Jämförelse 2150b5e4839a8744693b3881
Underlagets kontrollsumma: b32bf696e5e0b26cd6d9a7f718791d074602111fd5f6b0240e82d34938910ab6

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB02442: Studenter, doktorander och forskare ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02442

Motion till riksdagen
2023/24:442
av Lorena Delgado Varas m.fl. (V)
Studenter, doktorander och forskare
1
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
3 Inledning
4 Studenter
4.1 Studenters ekonomi och trygghet
4.1.1 Avgiftsfri högre utbildning
4.1.2 Generösare dispensregler för studiemedel
4.1.3 Kurslitteratur
4.1.4 Dolda kostnader i utbildningen
4.1.5 Tillgång till studentmedier
4.2 Studenters familjeliv
4.3 Studenters hälsa
4.4 Tillgänglighet för studenter
4.5 Breddad rekrytering
5 Doktorander
5.1 Jämställd doktorandutbildning
5.2 Postdoktorer
6 Forskare
6.1 Jämställda forskningsmiljöer
6.2 Tillgängliga forskningsmiljöer
6.3 Praktiknära forskning
2
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur avgifter för utomeuropeiska studenter ska kunna avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagändringar som innebär att fler studenter ges dispens för att få fler veckor med studiemedel i syfte att kunna slutföra sina utbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om det kan ställas krav på att all kurslitteratur ska göras tillgänglig digitalt via högskole- och universitetsbiblioteken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur alla studenter med behov av anpassad kurslitteratur ska få tillgång till det och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utredning kring dolda avgifter/kostnader inom högre utbildning, särskilt verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta ett riktat stöd till studentkårerna för att de fortsatt ska kunna ge ut oberoende studentmedier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att främja möjligheterna för föräldrar att studera och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge alla lärosäten i uppdrag att ha en föräldrapolicy och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om grundläggande trygghet för studerande, inklusive dem med funktionsnedsättning, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör implementera åtgärderna i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka och möjliggöra sjukskrivningar på deltid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett lärosäte bör ges samordningsansvar för studenthälsomottagningarna i hela landet för att öka likvärdigheten i utbud och tillgång till studenthälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som tar ett helhetsperspektiv kring frågan om tillgänglighet till universitet och högskolor för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätena bör åläggas att ta fram strategier för breddad rekrytering i linje med vad UHR har föreslagit och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur doktoranders och juniora forskares anställningstrygghet ska kunna säkras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur doktorandutbildningen kan bli jämställd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur stödet och villkoren för postdoktorer kan stärkas och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag för att främja en jämnare könsfördelning inom forskningen och akademin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett långsiktigt uppdrag bör ges till Jämställdhetsmyndigheten och lärosätena vad gäller jämställdhetsintegrering och jämställdhetsarbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda införandet av ett mål om att högst hälften av samtliga statligt finansierade forsknings- och innovationsanslag ska gå till män som forskar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som granskar förutsättningarna för forskare och lärare med funktionsnedsättning inom universitet och högskolor samt vilka åtgärder som krävs för att öka tillgängligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur kommuners och regioners forsknings- och utvecklingsarbete kan stärkas och fler kombinationstjänster tillkomma och tillkännager detta för regeringen.
3
Inledning
Högskolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och bildning. Den är viktig för att skapa välstånd och ett öppet och demokratiskt samhälle. Utbildning måste vara till
­
gänglig i hela landet, både för att attrahera studenter som inte har möjlighet att flytta långt för att studera och för att försörja hela landet med utbildad arbetskraft. Utbildning har också ett värde i sig, oavsett om den leder till ett yrke eller inte.
Vänsterpartiet ser ett antal problem på lärosätena i dag. Det handlar dels om frågan om anställningsprocessen, dels om frågan om fördelning av forskningsmedel. Sned
­
rekryteringen i förhållande till kön, klass, utländsk bakgrund och inte minst funktions
­
nedsättningar påverkar alla nivåer av akademin, och förstärks dessutom i övergången till forskarutbildningen och vidare vid tillsättning av professorer. Att människor ges lika förutsättningar att forska oavsett kön är en förutsättning för en demokratiskt förankrad akademi och för en kvalitetsbaserad forskning där det är kompetens som avgör, inte kön eller vänskapsband.
4
Studenter
Alla studenter har rätt till en utbildning av hög kvalitet. Antalet undervisnings- och handledningstimmar behöver utökas på många utbildningar. Forskningsanknytningen inom grundutbildningen behöver stärkas genom att andelen disputerade lärare ökas och genom att lärare får mer tid till egen forskning.
Studenter ska vara delaktiga i och ha inflytande över utbildningen. Att ta till vara de erfarenheter och kompetenser som finns bland dagens studenter med olika bakgrund är också ett sätt att förbättra kvaliteten på utbildningen. Givetvis ska studenterna också ha ett formellt inflytande och vara representerade vid högskolans beredande och beslutande organ. Den verksamhet som bedrivs vid studentkårerna måste finansieras.
4.1
Studenters ekonomi och trygghet
Sjukdom och föräldraskap innebär ofta dålig ekonomi och sämre möjligheter för studenter att genomföra sina studier. I dag samverkar studiemedlen dåligt med social
­
försäkringssystemen. Vänsterpartiet vill därför att ersättningssystemen reformeras så att studier i stället räknas som ersättningsbar sysselsättning. Ingen student ska riskera att stå utanför sjukförsäkringen. Även bostadsbidraget behöver reformeras så att alla studenter oavsett ålder kan söka det. Det ska vara möjligt att få studiemedel under hela sin studie
­
tid. Vänsterpartiet vill att andelen bidrag i studiemedlen ska öka för att skuldbördan inte ska bli alltför betungande. Det ska också finnas möjlighet för fler att få förhöjt bidrag under vissa villkor, t.ex. för behörighetsgivande studier. Med högre bidrag och lägre lån underlättas återbetalningen av studielånet.
Den som studerar eller precis börjat söka jobb ska kunna ha rätt till grundbeloppet i a
‑
kassan. Under pandemin såg vi att arbetslösheten bland studenter ökade och det är en grupp som inte har stora ekonomiska marginaler. Studerandevillkor i arbetslöshets
­
försäkringen måste därför återinföras. Studiemedel som det går att leva på är också en nödvändig förutsättning för att kunna studera på heltid och därmed kunna skapa utbildningar av hög kvalitet. Studiemedlens rekryterande effekt till högre utbildning ska inte underskattas, även om undersökningar visar att studenter från studievana hem oftare tar ut hela lånedelen medan studenter från studieovana hem i högre utsträckning för
­
värvsarbetar för att minska sin framtida låneskuld. Studiemedlets utformning är därför en fråga om både studiernas finansiering och rekrytering till högre utbildning.
4.1.1
Avgiftsfri högre utbildning
Vänsterpartiet anser att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter oavsett var de kommer ifrån. Kunskap och utbildning är en rättighet och ska inte vara en handelsvara. Avgiftsbeläggningen av högskoleutbildningen för studerande utanför EES-området är ytterligare steg mot synen på kunskap och utbildning som en handelsvara och ett steg bort från de värden om frihet, jämlikhet, kritisk granskning och vetenskap
­
lighet som högre utbildning bör stå för.
Att människor från andra länder kommer till Sverige för att studera berikar den svenska högskolan och bidrar till höjd kvalitet. Sedan avgifterna infördes har vi sett en kraftig minskning av antalet utländska studenter även om det börjat öka. Vår slutsats är därför att studieavgifterna bör tas bort. Regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur avgifter för utomeuropeiska studenter ska kunna avskaffas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.1.2
Generösare dispensregler för studiemedel
Enligt dagens regler kan en studerande på högskolan och andra eftergymnasiala studier få studiemedel i högst 240 veckor, vilket motsvarar studier på heltid under tolv terminer. Bara om det finns synnerliga skäl kan mer studiemedel beviljas än vad som anges i reglerna. Det innebär att möjligheterna är mycket begränsade. Synnerliga skäl kan exempelvis vara en funktionsnedsättning som innebär att studierna tar längre tid. Studerande över 40 år kan dessutom få studiemedel utöver tidsgränserna, om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan i dessa fall exempelvis vara arbetsmarknadsskäl. Vänsterpartiet anser att nuvarande dispensregler är alltför snäva. Möjligheten att kunna ändra sig och byta utbildningsbana under studietiden eller senare i livet behöver utökas.
