Jämförelse 20c12fed7a7af26f68407581 Underlagets kontrollsumma: 884eb9c94c04d824fef9853c964ef39390cf7bef6552da4e7d37c336fc47b695 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022177: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022177 Motion till riksdagen 2022/23:2177 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Vi socialdemokrater kommer alltid att stå upp för att ge vården, skolan och omsorgen de förutsättningar som behövs. Under finanskrisen kompenserade den moderatledda reger ­ ingen bara för en tredjedel av skattebortfallet. Välfärden fick ta smällen när krisen slog till. Men vi valde att göra annorlunda. Under pandemin kompenserades välfärden tre gånger om. Nu står Sverige återigen inför en svår ekonomisk situation. Den höga inflationen gröper ur kommunsektorns kassor och de kommande åren kommer att bli mycket tuffa. Vårt besked är tydligt: Vi kommer att fortsätta att prioritera välfärden. Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner för att möjliggöra en jämlik välfärd i hela landet och vill därför fördubbla regeringens satsning och tillföra ytterligare 6 miljarder kronor per år i generella statsbidrag. Det innebär en permanent ökning av anslag 1:1 med 6 miljarder kronor. Sverige ska ha en bra välfärd i hela landet Alla kommuner och regioner ska ha möjlighet att ge sina invånare god utbildning, jämlika uppväxtvillkor, en trygg äldreomsorg och vård i världsklass. Det kommunala utjämningssystemet har som syfte att ge förutsättningar för kommuner och regioner att upprätthålla välfärden till sina invånare, genom att jämna ut skillnader i ekonomiska, sociala och demografiska förutsättningar. För oss socialdemokrater är det en grundbult i vårt välfärdsbygge och ett viktigt verktyg för att hela Sverige ska växa och hålla ihop. Idag är dock förutsättningarna för att ge invånarna en bra vård, omsorg och skola inte rättvisa. Det visar inte minst de stora skillnaderna i kommunalskatt. Idag har vissa kommuner svårt att ge sina kommuninvånare en god service utan att skattesatserna skjuter i höjden. Det pågår just nu en parlamentarisk utredning för en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. För oss socialdemokra ­ ter är det viktigt att det kommunala utjämningssystemet utvecklas i takt med samhället och främjar jämlikhet, tillväxt, utveckling och likvärdig service i hela landet. Pengarna måste fördelas mer rättvist. Det är särskilt viktigt för små kommuner som står inför exempelvis ökade behov av äldreomsorg men samtidigt ser de som arbetar bli färre. Under pandemin blev det tydligt för alla att äldreomsorgen är i stort behov av insatser för att stärka kvaliteten. Det handlar inte minst om att ta tag i kompetensförsörjningen för att fler ska vilja arbeta inom äldreomsorgen när gruppen äldre blir fler. Därför behöver vi fortsätta avdela resurser till äldreomsorgen och Äldreomsorgslyftet. För varje ytterligare krona som läggs på fler poliser, ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet Vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och kriminaliteten. De senaste åren har vi lagt stort fokus på det brottsbekämpande arbetet genom att skärpa straff och bygga ut polisen. Nu behöver vi också satsa motsvarande på arbetet med att bryta nyrekryteringen. Ska socialtjänsten kunna punktmarkera och hjälpa unga som är på väg in i krimi ­ nalitet behöver de ökade resurser. Det krävs fler vuxna som kan ta tag i unga på glid. Det handlar till exempel om fler socialsekreterare och fältassistenter och om mer personal i skolor i utsatta områden. Socialdemokraterna vill att vi för varje ytterligare satsad krona på polisen ska satsa lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Det är en ny och viktig princip inför kommande budgetar. Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 432 6 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 358 777 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 1 000 ±0 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 ±0 Summa 157 545 359 6 000 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S) === HC023195: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023195 Motion till riksdagen 2024/25:3195 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta utveckla de lokala servicekontoren samt utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att säkerställa att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta kraft ­ tag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att ny- och omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de ny- och omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med ny- och omlokaliseringar av statliga jobb ska fortsätta. En viktig komponent för statlig närvaro i landet är servicekontoren. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få vägledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Service ­ kontoren är mycket uppskattade med över 2,5 miljoner besök under 2023 och en kund ­ nöjdhet på 96 %. Sverigedemokraternas och regeringens förslag i budget ­ propositionen för 2025 om att skära ner på servicekontoren är därför en helt felaktig prioritering som kommer slå hårt mot medborgarservicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser tvärtom att servicekontoren ska fortsätta utvecklas och att fler verksamheter ska kunna knytas dit. Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet. Tillgången till en lokal finansiell service är en viktig möjliggörare för en levande gles- och landsbygd. Idag finns det flera delar av landet där bankverksamhet inte längre bedrivs vilket i sin tur leder till sämre regional utveckling och färre företag. Nedstäng ­ ningarna av banker på landsbygden medför att allt färre har kunskap om förutsättning ­ arna för att starta och driva ett företag där. Det skadar inte minst byggföretag, handeln, åkerier och jord- och skogsbrukets entreprenörer. Sverige behöver en bank- och finansmarknad som är lokalt förankrad för att stimulera lokalt näringsliv. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som lokal mötes ­ plats mellan finansiella intuitioner och lokalsamhälle. Regeringen bör därför utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor. En effektiv statlig förvaltning Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vi vill därför att regeringen iakttar försiktighet vid sina hopslagningar av Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV), Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för civilsamhällesfrågor samt Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket. De problem som Statskontoret och ESV lyfter i sina utredningar måste hörsammas av regeringen innan en sammanslagning. Av samma anledning vill vi även att regeringen iakttar försiktighet när de tar beslut gällande utredningen om AP-fondernas organisation. AP-fonderna har varit instrumen ­ tella i utvecklingen av svenskt pensionskapital. En sammanslagning som skulle kunna ha effekter på avkastningen måste föregås av en utförlig analys av förslagets för- och nackdelar och förankras brett i riksdagen. Statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande av fastigheter möjliggöra kriminell verksamhet, exempelvis genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopplingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste skyndsamt ta fram åtgärder för hur det kan säkerställas att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer. Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 113 142 ±0 1:2 Kammarkollegiet 165 671 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 550 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 295 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 12 133 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 74 837 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 224 363 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 687 238 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 440 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 846 586 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 392 878 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 752 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 170 458 ±0 1:15 Statens servicecenter 937 147 50 000 1:16 Finansmarknadsforskning 30 753 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 103 508 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 197 619 ±0 Summa 21 734 078 50 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S)