Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2022/23 · HA022265 · Emma Nohrén (MP); Daniel Helldén (MP); Marielle Lahti (MP); Rebecka Le Moine (MP); Katarina Luhr (MP); Elin Söderberg (MP)
Original hos RiksdagenB · Satsning på Sveriges bönder
2024/25 · HC023071 · Emma Nohrén (MP); Linus Lakso (MP); Rebecka Le Moine (MP); Katarina Luhr (MP); Elin Söderberg (MP); Emma Berginger (MP); Märta Stenevi (MP); Jacob Risberg (MP); Janine Alm Ericson (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.006 · ämneslikhet 0.829. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 45 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell A i motionen.
45 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa etableringslån för unga lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta delägarskap inom lantbruksföretag, utan att det går ut över jordförvärvslagen, och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nyttjandet av lånegarantier via Europeiska investeringsbanken och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en antibiotikaskatt på kött och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ursprungsmärkning av kött- och animalieprodukter på restaurang och i storkök och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utökad rådgivning och utbildningsprogram och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för rådgivning och/eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram ett kompetensutvecklings- och rådgivningspaket riktat till unga och/eller nya lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimatvinsterna med ekologisk produktion och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rikta stödet också till små och mellanstora jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett grönt avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta ett nationellt mål för självförsörjningsgrad på 80 procent och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla beteskravet så att fler djur inkluderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla djurvälfärdsersättningen inom EU och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra ersättning för ökad betestid för fler djurslag såsom tjurar, grisar, höns och kycklingar och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna samtliga relevanta myndigheters administrativa och juridiskt rådgivande service gentemot den enskilda lantbrukaren i en s.k. one-stop shop och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett administrativt stöd för bönder med små och mellanstora gårdar och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge bönder möjlighet att söka stöd till innovationsjordbruk och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den svenska växtförädlingen och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja utvecklingen av förädling av växtprotein och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att öka integreringen av växtodling och djurhållning på gårdsnivå inom jordbruket, i likhet med ekologiska och kretsloppsanpassade brukningsmetoder, och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge stöd till etablerandet av bioraffinaderier och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett stimulanspaket för att öka odlingen av proteingrödor och samtidigt stödja utvecklingen av förädlingen av växtprotein och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge incitament för satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling för proteingrödor och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utvärdera effekterna av klimatpremien för arbetsmaskiner samt om stödet behöver höjas för vissa typer av arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur, byte av batterier och transport av batterier till arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillgången till hållbara biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skatten på all egenproducerad el (även över gränsen på 500 kW) och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stöd vid konvertering från fossildrift för fordon och farkoster och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kompensation för gödselgasens högre produktionskostnad jämfört med fossila alternativ och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skattelättnader för att kompensera för högre produktionskostnader och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge garanterat långsiktiga anslag till naturrestaurering och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra om medel från de arealbaserade direktstöden till höjda miljöersättningar och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska de arealbaserade stöden och främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka miljöersättningen till ängs- och betesmarker och mosaikmarker inom landsbygdsprogrammet och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark, myrslåtter eller hamling i det nya stödet för restaurering av betesmarker och slåtterängar och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ett undantag från återbeskogningsplikten i bryn mot jordbruksmark för att öka tillgången till biologiskt rika mellanmarker och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett gemensamt ramverk för hur kolinlagring i jordbruksmark ska mätas och verifieras och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett system för ekonomisk kompensation till jordbrukare som ökar kolinlagringen i marken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja investeringar, produktion och nedmyllning av biokol och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändrad ersättningsmodell för rovdjursrivna djur för att bättre spegla det faktiska intäktsbortfall som lantbrukaren får inklusive variation i intäkter och veterinärkostnader och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskningen om rovdjursavvisande stängsel och andra åtgärder som kan skydda tamboskap mot rovdjursattacker och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2325 ord · B 4341 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2265
av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Motivering
Jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och fisket behövs för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi och för omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin och är avgörande för en levande landsbygd. Samtidigt brådskar omställningen mot ekologisk, långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, också inom de gröna näringarna. Havens och skogarnas ekosystem är på många sätt i kris, det sker ett överutnyttjande av naturresurserna och bristerna i miljöhänsyn är mycket omfattande och snarare regel än undantag. Det behövs en genomgripande omställning mot hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Ekosystemens livskraft måste få sätta ramarna.
Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade livsmedel, av bas
livsmedel och av grönsaker, frukt och andra vegetabilier. Samtidigt behövs omfattande satsningar på miljöåtgärder inom jordbruket, stärkt biologisk mångfald i hela landet och åtgärder för att öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat synsätt på vad marken ska producera per hektar utöver livsmedel, där olika eko
systemtjänster som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald måste räknas in.
Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk
Ekosystemet i skogen har utarmats och den biologiska mångfalden är i kris. Runt tusen rödlistade arter som lever i skogen är hotade. Skogsvårdslagen behöver revideras för att skogsbruket som helhet ska kunna uppfylla miljömålen. Den behöver också arbetas in i miljöbalken. Ett skogsbruk i samklang med ekosystemen kräver en bred övergång till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket kräver utveckling av nya affärs
modeller, ökad rådgivning och stöd till skogsbrukarna. Miljöpartiet vill införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för övergång till hyggesfria bruknings
metoder.
Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogsbränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimat
förändringarnas effekter och förbättra återväxten. Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder.
Det behövs även omfattande satsningar på återvätning av skogsmark, både för stärkt biologisk mångfald och ökad klimatnytta.
Kunskap om naturen och landskapsplanering
Myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med markägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan. Det är nödvändigt att en satsning på en systematisk, nationell skogsinventering genom
förs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskaps
planering. Både fysisk inventering och fjärranalysmetoder kommer att krävas.
Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare
De kvarvarande resterna naturskogar med höga naturvärden i hela landet måste bevaras och skyddas. Naturen måste sätta ramarna för nyttjandet av skogen. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för att betala ut ersättningar till skogsägare för skydd av den fjällnära skogen, men även för andra skogar i hela landet. Skogsägare ska inte behöva vänta i åratal på besked och utbetalning av pengar; det måste finnas tillräckligt mycket pengar i budgeten. Därför måste anslagen till Skogsstyrelsen öka. Även skötselåtgärder är mycket eftersatt, och behovet mycket stort. Resurserna för skötsel behöver öka.
En cirkulär och hållbar bioekonomi
Miljöpartiet vill se ökad lokal förädling av produkter inom jord- och skogsbruk och en innovativ produktutveckling. Cirkulära affärsmodeller som ökar resurshushållningen måste öka i omfattning. En cirkulär bioekonomistrategi där resurser från gröna näringar kan ersätta fossila råvaror måste också inriktas på mer hushållning med skogens begränsade resurser och mer långlivade produkter från skogen. Genom att hushålla med resurserna, minska användningen av kortlivade produkter som papper och öka återvinning och återbruk kommer skogsbruket kunna bedrivas hållbart med ett ökat skydd för biologisk mångfald, klimatanpassning av skogarna och ökad kolinlagring.
Naturnära jobb
Satsningarna på gröna jobb i skogen har varit framgångsrika både för den nytta som uppnåtts i skogen, och för att skapa jobb i landsbygd och sänka tröskeln för ett nytt jobb för exempelvis nyanlända. Satsningen på naturnära jobb bör fortsätta.
Totalstopp för industriellt fiske och övergång till hållbara fiskemetoder
Fisket måste bli ekosystembaserat. Trålgränsen för fisket måste omgående flyttas ut till 12 nautiska mil längs hela kusten, inga dispenser ska ges, och ett generellt förbud mot bottentrålning bör införas. Sverige bör verka för att EU tar fram en avvecklingsplan för industriell trålning, och det småskaliga, kustnära fisket ska samtidigt stöttas. Det behövs fortsatta satsningar på övergång till hållbara, skonsamma fiskemetoder.
Ett levande lantbruk i hela landet
Det höga kostnadsläget för många av jordbrukets viktiga insatsvaror har lett till ett allvarligt läge för svenskt lantbruk. Det är viktigt att både stötta lantbruket i det svåra läget och samtidigt fortsätta omställningen till ett fossilfritt lantbruk, med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror, energi och tjänster produceras nära konsumenten, där förädlingen i ökad utsträckning sker lokalt och där efterfrågan på svenskproducerade ekologiska livsmedel stadigt ökar. Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda hållbara metoder som stärker biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster.
Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, ett mer regenerativt jordbruk, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk.
Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jord
bruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämpningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricksvatten
resurser. Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk med 200 miljoner per år.
Självförsörjningen av livsmedel behöver öka. Det behövs ökade stöd till grönsaks- och trädgårdsodlingen och ökade stöd till odling av baljväxter. I det svåra ekonomiska läget behövs även kapacitet för fortsatta stöd till djurhållning, för att undvika att lant
bruk läggs ned.
Nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling, Eldrimner, utgör en viktig motor och pusselbit i arbetet för en levande landsbygd, stärkt lokal förädling och livskraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag i hela landet. Det är viktigt att Eldrimner får ett varaktigt och långsiktigt stöd för sin verksamhet, och bör tilldelas 30 miljoner kronor per år inom anslag 1:15.
Ökat klimat- och miljöarbete i lantbruket
Miljöpartiet anser att Sverige fullt ut måste arbeta för att öka klimat- och miljöarbetet i enlighet med EU:s strategi
Farm to fork
, samt öka stödet till fler miljöåtgärder och till små lantbruk.
En betydande del av Sveriges totala klimatutsläpp kommer från jordbruket. Jord
brukssektorn behöver egna klimatmål. Förbrukningen av fossila bränslen är en betydande källa till utsläpp, liksom användning och produktion av konstgödsel. För att ställa om jordbruket behöver energin i maskiner och transporter komma från bio
bränslen, vätgas och el.
En biopremie för lantbruket bör införas, i enlighet med förslaget i utredningen Vägen till ett fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67). Jordbruket måste bli fossilfritt och självförsörjningen av insatsmedel till jordbruket måste öka. Det handlar bland annat om drivmedel, gödsel och foder. Ett jordbruksavdrag bör införas och nedsättningen av dieselskatten för jordbruket bör tas bort.
Biologisk mångfald och stärkta miljöåtgärder
Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket,
Farm to fork, samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket, samt utveckling och innovation av ekologiska odlingsmetoder, behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till miljöåtgärder för stärkt biologisk mångfald. Även ett särskilt stöd för vallodling bör införas.
Naturbetesmarkerna har en avgörande roll för att nå miljömålen för kulturland
skapet. Hävden av naturbetesmarker behöver stöttas, och för att bibehålla och öka i omfattning behöver stödnivåerna öka till full kostnadstäckning, och rådgivning och hjälp till markägare i fråga om naturbetesmarkerna behöver öka. Även fäbodbruken har en otroligt viktig roll för att bevara den genetiska mångfalden hos lantraser, för bevarad hävd, och för den starka kulturella traditionen.
För att garantera en långsiktig finansiering av Artdatabanken vid SLU vill vi se ett nytt anslagsvillkor som garanterar en tillräcklig finansiering av Artdatabanken inom anslag 1:23, med drygt 100 miljoner kr per år.
En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen
Skyddet av dricksvattenresurserna måste stärkas. Det behövs en långsiktig, nationell strategi för hantering av vattenresursen, och den politiska styrningen av vattenförsörjningen måste stärkas. Klimatanpassning måste vara en utgångspunkt. Samverkan och katastrofberedskapen på lokal nivå måste öka. Det behövs satsningar på att komma åt den samlade och ökande miljöpåverkan på dricksvattnet från en mängd olika föroreningskällor. Arbetet med att reglera blandningar av gifter i miljön, den så kallade cocktaileffekten, måste skyndas på, likaså arbetet med att byta ut farliga kemikalier mot bra alternativ.
Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och andra vattenåtgärder
Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i VA-nätet är mycket omfattande. Det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester och på många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket stora. Många kommuner kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla ledningsnät som krävs utan kommer att behöva statligt stöd. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder.
Satsning på stärkt beredskap för dricksvatten och livsmedel
Utöver ett nytt anslag för vattenåtgärder vill Miljöpartiet genomföra en särskild satsning för ökad beredskap där åtgärder för stärkt vattenförsörjning och livsmedelsberedskap ingår. Satsningen går till relevanta myndigheter för att stärka och långsiktigt bygga upp beredskapsförmågan.
En bättre djurvälfärd
Svensk djurhållning av livsmedelsproducerande djur är ofta en kompromiss mellan ekonomiska intressen och djurens behov. Ofta blir priset för djuren alltför högt. Miljöpartiet anser att de djur som vi människor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Vi vill förbjuda minkfarmer och utöka arbetet med djurfria forsknings
metoder. Vi vill att burhållning av höns får ett slut och att kycklinguppfödningen går över till mer långsamväxande raser. Bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nuvarande elbedövning av slaktkyckling och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut.
Vi vill öka antalet djur som får gå ute på bete, utöver minimikraven för bete. Därför vill vi också införa en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete, som stöttar lant
brukare som ökar betet utöver lagstiftningens krav, som låter djuren gå på gräsmark, inte enbart utevistelse, och röra sig fritt i sina naturliga gångarter.
Skatt på överanvändning av antibiotika inom djurhållningen
Dålig djurhållning skapar allvarliga hälsorisker, i första hand för djur men även för människor. Varje år dör hundratusentals människor av sjukdomar orsakade av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Missbruk av antibiotika, såsom att antibiotika rutinmässigt används i djuruppfödning i många länder, måste stoppas för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika överanvänds i djurhållningen. Svenska djurhållare använder överlag lite antibiotika i djurhållningen och kommer därför inte att träffas av skatten, men de missgynnas starkt av konkurrens från importerade produkter från producenter med lägre produktionskostnader, sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning. God djurhållning och låg antibiotikaanvändning bör premieras.
Satsning på veterinärer
Sverige har idag ett skriande behov av veterinärer. Miljöpartiet vill därför öronmärka 10 av de drygt 750 miljoner som ges till Jordbruksverket för att satsa på distrikts
veterinärerna. Utan tillräckligt många veterinärer är det i praktiken omöjligt att upprätt
hålla ett starkt djurskydd.
Satsning på djurfri forskning
Miljöpartiet anser att Sverige behöver utarbeta en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning och för att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök. Det är angeläget att kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök på Jordbruksverket, 3R-centret (reduce, replace, refine), får fortsatt och stärkt finansiering via Jordbruksverkets ramanslag.
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
533 764
86 000
1:2
Insatser för skogsbruket
594 373
1 262 000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
171 348
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
116 041
18 000
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9 933
5 067
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133 349
50 000
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67 778
2 200
1:8
Statens jordbruksverk
740 665
10 000
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
15 000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
5 637 032
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
149 000
±0
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
27 200
42 800
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
109 000
±0
1:14
Livsmedelsverket
327 670
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
204 160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
46 913
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 068 306
±0
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1 468 013
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
92 330
157 670
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24 116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1 529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
125 915
10 000
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2 160 339
9 661
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
738 664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1 177
±0
1:26
Nedsättning av slakteriavgifter
81 837
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
21 000
50 000
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
53 000
7 000
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
115 000
±0
1:30
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2 000 000
700 000
1:31
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1 538 900
±0
99:1
Vattenåtgärder
±0
350 000
Summa
19 373 352
2 760 398
Emma Nohrén (MP)
Daniel Helldén (MP)
Marielle Lahti (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)
Elin Söderberg (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3071
av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Satsning på Sveriges bönder
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa etableringslån för unga lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta delägarskap inom lantbruksföretag, utan att det går ut över jordförvärvslagen, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nyttjandet av lånegarantier via Europeiska investeringsbanken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en antibiotikaskatt på kött och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ursprungsmärkning av kött- och animalieprodukter på restaurang och i storkök och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utökad rådgivning och utbildningsprogram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för rådgivning och/eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram ett kompetensutvecklings- och rådgivningspaket riktat till unga och/eller nya lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimatvinsterna med ekologisk produktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rikta stödet också till små och mellanstora jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett grönt avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta ett nationellt mål för självförsörjningsgrad på 80 procent och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla beteskravet så att fler djur inkluderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla djurvälfärdsersättningen inom EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra ersättning för ökad betestid för fler djurslag såsom tjurar, grisar, höns och kycklingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna samtliga relevanta myndigheters administrativa och juridiskt rådgivande service gentemot den enskilda lantbrukaren i en s.k. one-stop shop och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett administrativt stöd för bönder med små och mellanstora gårdar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge bönder möjlighet att söka stöd till innovationsjordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den svenska växtförädlingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja utvecklingen av förädling av växtprotein och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att öka integreringen av växtodling och djurhållning på gårdsnivå inom jordbruket, i likhet med ekologiska och kretsloppsanpassade brukningsmetoder, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge stöd till etablerandet av bioraffinaderier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett stimulanspaket för att öka odlingen av proteingrödor och samtidigt stödja utvecklingen av förädlingen av växtprotein och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge incitament för satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling för proteingrödor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utvärdera effekterna av klimatpremien för arbetsmaskiner samt om stödet behöver höjas för vissa typer av arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur, byte av batterier och transport av batterier till arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillgången till hållbara biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skatten på all egenproducerad el (även över gränsen på 500
kW) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stöd vid konvertering från fossildrift för fordon och farkoster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kompensation för gödselgasens högre produktionskostnad jämfört med fossila alternativ och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skattelättnader för att kompensera för högre produktionskostnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge garanterat långsiktiga anslag till naturrestaurering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra om medel från de arealbaserade direktstöden till höjda miljöersättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska de arealbaserade stöden och främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka miljöersättningen till ängs- och betesmarker och mosaikmarker inom landsbygdsprogrammet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark, myrslåtter eller hamling i det nya stödet för restaurering av betesmarker och slåtterängar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ett undantag från återbeskogningsplikten i bryn mot jordbruksmark för att öka tillgången till biologiskt rika mellanmarker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett gemensamt ramverk för hur kolinlagring i jordbruksmark ska mätas och verifieras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett system för ekonomisk kompensation till jordbrukare som ökar kolinlagringen i marken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja investeringar, produktion och nedmyllning av biokol och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändrad ersättningsmodell för rovdjursrivna djur för att bättre spegla det faktiska intäktsbortfall som lantbrukaren får inklusive variation i intäkter och veterinärkostnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskningen om rovdjursavvisande stängsel och andra åtgärder som kan skydda tamboskap mot rovdjursattacker och tillkännager detta för regeringen.
Svenska bönder är en nyckel för rättvis omställning och stärkt beredskap
Miljöpartiet anser att Sverige måste öka sin självförsörjningsgrad av livsmedel och de insatsmedel som jordbruket är beroende av. Klimatkrisen och det osäkra världsläget gör att vi i Sverige inte längre kan förlita oss på import av livsmedel och varor vi är bero
ende av. Vi behöver själva i större utsträckning tillverka och odla det vi konsumerar och för att uppnå detta behövs ett levande jordbruk över hela landet.
Svenska bönder är en nyckel för både en rättvis omställning och stärkt beredskap och de bär en betydande del av den gröna omställningen på sina axlar. Samtidigt är svenska bönder en utsatt, ensam och snabbt minskande yrkesgrupp. Idag ställs också högre krav på den enskilde bonden att utöver de traditionella arbetsuppgifterna inom jordbruk också utföra administrativt arbete inom ramen för jordbruksföretaget. Detta kräver att bonden, utöver att bemästra kunskaper inom jordbruk, också måste arbeta med juridik, administration och företagsekonomi.
LRF Ungdomen har skrivit en rapport som vittnar om att bönder utsätts för psykiska påfrestningar av arbetsbördan och svårigheterna i branschen. Miljöpartiet vill uppmärk
samma Sveriges bönder för den tunga och viktiga börda de bär, och ge dem politiska förutsättningar för att fortsätta sitt arbete med ett starkt och hållbart jordbruk. Jordbruket måste framtidssäkras och lantbrukare kompenseras för den miljönytta de skapar. Sedan lång tid pågår en omfattande nedläggning av lantbruk i Sverige och en utveckling mot allt större enheter. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU gynnar i alltför hög utsträckning de största jordbruken. De små och medelstora gårdarna kämpar ofta med bristande lönsamhet, men är mycket viktiga för den svenska livsmedelsproduktionen och bevarande och främjande av biologisk mångfald.
Sveriges bönder måste få ersättning för den klimat- och miljönytta de gör. I dag ser vi ofta prov på stödformer som premierar det motsatta. Små och medelstora gårdar behövs för att upprätthålla och öka försörjningsförmågan i hela landet. De är viktiga för livsmedelssystemets motståndskraft, för krisberedskapen, och de utgör en viktig pusselbit för en livskraftig landsbygd med öppna landskap och hävdade marker. Vi måste skapa bättre förutsättningar för små och medelstora gårdar att verka, och lönsamheten måste öka.
Framtidssäkra jordbruket genom att satsa på bonden
Miljöpartiet vill också säkerställa en förmånlig konkurrensposition för svenska lantbrukare, påkallad av svenska varors höga standard. Miljöpartiet vill införa en antibiotikaskatt på kött för att gynna svensk köttproduktion med höga djurskyddskrav och låg antibiotikaanvändning. I EU-förordningen om veterinärmedicinska produkter från 2022 finns också ett förbud mot att importera djurprodukter som kommer från djur som fått antibiotika i tillväxtstimulerande syfte. Det finns alltså redan idag exempel på att det går att reglera importen. Likaså vill Miljöpartiet se en ursprungsmärkning av kött och andra animalieprodukter på restaurang och i storkök. Nästan allt färskt kött som handlas i butik är svenskt, men det omvända gäller i restaurangsektorn. I butiker finns en fungerande ursprungsmärkning, vilket ännu inte finns i restauranger och storkök. För Miljöpartiet är det en självklarhet att animaliska livsmedel och andra produkter som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska kunna serveras eller användas inom offentliga verksamheter.
Andra åtgärder som Miljöpartiet ser som möjliga och nödvändiga riktar sig till att frigöra pengar till ekonomiskt stöd. Miljöpartiet vill utöver det se över nyttjandet av lånegarantier via Europeiska investeringsbanken för att ta vara på alla möjligheter att investera i svenska bönder.
Det svenska lantbruket måste framtidssäkras. En viktig del av det är att säkra att en ny generation lantbrukare kliver in och utvecklar den svenska livsmedelsproduktionen. Det behövs riktade åtgärder till unga, både för att underlätta ägarskifte och uppstart, men också för att fler ungdomar ska välja ett yrke inom lantbruket. Samtidigt vittnar LRF Ungdomen om hinder för unga lantbrukare att komma till. Detta förklaras bland annat av det faktum att lantbruksföretag över tid växt sig större och större, varav ägarskiftet från en generation till en annan ställer högre krav på den som tar över. Miljöpartiet vill se fler lantbruk i hela landet, och ser stora problem med den förda politiken som leder till storleksrationalisering. Miljöpartiet vill genomföra en satsning på kompetensutveckling, rådgivning och åtgärder riktade till unga.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att underlätta för nästa generation jordbrukare:
Införa etableringslån för unga lantbrukare.
Ge relevanta myndigheter i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta delägarskap inom lantbruksföretag, utan att det går ut över jordförvärvslagen.
Se över nyttjandet av lånegarantier via Europeiska investeringsbanken.
Införa en antibiotikaskatt på kött.
Införa en ursprungsmärkning av kött- och animalieprodukter
på restaurang och i storkök.
Det svenska lantbruket måste också framtidssäkras genom att stötta nuvarande bondegeneration. Motståndskraften och beredskapen mot kriser i omvärlden och behovet av klimatanpassning måste öka på gårdsnivå. Åtgärder för ökad krisberedskap kan många gånger gå hand i hand med ökad klimatnytta, förbättrad lönsamhet och minskad belastning på ekosystemen. Utökad rådgivning och utbildningsprogram behövs för att fler lantbrukare ska få de kunskaper som krävs om hur beredskapen kan stärkas, och hur jordbruket ska förhålla sig till ett förändrat klimat. Likaså behövs kunskaps
satsningar på integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimatvinsterna med ekologisk produktion, sett till den lägre kvävetillförseln och avsaknaden av nyproducerat reaktivt kväve som insatsmedel. Det är också viktigt att expertisen finns tillgänglig i hela Sverige och att det finns sakkunskap inom alla geografiska områden, då jordbrukets förutsättningar skiljer sig från plats till plats. Miljöpartiet vill genomföra en satsning på kompetensutveckling och rådgivning för att möjliggöra utbredd tillgänglig expertis på förutsättningar inom alla geografiska områden relevanta för svenskt jordbruk.
Miljöpartiet vill införa en bred kunskapshöjande satsning som innefattar:
Utökad rådgivning och utbildningsprogram.
Införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för rådgivning och/eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet.
Ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram ett kompetensutvecklings- och
rådgivningspaket riktat till unga och/eller nya lantbrukare.
Integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimatvinsterna med ekologisk produktion, sett till den lägre kvävetillförseln och avsaknaden av nyproducerat reaktivt kväve som insatsmedel.
Stärk små och mellanstora jordbruk
En negativ trend som fortsätter hålla i sig är att jordbruksenheterna blir färre och större. Tidigare nämnda höga krav på enskilda bönder att orientera sig inom juridik och företagsekonomi samtidigt som de måste utföra administrativt arbete stärker trenden och mindre jordbruk blir utkonkurrerade. Miljöpartiet vill satsa på svenska bönder och få stopp på nedläggningen av jordbruk. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, bevarad och ökad biologisk mångfald, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk. EU:s gemensamma jordbrukspolitik och dess stödfunktioner har under alltför lång tid varit inriktad på stora gårdar. Därför är det extra viktigt att vi från svenskt håll stöttar små och medelstora gårdar.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att stärka små och mellanstora jordbruk:
Rikta stödet också till små och mellanstora jordbruk.
Ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett grönt avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket, för att främja arbetskraften inom de gröna näringarna, och därmed ge små och mellanstora gårdar förutsättningar för att ta in hjälp under exempelvis skördesäsongen.
Sätt ett nationellt mål för självförsörjningsgrad på 80 procent och främja ett decentraliserat jordbruk med fler små och medelstora gårdar runt om i hela landet. Det stärker försörjningsförmågan och höjer beredskapen.
Ett slopat beteskrav riskerar nu leda till att ännu fler svenska mjölkgårdar läggs ned. De små och medelstora jordbruken skulle riskera att konkurreras ut av alltmer storskaliga mjölkfabriker med kor som mår allt sämre, och utvecklingen med nedlagda gårdar skulle förvärras ytterligare. För att undvika en situation där svenska bönder konkurreras ut av produkter som inte lever upp till samma krav som Sverige ställer angående djurvälfärd, måste regeringen driva på för starkare lagstiftning för lantbruksdjur i hela Europa. Djurprodukter från djur uppfödda i länder där djurhållningen fått skarp kritik vid EU:s djurskyddsrevisioner ska inte få säljas på den gemensamma marknaden, utan endast inom det egna landet. EU:s djurvälfärdsersättningar behöver utvecklas så att de ger ökade ekonomiska incitament för bättre djurvärld, och inte missgynnar svenska bönder för att Sverige har jämförelsevis stark djurskyddslagstiftning.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att stärka beteskravet:
Utveckla beteskravet så att fler djur inkluderas.
Möjliggör ersättning för ökad betestid och även så att tjurar, grisar, höns och kycklingar ska få beta i hagen, böka i jorden eller picka i gräset. LRF Ungdomen LRF Ungdomen LRF Ungdomen LRF Ungdomen LRF Ungdomen
Utveckla djurvälfärdsersättningen inom EU.
Regellättnader för små och mellanstora gårdar
Ett problem som medföljer storleksrationaliseringen är att den byråkratiska bördan är tung för små och mellanstora gårdar medan större enheter har råd med administrativa resurser. Miljöpartiet vill främja småskaligt jordbruk och livsmedelsförädling genom minskat regelkrångel och rimliga avgifter. Hinder måste undanröjas för småskaliga livsmedelsföretag inom exempelvis mejeri, chark och slakt, som ständigt stångas mot regler anpassade för storskalig industri. Enligt LRF har lantbrukare i sitt arbete koppling till uppåt 15 myndigheter, där bristfällig samordning mellan myndigheter lätt går ut över servicen och lantbrukarens förutsättningar att följa regler på rätt sätt. Bonden ska kunna ägna sig åt att vara bonde, inte administratör, jurist eller företagsekonom.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att förenkla för små och mellanstora jordbrukares verksamhet:
Ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna samtliga relevanta myndigheters administrativa och juridiskt rådgivande service gentemot den enskilde lantbrukaren i en så kallad
one-stop shop
, för att underlätta den enskilde lantbrukarens kontakt med myndigheter.
Införa ett administrativt stöd för bönder i små och mellanstora gårdar, i form av ett skatteavdrag för att köpa in administrativa tjänster.