Regeringen bör återkomma med förslag på lagändringar som innebär att fler studenter ges möjlighet till dispens för fler veckor med studiemedel i syfte att kunna slutföra sina utbildningar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.1.3
Kurslitteratur
Inköpen av kurslitteratur är en stor ekonomisk börda för många studenter. Att studenter måste köpa sin egen kurslitteratur bör ses som ett avsteg från principen om avgiftsfrihet för utbildningen. Samtidigt kan det ibland vara problem att få tag på vissa böcker när de säljer slut i bokhandeln. Biblioteken köper inte heller in tillräckligt många exemplar av varje bok för att de ska räcka till alla.
Regeringen bör utreda om det ska ställas krav på att all kurslitteratur ska göras tillgänglig digitalt via högskole- och universitetsbiblioteken
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Även studenter med funktionsnedsättning som behöver inläst eller på annat sätt anpassad litteratur har haft problem med att få kurslitteratur anpassad i tid, vilket har påverkat deras studier negativt. Denna service måste fungera för att vi ska kunna ha en högskola för alla. Regeringen bör därför utreda hur alla studenter med behov av anpassad kurslitteratur ska få tillgång till det. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.1.4
Dolda kostnader i utbildningen
Enligt högskolelagen ska all högre utbildning vara avgiftsfri i Sverige. Trots det finns det väldigt lite uppföljning av hur det ser ut i verkligheten. Det saknas också tydliga definitioner för var gränsen för avgifter går. I väldigt många utbildningar ingår det obligatoriska moment som kan skapa oförutsedda merkostnader för studenterna. Det kan handla om exkursioner till exotiska platser för biologistudenter. Praktik eller s.k. verksamhetsförlagd utbildning långt ifrån studieorten som ger kostnader för dubbel bosättning. Dyr utrustning eller speciell klädsel för veterinärstudenten. Behovet av tillgång till specifik programvara för ekonomi-, sociologi- eller datastudenten. I Sveriges förenade studentkårers senaste studentbudget är det så mycket som 34 procent av studenterna som uppger att de har dolda kostnader i sin utbildning. För en del merkostnader är det möjligt att söka merkostnadslån från CSN.
Vänsterpartiet menar att det inte är rimligt att begära att studenterna ska behöva ta extralån för att tillgodogöra sig sin utbildning. Särskilt som många av de utbildningar vilka har verksamhetsförlagd utbildning är inom bristyrken i offentlig sektor. För att göra dessa mer attraktiva blir det också ur ett samhälleligt perspektiv viktigt att se över att det inte finns ekonomiska hinder för studenter att kunna fullgöra sin utbildning.
Regeringen bör ta initiativ till en utredning kring dolda avgifter/kostnader inom högre utbildning, särskilt avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.1.5
Tillgång till studentmedier
På senare år har flera studenttidningar lagts ner, såsom Vertex i Umeå och Gaudeamus i Stockholm. Andra lever under nedläggningshot. Ergo i Uppsala stöttas efter ned
­
läggningshot ekonomiskt av universitetet, men är bara lovade stöd till 2024. För Vänsterpartiet är det viktigt att studenter har tillgång till fria och oberoende medier. Vikten av detta märktes inte minst under metoo-debatten när det var Ergo i Uppsala som granskade Stockholms universitets studentkårs ageranden, för att Stockholms universitet saknade en egen tidning. För att inte studentmediernas existens ska ställas mot andra intressen bör ett särskilt presstöd till studentmedier övervägas.
Regeringen bör utreda möjligheten att inrätta ett riktat stöd till studentkårerna för att de fortsatt ska kunna ge ut oberoende studentmedier
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.2
Studenters familjeliv
För att underlätta för personer med barn under 18 år att studera kan den studerande ansöka om tilläggsbidrag utöver ordinarie studiemedel. CSN uppger att under 2022 fick 115
000 studerande med studiemedel även tilläggsbidrag för barn. Antalet studerande med tilläggsbidrag har minskat med 8
procent jämfört med 2021, men ligger fortfarande på en högre nivå än 2020 och åren dessförinnan. Totalt betalades det ut tilläggsbidrag för 217
100 barn. Av dem som studerade på eftergymnasial nivå under 2022 hade 17 procent tilläggsbidrag. Könsfördelningen bland dem som får tilläggsbidraget har knappt förändrats under de år som bidraget har funnits, andelen kvinnor som får bidraget är omkring 80 procent.
Trots att en stor del av studenterna har barn finns det väldigt lite kunskap om hur detta påverkar studierna. Undersökningar har gjorts av hur studenterna klarade över
­
gången till distansstudier under coronapandemin. I flera av de studier som gjorts framkommer det att studenter med små barn hade svårare att klara övergången till distansstudier. I en undersökning bland doktorander vid Stockholms universitet uppgav drygt 40 procent att deras familjesituation, med trångboddhet och hemmavarande barn, påverkade dem negativt (UKÄ: 2021:5 Omställningen till distansundervisning som följd av coronapandemin).
Flera lärosäten saknar en policy kring studerande med barn. Detta skapar en väldigt osäker vardag för dessa studenter, eftersom det då inte finns några rättigheter eller skyldigheter för dem att förhålla sig till, utan det kan variera från lärare till lärare. Det finns inte heller något fastslaget regelverk för vad som är normal undervisningstid, utan det kan förekomma obligatoriska moment såsom tentor och seminarier på kvällar och helger när ordinarie barnomsorg är stängd.
En föräldrapolicy kan exempelvis innehålla principer kring studerandes rätt att återgå till studier efter uppehåll för föräldraledighet eller vad som händer om en studerande missar obligatoriska moment p.g.a. frånvaro för vård av sjukt barn.
Särskilt på utbildningar till bristyrken, såsom lärare eller sjuksköterska, är andelen studerande med barn hög. Det borde ligga i samhällets och lärosätenas intresse att studerande kan fullfölja sina utbildningar med så få hinder och avbrott som möjligt.
Regeringen bör ge Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att främja möjligheterna för föräldrar att studera
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Regeringen bör ge alla lärosäten i uppdrag att ha en föräldrapolicy.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.3
Studenters hälsa
En viktig del i studenters ekonomiska trygghet är rätten att kunna bli sjuk. Det finns dock i dag flera problem när det gäller studenters tillgång till sjukförsäkringen. Den som har en dokumenterad kronisk sjukdom kan sedan 2018 också i vissa fall få möjlighet att vara sjukskriven på deltid även vid heltidsstudier om sjukdomen kan innebära längre sjukperioder. För den som av olika anledningar inte kan bedriva studier på heltid och som är sjukskriven på deltid finns fortfarande ingen möjlighet att kombinera detta.
Förändringar behöver också göras för att ge studenter en grundläggande trygghet inom sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Därutöver behöver åldersgränsen för bostadsbidrag ses över.
I SOU 2018:9 Ökad trygghet för studerande som blir sjuka konstaterar utredaren att uppdraget inte omfattade personer med funktionsnedsättning. För att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna känna sig ekonomiskt trygga vid studier måste även tryggheten för dem utredas.
Regeringen bör därför tillsätta en utredning om grundläggande trygghet för studerande, inklusive dem med funktionsnedsättning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Regeringen bör implementera åtgärderna i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka och möjliggöra sjukskrivningar på deltid
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I högskoleförordningen är rätten till studenthälsa reglerad. Samtidigt ser om
­
fattningen och tillgången till studenthälsa runtom i landet väldigt olika ut. Det är välkänt att många unga mår dåligt och den psykiska ohälsan ökar. Då är det bra om det finns någon där de befinner sig som de kan vända sig till.
Alla studenter behöver tillgång till en väl fungerande studenthälsa. De senaste årens höjning av studenthälsans budget har varit positiv för studenthälsan, även om det fort
­
farande finns studieorter där brister förekommer. För att öka likvärdigheten i utbud och tillgång till studenthälsa bör ett lärosäte ges samordningsansvar för studenthälso
­
mottagningarna i hela landet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.4
Tillgänglighet för studenter
Personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland dem som är arbetslösa, delvis som en följd av en överrepresentation även när det gäller lägre utbildningsnivå. Enligt Myndigheten för delaktighet (MFD) och rapporten Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 har dock andelen studenter som uppger att de har en funktionsnedsättning ökat under senare år. I en undersökning uppger 17 procent av studenterna att de har en funktionsnedsättning, vanligast är någon form av psykiska besvär. Allt fler lärosäten har också utsett samordnare för tillgänglighetsarbetet och arbetar med att förebygga och undanröja fysiska hinder inom det systematiska arbetsmiljöarbetet och vid upphandlingar. Däremot har bl.a. andelen lärosäten som har handlingsplaner för tillgänglighetsarbetet minskat.
En annan viktig del av tillgänglighet till högskolan är tillgången till pedagogiskt stöd av god kvalitet. Pedagogiskt stöd kan bl.a. handla om anpassad examination, extra handledning, tolkning eller litteratur på anpassat medium. Enligt MFD rapporterar en del studenter om bristfällig organisation i det pedagogiska stödet, t.ex. att kontakter med stödpersonal skapas sent eller att litteraturlistor delas ut i ett sent skede så att personer i behov av anpassat medium får tillgång till studielitteraturen senare än andra.
Lagstiftningen ställer höga krav på den fysiska tillgängligheten vid lärosätena och det är också dessa delar som högskolorna framför allt fokuserar på i sitt tillgänglig
­
hetsarbete. Tillgänglighetsarbetet som helhet behöver dock stärkas.
Regeringen bör tillsätta en utredning som tar ett helhetsperspektiv kring frågan om tillgänglighet till universitet och högskolor för personer med funktionsnedsättning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.5
Breddad rekrytering
I UHR:s rapport Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper? (2016) konstateras att det arbete som utförs för att bredda rekryteringen ofta handlar om rekryterings
­
aktiviteter i form av öppet hus-dagar, samarbete med andra aktörer och anordnande av förberedande utbildningar. UHR beskriver ett engagemang för dessa frågor på lärosätena, men att arbetet med frågorna inte alltid är strukturerat och förankrat i organisationen. Det saknas t.ex. ofta definitioner och mätbara eller uppföljningsbara mål. Lärosätena använder inte heller bedömningar av reell kompetens eller alternativt urval i den utsträckning som skulle vara möjlig som verktyg för breddad rekrytering.
UHR rekommenderar därför regeringen att den ska ålägga lärosätena att ta fram en strategi för sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. I rapporten föreslås att det på flera punkter ska anges vad en sådan strategi ska innehålla, bl.a. uppföljningsbara mål, att det ska anges på vilket sätt lärosätena ska uppnå sina formulerade målsättningar samt att det ska anges hur bedömningar av reell kompetens och tillämpning av alternativt urval ska användas som verktyg för breddad rekrytering. Vänsterpartiet instämmer i UHR:s bedömning. Genom att lärosätena åläggs att ta fram strategier bör deras uppdrag att främja breddad rekrytering kunna ta flera steg framåt.
Lärosätena bör åläggas att ta fram strategier för breddad rekrytering i linje med vad UHR har föreslagit
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5
Doktorander
För Vänsterpartiet är det självklart att den som utför arbete ska vara anställd och ha lön och övriga arbetsvillkor reglerade i kollektivavtal. En stor fördel med att anställa doktorander redan från första dagen på forskarutbildningen är att det kan leda till en större öppenhet i antagningen. Informationen om lediga platser kommer att spridas till fler, vilket leder till fler kvalificerade sökande. Det kommer förhoppningsvis även att leda till att fler med utomeuropeisk bakgrund och fler från arbetarklassen antas samt att könsfördelningen kan bli jämnare i fler ämnen. Med ett öppnare antagningssystem finns också bättre möjligheter att bryta beroendeförhållanden mellan doktorander och hand
­
ledare. För dem som efter examen söker sig utanför högskolevärlden för att arbeta är det också en bättre merit att ha varit anställd. Doktorandanställningar ökar forskarutbildades attraktionskraft på arbetsmarknaden. För en ökad trygghet är det viktigt att det finns finansiering för hela doktorandtiden.
Osäkra anställningsförhållanden utgör ett stort problem på den svenska arbets
­
marknaden och problemet är särskilt stort inom högskolesektorn. Tidsbegränsade anställningar (visstidsanställningar) ger arbetstagaren en svagare ställning i arbets
­
förhållandet och kan därför över tid utgöra ett betydande problem för denne och för möjligheterna att upprätthålla goda arbetsvillkor. Visstidsanställningar kan därtill missbrukas av arbetsgivare genom att olika slags tidsbegränsade anställningsformer varvas och staplas på varandra. Inom konstnärliga utbildningar kan en lärare dessutom anställas i tio år innan LAS inträder.
Vänsterpartiet har lagt flera förslag om anställningstrygghet inom akademin, senast i följdmotionen på forskningspropositionen (prop. 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige). Våren 2021 gav regeringen UKÄ i uppdrag att utreda de tidsbegränsade anställningarna inom akademin, ett uppdrag som Vänster
­
partiet välkomnar och ställde sig bakom i forskningspropositionen.
En forskares arbete kan bli lidande om personen i fråga måste oroa sig för sin egen ekonomiska situation. På en arbetsplats med många professioner blir arbetsmiljön inte bra om vissa ständigt oroar sig över sin tjänst. För Vänsterpartiet är det självklart att den som utför arbete ska vara anställd och ha lön och övriga arbetsvillkor reglerade i kollektivavtal
. Regeringen bör tillsätta en utredning om hur doktoranders och juniora forskares anställningstrygghet ska kunna säkras
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5.1
Jämställd doktorandutbildning
Kvinnor och män gör olika val, vilket märks både vid ansökan till grundutbildning och vid ansökan till forskarutbildningen. Trots att kvinnor länge varit i majoritet på grund
­
utbildning har män varit i majoritet på forskarutbildningen. 2018 var intaget för första gången sedan 2004 jämnt. Samtidigt skiljer sig valet av forskningsområde mellan kvinnor och män, där kvinnor är överrepresenterade inom medicin och folkhälso
­
vetenskap medan männen är överrepresenterade inom teknik och naturvetenskap.
Statistiken visar också att fler män än kvinnor har doktorandtjänst eller annan anställning inom högskolan eller är företagsdoktorander. Kvinnor försörjer sig i högre grad på en anställning utanför högskolan eller på annat sätt. Det får bl.a. till följd att det är fler män än kvinnor som avlägger doktorandexamen inom fem år. Efter åtta år har skillnaderna jämnats ut.
I en rapport inom ramen för Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet (JIHU) konstaterar Jämställdhetsmyndigheten att det finns anledning att skifta fokus till insatser som riktar in sig på att förändra kvinnors och mäns villkor för att öka jämställdheten inom högskolan.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur doktorandutbildningen kan bli jämställd. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5.2
Postdoktorer
Sverige är dåligt på att ta till vara den kompetens som de som kommer hit som doktorander och postdoktorer besitter. Det vittnar de organisationer som organiserar postdoktorer om. Informationen om det svenska högskolesystemet och möjligheterna till karriärutveckling är svåra att förstå för den som kommer till Sverige som doktorand och postdoktor. Det innebär att Sverige tappar många av de doktorer som doktorerat eller forskat i Sverige. Den nya utlänningslagen som antogs 2021 påverkar också möjligheterna för lärosätena att rekrytera forskare och behålla forskare från länder utanför EES då tiden för den anställning som utgör grunden för uppehållstillstånd har förlängts till 18 månader samtidigt som vissa lärosäten tillämpar ettårsförordnanden. Utlänningslagen, vars förändringar avvisades av Vänsterpartiet, i kombination med de korta anställningsperioderna på lärosätena får konsekvenser.
Det bör utredas hur stödet och villkoren för postdoktorer kan stärkas och utvecklas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6
Forskare
Genom forskning skapas ny kunskap. Denna kunskap är viktig för att utveckla ekonomin, skapa arbetstillfällen, förbättra välfärden och skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Forskning behövs även för en kritisk granskning av vårt samhälle i syfte att utveckla demokratin, kulturlivet m.m.
Forskarsamhällets frihet att själv formulera och söka svaren på sina vetenskapliga frågeställningar är en viktig princip för forskningspolitiken. Både forskningens kvalitet och nytta är beroende av att politiker inte styr ämnesområde, inriktning, avgränsning, metod osv.
Lika viktigt är det att dra tydliga rågångar mellan forskning och kommersiella intressen. Den samverkan som högskolan är skyldig att ha med det omgivande sam
­
hället, däribland näringslivet, får inte leda till att högskolans forskare frånsäger sig rätten att formulera problem, ställa frågor, välja metoder och publicera forsknings
­
resultat. Donationer och uppdragsforskning får inte ersätta statliga anslag, som är den grundläggande förutsättningen för en oberoende forskning.
6.1
Jämställda forskningsmiljöer
Delegationen för jämställdhet i högskolan skriver i sin redovisning Jämställdhet i högskolan, ska den nu ordnas en gång för alla? (2014) att bilden av akademin är nedslående. Det är en organisation präglad av normer och värderingar som bekräftar män som överordnade och där olika villkor råder för kvinnors och mäns meritering och karriärutveckling.
Det finns mycket att göra för att åtgärda ojämställdheten vid Sveriges universitet och högskolor. Studenter väljer utbildningsplatser baserat på stereotypa könsrollsmönster. Professorer är till största delen män och har lättare att avancera på positioner. Olika universitets och högskolors jämställdhetsarbete skiljer sig dessutom åt. Vissa arbets
­
platser är framsynta och ambitiösa, andra ser jämställdhet som en icke-fråga.
Regeringen bör införa en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag för att främja en jämnare könsfördelning inom forskningen och akademin
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin uppföljning Fortsatt integrering av jämställdhet i akademin (Jämställdhetsmyndigheten, rapport 2021:16) att corona
­
pandemin har påverkat lärosätenas arbete med jämställdhetsintegrering på betydande sätt och detta behöver följas upp för att arbetet inte ska tappa ännu mer fart. Myndig
­
heten konstaterar också att det behövs ett långsiktigt riktat uppdrag om jämställd
­
hetsintegrering för att det ska ge förutsättningar för ökat genomslag av jämställd
­
hetspolitiken. I studien framkommer att när uppdraget förlängs ett år i taget och endast innehåller mindre justeringar riskerar ett omtag av arbetet med jämställdhetsintegrering att utebli och engagemanget för uppdraget att avta. Man bedömer det som särskilt viktigt med ett omtag av jämställdhetsintegrering eftersom arbetet tappat fart under coronapandemin. Jämställdhetsmyndigheten föreslår tydliga skrivningar om hur lärosätena förväntas följa upp och redovisa resultat av genomförda insatser i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Samt att lärosätena förväntas analysera bakom
­
liggande orsaker till icke uppnådda resultat. Vänsterpartiet anser att jämställdhets
­
integrering och jämställdhetsarbete är en viktig fråga för akademin och menar därför att uppdraget måste vara långsiktigt.
Ett långsiktigt uppdrag bör ges till Jämställdhetsmyndigheten och lärosätena vad gäller jämställdhetsintegrering och jämställdhetsarbete
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
På de svenska lärosätena är professorer till största delen män och har som män lättare att avancera på positioner. Forskningsmedel vid de flesta excellenscentra tilldelas huvudsakligen män, 87,3 procent av strategiska forskningsmedel tilldelas män, kvinnor får 12,7 procent. Även forskningsmedlen från EU är snedfördelade där män får mer än kvinnor. I område efter område ser vi skillnader mellan män och kvinnor när det gäller forskningsfinansiering. Olika universitets och högskolors jämställdhetsarbete skiljer sig dessutom åt. Vissa arbetsplatser är framsynta och ambitiösa andra ser jämställdhet som en icke-fråga.
Den ojämställda situationen på lärosätena märks också när det gäller innovationer. Kvinnors innovation är ett ofta eftersatt område; det behövs såväl en jämställd forskningspolitik som en jämställd innovationspolitik. Många av de statliga stöd som finns för innovation och försöksstudier visar på en viss snedfördelning och många berörda kvinnor upplever svårigheter. Regeringen bör utreda införandet av ett mål om att av samtliga statligt finansierade forsknings- och innovationsanslag ska högst hälften gå till män som forskar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6.2
Tillgängliga forskningsmiljöer
Möjligheterna ser i dag mycket olika ut för olika människor när det kommer till att arbeta inom akademin. Bakgrund, ekonomiska faktorer, kön och inte minst funktions
­
nedsättningar spelar in. Eventuella yttre hinder för människor att arbeta med vad de önskar måste motverkas. Det gäller även inom universitets- och högskolevärlden. I dag är kunskaperna om tillgängligheten för forskare och lärare för dåliga.
Regeringen bör därför tillsätta en utredning som granskar förutsättningarna för forskare och lärare med funktionsnedsättning inom universitet och högskolor samt vilka åtgärder som krävs för att öka tillgängligheten
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6.3
Praktiknära forskning
I dag ser vi att det ibland brister mellan forskning och praktik. Inom det medicinska området kommer flera önskemål om mer praktiknära forskning, framför allt inom den kliniska forskningen.
På flera håll införs kombinationstjänster där en person forskar på deltid och arbetar i verksamhet på deltid. Det sker huvudsakligen inom utbildning och sjukvård men det
finns många fler områden där kombinationstjänster skulle kunna vara en bra anställnings
­
form för att få mer praktiknära forskning.
Hos Vetenskapsrådet finns det en möjlighet att söka bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö. Vid sin uppföljning (VR 2020 Anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö. Uppföljning av en bidragsform) konstaterar Vetenskapsrådet att de flesta som sökte bidraget hade en anställning i hälso- och sjukvården vid tiden för ansökan. I dag har flera en kombinationstjänst. För den grupp som beviljades bidraget är andelen som har en kombinationstjänst i dag högre än för den grupp som inte beviljades bidraget.
I dag är det upp till kommuner och regioner att inrätta kombinationstjänster och det ser olika ut över landet. Kommuner och regioner har i allmänhet ett forsknings- och utvecklingsarbete men inte alltid genom kombinationstjänster. Även om det är i sam
­
band med den kliniska forskningen som behovet av fler kombinationstjänster oftast hörs i debatter menar Vänsterpartiet att det kan finnas en stor forskningsnytta med att ha kombinationstjänster även inom andra områden, såsom förskola, skola, äldreomsorg etc.
