Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:453 av Serkan Köse (S) Nationell strategi mot barnfattigdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram en nationell strategi mot barnfattigdom och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barnfattigdom är ett allvarligt och växande problem i Sverige. Trots att Sverige är ett ekonomiskt starkt land lever uppskattningsvis cirka 220 000 barn i fattigdom, enligt Rädda Barnen. Enligt deras senaste rapport lever en femtedel av alla barn i Sverige i relativ fattigdom, vilket innebär att de växer upp i familjer med inkomster under 60 procent av medianinkomsten. Denna situation är särskilt allvarlig i socioekonomiskt utsatta områden, där barn med utländsk bakgrund är överrepresenterade. Dessa barn står inför betydande utmaningar, inte bara ekonomiskt, utan även socialt och hälsomässigt. Sedan den 1 januari 2020 är FN barnkonvention lag i Sverige, vilket innebär att barns rättigheter enligt konventionen ska beaktas i all offentlig verksamhet. Detta åtagande understryker vikten av att säkerställa att alla barn i Sverige får en trygg uppväxt och att ingen barnfamilj ska behöva leva i fattigdom. Trots detta saknas fortfarande en samman ­ hållen nationell strategi för att bekämpa barnfattigdom, vilket gör att många barn faller mellan stolarna i det nuvarande systemet. Regeringens senaste budgetar tar inte tillräckligt hänsyn till den ekonomiska krisen och dess påverkan på barnfamiljer. Rädda Barnen har varnat för att upp till 10 000 fler barn kan hamna i fattigdom om nedskärningarna inom socialförsäkringssystemet och minskade bidrag genomförs. Samtidigt har den pågående ekonomiska krisen, med stigande inflation och levnadskostnader, lett till en kraftig försämring av barnfamiljers ekonomiska situation. Stigande levnadskostnader, inklusive högre priser på mat, energi och boende, har gjort det allt svårare för många familjer att klara sina grundläggande behov. Detta har direkta och negativa effekter på barnens hälsa, utbildning och framtidsutsikter. Den ekonomiska osäkerheten slår särskilt hårt mot barnfamiljer med redan begränsade resurser, vilket innebär att fler barn växer upp i miljöer präglade av stress, brist på resurser och begränsade möjligheter till fritidsaktiviteter och utbildning. För att effektivt och långsiktigt bekämpa barnfattigdom krävs en övergripande nationell strategi. Barnfattigdom är inte bara en ekonomisk fråga; den påverkar barns hela liv, från deras hälsa och utbildning till deras framtida möjligheter i samhället. Det är oacceptabelt att så många barn fortfarande lever i fattigdom, och en nationell strategi är nödvändig för att bekämpa barnfattigdomen på ett långsiktigt och hållbart sätt. Sverige måste ta sitt ansvar och agera omgående för att säkerställa att inga barn lämnas efter. Serkan Köse (S)

Motion till riksdagen 2025/26:442 av Serkan Köse (S) Nationell strategi mot barns ekonomiska utsatthet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en nationell strategi för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn och barnfamiljer och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är ett av världens rikaste länder, men trots det lever alltför många barn i ekonomisk utsatthet. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) levde 145 000 barn under 18 år i hushåll med låg inkomststandard år 2023. Det innebär att dessa barn lever i familjer där inkomsterna inte räcker till en skälig levnadsnivå, efter att nödvändiga utgifter som boende har betalats. Även om antalet minskat över tid, är det fortfarande ett allvarligt problem med både sociala och långsiktiga konsekvenser. Rädda Barnen uppskattar att omkring 200 000 barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet när både låg inkomststandard och försörjningsstöd räknas in. Situationen har förvärrats i kölvattnet av stigande priser, räntekostnader och en svag arbetsmarknad. Enligt en Sifo-undersökning genomförd våren 2024 på uppdrag av Rädda Barnen har 42 procent av ensamstående föräldrar med låg inkomst tvingats låna pengar till grund ­ läggande behov, som mat och kläder. 20 procent uppger att de någon gång de senaste sex månaderna inte haft råd att äta sig mätta. Det är uppgifter som borde få vilken regering som helst att reagera. Barn i ekonomisk utsatthet löper större risk att hamna i utanförskap. De har ofta sämre hälsa, svårare att klara skolan och lägre framtidstro. De riskerar att hamna i en ond cirkel av ojämlikhet redan från start. Enligt Eurostat drabbades 5,6 procent av barn under 16 år i Sverige av materiell och social fattigdom under 2024. Det är färre än EU-genomsnittet, men varje barn som växer upp i fattigdom i vårt land är ett misslyckande, inte för barnet, utan för samhället. Sedan 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Det innebär att staten har ett tydligt ansvar att säkra varje barns rätt till skälig levnadsstandard, tillgång till mat, kläder, bostad och utvecklingsmöjligheter. Den ekonomiska utsattheten för barn är därmed inte bara en välfärdsfråga. Det är en fråga om barns rättigheter. Det finns i dag inget sammanhållet nationellt grepp för att minska barnfattigdomen i Sverige. Olika myndigheter och kommuner gör insatser, men helheten saknas. För att kunna minska barnfattigdomen långsiktigt behövs en nationell strategi som inkluderar såväl socialpolitik, skola, hälso- och sjukvård som bostads- och arbetsmarknadspolitik. En sådan strategi bör bygga på aktuell statistik, forskning och barns egna erfarenheter. Vi måste göra mer, inte bara för att lindra symptomen, utan för att bryta mönstret. För att ge varje barn i Sverige en rättvis chans till en bra start i livet. Serkan Köse (S)