Förutsättningar för en flexibel jordbruksverksamhet
Bakom ett jordbruksföretags inriktning ligger ofta stora investeringar och skulder som riskerar gå förlorade om man byter inriktning. Därav blir det riskabelt för bönder att byta inriktning eller testa något nytt när tiderna eller förutsättningarna förändras. Ofta går en gårds inriktning i arv från den ena generationen till den andra. Samtidigt är det viktigt att bönder har möjligheten att göra ändringar i verksamhetsinriktningen och vågar prova nya idéer, med tanke på klimatförändringarnas nuvarande och framtida påverkan på odlingslandskapet.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att uppmuntra innovation och flexibilitet i jordbruket:
Ge bönder möjlighet att söka stöd till innovationsjordbruk, för möjliggörandet av att utveckla nya brukningsmetoder med ökad klimatanpassning och minskad klimatpåverkan i synergi med stärkt biologisk mångfald.
Klimatsäkra svenska lantbruk
Vi behöver stödja klimatanpassningen av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat. Enligt LRF:s rapport om kostnaden för jordbrukets klimat
omställning kommer det att krävas 80–85 miljarder kronor i investeringar på svenska gårdar, vilket långsiktigt är viktigt att ha i åtanke. Miljöpartiet vill stärka den svenska växtförädlingen så att utsäden som är anpassade till vårt klimat och pågående klimat
förändring utvecklas. Utöver det behöver Sveriges livsmedelsproduktion klimatsäkras genom satsningar på proteingrödor, både för humankonsumtion och som alternativ till importerat protein som soja för animalieproduktionen. LRF konstaterar att det finns en stor potential för ökad odling av proteingrödor i Sverige. För att möta den ökade efter
frågan på livsmedel av växtbaserat protein kan det behövas ytterligare 8
000 till 12
000 hektar år 2030. Enligt Jordbruksverket finns den arealen tillgänglig. Samtidigt finns det mycket som står i vägen för att bönder ska kunna satsa på produktion av proteingrödor. Problemet beror dels på tidigare nämnda oflexibla verksamhetsinriktningar. Det finns också exempel på när lönsamheten är för låg för att verksamheten ska gå runt, eller högre för att odla något annat. Det beror också till stor del på att det inte finns svenska förädlingsanläggningar. Så länge det inte finns förädlingsanläggningar är det svårt att få upp odlingsvolymerna, och utan att det tillhandahålls stora odlingsvolymer är det inte lönsamt att investera i inhemska anläggningar. Sverige behöver också fler bioraffina
derier som kan ta tillvara och förädla den lokala produktionen. Totalt har 16 medlems
stater inom EU valt att införa stöd kopplat till proteingrödor i jordbrukspolitiken. Det finns fortsatt behov av att forska och utveckla kring förädling av proteingrödor. Det handlar om alltifrån växtförädling till affärsmodeller. Det är också viktigt att kunskapen som utvecklas inom akademin når livsmedelsföretagen. Därför behövs samman
hängande satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att klimatsäkra svenska lantbruk:
Stärk den svenska växtförädlingen så att utsäden som är anpassade till vårt klimat och pågående klimatförändring utvecklas.
Stödja utvecklingen av förädling av växtprotein.
Ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att öka integreringen av växtodling och djurhållning på gårdsnivå inom jordbruket, i likhet med ekologiska och kretsloppsanpassade brukningsmetoder, för att minska behovet av konstgödsel och stärka jordbrukets beredskap.
Ge stöd till etablerandet av bioraffinaderier.
Ta fram ett stimulanspaket för att öka odlingen av proteingrödor och att man samtidigt stödjer utvecklingen av förädlingen av växtprotein.
Ge incitament för satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling för proteingrödor.
Gårdar med självständig energiförsörjning
Vi behöver också snabbt minska vårt beroende av importerade insatsvaror såsom fossilt bränsle, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. I beredskapssyfte måste bönder kunna utföra sitt jobb även i kris. Många lösningar finns redan i de regenerativa, kretsloppsbaserade och ekologiska metoderna som praktiseras idag. Svenska gårdar har alla förutsättningar att bli självförsörjande på energi – vi måste ta vara på den möjligheten.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för jordbruksföretagens självständiga energiförsörjning:
Införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030.
Behåll och utvärdera effekterna av klimatpremien för arbetsmaskiner samt om stödet behöver höjas för vissa typer av arbetsmaskiner.
Utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur, byte av batterier och transport av batterier till arbetsmaskiner.
Öka tillgången till hållbara biodrivmedel.
Införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget.
Slopa skatten på all egenproducerad el (även över gränsen på 500
kW).
Ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk.
Införa ett konverteringsstöd från fossildrift för fordon och farkoster.
Införa kompensation för gödselgasens högre produktionskostnad jämfört med fossila alternativ.
Införa skattelättnader för att kompensera för dyrare produktionskostnader.