Regeringen bör tillsätta en utredning om hur kommuners och regioners forsknings- och utvecklingsarbete kan stärkas och fler kombinationstjänster tillkomma
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Lorena Delgado Varas (V)
Ali Esbati (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Birger Lahti (V)
Ilona Szatmári Waldau (V)
Ciczie Weidby (V)

=== HC023310: med anledning av prop. 2024/25:60 Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023310

Motion till riksdagen
2024/25:3310
av Lorena Delgado Varas m.fl. (V)
med anledning av prop. 2024/25:60 Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut
2 Forskningens villkor
3 En tillgängliggjord forskning
3.1 Lärarundantaget
3.2 Tillgänglig forskning
4 Forskares villkor inom högskolan
4.1 Jämställdhet inom högskolan
4.2 Jämställd forskning och innovation
4.3 Trygga villkor för doktorander
4.4 Stipendiefinansiering
4.5 Postdoktorer
4.6 Scholars at Risk
5 Akademisk frihet
6 Grundutbildningens roll för en högkvalitativ forskning
7 Stärkt innovationskraft
8 Hållbart företagande
9 Strategiska områden
9.1 Utvecklingsforskning
9.2 Klimat, miljö och djurvälfärd
9.2.1 Klimat och miljö
9.2.2 Alternativa metoder till djurförsök
9.3 Forskning om brottslighet
9.4 Kärnteknisk grundforskning
9.5 Forskning om illa fungerande marknader
1
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärarundantagets utformning och roll i ett modernt samhälle bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att ställa krav på att lärosätena i högre utsträckning digitalt tillgängliggör för allmänheten även den forskning de tidigare har producerat samt när så är möjligt även tillgängliggör forskningen så att den blir reproducerbar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som granskar förutsättningarna för forskare med funktionsnedsättning inom universitet och högskolor samt vilka åtgärder som krävs för att öka tillgängligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag för att främja en jämnare könsfördelning inom forskningen och akademin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återinföra målet ”En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fastställa att målet är att hälften av de nyrekryterade professorerna 2030 är kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda införandet av ett mål om att högst hälften av samtliga statligt finansierade forsknings- och innovationsanslag ska gå till män som forskar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur doktoranders anställningstrygghet ska kunna säkras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur stipendier som finansieringsform för doktorander och postdoktorer kan avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur stödet och villkoren för postdoktorer kan stärkas och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge de statliga forskningsfinansiärerna och lärosätena i uppdrag att aktivt främja och stödja Scholars at Risks arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge utredningen om stärkt skydd för akademisk frihet i uppdrag att utreda en grundlagsändring för att stärka skyddet för den akademiska friheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett lagförslag, i enlighet med vad som anges i motionen, baserat på Styr- och resursutredningens förslag om utbildning och forskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om hur man kan öka kunskapen och forskningen om kooperativ och andra alternativa företagsformer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nationella forskningsprogrammet om brottslighet tydligare bör fokusera på brottsprevention och tillkännager detta för regeringen.
2
Forskningens villkor
Forskning behövs för att förstå den värld vi lever i. Den öppnar för social, politisk och ekonomisk utveckling. Vänsterpartiet betonar vikten av självständiga akademier utan politisk styrning och vill se en utbyggnad av den fria grundforskningen.
Forskarsamhällets frihet att själv formulera och söka svaren på sina vetenskapliga frågeställningar är en viktig princip för forskningspolitiken. Både forskningens kvalitet och nytta är beroende av att politiker inte styr ämnesområde, inriktning, avgränsning, metod osv. Den politiska styrningen bör därför röra sig på en övergripande nivå. Det finns dock tillfällen när samhällsintressena motiverar mer styrda satsningar som på ex
­
empelvis klimatteknik, pandemikunskap eller genusvetenskap.
Lika viktigt är det att dra tydliga rågångar mellan forskning och kommersiella intressen. Den
samverkan som högskolan är skyldig att ha med det omgivande samhället, däribland
näringslivet, får inte leda till att högskolans forskare frånsäger sig rätten att formulera problem, ställa frågor, välja metoder och publicera forskningsresultat. Donationer och uppdragsforskning får inte ersätta statliga anslag, som är den grundläggande förutsätt
­
ningen för en oberoende forskning.
Regeringen har lagt fram sin proposition Forskning och innovation för framtid, ny
­
fikenhet och nytta (prop. 2024/25:60). I den här motionen lyfter vi ett antal punkter vi menar saknas eller är otillräckliga i regeringens proposition.
Styr- och resursutredningen konstaterade att lärosätenas forskningsresurser behövde öka. Samtidigt var det också tydligt att institutionernas resurser är viktiga ur många aspekter. Bland annat är inte resurserna lärosätesspecifika utan utgår från kvalitet på forskning och ansökningar, vilket kan gynna de mindre lärosätena. Det är också via styrning av forskningsinstituten som forskning inom samhällsutmaningarna kan styras.
Vänsterpartiet är dock kritiskt mot att regeringen valt att styra mer av forsknings
­
medlen mot vad man kallar excellens. Utvärderingar av tidigare satsningar på excellens har visat att dessa gynnat manliga forskare på bekostnad av kvinnliga forskare och sammantaget har haft negativa effekter på jämställdhet inom högskolesektorn. Det saknas dessutom tydliga belägg från tidigare utvärderingar att riktade satsningar på excellens leder till mer produktivitet i forskningen.
Vänsterpartiet motsätter sig fokuset på excellens och vill i
stället se en inriktning på forskningspolitiken som ökar både lärosätenas fria forskningsresurser och forsknings
­
institutens resurser. I vår budgetmotion på utgiftsområde 16 (mot. 2024/25:1909) avsatte vi därför 500 miljoner kronor mer än regeringen för en årlig ökning av lärosätenas basanslag. Detta skulle bidra till att minska den administrativa bördan för forskare när de behöver ägna mindre tid till att söka pengar från externa finansiärer.
3
En tillgängliggjord forskning
3.1
Lärarundantaget
Vänsterpartiet anser att det är viktigt med samverkan mellan lärosätena och det omgivande
samhället och välkomnar därför att även regeringen lyfter det i propositionen. Vi saknar dock en del perspektiv. Vi ser det s.k. lärarundantaget som ett potentiellt hinder för nyttiggörandet av forskning. I
dag läggs ansvaret för nyttiggörandet av innovationer till stor del på enskilda forskare. Sverige är näst intill unikt i omvärlden med att vi har kvar ett lärarundantag. Utredningen Innovation som drivkraft – från forskning till nytta (SOU 2020:59) behandlade inte lärarundantag men förde ett visst resonemang om det. Vi ser en reform av lärarundantaget som angeläget eftersom detta skulle kunna göra det enklare att samhället får ta del av samhällsnyttiga innovationer.
Lärarundantagets utformning och roll i ett modernt samhälle bör utredas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
3.2
Tillgänglig forskning
En central del i all offentlig verksamhet är att allmänheten har förtroende för den, och detta gäller givetvis även lärosätena och deras forskning. Att all forskning som produ
­
ceras med offentliga medel ska vara tillgänglig från 2021 och med öppna data senast 2026 är nödvändigt. Vänsterpartiet menar dock att även tidigare forskning, och den forskning som publiceras fram till 2026, måste tillgängliggöras och vara reproducerbar. Detta är inte bara viktigt för yrkesverksamma inom akademiska yrken utan även för allmänheten i stort.
Ett problem i
dag är hur forskningen publiceras i forskningstidskrifter. För att forsk
­
ningen ska vara öppet tillgänglig måste forskaren eller lärosätet ofta betala för publice
­
ringen, samtidigt som prenumerationsavgifterna är höga och en stor kostnad för bl.a. våra
forskningsbibliotek. Detta är en fråga som behöver lösas men som är internationell snarare
än nationell, varför vi inte lägger fram något förslag. Vänsterpartiet välkomnar att reger
­
ingen har uppdragit åt Vetenskapsrådet att lämna förslag om hur svensk e
‑
infrastruktur för forskning kan utvecklas genom samordning och organisatorisk förändring.
För att bibehålla förtroendet för en offentligt finansierad forskning är det viktigt att både ny och äldre forskning är tillgänglig. Äldre forskning kan även bidra till att förstå hur samhället har förändrats. En öppnare inställning till att publicera forskningsresultat och processer skulle också kunna möjliggöra en högre grad av reproducerbarhet, vilket på sikt kan öka forskningens kvalitet och tillförlitlighet.
Regeringen bör utreda möjligheten att ställa krav på lärosätena att i högre utsträckning
digitalt tillgängliggöra för allmänheten även den forskning de tidigare har producerat samt när så är möjligt även tillgängliggöra forskningen så att den blir reproducerbar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4
Forskares villkor inom högskolan
Sveriges högskolor och universitet måste vara en attraktiv arbetsplats för alla – för engagerade administratörer och it-tekniker, för doktoranden med stora drömmar, för den framgångsrika professorn. Detta är både en demokratifråga och en fråga om kvaliteten i den undervisning och forskning som bedrivs vid lärosätena. Då kan våra universitet och
högskolor inte genomsyras av patriarkala strukturer och hierarkier. Inte heller kan arbets
­
villkoren
vid lärosätena präglas av otrygghet, utan de som arbetar där måste erbjudas trygga anställningsförhållanden. Tyvärr finns det vid universiteten och högskolorna problem i båda dessa delar.
En forskares arbete blir lidande om personen i fråga måste oroa sig för sin egen eko
­
nomiska situation. På en arbetsplats med många professioner blir arbetsmiljön inte bra om vissa ständigt oroar sig över sin tjänst. Vänsterpartiet vill att Sveriges högskolor och universitet erbjuder doktorander och forskare trygga och fasta anställningar. Vi drev därför länge att utbildningsbidraget för doktorander ska slopas till förmån för tryggare anställningsformer. Det är ett viktigt steg för bättre anställningstrygghet för doktorander vid landets universitet och högskolor.
Kunskap är en demokratisk rättighet för alla, oavsett bakgrund. Det innebär att rekry
­
teringen till högskolan måste breddas. Den sociala, könsmässiga och etniska snedrekry
­
teringen har tidigare minskat under några decennier tack vare studiemedel, utbyggnad
av högskolan samt fler och nya utbildningar. Enligt Universitetskanslersämbetets (UKÄ) årsrapport
2024 var andelen högskolenybörjare läsåret 2021/22 med högutbildade för
­
äldrar 46 procent, vilket är högre än samhället i stort. Enlig UKÄ har andelen högskole
­
nybörjare med högutbildade föräldrar ökat, från 36 till 46 procent, och andelen med lågutbildade föräldrar har minskat från 26 procent till 19 procent sedan läsåret 2012/13. Bland doktorandnybörjare 2022/23 hade 58 procent högutbildade föräldrar. Det är tydligt att det blir allt längre sedan det fanns en positiv trend när det gäller rekryteringen till högskolan ur ett klassperspektiv.
Snedrekryteringen påverkar alla nivåer av akademin, och överrepresentationen av studenter med högutbildade föräldrar förstärks dessutom i övergången till forskarutbild
­
ningen. Det kräver ett aktivt arbete från både staten och lärosätena själva. Ett sådant arbete måste naturligtvis omfatta alla nivåer av akademin.
Möjligheterna ser i
dag mycket olika ut för olika människor när det kommer till att arbeta inom akademin. Bakgrund, ekonomiska faktorer, kön och inte minst eventuella funktionsnedsättningar spelar in. Eventuella yttre hinder för människor att arbeta med
vad de önskar måste motverkas. Det gäller även inom universitets- och högskolevärlden
. I
dag är kunskaperna om tillgängligheten för forskare för dåliga.
Regeringen bör tillsätta en utredning som granskar förutsättningarna för forskare med
funktionsnedsättning inom universitet och högskolor samt vilka åtgärder som krävs för
att öka tillgängligheten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.1
Jämställdhet inom högskolan
Drömmen om den akademiska friheten, den fria och kritiska forskningen och ett arbets
­
liv med högt i tak och långt till dörren smulas ofta sönder snabbt när nyanställda dokto
­
rander sätter sin fot innanför universitetens dörrar. Inom akademins ramar är struktu
­
rerna ofta hårda och hierarkierna starka. Speciellt när det kommer till jämställdheten. Forskningen inom universitet och högskolor kan inte ses i ett vakuum. Att människor ges lika förutsättningar att forska oavsett kön är en förutsättning för en demokratiskt förankrad akademi och för en kvalitetsbaserad forskning där det är kompetens som avgör, inte kön eller vänskapsband.
Det finns mycket att göra för att åtgärda ojämställdheten vid Sveriges universitet och högskolor. Studenter väljer utbildningsplatser baserat på stereotypa könsrollsmönster. Professorer är till största delen män och har lättare att avancera på positioner. Olika
universitets och högskolors jämställdhetsarbete skiljer sig dessutom åt. Vissa arbetsplatser
är framsynta och ambitiösa, andra ser jämställdhet som en icke-fråga.
Regeringen bör införa en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag för att främja en jämnare könsfördelning inom forskningen och akademin. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Den föregående regeringen pekade ut att ett delmål för den statliga forskningspolitiken
är att ”en övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka”. I nuvarande proposition är förslaget att stryka bisatsen om jämställdhet. Detta tycker Vänsterpartiet vore olyckligt eftersom det fortfarande finns stora problem med bristande jämställdhet inom högskolan.
Regeringen bör återinföra målet ”En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen
ska ske och jämställdheten ska öka”. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge reger
­
ingen till känna.
Tidigare har en konkretisering av målet också varit att hälften av de nyrekryterade professorerna 2030 ska vara kvinnor. Vänsterpartiet anser att detta mål fortsatt är relevant eftersom endast 2
av 33 högskolor levde upp till sina lärosätesspecifika mål för jämställd rekrytering.
Regeringen bör fastställa att målet är att hälften av de nyrekryterade professorerna 2030 är kvinnor. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.2
Jämställd forskning och innovation
Den ojämställda situationen på lärosätena märks också när det gäller innovationer. Kvinnors innovation är ett ofta eftersatt område; det behövs såväl en jämställd forsk
­
ningspolitik som en jämställd innovationspolitik. Många av de statliga stöd som finns för innovation och försöksstudier visar på en viss snedfördelning och många berörda kvinnor upplever svårigheter. Enligt rapporten Med kall eller varm hand? (2015:18) ser
man hur kvinnor nås i mindre utsträckning av bifallande beslut om lån och hur utdelningen
per beslut är lägre än mäns utdelning.
Regeringen bör utreda införandet av ett mål om att av samtliga statligt finansierade forsknings- och innovationsanslag ska högst hälften gå till män som forskar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.3
Trygga villkor för doktorander
Osäkra anställningsförhållanden utgör ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden
och problemet är särskilt stort inom högskolesektorn. Vänsterpartiet ser problem med att staten som arbetsgivare kan runda lagen om anställningsskydd genom att låta en person vara tidsbegränsat anställd med stöd av någon annan reglering än LAS, såsom högskoleförordningen eller anställningsförordningen.
För Vänsterpartiet är det självklart att den som utför arbete ska vara anställd och ha lön och övriga arbetsvillkor reglerade i kollektivavtal. En stor fördel med att anställa doktorander redan från första dagen på forskarutbildningen är att det kan leda till en större öppenhet i antagningen. Informationen om lediga platser kommer att spridas till fler, vilket leder till fler kvalificerade sökande. Det kommer förhoppningsvis även att leda till att fler med utomeuropeisk bakgrund och fler från arbetarklassen antas samt att könsfördelningen kan bli jämnare i fler ämnen. Med ett öppnare antagningssystem finns också bättre möjligheter att bryta beroendeförhållanden mellan doktorander och hand
­
ledare. För dem som efter examen söker sig utanför högskolevärlden för att arbeta är det också en bättre merit att ha varit anställd. Doktorandanställningar ökar forskarutbildades attraktionskraft på arbetsmarknaden. För en ökad trygghet är det viktigt att det finns finansiering för hela doktorandtiden.
