Jämförelse 209159db334370bf56752c8b Underlagets kontrollsumma: 801acd2603dc5260c7c0f92cedc8b6bfc084e675b6b2dd4af0bdb537969143cf Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02635: Upphandling av elsparkcyklar === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02635 Motion till riksdagen 2022/23:635 av Niels Paarup-Petersen (C) Upphandling av elsparkcyklar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för kommuner att använda upphandling som åtgärd för att få bättre ordning på elsparkcyklar och andra fordon inom friflytande mikromobilitet i stadsmiljön och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den m obilitetsrevolution som just nu pågår såväl i världen som i svenska städer och tätorter, med främst eldrivna, appstyrda mindre fordon , är i grunden mycket positiv. Användandet av exempelvis elsparkcyklar kan ersätta bilresor och kan, i kombination med kollektivtrafikresor , öka tillgängligheten drastiskt för personer som väljer att inte köra bil. Elsparkcyklar och andra elfordon inom mikromobiliteten utgör en del av delnings ­ ekonomin som dels driver på teknikutvecklingen, dels minskar klimatpåverkan och utsläpp av andra gaser som försämrar luftkvaliteten i städerna. Om städerna dessutom är kloka nog att samarbeta med elsparkcykelföretagen kring datainsamling, finns stora möjligheter att optimera trafikrörelserna i staden, vilket minskar köer na för såväl personbilar som leveranser. Dessa samhällsnyttor riskerar dock att överskuggas av den brist på ordning som parkeringsproblematiken orsakat i städerna under det senaste året. Elsparkcykel ­ branschen är ny och aktörerna många, vilket i kombination med bristande ansvar hos användarna lett till att fordonen ofta felparkeras och står i vägen för andra trafikanter och gående. I värsta fall utgör elsparkcyklarna en direkt fara för andra som rör sig i städer som t . ex . Malmö. Branschen har mött detta genom att bland annat skapa incitament för användarna i apparna och investera i parkeringsställ samt genom en parkeringspatrull där nyanlända får jobb genom att manuellt flytta elsparkcyklarna i städerna. Tyvärr har det inte räckt till. Kommunala företrädare från olika partier har under det senaste året vittnat om att de saknar de rättsliga verktyg som behövs för att reglera elsparkcyklarna – något som även branschen efterfrågar. En lösning som förespråkas av flera aktörer och kommunpolitiker är möjligheten att via upphandling styra vilka bolag som får rätt att verka i kommunen och på vilka villkor. På så sätt skulle kommunerna kunna ställa krav på exempelvis åtgärder för bättre trafiksäkerhet, incitament till korrekt parkering eller delning av data. För att en sådan lösning ska bli meningsfull behöver dock kommune r n a få möjlighet att avvisa de bolag som inte möter kraven, det vill säga de aktörer som ”förlorar” upp ­ handlingen. Något som Stockholm s s tad bland annat uttryck vilja att göra men inte ser sig ha utrymme för i gällande lagstiftning. Jag föreslår mot denna bakgrund att möjligheten att ge exklusivitet till de aktörer som vinner en sådan upphandling undersöks. Niels Paarup-Petersen (C) === HB021649: Upphandling av elsparkcyklar === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021649 Motion till riksdagen 2023/24:1649 av Niels Paarup-Petersen (C) Upphandling av elsparkcyklar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för kommuner att använda upphandling som åtgärd för att få bättre ordning på elsparkcyklar och andra fordon inom friflytande mikromobilitet i stadsmiljön och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den mobilitetsrevolution som just nu pågår såväl i världen som i svenska städer och tätorter, med främst eldrivna, appstyrda mindre fordon, är i grunden mycket positiv. Användandet av exempelvis elsparkcyklar kan ersätta bilresor och kan, i kombination med kollektivtrafikresor, öka tillgängligheten drastiskt för personer som väljer att inte köra bil. Elsparkcyklar och andra elfordon inom mikromobiliteten utgör en del av delnings ­ ekonomin som dels driver på teknikutvecklingen, dels minskar klimatpåverkan och utsläpp av andra gaser som försämrar luftkvaliteten i städerna. Om städerna dessutom är kloka nog att samarbeta med elsparkcykelföretagen kring datainsamling, finns stora möjligheter att optimera trafikrörelserna i staden, vilket minskar köer för såväl personbilar som leveranser. Dessa samhällsnyttor riskerar dock att överskuggas av den brist på ordning som parkeringsproblematiken orsakat i städerna under det senaste året. Elsparkcykel ­ branschen är ny och aktörerna många, vilket i kombination med bristande ansvar hos användarna, lett till att fordonen ofta felparkeras, står i vägen för andra trafikanter och gående. I värsta fall utgör elsparkcyklarna en direkt fara för andra som rör sig i städer som tex Malmö. Branschen har mött detta genom att bland annat skapa incitament för användarna i apparna och investera i parkeringsställ samt genom en parkeringspatrull där nyanlända får jobb genom att manuellt flytta elsparkcyklarna i städerna. Tyvärr har det inte räckt till. Kommunala företrädare från olika partier har under det senaste året vittnat om att de saknar de rättsliga verktyg som behövs för att reglera elsparkcyklarna – något som även branschen efterfrågar. En lösning som förespråkas av flera aktörer och kommunpolitiker, är möjligheten att via upphandling styra vilka bolag som får rätten att verka i kommunen och på vilka villkor. På så sätt skulle kommunerna kunna ställa krav på exempelvis åtgärder för bättre trafiksäkerhet, incitament till korrekt parkering eller delning av data. För att en sådan lösning ska bli meningsfull behöver dock kommunen få möjligheten att avvisa de bolag som inte möter kraven, det vill säga de aktörer som ”förlorar” upp ­ handlingen. Något som Stockholm Stad bland annat uttryckt vilja att göra men inte ser sig ha utrymme för i gällande lagstiftning. Jag föreslår mot denna bakgrund att möjligheten att ge exklusivitet till de aktörer som vinner en sådan upphandling undersöks. Niels Paarup-Petersen (C)