Ersätt markägare för naturrestaurering och andra miljönyttor
Samtidigt som jordbrukets ekonomiska förutsättningar behöver förbättras, behöver det ske på ett sätt som bidrar till klimatanpassning och minskad klimatpåverkan från svenskt lantbruk. 1
600 arter är rödlistade i det svenska jordbrukslandskapet. Om vi ska rädda och bevara en stor mängd dagfjärilar, fåglar och växter som är beroende av olika livsmiljöer i jordbrukslandskapet krävs konkreta åtgärder och garanterad finansiering. Om lantbrukare ges förutsättningar att odla regenerativt kommer lantbruket inte bara att öka produktionen av mer näringsrik mat och generera mer sysselsättning; naturens förmåga att hålla hela systemet igång på obestämd tid kommer att främjas. Det behövs en omfattande satsning på att restaurera slåtterängar, betesmarker och mosaikmarker utan att det går ut över markägarens inkomstkällor. Utöver det krävs finansiering både för genomförande av konkreta åtgärder och för åtgärdssamordnare som kan hjälpa markägare med hela processen från planering till utförande. Ekonomiska satsningar på skyddet och skötseln av värdefull natur måste stärkas och göras långsiktigt ekonomiskt hållbara för markägare. Det ska vara fördelaktigt att jobba med naturen och öka nyttorna. Utöver det måste odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser främjas samt en hög djurvälfärd bibehållas och stärkas.
Regeringen närapå halverade anslaget för 1:3
Åtgärder för värdefull natur
2023 jämfört med föregående år. Övrig satsning på värdefull natur är fastlåst på specifika områden, vilket vidare minskar det fria handlingsutrymmet. Enligt Naturvårdsverket kommer anslaget inte räcka till att upprätthålla befintliga naturvärden i skyddade områden. Det räcker därmed heller inte till att skapa eller ha kvar arbetstillfällen eller att ge markägare ekonomisk vinst på att upprätthålla naturvärden. Något som föreslagits av Miljömålsberedningen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket är ett undantag från återbeskogningsplikten i bryn mot jordbruksmark, i syfte att värna den biologiska mångfald som kan anses vara av högre värde än det eventuella virke återbeskognings
plikten ger. Dessutom medför det en regellättnad för näringsliv och potentiellt positiva effekter för jordbruk. Naturrestaurering i bryn till jordbruksmark är ännu ett exempel på vad markägare bör få ersättning för. För år 2025–2027 äskade Naturvårdsverket 120 milj. kronor mer per år i sitt budgetunderlag.
I det nya stödet för restaurering av betesmarker och slåtterängar ingår inte natur
vårdsbränning av ljunghed och gräsmark, myrslåtter eller hamling. Detta är något som efterfrågas av WWF, LRF och SNF, och Miljöpartiet håller med. Budgetposten behöver också höjas då nuvarande post på 15 miljoner kr till länsstyrelser runtom i landet är för lågt för att matcha förväntad effekt. Miljöpartiet vill överlag öka miljöersättningen till ängs- och betesmarker inom landsbygdsprogrammet.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att ge incitament för naturrestaurering och andra miljönyttor:
Ge garanterat långsiktiga anslag till naturrestaurering.
Styr om medel från de arealbaserade direktstöden till höjda miljöersättningar.
Minska de arealbaserade stöden och främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser.
Öka miljöersättningen till ängs- och betesmarker inom landsbygdsprogrammet.
Inkludera naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark, myrslåtter eller hamling i det nya stödet för restaurering av betesmarker och slåtterängar, och höj budgetposten.
Gör ett undantag från återbeskogningsplikten i bryn mot jordbruksmark.
Skapa ett gemensamt ramverk för hur kolinlagring i jordbruksmark ska mätas och verifieras.
Utred ett system för ekonomisk kompensation till jordbrukare som ökar kolinlagringen i marken.
Främja investeringar, produktion och nedmyllning av biokol genom exempelvis EU:s landsbygdsprogram, jordbruks- och regionalstöd och Klimatklivet, och öka kolinlagringen i jordbruksmarker.
Förbättrad ersättning till lantbrukare vid rovdjursskador
Beroende på markens beskaffenhet så kan stängsling kosta olika mycket för olika lantbrukare. Detta kan ett utvecklat stödsystem ta fasta på. Lantbrukare har ofta merkostnader av många olika slag när till exempel får haft påhälsning av rovdjur. Bland annat kan det handla om merarbete och kostnader för veterinär. Statens roll att främja betande djur i landskapen är viktig. Den som känner oro, själv drabbats eller överväger att sluta med betesdjur, behöver veta att staten finns där och stöttar.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att ge förutsättningar till de lantbrukare vars betesdjur skadas av varg:
Ta fram en förändrad ersättningsmodell för rovdjursrivna djur, i syfte att kunna ge ett kontinuerligt förebyggande ekonomiskt stöd till de lantbrukare vars betesdjur skadas av varg.
Ersättningen bör motsvara de faktiska intäktsbortfall som lantbrukaren har med hänsyn tagen till variation i intäkter och veterinärkostnader, med hänvisning till både kvalitet i djurhållning och försäljningskanal.
Veterinärkostnader bör inkluderas och ersättas av staten om rovdjur rivit eller skadat djur.
Stärka forskningen på rovdjursavvisande stängsel och andra åtgärder som kan skydda tamboskap mot rovdjursattacker.
Emma Nohrén (MP)
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)
Elin Söderberg (MP)
Emma Berginger (MP)
Märta Stenevi (MP)
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)