Regeringen bör tillsätta en utredning om hur doktoranders anställningstrygghet ska kunna säkras. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.4
Stipendiefinansiering
Stipendiefinansiering under forskarutbildningen eller under tiden som postdoktor innebär
likaså en rad nackdelar. Därför är det positivt att andelen doktorander som finansieras av stipendier minskat under de senaste åren. Stipendier är en förlegad finansieringsform dels på grund av den osunda konkurrens som skapas och den ekonomiska otrygghet det leder till, dels på grund av bristen på regler som gör det lätt att missbruka stipendierna. Fackförbunden Sulf och Naturvetarna har lyft fram flera av de problem som finns med finansiering av postdoktorer med stipendier som att stipendiaterna exempelvis inte kan få a
‑
kassa och att de inte tjänar in någon pension. Finansieringen med stipendier ger också jämställdhetsproblem när det ofta inte är möjligt att vara föräldraledig med stipen
­
dier som finansiering, detta trots att många postdoktorer är i familjebildande ålder. Att avskaffa stipendier som finansieringsform är ett viktigt steg för en jämställd högskola. Vänsterpartiet anser att stipendiefinansiering på sikt bör avskaffas som tillåten finansi
­
ering under forskarutbildningen samt under tiden som postdoktor.
Regeringen bör utreda hur stipendier som finansieringsform för doktorander och post
­
doktorer
kan avskaffas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.5
Postdoktorer
Sverige är dåligt på att ta till vara den kompetens de som kommer hit som doktorander och postdoktorer besitter. Det vittnar de organisationer som organiserar postdoktorer om. Informationen om det svenska högskolesystemet och möjligheterna till karriärut
­
veckling är svår att förstå för den som kommer till Sverige som doktorand och postdoktor
.
Det innebär att Sverige tappar många av de doktorer som doktorerat eller forskat i Sverige.
Det bör utredas hur stödet och villkoren för postdoktorer kan stärkas och utvecklas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I april 2024 tillsatte regeringen en utredning för att tillmötesgå några av de hinder som
migrationslagstiftningen innebär för studenter, doktorander och postdoktorer från länder utanför Europa. De ändringar och krav som tidigare införts i migrationslagstiftningen har gett en negativ utveckling inom forskarvärlden; resultatet har varit långa handlägg
­
ningstider, krav som inte går att möta upp samt forskning som har tvingats pausa eller i värsta fall inte fortsatt. Vi menar att den migrationsrättsliga lagstiftningen måste bli både rättssäker och transparent. Vi måste ha en lagstiftning som inte hindrar vår aka
­
demiska utveckling. Vänsterpartiet kommer att återkomma i frågan när regeringen har lagt proposition efter utredningen.
4.6
Scholars at Risk
För Vänsterpartiet är det viktigt att stå upp för akademisk frihet både i Sverige och utanför.
Därför vill vi se ett utökat stöd till forskare som av olika anledningar inte kan verka i sina hemländer. Scholars at Risk (SAR) är ett internationellt nätverk som arbetar för att främja akademisk frihet, bl.a. genom att ge skydd åt forskare och akademiker som inte kan vara verksamma i sina hemländer. I Sverige är 25 lärosäten medlemmar i SAR. I en orolig tid med en orolig omvärld är deras arbete viktigare än någonsin. Vänsterpartiet vill därför se ett utökat stöd till SAR för att de ska kunna stötta fler forskare på flykt.
Regeringen bör ge de statliga forskningsfinansiärerna och lärosätena i uppdrag att aktivt främja och stödja Scholars at Risks arbete. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5
Akademisk frihet
Vänsterpartiet välkomnar att regeringen avser att ge en utredare i uppdrag att se över
åtgärder som stärker skyddet för den akademiska friheten. Precis som flera organisationer
inom högskolesektorn såsom Sulf, SFS, SUHF och Sveriges unga akademi har lyft finns det ett behov av att utreda ett starkare och bredare skydd av akademisk frihet än dagens
formulering i regeringsformen: ”Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som
meddelas i lag.” Akademisk frihet består av flera delar. Det handlar om både forskning, utbildning och fristående lärosäten. Att universitet och högskolor har självbestämmande är till för att säkerställa att forskningen och utbildningen är fri från otillbörlig styrning och fritt kan generera och sprida kunskap. Universitetens och högskolornas verksamhet är viktiga i ett demokratiskt samhälle.
Vänsterpartiet menar därför att utredningen om stärkt skydd för den akademiska
fri
­
heten som regeringen har aviserat ska tillsättas även bör få i uppdrag att utreda grundlags
­
ändring
som ett sätt att stärka den akademiska friheten.
Regeringen bör ge utredningen om stärkt skydd för akademisk frihet i uppdrag att utreda en grundlagsändring för att stärka skyddet för den akademiska friheten
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6
Grundutbildningens roll för en högkvalitativ forskning
För att Sverige ska vara ledande i forskning krävs också att vi satsar på grundutbildningen
eftersom dagens studenter är framtidens forskare. Nuvarande resursfördelningssystem för högre utbildning har snart funnits i 30 år. Vänsterpartiet var redan vid införandet av ett prislappssystem kritiskt till att en del av pengarna fördelades genom en prestations
­
del baserad på poängproduktion. Styr- och resursutredningen kom 2019 med sitt förslag till en förändrad finansiering av högre utbildning. Utredningen konstaterade bl.a. att det prestationsbaserade resurstilldelningssystemet medför att utbildningar på grundnivå och
avancerad nivå som på olika sätt är flexibla för studenten ofta är ekonomiskt ofördelaktiga
för lärosätena att erbjuda. Som en del av detta föreslogs att prestationsdelen i utbildnings
­
finansieringen
minskades. För att öka möjligheten för fler att studera och för att trygga lärosätenas finansiering och möjlighet till utveckling bör finansieringen av högre utbild
­
ning förändras.
Regeringen bör lägga fram ett lagförslag,
i enlighet med vad som anges i motionen,
baserat på Styr- och resursutredningens förslag avseende utbildning och forskning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
7
Stärkt innovationskraft
För att stärka innovationskraften behöver småföretags, startup-företags och uppfinnares patent säkerställas. Patenträttegångar är väldigt dyra, vilket gör att få vågar ta risken. Europeiska kommissionen och World Intellectual Property Organization (Wipo) bland
många, har studerat dessa frågor. Sammanfattningsvis har de kommit fram till att reglerna
för rättegångar är en grundpelare i ett patentsystem, kostnadsfördelning har en fundamental
betydelse, tidsutdräkten till det rättsliga utslaget har stor betydelse samt att data för jäm
­
förelse mellan olika system saknas. I Sverige tar dessutom rättegångarna lång tid jämfört
med liknande rättegångar i andra delar av världen.
Det bör utredas hur patenträttigheterna kan stärkas och hur obalansen mellan parterna vid rättegångar påverkar nyttiggörande av forskning och innovationsviljan och kan minimeras.
8
Hållbart företagande
Ett område som saknas är att möjliggöra och underlätta för hållbart företagande, ett håll
­
bart företagande som klarar av kriser bättre. Inom detta område behöver forskningen öka, bl.a. kring kooperativa arbetarägda företag och hur företagsformerna kan rustas inför framtida kriser. I
dag är forskningen aktiebolagsorienterad, vilket ger ett näringsliv som inte är lika resilient.
Det bör tillsättas en utredning om hur man kan öka kunskapen och forskningen om kooperativ och andra alternativa företagsformer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
9
Strategiska områden
Vänsterpartiet värnar den fria forskningen, en oberoende akademi och en statlig politik som inte lägger sig i. Vi står dock inför ett antal samhällsutmaningar som måste lösas för att bibehålla en fungerande välfärd och en hög levnadsstandard. Det finns därför ett särskilt samhällsintresse i att peka ut strategiska områden. Regeringen lyfter fram ett antal sådana satsningar, och Vänsterpartiet står bakom flera av dessa. Vi vill dock även tydliggöra vår hållning på ett antal områden utifrån forskningspolitisk samhällsnytta.
9.1
Utvecklingsforskning
Utvecklingsforskning har relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i de
minst utvecklade länderna. Vänsterpartiet är kritiskt till att regeringen har beslutat att
dra in allt ekonomiskt stöd till denna viktiga forskning. I en utvärdering från Vetenskaps
­
rådet
av det tidigare stödet konstaterar de bl.a. att när den riktade finansieringen försvinner
finns en risk att det blir svårare att etablera och upprätthålla nätverk och samarbeten
med forskare i de länder som berörs. De konstaterar även att återväxten av unga forskare
och experter inom utvecklingsforskning behöver säkras långsiktigt om Sverige ska fortsätta vara en stark röst internationellt och bidra till forskningen om de globala utmaningar som världen står inför inom bl.a. miljö, hälsa, fattigdom, demokrati och säkerhet.
9.2
Klimat, miljö och djurvälfärd
9.2.1
Klimat och miljö
Sverige och världen står inför en klimatkris. Jorden förser oss människor med nödvändiga
naturresurser. Men naturresurserna är inte oändliga. Jorden har en ekologisk bärkraft som vi inte kan överskrida. Det gör att miljöfrågan i grunden är en fråga om fördelning av begränsade resurser. Miljöpolitik är också en fråga om rättvisa och solidaritet. Därför behöver forskningen som görs om klimatet också kunna kopplas ihop med forskning om ekonomi, fördelning av resurser och samhällsstrukturer.
Klimatförändringarna slår olika hårt mot olika delar av världen och mot olika människor.
Därför menar Vänsterpartiet att det är avgörande att titta på klimatförändringarna utifrån
ett rättviseperspektiv och vem som påverkar respektive drabbas av klimatförändringarna.
Kapitalismen fördelar jordens resurser extremt ojämlikt mellan klasser, mellan rika och fattiga länder och – i samspel med patriarkala strukturer – mellan kvinnor och män.
Vänsterpartiet välkomnar att det nationella forskningsprogrammet om klimat förlängs.
Vi anser dock att kraftfullare satsningar inom klimatområdet är nödvändiga. Vänsterpartiet
motsätter sig inte regeringens satsningar på forskning och innovation inom bioekonomi men saknar motsvarande kraftfulla satsningar för att stärka rättviseperspektiv och eko
­
logiskt hållbar resursanvändning för klimatomställningen. FN:s expertpanel för biologisk
mångfald (IPBES) har pekat på det avgörande sambandet mellan förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar och konstaterar att för att klara klimatet behöver vi också klara den biologiska mångfalden. Vänsterpartiet har därför föreslagit ökad årlig
satsning på 500 miljoner kronor för forskning och innovation inom klimatomställningen.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2024/25:1938 nytt anslag för att stärka forskning och innovation i syfte att
stärka delaktigheten i utformandet av utsläppsminskande åtgärder med rättviseperspektiv
stärka forskningen för utformande av åtgärder med bred folklig acceptans och för ökad förståelse för nödvändiga förändringar
stärka forskningen för utformande av hållbara bruksmetoder för att stärka kolinlagringen i de gröna näringarna
stödja forskningen kring hur gemensamt ägande av för klimatomställningen nödvändiga naturresurser och tillgångar kan stärkas där marknaden inte förmår tillgodose behov
stärka utveckling av klimatinnovationer inom energiförsörjning och livsmedelsproduktion
stödja forskning kring hur synergin i klimatåtgärder och åtgärder för biologisk mångfald kan stärkas
stärka transporteffektiviteten
stärka små och medelstora företags möjlighet att delta i forskning och möjliggöra för en tydligare forskningsinfrastruktur för näringslivet.
Alternativa metoder till djurförsök
För att kunna ersätta forskning med djurförsök med andra metoder behövs ytterligare forskning och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Därför föreslog Vänster
­
partiet en ökning av Vetenskapsrådets anslag för forskning om alternativa metoder för djurförsök med 15 miljoner kronor i budgeten för 2025. Vänsterpartiet föreslog även ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken. Sveriges 3R-center arbetar för att ersätta, minska och förfina djurförsök i Sverige. Regeringen har inte längre öron
­
märkta medel för denna satsning, vilket inneburit att verksamheten i betydande delar monterats ned. Vi ser i
stället behov av att verksamheten ytterligare utvecklas för att öka andelen djurfria försök. Vänsterpartiet föreslog en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor för 2025.
9.3
Forskning om brottslighet
Regeringen har tidigare inrättat ett nationellt forskningsprogram om brottslighet som
pågår under perioden 2021–2030. Vänsterpartiet är positivt till att forskningsprogrammet
om brottslighet föreslås fortsatt ha en bred inriktning men anser att de brottspreventiva delarna, inklusive behandlingsprogram, behöver prioriteras mer i syfte att stärka för
­
mågan att förebygga och bekämpa brott. Vänsterpartiet vill även se ett institut för polis
­
vetenskaplig forskning för att öka kunskapen om det polisiära och kriminologiska arbetet
(mot. 2020/21:178).
Det nationella forskningsprogrammet om brottslighet bör tydligare fokusera på brottsprevention. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
9.4
Kärnteknisk grundforskning
Vänsterpartiet motsätter sig att statliga forskningsmedel läggs på kärnkraftsforskning, i
detta fall kärnteknisk grundforskning. Vänsterpartiet är inte emot denna typ av forskning
i sig, men vi menar att när staten gör riktade satsningar på energiforskning bör den ha en
annan inriktning. Vänsterpartiets mål är att Sverige ska uppbära ett 100 procent förnybart
energisystem i framtiden där vindkraft, vattenkraft och solkraft tillsammans med bio
­
energi förser Sverige med energi. Vänsterpartiet vill göra massiva investeringar i förnybar
elproduktion. Vi menar att statens satsning på forskning och innovationer bör gå i linje med detta. Mer om detta går att läsa i vår följdmotion på regeringens proposition 2024/25:72 Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning.
9.5
Forskning om illa fungerande marknader
Regeringen har sedan den tillträdde hösten 2022 drivit linjen att man ingenting kan göra för att bekämpa inflationen och underlätta för hushållen i kostnadskrisen – att det bästa politiker kan göra är att stå vid sidan av och hoppas på det bästa. Men det finns mycket lite som talar för att detta är rätt strategi.
Andra regeringar runt om i Europa och även USA har bedrivit en aktiv politik för att
pressa ned företagens prisökningar och på så vis skydda hushåll och företag. Den spanska
regeringen satte exempelvis tidigt ett tak för energipriserna, sänkte kostnaderna för kol
­
lektivtrafik, fick snabbt på plats ett regelverk för övervinstbeskattning av elproducenter och banker samt satte ett tak för hyreshöjningar. Även den franska regeringen tog aktiva steg för att försäkra sig om att livsmedelsproducenter och detaljhandeln tar ansvar och inte höjer priserna. I USA sjösatte president Biden det största ekonomisk-politiska pro
­
grammet i modern tid, för att öka klimatinvesteringarna, minska flaskhalsar och förbättra
för de amerikanska hushållen.
Det handfasta agerandet från andra länder vilar på en gedigen analys av orsaker till prisuppgången samt av relevanta angreppssätt. Vänsterpartiet vill därför se mer forsk
­
ning om dåligt fungerande marknader för att kunna ge politiken fler verktyg för att möta de problem som uppstår.
I samband med 1990-talskrisen gjordes stora förändringar i styrningen av välfärden. Från att i huvudsak ha drivits i egen regi öppnades välfärden upp för privata marknads
­
intressen. Sedan dess tid har marknaden trängt djupt in i skolan, sjukvården och äldre
­
omsorgen på ett sätt som inneburit en ineffektiv och ojämlik resursfördelning. Förutsätt
­
ningarna för välfärden att minska klyftorna i folkhälsa, som följer av ojämlikheten i samhället, kräver att välfärden kan verka kompensatoriskt. Välfärdsresurserna måste därför styras efter en behovsprincip, där störst behov kommer först. Vänsterpartiet vill därför se mer forskning kring marknadiseringen av välfärden och dess konsekvenser.
Lorena Delgado Varas (V)
Ida Gabrielsson (V)
Malcolm Momodou Jallow (V)
Birger Lahti (V)
Ilona Szatmári Waldau (V)
Ciczie Weidby (V)