av betydelse skall meddelas mark ­ ägaren. Centerpartiet anser att utgångspunkten skall vara att även markägarens intressen skall ges utrymme vid tillåtelse av organiserat friluftsliv, att en förutsättning för organiserat friluftsliv i kommersiellt syfte skall vara att ett avtal har slutits med mark ­ ägaren. Detta bör ges regeringen till känna. Ulrika Heie (C)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag