Jämför sakliga förslag
A · Idrotts- och friluftspolitiska frågor
2024/25 · HC023068 · Mats Berglund (MP); Linus Lakso (MP); Emma Nohrén (MP); Katarina Luhr (MP); Ulrika Westerlund (MP); Jan Riise (MP); Märta Stenevi (MP); Jacob Risberg (MP)
Original hos RiksdagenB · Friluftspolitik
2025/26 · HD023776 · Mats Berglund (MP); Annika Hirvonen (MP); Camilla Hansén (MP); Jan Riise (MP); Ulrika Westerlund (MP); Nils Seye Larsen (MP); Linus Lakso (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.023 · ämneslikhet 0.799. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
8 möjliga matchningar · 39 yrkanden i A · 29 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A32 och B1 · textlikhet 0.601A: Avslag · B: Avslag
A32
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett friluftspolitiskt program och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram ett friluftspolitiskt program i bred samverkan med relevanta aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A33 och B4 · textlikhet 0.934A: Avslag · B: Avslag
A33
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja det statliga anslaget till friluftsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.
B4
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det statliga anslaget till friluftsorganisationerna ska höjas och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A34 och B8 · textlikhet 0.473A: Avslag · B: Avslag
A34
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket bör ges ytterligare resurser för att satsa på LONA-bidrag som gynnar naturvård, friluftsliv och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
B8
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statens medel via Naturvårdsverket för LONA-bidragen och dess fokus på satsningar som främjar attraktiv tätortsnära natur, friluftsliv och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A35 och B10 · textlikhet 0.620A: Avslag · B: Avslag
A35
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge samtliga av landets länsstyrelser i uppdrag att, i samarbete med kommunerna, ta fram handlingsplaner för den tätortsnära naturen och tillkännager detta för regeringen.
B10
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga länsstyrelser ska ges i uppdrag att i samverkan med kommunerna ta fram handlingsplaner och program för skydd och utveckling av tätortsnära natur och friluftsinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A36 och B11 · textlikhet 0.599A: Avslag · B: Avslag
A36
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild nationell satsning för att stärka skyddet av den tätortsnära naturen och tillkännager detta för regeringen.
B11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en särskild nationell satsning ska genomföras för att stärka skyddet av tätortsnära natur med fokus på ekosystemtjänster och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A37 och B12 · textlikhet 0.980A: Avslag · B: Avslag
A37
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tätortsnära skogar bör prioriteras i naturrestaureringsplanen och tillkännager detta för regeringen.
B12
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tätortsnära skogar ska prioriteras i naturrestaureringsplanen och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A38 och B27 · textlikhet 0.707A: Avslag · B: Avslag
A38
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ett kompletterande uppdrag att integrera frilufts- och rekreationsinfrastruktur i sina digitala geografiska kunskapsunderlag om natur- och kulturmiljövärden och tillkännager detta för regeringen.
B27
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att integrera friluftsinfrastruktur i sina geografiska kunskapsunderlag och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A39 och B28 · textlikhet 0.549A: Avslag · B: Avslag
A39
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föra statistik över skogens sociala värden och tillkännager detta för regeringen.
B28
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsens statistikuppdrag om tätortsnära skog ska breddas till att även omfatta skogens sociala värden och tillkännager detta för regeringen.
31 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktigt stöd för idrottsrörelsens återhämtning med fokus på att rekrytera fler barn, unga och ledare till idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fritidskortet och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka barn och ungas rättvisa möjlighet att utöva idrott och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka äldres tillgång till fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämlika möjligheter att delta i idrott och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och stärka idrottssatsningen i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för och tillgång till idrott för personer med funktionshinder och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och stärka stödet till svensk parasport och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för färdtjänstresor för att stärka möjligheten för fler att delta i idrottsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och gå vidare med förslagen i de båda betänkandena från Kommittén för främjande av fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt kompetenscentrum och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet hos barn, unga och vuxna och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den nationella samordningen för fler, moderna och mer tillgängliga anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Boverket i uppdrag att inkludera planering för idrottsanläggningar och idrottsmiljöer i sina vägledningar till kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt inrätta en anläggningsfond och tillsätta en utredning för att förtydliga inriktning, omfattning och skärningspunkter gentemot andra stödsystem på anläggningsområdet och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta tillgänglighetsperspektivet i arbetet med anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kommun eller förening som får statligt bidrag för anläggningar ska ha en skyldighet att registrera idrottsanläggningar i tillgänglighetsdatabasen och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket ska inkludera idrott i sin vägledning till kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa och underlätta övergången till miljövänligare och klimatvänligare bränslen i motorsporten och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att hästsport ska fortsätta att vara en folksport med närvaro över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om djurvälfärd inom sport och idrott och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elitidrottares möjlighet till kombinerade karriärer i elitidrott och yrkesliv och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst så att den kan beräknas på historiska inkomster och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna utbildningskedjan för idrottare från grundskola till högskola och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dubbla karriärer och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för idrotts- och civilsamhällesrelaterad forskning och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avbryta nedskärningarna i anslagsgivningen till studieförbunden och återställa samt stärka finansieringen till den samlade folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ratificering av Macolinkonventionen och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige även fortsättningsvis bör ta en aktiv roll i det internationella antidopningsarbetet genom Wada och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anordna fler internationella idrottstävlingar och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny utredning för de små allmännyttiga lotterierna och tillkännager detta för regeringen.
21 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på kunskap, infrastruktur och information för ökat friluftsliv ska förstärkas, särskilt för grupper med sämre tillgång till naturupplevelser, och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla friluftsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket och länsstyrelserna ska ges i uppdrag att långsiktigt säkerställa att allemansrätten värnas, tillämpas och efterlevs, särskilt i områden med högt besökstryck, och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strandskyddet ska bevaras och stärkas som ett skydd för både biologisk mångfald och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddet för den biologiska mångfalden i våra skogar behöver stärkas för att inte riskera att minska tillgången till upplevelserika och artrika skogsområden för friluftslivet och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att prioritera stöd till kommuner för utveckling av friluftsinfrastruktur och naturvård i tätortsnära områden och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftsrörelsen tydligare bör kopplas till det civila försvaret och totalförsvarsplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftsrörelsen ska kunna söka resurser inom ramen för den civila beredskapen och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda mer natur och inrätta fler nationalparker och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vikten av att skötsel av naturreservat och nationalparker säkerställer en långsiktigt hållbar förvaltning och tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att allemansrätten lärs ut genom att tillämpa den i praktiken i lärandet om hållbarhet, natur och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljö, hållbarhet och biologisk mångfald i skolväsendet som helhet och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och elever ska ha tillgång till Sveriges natur och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skolorna att ordna friluftsdagar ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara friluftslivet som en pedagogisk resurs i alla skolformer och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att ansvara för det nationella målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftslivet ska vara en del av det nationella arbetet för att främja fysisk aktivitet och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge länsstyrelserna i uppdrag att, i samarbete med regioner och kommuner, utveckla arbetet med naturbaserade interventioner inom vård och omsorg, inklusive modellen ”natur på recept”, och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samverkan mellan vården och friluftsorganisationer ska stärkas i arbetet med naturbaserade hälsoinsatser och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bl.a. Skolverket, Skolinspektionen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att stärka uppföljningen av friluftslivets plats i skolan och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att formerna för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för friluftsliv ska utredas och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 6203 ord · B 4587 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3068
av Mats Berglund m.fl. (MP)
Idrotts- och friluftspolitiska frågor
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
En stark och ansvarsfull politik för idrott och friluftsliv
Säkra tillgång till idrott för alla
Varje rörelse räknas
Fler, modernare och mer tillgängliga anläggningar
Tillgängliga idrottsanläggningar
Fordon och djur inom idrotten och sporten
Elitidrott
Bildning, fortbildning, utbildning och forskning
Stoppa brottslighet kopplad till idrott
Internationella tävlingar
Idrottens finansiering
Allas tillgång till natur och friluftsliv
Finansiering av friluftslivet
Utveckla arbetet med de friluftspolitiska målen
Värna tätortsnära natur
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktigt stöd för idrottsrörelsens återhämtning med fokus på att rekrytera fler barn, unga och ledare till idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fritidskortet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka barn och ungas rättvisa möjlighet att utöva idrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka äldres tillgång till fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämlika möjligheter att delta i idrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och stärka idrottssatsningen i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för och tillgång till idrott för personer med funktionshinder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och stärka stödet till svensk parasport och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för färdtjänstresor för att stärka möjligheten för fler att delta i idrottsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och gå vidare med förslagen i de båda betänkandena från Kommittén för främjande av fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt kompetenscentrum och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet hos barn, unga och vuxna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den nationella samordningen för fler, moderna och mer tillgängliga anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Boverket i uppdrag att inkludera planering för idrottsanläggningar och idrottsmiljöer i sina vägledningar till kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt inrätta en anläggningsfond och tillsätta en utredning för att förtydliga inriktning, omfattning och skärningspunkter gentemot andra stödsystem på anläggningsområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta tillgänglighetsperspektivet i arbetet med anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kommun eller förening som får statligt bidrag för anläggningar ska ha en skyldighet att registrera idrottsanläggningar i tillgänglighetsdatabasen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket ska inkludera idrott i sin vägledning till kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa och underlätta övergången till miljövänligare och klimatvänligare bränslen i motorsporten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att hästsport ska fortsätta att vara en folksport med närvaro över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om djurvälfärd inom sport och idrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elitidrottares möjlighet till kombinerade karriärer i elitidrott och yrkesliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst så att den kan beräknas på historiska inkomster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna utbildningskedjan för idrottare från grundskola till högskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dubbla karriärer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för idrotts- och civilsamhällesrelaterad forskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avbryta nedskärningarna i anslagsgivningen till studieförbunden och återställa samt stärka finansieringen till den samlade folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ratificering av Macolinkonventionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige även fortsättningsvis bör ta en aktiv roll i det internationella antidopningsarbetet genom Wada och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anordna fler internationella idrottstävlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny utredning för de små allmännyttiga lotterierna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett friluftspolitiskt program och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja det statliga anslaget till friluftsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket bör ges ytterligare resurser för att satsa på LONA-bidrag som gynnar naturvård, friluftsliv och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge samtliga av landets länsstyrelser i uppdrag att, i samarbete med kommunerna, ta fram handlingsplaner för den tätortsnära naturen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild nationell satsning för att stärka skyddet av den tätortsnära naturen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tätortsnära skogar bör prioriteras i naturrestaureringsplanen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ett kompletterande uppdrag att integrera frilufts- och rekreationsinfrastruktur i sina digitala geografiska kunskapsunderlag om natur- och kulturmiljövärden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föra statistik över skogens sociala värden och tillkännager detta för regeringen.
En stark och ansvarsfull politik för idrott och friluftsliv
Idrott och friluftsliv betyder väldigt mycket för väldigt många människor. Det är en viktig del av livet utanför arbete, skola och utbildning och bygger ofta på gemenskap, tillit och ideellt engagemang. Att samlas tillsammans och tävla, träna eller röra sig i naturen, eller kanske ensamvandra i kulturlandskapet eller genom skog eller fjäll, upplevs som stärkande och bidrar till både den fysiska och den mentala folkhälsan. Föreningslivet har byggt Sverige starkt och motståndskraftigt. Genom att möta andra eller skapa sociala sammanhang, ta ansvar som ledare och driva demokratiska processer för att idrottsföreningen ska fungera växer vi som individer och bidrar till ett starkt och demokratiskt samhälle. Med rötter i allemansrättens sedvanerätt har Sverige utvecklats till ett land där friluftslivet är utbrett och viktigt för människor. Den svenska idrotts
rörelsen är sammantaget Sveriges största folkrörelse. För att värna och stärka allt detta behövs en ansvarstagande och kraftfull idrotts- och friluftspolitik. Den här motionen ger exempel på hur Miljöpartiet är berett att axla det ansvaret.
Idrottsrörelsen och föreningslivet upplevde, liksom stora delar av det övriga samhället, en tvärnit i och med covid-19-pandemin. Fastigheter och anläggningar fortsatte att driva kostnader medan intäkterna och verksamheten närmast helt stannade upp. Med Miljöpartiet i regering beviljades stora stöd för idrottsrörelsens och civil
samhällets återhämtning. Den efterföljande inflationskrisen och lågkonjunkturen har förvärrat och förlängt den svåra situationen. Tidöregeringens neddragningar i civil
samhället har därefter kommit som en chock och ytterligare pålaga.
Miljöpartiet vill gå åt det andra hållet; istället för nedskärningar i det gemensamma och allmänna har vi i våra senaste budgetreservationer aviserat stora satsningar genom en civilsamhällesmiljard. Syftet med den är att stärka föreningslivet genom att under
lätta långsiktig planering och verksamhetsutveckling. De som lämnat idrotten under pandemin behöver lockas tillbaka och därutöver krävs stöd i rekryteringen av nya barn, unga och ledare till idrottsrörelsen. Miljöpartiet vill att stödet till barn- och ungdoms
organisationer ska höjas och permanentas på en hög nivå, och stödet till idrottsrörelsen ska höjas ytterligare. Det är centralt att politiken respekterar idrottsrörelsens själv
ständighet och samtidigt skapar möjligheter för idrotten att bidra till samhället och individer med idrottsglädje, gemenskap och goda uppväxtvillkor för fler, inte minst barn och unga.
Även om tanken bakom regeringens satsning på det så kallade fritidskortet är god menar vi att det kommer barn och unga som har behov mer direkt till del genom en annan och mer effektiv och ändamålsenlig fördelning av medlen. De indirekta kostnaderna väntas bli höga och den administrativa pålagan för såväl föräldrar som föreningarna riskerar att skapa hinder för utnyttjande av kortet. Enligt förslaget som gått på remiss (Ds 2024:16) uppgår de samlade kostnaderna för administration hos E
‑
hälso
myndigheten, Försäkringskassan och Folkhälsomyndigheten till runt 260 miljoner kronor. Vi vill istället använda medlen genom att ge tillskott både till Riksidrotts
förbundet och till Friluftsfrämjandet; se vidare i vår budgetmotion. Vi vill med detta bidra till en satsning på lärarledd rörelse utan tävling.
Säkra tillgång till idrott för alla
En stark och ansvarsfull politik för idrottsrörelsen är en politik som säkrar förutsätt
ningarna för tillgång till idrott för alla. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i deras uppväxt, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap.
Vi vill se en jämlik idrott där alla har möjlighet att delta – såväl unga som äldre. Det finns dock utmaningar kring jämlikhet, tillgänglighet och möjligheterna för alla att hitta sin plats inom den organiserade idrotten. Förutsättningarna för föreningsidrott skiljer sig idag åt mellan barn och ungdomar i Sverige beroende på inkomst, utbildningsbakgrund, härkomst, kön, funktionsvariation och bostadsort. Här har alla parter, både offentliga och privata, en viktig roll i att ta ansvar och se över sin fördelning. Idrottsrörelsen har även själv mer att göra för att säkra att pojkar och flickor, män och kvinnor, ges lika förutsättningar att utöva sin idrott och även att kunna elitsatsa.
I takt med att vi blir allt äldre växer också behovet av att främja fysisk aktivitet hos äldre. Det kan handla om anpassningar av idrottsplatser och redskap eller riktade verksamheter såsom gåfotboll och särskilda träningstider på gym. Fysisk aktivitet hos äldre bidrar till att höja livskvaliteten och kan även bryta ensamhet.
Det statliga stödet till idrotten ska bidra till en jämlik, inkluderande idrott. I dag läggs en större andel av våra offentliga resurser på killars idrottande än på tjejers. Det vill vi ändra på. Det är viktigt med insatser för att nå till exempel utlandsfödda flickor och kvinnor som är en grupp som idag står längre ifrån idrottsrörelsen. Vi vill också för
bättra möjligheterna till spontanidrott. Det ska finnas tillgång till öppna idrottsplaner, motionsspår, skateboardramper eller annat som gör det lätt att röra på sig där människor bor och som inte upplevs som exkluderande utan utformas inkluderande och är tillgängliga för alla.
Miljöpartiet ser positivt på riktade insatser för idrottsverksamhet i områden med lägre socioekonomisk status. Det är viktigt att regeringens pågående satsning för att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta områden görs långsiktigt med stöd till ledare och goda strukturer för föreningslivet att kunna verka på sikt. Den pågående satsningen bör utvärderas och byggas ut, också för att nå även andra prioriterade områden.
Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Idrotten ska vara till för alla, men idag finns många hinder för att personer med funktions
nedsättning ska kunna idrotta på jämlika villkor. De svenska paralympierna har genom åren varit många, men både nuvarande och före detta idrottare vittnar om samma sak: Att utöva idrott med en funktionsnedsättning kräver mycket mer än att bara ta sig till en träningsanläggning och utföra en aktivitet. Rätten till fysisk aktivitet avgörs idag ofta av om en anhörig har tid, ork och möjlighet att assistera. För många är det inte bara att hoppa på cykeln eller gå till bussen. Det kvarstår stora utmaningar för att göra den svenska idrottsrörelsen jämlik och inkluderande. Det borde vara en självklarhet och vinsterna är många. Miljöpartiet vill se en mer offensiv politik för att underlätta tillgången till idrott och fysisk aktivitet för personer med funktionshinder och stärka parasporten och rätten till idrott för alla. För det krävs ett helhetsperspektiv där insatser görs inom olika politikområden. Stödet till parasporten behöver också ses över och stärkas.
Många personer med funktionsnedsättning är beroende av färdtjänst. Men färdtjänst
möjligheterna behöver bli mycket bättre. En person som åker färdtjänst kan idag bli nekad att få bli avsläppt vid en fritidsaktivitet i stället för vid hemmet efter skol- eller arbetsdagens slut. På färdtjänstresor får heller inte idrottsspecifika hjälpmedel såsom en extra rullstol tas med. För att ha möjlighet att delta i en idrottsaktivitet behöver till
gången till assistans och rätten till färdtjänstresor stärkas och anpassas till verkligheten. Regelkrånglet för färdtjänstresor måste minska och flexibiliteten behöver öka. Det bör övervägas att ta fram nationella riktlinjer för tillgänglighet och allas tillgång till idrott och fysisk aktivitet.
Varje rörelse räknas
Den rödgröna regeringen gav 2020 Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet ett uppdrag om att kraftsamla för att lämna förslag som kunde minska stillasittandet och få fler att röra sig mer i vardagen. I ett delbetänkande 2022 lämnade kommittén fem förslag för att långsiktigt främja fysisk aktivitet. Det handlade bland annat om samordning mellan de offentliga nivåerna och om nya uppdrag till Folkhälsomyndig
heten, Skolverket, Boverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap att stärka arbetet med att ge bättre förutsättningar för fysisk aktivitet hos barn, unga och vuxna.
Våren 2023 kom slutbetänkandet Varje rörelse räknas (SOU 2023:29) med flera förslag på strukturell nivå om hur regeringen, departement, myndigheter och läns
styrelserna bör organisera sig för att skapa en nationell struktur för arbetet med att främja fysisk aktivitet för alla. Det bör också inrättas ett nationellt kompetenscentrum. Vi instämmer i behovet. Regeringen har givit uppdrag åt ett par myndigheter att göra fortsatta översyner och sammanställningar.
Vi menar att det är viktigt att arbetet med att stärka strukturerna och det nationella systemet för en bättre folkhälsa går vidare också med flera av de konkreta åtgärder som kommittén har föreslagit. Det är framförallt ambitionen med ett helhetsperspektiv som är centralt. Miljöpartiet menar därför att regeringen så snart som möjligt bör ta fram en strategi för det samlade arbetet för att främja fysisk aktivitet och motverka stillasittande. I synnerhet bör strategin fokusera på gruppen barn och unga för att öka deras rörelse i vardagen. Strategin behöver konkretiseras med samordnande uppdrag och konkreta mål, aktiviteter och nödvändiga politiska beslut utifrån kommitténs utredning. Det är också viktigt att resurser tilldelas i tillräcklig omfattning.
Fler, modernare och mer tillgängliga anläggningar
En grundläggande förutsättning för att människor i Sverige ska kunna idrotta och röra på sig är att det finns god tillgång till anläggningar och miljöer för idrott och rörelse. Det kan handla om idrottshallar, badhus och friluftsanläggningar, men också om platser i naturen, vägar och vatten – allt beroende på vilken idrott eller aktivitet som utövas.
Idag är behoven skriande stora. Bristen på tider i hallar och anläggningar begränsar idrottsrörelsens möjlighet att växa och ta emot fler barn, unga och äldre som vill börja idrotta. När befolkningen växt och stadskärnorna förtätats har det inte byggts anlägg
ningar för idrott och rörelse i samma takt. Den dyra marken i städerna prioriteras ofta till bostadsbyggande, vilket leder till att möjligheten att idrotta minskar och flyttas bort från där människor bor.
Även utanför de större städerna är behoven stora. Många av landets idrottsanlägg
ningar är i stort behov av renovering, och nya sätt att idrotta och röra sig ställer krav på nybyggnation och mer moderna anläggningar. I kommuner med vikande skatteunderlag riskerar denna för kommunerna frivilliga verksamhet att få stryka på foten. En god tillgång till anläggningar och miljöer för idrott och fritid i hela landet är i grunden en rättvisefråga.
För en stärkt folkhälsa och för en levande och växande idrottsrörelse är det centralt med ett stärkt nationellt fokus på framtidens idrottsanläggningar och miljöer för rörelse och aktivitet.
Redan idag görs en hel del av olika parter. Riksidrottsförbundet har ett anläggnings- och idrottsmiljöstöd som kan sökas av föreningar. Även Allmänna arvsfonden och andra myndigheter och stiftelser delar ut stöd som kan användas till anläggningar och miljöer för idrott och rörelse. Kommunsektorn står för huvuddelen av finansieringen av anläggningar för idrott och fritid, i fråga om såväl drift som nybyggnation. Uppdraget till Centrum för idrottsforskning (CIF) att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid behöver följas upp. För att stärka den nationella samordningen bör även ytterligare insatser övervägas. Exempelvis förordar Riksidrottsförbundet en nationell samordnare, och såväl Boverket som CIF lyfter avsaknaden av en nationell strategi. I Boverkets rapport konstateras även behovet av ett dialogforum för fritids- och idrottsmiljöer. Regeringen bör fortsätta dialogerna med berörda parter och utifrån CIF:s uppdragsredovisning stärka den nationella samord
ningen i enlighet med vad som anförs ovan. För att tydliggöra att anläggningar för idrott och rörelse, både spontan och organiserad, bör ses som en självklar del av samhälls
planeringen bör regeringen ge Boverket i uppdrag att inkludera planering för idrotts
anläggningar och idrottsmiljöer i sina vägledningar till kommunerna.
Men behoven är så pass stora att vi behöver gå längre. I Danmark har en särskild fond, Lokal- och anläggningsfonden (LOA), inrättats för att stötta innovativa projekt inom anläggningsområdet. Fonden ska vara såväl en kunskapsförmedlare som en utvecklingsfond för framtidens hållbara fritidsliv. Fonden finansieras av danska staten (Danska spel) och ska bland annat främja möjligheterna till fritidsaktiviteter i en alltmer urbaniserad tid samt ökad mångfald inom sporten, däribland parasport och sport för alla, oavsett livsvillkor. Den ska också sprida erfarenheter och lärdomar från genomförda projekt.
Vi har i flera år talat om behovet av en anläggningsfond, vilket även förordats av Riksidrottsförbundet. Men det allt sämre ekonomiska läget har gjort frågan allt mer akut. Inflationstakten har gjort att kostnaderna för både renovering och nybyggnation av idrottsanläggningar ökat markant. Många projekt har stannat av, vilket i slutändan leder till ett ökat stillasittande i Sverige. Riksidrottsförbundet erhöll under 2024 ett tillfälligt stöd för anläggningar. Under denna period kunde Riksidrottsförbundet möta fler föreningar och möjliggöra att nå nya målgrupper. Idag vet vi att arbetssättet fungerar väl och ger en stimulans i hela Sverige. Under år 2025 är fritidskortet tänkt att lanseras. Det behövs då platser som är anpassade för de barn och ungdomar som regeringen vill aktivera i större utsträckning. En anläggningsfond som aktiveras nu kommer att kunna möta de ungdomar som står i kö till att börja idrotta. Vi vill därför att regeringen skyndsamt inrättar en anläggningsfond och stärker den nationella samordningen för fler moderna och mer tillgängliga anläggningar.
Exakt hur en svensk anläggningsfond ska utformas behöver utgå från de kartlagda behoven i Sverige. CIF har lämnat ett förslag på hur en anläggningsfond skulle kunna vara en del i en utvecklad nationell kunskapsfunktion för anläggningar. Miljöpartiet tror att en nationell anläggningsfond kan vara ett bra sätt för att såväl utveckla och stärka finansierings- och samverkansformerna för om- och nybyggnation av anläggningar som stötta kommuner och föreningsliv i att hitta innovativa och långsiktiga lösningar. En utredning bör tillsättas för att förtydliga inriktning, omfattning och skärningspunkter gentemot andra stödsystem på anläggningsområdet.
Tillgängliga idrottsanläggningar
Idag är idrottsanläggningar och lokaler för träning ofta otillgängliga, vilket begränsar personer med funktionsnedsättning som vill idrotta. I planering och byggande behöver ett helhetsperspektiv finnas, där lokalerna i alla sina delar görs tillgängliga. Det är också viktigt att det finns god information om en anläggning ur tillgänglighetssynpunkt, så att man som besökare känner till lokalens beskaffenhet inför ett besök.
I det nationella arbetet för anläggningar måste ett tillgänglighetsperspektiv vara en självklarhet. Parasport Sverige har tagit fram en manual för tillgänglighet på idrotts
anläggningar som ska fungera som stöd när anläggningar planeras och är en viktig aktör för samverkan. Ett kartläggningsarbete för tillgänglighetsstatusen på anläggningar runt om i Sverige bör övervägas. Tillgängliga anläggningar är en grundförutsättning för att du som har en funktionsnedsättning ska kunna utöva din idrott. Ett viktigt steg för att stärka svensk parasport är att ta fram och erbjuda information om var personer med funktionsnedsättning kan träna. Miljöpartiet vill att en kommun eller förening som får statligt bidrag också ska ha en skyldighet att registrera idrottsanläggningar i den redan existerande tillgänglighetsdatabasen. Men det viktigaste är att föreningar och kommuner dels erbjuder tydlig information utifrån olika behov så att varje person själv kan se om anläggningen uppfyller kraven på tillgänglighet innan vederbörande beger sig dit för att idrotta, dels intensifierar arbetet med enkelt avhjälpta hinder samt att tillgänglighets
anpassa anläggningar för idrott – både vid om- och nybyggnation.
Fordon och djur inom idrotten och sporten
Motorsporter har en tradition så långt tillbaka som fordon kunnat drivas med olika typer av motorer. Elmotorn var en tidig uppfinning men har alltför länge fått stå tillbaka för motorer drivna av fossila bränslen. I den växande klimatkrisen behöver idrotten och sporten följa med i utvecklingen. Om inte annat kommer också motorsporten att ha behövt ställa om när försäljning av bensin- och dieselbilar förbjuds inom EU år 2035. Regeringen bör i nära samarbete med exempelvis Svenska motorsportförbundet och andra berörda organisationer följa och underlätta övergången till miljövänligare och klimatvänligare bränslen i motorsporten.
Hästsporten är en av Sveriges största idrotter med mängder av olika sportgrenar. Hästsporten sätter barn i rörelse och närheten till djuren har också bevisade positiva psykologiska effekter. Ridsporten organiserar runt 150
000 utövare i föreningar över hela landet. Inte minst på landsbygden är ridsporten ett viktigt inslag i ungas idrottande. Sverige är världsunikt med ett nät av kommunala och enskilda ridanläggningar som uppstod när försvaret avhästades efter andra världskriget. Det är ett arv och en tillgång vi behöver ta tillvara och värna. Idag är tyvärr många anläggningar slitna och nedgångna. Medel saknas för underhåll och utveckling.
Ridsporten är kostsam och intäktskällorna är få och många gånger för små. Det är ett systemfel där kommunerna sällan eller aldrig ansvarar för ridanläggningarnas skötsel och underhåll på samma sätt som övriga idrottsanläggningar, såsom fotbollsplaner och arenor men också ishallar, simhallar och anläggningar för andra inomhusidrotter. Ridanläggningarna behöver därför komma in i statistiken över idrottsanläggningar och kommunerna eller föreningarna behöver kompenseras med resurser för skötsel.
Idag är ridning en dyr idrott, vilket utestänger många barn och unga från stallen. Avgifter på många tusenlappar per termin gör att vi kan konstatera att regeringens satsning på fritidskort knappast kommer att vara tillräcklig för att möjliggöra fler unga till hästsporten. Även om satsningen är dyr och kostsam i statens budget kommer rabatterna som ges inte att kunna komma i närheten av de summor som skulle behövas för att förändra situationen för de föräldrar som idag inte har råd att betala medlems
avgifter för sina barn.
Ett annat hinder för breddat deltagande är att ridanläggningarna ofta är placerade långt ifrån bostadsområdena. För att man ska kunna ta sig till stallet och ridlektionerna behöver kollektivtrafiken på landsbygden förbättras. Nya ridanläggningar behöver planeras in i stadsutvecklingen och göras på smarta sätt så att de kan samlokaliseras med andra verksamheter och ingå i anläggningsfondens uppdrag.
Under OS i Paris kom nyheter om hur hästsporten globalt ännu dras med problem kring dålig hantering av tävlingshästar. Regelverken som finns behöver följas och i vissa fall skärpas och länsstyrelsernas kontroller kan behöva öka. Bristande resurser eller jakt på sportsliga framgångar inom sporter och idrotter där hästar och andra djur är inblandade får aldrig gå ut över djurvälfärden. Arbetet med såväl breddad rekrytering, finansiering, underhåll och utveckling av anläggningar samt djurvälfärd är centralt för att hästsporten ska fortsätta att vara en folksport i städer och på landsbygden med närvaro över hela landet.
Elitidrott
Elitidrotten fyller en viktig funktion i samhället, för idrottsglädje, gemensamma upplevelser och individen och som inspirationskälla för breddidrotten och för barn och unga. Idag är det inom många idrotter svårt att leva på sin elitkarriär, samtidigt som det är utmanande att kombinera elitidrottande med andra karriärer. Ett arbete bör göras, i samverkan med idrottsrörelsen, för att se över hur elitidrottare på ett bättre sätt kan kombinera en yrkeskarriär med sin elitidrottssatsning. Förslag på hur hinder i regelverk eller ekonomiska förutsättningar kan undanröjas bör tas fram.
Utredningen Ett trygghetssystem för alla (SOU 2023:30) som tillsattes av den rödgröna regeringen har lämnat förslag till ett nytt regelverk för hur sjukpenning
grundande inkomst kan beräknas på historiska inkomster istället för förväntade inkomster. Ett sådant regelverk skulle vara gynnsamt för elitidrottare och andra fria och kreativa yrkesgrupper med ojämna inkomster, och det bör genomföras.
Bildning, fortbildning, utbildning och forskning
För att svensk idrott ska ha möjlighet att få fram internationellt ledande idrottare behöver vi möjliggöra satsningar för våra unga talanger parallellt med skolgång och utbildning. Samverkan mellan skolan och idrottsföreningar behöver uppmuntras och stödjas. På gymnasienivå finns det två olika möjligheter för elever som vill kombinera studier med elitidrott: riksidrottsgymnasium (RIG), där elever rekryteras nationellt, och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), med lokal eller regional antagning. Studierna är anpassade för att kombineras med en elitidrottssatsning där eleverna följer de vanliga gymnasieprogrammen men får möjlighet att ha specialidrott som ämne.
Möjligheten att fortsätta att kombinera elitidrott med studier på högre nivå kan behöva förbättras. Det är viktigt att anpassa studietakt och kurser på riksidrotts
universitet (RIU) och elitidrottsvänliga lärosäten (EVL) som erbjuder möjlighet till dubbla karriärer för elitidrottare. Forskningen kring rörelse, breddidrott och elitidrott är viktig för idrottens utveckling. Samverkan mellan idrottsrörelsen och lärosätena är helt avgörande för lyckade resultat. Men det krävs också att forskningen backas upp politiskt för att skapa starka forskningsmiljöer och möjliggöra långsiktiga projekt. Centrum för idrottsforskning (CIF) har till uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om idrottsforskning. Forskning om idrott och idrottsrörelsen är ofta tvärvetenskaplig och spänner mellan medicinsk, naturvetenskaplig, teknisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Inom ramen för lärosätenas autonomi är det viktigt att politiken möjliggör initiativ för en stark struktur för högre utbildning och framstående forskning i samverkan med idrottsrörelsen.
SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studieförbund och bedriver verksamhet för utövare, ledare, tränare och domare i alla landets kommuner. Folkbildningen är helt central för föreningslivet, civilsamhället och de demokratiska strukturerna över hela landet. Regeringens drastiska neddragningar för de övriga studieförbunden har skadat civilsamhället svårt. Utan de över 100
000 arrangemang som sker årligen inom ramen för SISU Idrottsutbildarna skulle den ideella idrottsrörelsen inte finnas. När studie
förbunden drar ner och avvecklar verksamhet, lokaler och arrangemang riskerar även idrottens bildnings- och fortbildningsverksamhet att drabbas negativt. Regeringen bör avbryta nedskärningarna i anslagsgivningen till studieförbunden och återställa samt stärka finansieringen till den samlade folkbildningen.
Stoppa brottslighet kopplad till idrott
Idrotten ska vara en plats för idrottsglädje och gemenskap. Tyvärr ser vi allt oftare hur olika typer av brottslighet – alltifrån penningtvätt och organiserad brottslighet till manipulation av idrottsresultat – tränger sig in i det som borde vara en trygg plats, för både utövare, ledare och styrelseledamöter. Dopning och matchfixning är även frågor som riskerar att urgröpa trovärdigheten för idrotten. Samhället behöver gemensamt mobilisera för trygga idrottsmiljöer och en idrott fri från kriminalitet.
Det är bra att regeringen i sin budget fortsätter att öka Spelinspektionens anslag, bland annat för att Spelinspektionen ska bli en nationell plattform som krävs för att uppfylla kraven i Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott, den så kallade Macolinkonventionen. Regeringen bör nu gå vidare så att Sverige signerar och ratificerar Macolinkonventionen mot matchfixning.
Dopning är både en brottslig verksamhet, en hälsorisk för individen och en utmaning för en trovärdig idrott. Sedan den första januari 2021 finns en separat antidopnings
organisation som är självständig i relation till idrottsrörelsen som även fått ett vidgat uppdrag att utveckla arbetet mot dopning även i miljöer utanför idrottsföreningar. Flera regeringar har bidragit till att stärka Sveriges antidopningsarbete, vilket behöver fortsätta. Det är viktigt att göra intensifierade insatser för att nå fram till målgrupper utanför den organiserade idrotten, till exempel personer som tränar på gym som inte är anslutna till RF. Sverige bör även fortsättningsvis ta en aktiv roll i det internationella antidopningsarbetet genom Wada.
Internationella tävlingar
Sverige bör ha en generellt positiv inställning till att arrangera stora internationella idrottstävlingar. Vi har en lång historia av att vara ett uppskattat arrangörsland med fokus på hållbarhet, både social, ekonomisk och miljömässig. I tider då länder som har tvivelaktiga, antidemokratiska regimer eller som präglas av korruption eller övergrepp på mänskliga rättigheter eller hbtqi-personer gärna arrangerar stora mästerskap krävs det att demokratiska länder står redo att arrangera och visa att det går att genomföra stora mästerskap på ett annat sätt. När Sverige står som arrangör för internationella idrotts
tävlingar ska det ske på ett socialt, etiskt, miljömässigt, klimatvänligt och arbetsmiljö
mässigt hållbart sätt. Detta bör även vara en bärande del i ansökan och marknads
föringen av evenemangen i syfte att sprida det goda exemplet internationellt.
Idrottens finansiering
Statens stöd till idrotten ges i huvudsak genom Riksidrottsförbundet (RF). Det är viktigt att RF har en oberoende ställning gentemot staten och fritt kan fördela stödet vidare. Det statliga stödet behöver vara i paritet med föreningslivets behov men samtidigt riktas på ett sådant sätt att det främjar de idrottspolitiska målen samt breddad rekrytering. Medlemsavgifter, biljettintäkter, försäljning vid arenorna och försäljning av souvenirer, kläder, halsdukar och annat samt uthyrning av lokaler och anläggningar utgör en betydande del av idrottsföreningarnas intäkter.
Miljöpartiet är positivt till breddad finansiering. Sponsring är ofta en viktig inkomstkälla för idrotten, liksom spel och försäljning av lotter. De hinder som idag finns för breddad finansiering, exempelvis de höga kostnader och det extra administra
tiva arbete som uppstod i samband med den nya spellagen, behöver ses över exempelvis genom en ny utredning för de små allmännyttiga lotterierna.
Allas tillgång till natur och friluftsliv
Friluftstrenden är stark i Sverige. Den ger jobb i hela landet och ser till att fler människor får komma ut och njuta av vår fantastiska natur. Det är bra för hälsan att komma ut och röra på sig, en motvikt till dagens stillasittande. Vi tycker att det är oerhört viktigt att fler får möjlighet att komma ut i naturen. Kunskaper om naturen och möjligheten att vistas i den ger förutsättningar för ett livslångt positivt välbefinnande. Naturens starkaste skydd är också människorna som älskar den. Friluftslivet är också viktigt för att stärka folkhälsan, något vi utvecklar i vår kommittémotion 2024/25:3055 Främjande av hälsa – förebyggande av sjukdom och ohälsa.
Friluftslivets fysiska aktiviteter i naturen kompletterar idrottsrörelsens mer tävlingsinriktade verksamhet, särskilt i en tid med växande psykisk ohälsa och där åtta av tio skolbarn inte kommer upp i Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fysisk aktivitet. Genom att röra sig i skog och mark får utövaren även ta del av naturens läkande kraft. Genom sänkta trösklar kan det organiserade friluftslivet i ännu högre grad bidra till folkhälsa och välbefinnande och att bryta ensamhet och isolering. För att ta vara på och utnyttja den resurs som naturen ger har Friluftsfrämjandet föreslagit att ett friluftspolitiskt program ska tas fram. Vi instämmer i det och anser att regeringen bör återkomma med ett sådant.
Finansiering av friluftslivet
Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydlig. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Samtidigt är naturklyftorna stora mellan de som har föräldrar som har friluftsvana samt de med starkare socioekonomiska förutsättningar. I juni 2024 gjorde Verian (tidigare Kantar Sifo) en opinionsundersökning om vilka insatser som skulle kunna få fler människor att röra på sig. Högst på listan hamnar 1) satsningar på motionsspår, vandringsleder, friluftsområden och naturreservat (49 procent), 2) stöd till föreningar som har aktiviteter som är lätta att börja med för nybörjare (46 procent) och 3) ekonomiskt stöd till barnfamiljer (41 procent). I en tid av ökande psykisk ohälsa och upplevelse av ensamhet är det inte rimligt att förutsättningarna för det ledarledda idrottslivet och det ledarledda friluftslivet skiljer sig så mycket åt. Det borde vara likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Under förra mandatperioden stärkte Miljöpartiet i regering det statliga anslaget till friluftsorganisationerna – från 50 till 100 miljoner kronor årligen. Vi menar i enlighet med Kommittén för främjande av fysisk aktivitet att mer behövs för att den omfattande ledarledda verksamheten ska kunna nå ut till ännu fler och fortsätta att överbrygga naturklyftan.
Friluftsfrämjandet tvingades under 2023 att tacka nej till över 2
000 personer som önskade bli ideella ledare inom verksamheten och det är enligt förbundet långa köer till framför allt barn- och ungdomsverksamhet. Eftersom Friluftsfrämjandet inte tävlar kan man inte ta del av statens stöd till idrott och motion. Därmed sätter dagens finansie
ringslösning stopp för att realisera denna folkhälsopotential. Friluftsfrämjandet anser att kriterierna för vilka som kan inkluderas i Riksidrottsförbundets statsstödspott behöver ändras ur detta perspektiv. Miljöpartiet instämmer i det och anser att regeringen bör återkomma i frågan.
Vi vill också jämna ut skillnaderna mellan friluftsliv och idrott när det gäller sociala avgifter. Idag finns ett undantag i socialavgiftslagen som innebär att organisationer som är medlemmar i Riksidrottsförbundet kan engagera ledare upp till ett halvt basbelopp utan att behöva betala sociala avgifter för ledarens ersättning. Detta undantag gäller inte för de friluftsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet. Här menar vi att friluftslivsorganisationerna, som genomför likvärdiga ledarledda aktiviteter och som tydligt bidrar till folkhälsan, bör åtnjuta samma undantag som medlemmarna i Riksidrottsförbundet.
Utveckla arbetet med de friluftspolitiska målen
År 2020 beslutade kulturutskottet att genomföra en politisk uppföljning av de friluftspolitiska målen. Den visade att det finns behov av att stärka friluftspolitiken inom flera områden. Riksdagens uppföljning visar att det råder en stor samstämmighet bland berörda aktörer om vikten av de friluftspolitiska målen och att de är en förutsättning för arbetet med friluftspolitikens genomförande. Samtidigt är man också överens om att målen är delvis överlappande och oprecisa och att vissa aspekter saknas. Vid Naturv
årdsverkets senaste uppföljning av friluftspolitiken, 2019, bedömdes tre av tio mål som oklara på grund av otillräckliga data. Tillgång till relevant statistik är avgörande för att man ska kunna uttala sig om målen och deras utveckling över tid. Riksdagens upp
följning betonar vikten av att målen behöver bli kvantifierbara och tidssatta samt anser att regeringen bör initiera ett utvecklingsarbete hos berörda myndigheter för att förbättra statistik och underlag. Miljöpartiet instämmer i detta och föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Värna tätortsnära natur
Enligt Naturvårdsverket bor 87
% av Sveriges befolkning i tätorter och en stor del av friluftslivet utövas till vardags i det tätortsnära natur- och kulturlandskapet. Det område som har störst potential att främja friluftslivet i vardagen är ett grönområde som ligger nära, som det är lätt att ta sig till och som det är trivsamt att vara i. Enligt Frilufts
främjandets kommunrapport 2024 tycker nio av tio kommunpolitiker i mycket eller ganska hög grad att kommunen bör ta större hänsyn till den tätortsnära naturen vid den fysiska planeringen. Varannan invånare, 52 procent, anger att tillgången till friluftsliv är viktig när man väljer bostadsort. Här behöver staten hjälpa till genom stimulanser till kommuner, såsom LONA-bidrag. LONA – lokala naturvårdssatsningen – är ett strategiskt sätt för staten att motivera kommuner att arbeta med friluftsinfrastrukturen genom att gå in med upp till 50 procent av en satsning. En extern utvärdering visar att LONA ”i hög grad gynnar friluftslivet” och har ”varit avgörande” för att även mindre kommuner ska bedriva naturvård och utveckla friluftslivet.
Vidare bör samtliga 21 länsstyrelser få i uppdrag att i samverkan med respektive kommuner ta fram program för skydd av den tätortsnära naturen och frilufts
infrastrukturen, något som länsstyrelserna i de tre storstadsregionerna redan framgångsrikt genomfört.
Miljöpartiet vill också se en särskild nationell satsning på att stärka skyddet av den tätortsnära naturen. Genom att tätortsnära natur skyddas skapas stora ekosystemtjänster avseende hälsa – såväl vad gäller kolinlagring, klimatanpassning och biologisk mångfald som folkhälsa och rekreation. Vidare bör de tätortsnära skogarna prioriteras i naturrestaureringsplanen, en incitamentsgrund för kommunerna som då kan ta fram stadsförgröningsplaner för sina tätorter, som inkluderar frilufts- och närskogar samt främjar hyggesfritt och naturnära skogsbruk i egna skogar. För att underlätta detta bör Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket få ett kompletterande uppdrag om att integrera frilufts- och rekreationsinfrastruktur i sina digitala geografiska kunskapsunderlag om natur- och kulturmiljövärden. Slutligen är det bra att Skogsstyrelsen fått i uppdrag att ta fram årlig statistik om den tätortsnära skogen, men datainhämtningen behöver breddas så att det finns möjlighet att föra statistik över utvecklingen av skogens sociala värden – så att hänsyn till skogens sociala värden kan tas och utvecklingen över tid kan följas upp.
Mats Berglund (MP)
Linus Lakso (MP)
Emma Nohrén (MP)
Katarina Luhr (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Jan Riise (MP)
Märta Stenevi (MP)
Jacob Risberg (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3776
av Mats Berglund m.fl. (MP)
Friluftspolitik
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Motivering
De tio friluftspolitiska målen
1 Tillgänglig natur för alla
Ett friluftspolitiskt program
Ledarledet
2 Starkt engagemang och samverkan
Höj det statliga anslaget till friluftsorganisationerna
3 Allemansrätten
4 Tillgång till natur för friluftsliv
Skog, strand och natur
5 Attraktiv tätortsnära natur
Statligt stöd till kommunerna
Samverkan mellan länsstyrelser och kommuner
Nationell satsning för tätortsnära natur
6 Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
Naturnära jobb och den gröna besöksnäringen
Inkludera friluftslivets organisationer i den civila beredskapen
7 Skyddade områden som resurs för friluftslivet
Fler naturreservat och mer skyddad natur
Värna skötsel av naturreservat och nationalparker
8 Ett rikt friluftsliv i skolan
Ge alla barn kunskap om friluftsliv och naturvistelser i skolan
Friluftsdagar
9 Friluftsliv för god folkhälsa
Varje rörelse räknas
Stärk kopplingen mellan friluftslivet och vård och omsorg
10 God kunskap om friluftslivet
Stärk uppföljningen av friluftslivets plats i skolan
Utveckla geografiska kunskapsunderlag
Följ upp skogens sociala värden
Utred en nationell kunskapsnod för friluftslivet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram ett friluftspolitiskt program i bred samverkan med relevanta aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på kunskap, infrastruktur och information för ökat friluftsliv ska förstärkas, särskilt för grupper med sämre tillgång till naturupplevelser, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla friluftsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det statliga anslaget till friluftsorganisationerna ska höjas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket och länsstyrelserna ska ges i uppdrag att långsiktigt säkerställa att allemansrätten värnas, tillämpas och efterlevs, särskilt i områden med högt besökstryck, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strandskyddet ska bevaras och stärkas som ett skydd för både biologisk mångfald och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddet för den biologiska mångfalden i våra skogar behöver stärkas för att inte riskera att minska tillgången till upplevelserika och artrika skogsområden för friluftslivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statens medel via Naturvårdsverket för LONA-bidragen och dess fokus på satsningar som främjar attraktiv tätortsnära natur, friluftsliv och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att prioritera stöd till kommuner för utveckling av friluftsinfrastruktur och naturvård i tätortsnära områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga länsstyrelser ska ges i uppdrag att i samverkan med kommunerna ta fram handlingsplaner och program för skydd och utveckling av tätortsnära natur och friluftsinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en särskild nationell satsning ska genomföras för att stärka skyddet av tätortsnära natur med fokus på ekosystemtjänster och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tätortsnära skogar ska prioriteras i naturrestaureringsplanen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftsrörelsen tydligare bör kopplas till det civila försvaret och totalförsvarsplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftsrörelsen ska kunna söka resurser inom ramen för den civila beredskapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda mer natur och inrätta fler nationalparker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vikten av att skötsel av naturreservat och nationalparker säkerställer en långsiktigt hållbar förvaltning och tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att allemansrätten lärs ut genom att tillämpa den i praktiken i lärandet om hållbarhet, natur och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljö, hållbarhet och biologisk mångfald i skolväsendet som helhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och elever ska ha tillgång till Sveriges natur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skolorna att ordna friluftsdagar ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara friluftslivet som en pedagogisk resurs i alla skolformer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att ansvara för det nationella målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftslivet ska vara en del av det nationella arbetet för att främja fysisk aktivitet och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge länsstyrelserna i uppdrag att, i samarbete med regioner och kommuner, utveckla arbetet med naturbaserade interventioner inom vård och omsorg, inklusive modellen ”natur på recept”, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samverkan mellan vården och friluftsorganisationer ska stärkas i arbetet med naturbaserade hälsoinsatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bl.a. Skolverket, Skolinspektionen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att stärka uppföljningen av friluftslivets plats i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att integrera friluftsinfrastruktur i sina geografiska kunskapsunderlag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsens statistikuppdrag om tätortsnära skog ska breddas till att även omfatta skogens sociala värden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att formerna för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för friluftsliv ska utredas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige är ett starkt friluftsland. Viljan att komma ut i naturen är stort och det växande intresset behöver mötas med en offensiv och långsiktigt hållbar politik på området. Miljöpartiet vill stärka friluftspolitiken, öka anslagen till naturvård och frilufts
organisationerna, satsa på ledarskap och förbättrade kunskaper om den svenska naturen och hur man beter sig i skog och mark. Vi vill inrätta fler nationalparker och skydda mer natur. För att det ska bli verklighet menar vi att riksdagen och regeringen behöver ta fram ett friluftspolitiskt program och se över de friluftspolitiska målen samt värna och stärka allemansrätten i tider då den idag hotas på allvar genom politiska beslut.
De tio friluftspolitiska målen
Vid Naturvårdsverkets senaste uppföljning av friluftspolitiken, 2023, bedömdes bara tre av de tio nationella friluftspolitiska målen som tillkom 2012 ha en positiv utvecklings
riktning, medan två av målen har en negativ utveckling, tre har neutral, och ytterligare ett bedömdes mål som oklart på grund av otillräckliga data. Tillgång till relevant statistik är avgörande för att man ska kunna uttala sig om målen och deras utveckling över tid.
Uppföljning av delar av den svenska friluftslivspolitiken (Rapport från riksdagen 2021/22:RFR9) från 2022
[1]
betonar vikten av att målen behöver bli kvantifierbara och tidsatta samt anser att regeringen bör initiera ett utvecklingsarbete hos berörda myndig
heter för att förbättra statistik och underlag. Miljöpartiet instämmer i detta. Den här motionen tar fasta på de utvärderingar som gjorts och motionen är därför disponerad utifrån de nuvarande friluftspolitiska målen där Miljöpartiets förslag har kategoriserats under de respektive målen.
1
Tillgänglig natur för alla
Ett friluftspolitiskt program
Naturen ska vara tillgänglig för alla. Alla människor, oavsett förutsättningar, ska ha goda möjligheter att vistas i och uppleva både natur- och kulturlandskapet. För att det ska bli verklighet krävs att det är enkelt att få kännedom om värdefulla naturområden, att det finns goda transportmöjligheter dit, och att områdena sköts långsiktigt och hållbart.
Friluftslivets betydelse växer i Sverige. Det är en stark och positiv trend som bidrar till jobb och lokal utveckling i hela landet. Samtidigt innebär ökad fysisk aktivitet i naturen en viktig motkraft till stillasittande livsstil och ohälsa. Friluftslivet är därmed inte bara en källa till rekreation och naturupplevelser – det är också en investering i folkhälsan.
Miljöpartiet anser att det är av yttersta vikt att fler människor får möjlighet att komma ut i naturen. Kunskaper om naturen och tillgång till friluftsliv ger förutsättningar för ett livslångt välbefinnande och skapar ett starkt engagemang för att bevara våra gemensamma naturresurser. Naturens starkaste skydd är människorna som älskar och värnar den.
För att ta tillvara naturens fulla potential som resurs för folkhälsa, lärande och hållbar utveckling anser Miljöpartiet, i likhet med Friluftsfrämjandet, att ett nationellt friluftspolitiskt program bör tas fram. Ett sådant program skulle tydliggöra mål, insatser och ansvarsfördelning inom friluftspolitiken.
Ledarledet
Under 2023 tvingades Friluftsfrämjandet tacka nej till över 2
000 personer som ville engagera sig som ideella ledare, och det råder långa köer till barn- och ungdoms
verksamheten. Detta trots att friluftslivet har stor betydelse för både folkhälsa och naturengagemang. Ett hinder är att Friluftsfrämjandet, som inte bedriver tävlings
verksamhet, inte omfattas av statens stöd via Riksidrottsförbundet. Dagens finansieringssystem hindrar därmed utvecklingen av en verksamhet med stor folk
hälsopotential.
Miljöpartiet instämmer i Friluftsfrämjandets förslag att kriterierna för statsstöd bör ses över, så att även friluftsorganisationer utan tävlingsinslag kan inkluderas. Vi vill också att friluftslivet ges samma villkor som idrotten när det gäller sociala avgifter. I dag omfattas enbart organisationer inom Riksidrottsförbundet av ett undantag i social
avgiftslagen, vilket gör det svårare för friluftsorganisationer att ersätta ideella ledare. Vi menar att friluftsverksamhet som bidrar till folkhälsan bör ha likvärdiga förutsättningar.
2
Starkt engagemang och samverkan
Höj det statliga anslaget till friluftsorganisationerna
Tillgång till naturen är en förutsättning för god folkhälsa, jämlikhet och ökat natur
engagemang. Ändå är tillgången till friluftsliv långt ifrån jämlik. Barn och unga från familjer med svagare socioekonomiska förutsättningar deltar mer sällan i frilufts
aktiviteter, och många saknar vuxna förebilder med friluftsvana. Detta förstärker det som ofta kallas naturklyftan.
En opinionsundersökning från juni 2024 (Verian/Kantar Sifo) visar att svenska folket ser friluftssatsningar som avgörande för att fler ska kunna röra på sig. Högst på listan ligger satsningar på motionsspår, vandringsleder, friluftsområden och naturreservat (49
%), följt av stöd till föreningar som erbjuder lättillgängliga aktiviteter för nybörjare (46
%) och ekonomiskt stöd till barnfamiljer (41
%).
I dag ökar den psykiska ohälsan, särskilt bland unga. Många känner sig ensamma, rör
sig för lite och saknar sammanhang. Här fyller det ideellt ledarledda friluftslivet en viktig funktion
. Organisationer som Friluftsfrämjandet erbjuder aktiviteter som kombinerar rörelse, naturkontakt och gemenskap – ofta utan krav på prestation. Men det offentliga stödet räcker inte för att möta efterfrågan. Friluftsorganisationernas aktiviteter för barn och unga kommer sannolikt i hög utsträckning falla utanför fritidskortet eftersom de ofta är kostnadsfria eller organiserade på andra sätt än ramverket för fritidskortet.
Under förra mandatperioden fördubblade Miljöpartiet i regering det statliga anslaget till friluftsorganisationerna – från 50 till 100 miljoner kronor per år. Det var ett viktigt steg. Men mer krävs för att den ledarledda verksamheten ska kunna nå fler, minska ojämlikhet och bidra till folkhälsa på riktigt.
3
Allemansrätten
Med rötter i allemansrättens sedvanerätt har Sverige utvecklats till ett land där frilufts
livet är utbrett och viktigt för människor. Allemansrätten är en del av våra fri- och rättigheter och utgör en grundförutsättning för ett fritt, levande och demokratiskt friluftsliv där alla människor har rätt att ta del av och vistas i vår natur. Enligt Natur
vårdsverkets undersökning anser 96 procent av svenskarna att allemansrätten ska värnas. Trots det hotas idag allemansrätten; genom politiska beslut har skyddet för våra skogar, stränder och vattendrag minskat kraftigt. Värdefull naturmark hamnar i privat
exploatering som slår ut den allmänna rätten att vistas i området och stängslar ut besökare
. Det är en mycket oroande utveckling när äganderätten trumfar ut allemansrätten som långsamt eroderar.
Missbruk sker i båda riktningar – dels genom att vissa använder allemansrätten utan att ta ansvar för naturen, dels genom att markägare utan laglig grund begränsar tillträde. Exempel på detta är blockerade stigar och vägar, olovliga skyltar om ”privat väg” eller ”privat strand”, samt stängsel och bryggor som förhindrar tillgång till allemansrättsliga områden.
För att värna allemansrätten krävs därför både ökad kunskap och stärkt tillsyn. Friluftsorganisationerna spelar en nyckelroll i att sprida kunskap om allemansrätten – särskilt till barn, unga och nya naturbesökare – men behöver långsiktig och trygg finansiering för att klara det uppdraget.
Samtidigt behöver myndigheter som Naturvårdsverket och länsstyrelserna ett tydligare
ansvar för att följa upp och förhindra olagliga inskränkningar i tillgången till naturen, särskilt i skyddade områden med högt besökstryck.
Skolan har också en avgörande roll. Allemansrätten måste vara en självklar del av undervisningen i alla skolformer. Genom friluftsdagar, naturskolor och ämnesintegrerad undervisning kan elever lära sig både rättigheter och skyldigheter i praktiken.
4
Tillgång till natur för friluftsliv
En god tillgång till naturen med mångfald och hög kvalitet över hela landet är en förut
sättning för ett starkt och varierat friluftsliv. Samhällsplanering och markanvändning behöver därför ta hänsyn till friluftslivets behov och tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap. För det behövs ett juridiskt ramverk som skyddar ömtålig mark från missbruk och alltför hård exploatering och åverkan.
Skog, strand och natur
Strandskyddet och dess bevarande har starkt stöd hos det svenska folket. I Natur
skyddsföreningens opinionsundersökning från hösten 2024 svarade en klar majoritet (62 procent) av de tillfrågade att det är ett dåligt förslag att försvaga strandskyddet så att det blir betydligt enklare att bygga strandnära. Trots det lade regeringen under våren 2025 fram propositionen
Lättnader i strandskyddet – ett första steg
(prop. 2024/25:102). Miljöpartiet reserverade sig mot förslagen som innebär långtgående upphävande av skyddet för stränder, mindre sjöar, åar och bäckar. Det handlar om hundratusentals små sjöar och över en miljon kilometer smala vattendrag över hela Sverige.
Regeringen har också varit tydlig med att detta enbart är ett första steg. En översyn av hela det nuvarande regelverket för strandskydd kan komma att avskaffas och ersättas med ett kommunalt system för exploatering. Sammantaget skulle de redan föreslagna samt de aviserade förändringarna vara förödande för både de känsliga ekosystemen och för friluftslivet.
Samtidigt stövlar den friluftslivsfientliga Tidöregeringen på med förslag om att även skogen ska bli mindre gästvänlig och attraktiv för besökare och rekreation. Slut
betänkandet av skogsutredningen (SOU 2025:93) som presenterades i augusti 2025 har mottagits med massiv kritik från det samlade natur- och friluftslivet. Förslagen riskerar att öka de totala ytorna ogästvänliga kalhyggen, samtidigt som exempelvis plantering av främmande arter ska underlättas och trädens livslängd föreslås att minskas genom att lägsta ålder för slutavverkning ska ses över till nackdel för de blandade skogarna med en mångfald av arter som friluftslivet ofta söker sig till. Regelverket kring naturreservat och biotopskyddsområden föreslås också ändras så att de blir lättare att upphäva.
Miljöpartiet är starkt negativt till förslagen som inte bara hotar den biologiska mångfalden och Sveriges klimatarbete utan också motar undan friluftslivet från våra naturområden.
5
Attraktiv tätortsnära natur
Den tätortsnära naturen är en ovärderlig resurs för majoriteten av Sveriges befolkning. Sverige har en hög urbaniseringsgrad, cirka 88 procent bor i tätorter där närheten till gröna områden är avgörande för vardagsfriluftsliv, rekreation och folkhälsa. Enligt Friluftsfrämjandets kommunrapport 2024 anser nio av tio kommunpolitiker att tätortsnära natur bör ges större vikt vid fysisk planering. Samtidigt uppger varannan invånare att tillgång till friluftsliv är en viktig faktor vid bostadsval. Det är därför nödvändigt att vi stärker arbetet med att utveckla och skydda dessa viktiga natur
områden nära hemmen.
Statligt stöd till kommunerna
För att säkra en attraktiv tätortsnära natur krävs ett långsiktigt statligt stöd till kommun
erna. LONA – Lokala naturvårdssatsningen – har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg som medfinansierar kommunala insatser med upp till 50 procent. LONA har varit avgörande för att utveckla friluftslivet, inte minst i mindre kommuner. Vi vill därför inskärpa betydelsen av LONA, i synnerhet dess fokus på satsningar som främjar tätortsnära natur, friluftsliv och folkhälsa.
Samverkan mellan länsstyrelser och kommuner
För att skydda och utveckla tätortsnära natur och friluftsinfrastruktur krävs ett nära sam
arbete mellan länsstyrelser och kommuner. Miljöpartiet anser att samtliga länsstyrelser bör ges i uppdrag att, i samverkan med kommunerna, ta fram handlingsplaner och program för att säkra en attraktiv och tillgänglig tätortsnära natur – en modell som redan visat goda resultat i storstadsregionerna.
Nationell satsning för tätortsnära natur
Den tätortsnära naturen bidrar med viktiga ekosystemtjänster som kolinlagring, klimat
anpassning, biologisk mångfald och rekreationsmöjligheter. Dessa tjänster är centrala både för folkhälsan och för hållbar stads- och tätortsutveckling. Därför krävs en särskild nationell satsning för att stärka skyddet och värdet av tätortsnära natur i hela landet.
Tätortsnära skogar är viktiga både för den biologiska mångfalden och som rekreations
miljöer
. Vi vill att dessa skogar prioriteras i naturrestaureringsplanen, vilket ger kommunerna incitament att ta fram stadsförgröningsplaner som inkluderar hyggesfritt och naturnära skogsbruk. Det stärker både friluftslivet och naturvärdena nära våra bostäder.
6
Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
Naturnära jobb och den gröna besöksnäringen
Friluftslivets betydelse för hållbar regional och lokal utveckling kan inte underskattas. Naturnära jobb och en hållbar naturturism bör därför understödjas av det offentliga. Grunden för det är välskötta skogar, stränder och naturmarker. Men besöksnäringen kan också stärkas i det lokala och regionala planarbetet.
Inkludera friluftslivets organisationer i den civila beredskapen
Hoten mot vårt samhälle blir både allt fler och mer akuta. Vi har stora konflikter i vår närhet, men också terrorhot och hoten från klimatförändringarna liksom nya vågor av pandemier riskerar att förändra vår tillvaro drastiskt. Det naturnära och friluftsbaserade friluftslivet och civilsamhället besitter stor kompetens och kunskap som kommer ha stor nytta för att stärka beredskapen inför tider av kris och krig. Med sina två miljoner medlemmar och 7
000 lokala och regionala föreningar är friluftslivet redan en etablerad aktör för lokal förmåga, frivilliga insatser och krisberedskap. Det ledarledda friluftslivet bör därför inkluderas i den civila beredskapen. Friluftsorganisationerna bör kunna söka resurser för detta inom ramen för exempelvis kurser och utbildningar i civil beredskap.
7
Skyddade områden som resurs för friluftslivet
Sveriges naturreservat, nationalparker och naturskogar är ovärderliga för friluftslivet, folkhälsan och den biologiska mångfalden. Trots detta har anslagen för skötsel minskat kraftigt de senaste åren, vilket leder till eftersatt underhåll, försämrad tillgänglighet och en växande underhållsskuld. När marker växer igen, leder förfaller och värdefulla natur
miljöer utarmas förlorar friluftslivet sin attraktionskraft – samtidigt som centrala natur
värden går förlorade.
Fler naturreservat och mer skyddad natur
Skyddad natur utgör 15 procent av Sveriges yta. De 30 nationalparkerna och runt 5
440 naturreservaten utgör den allra största delen av den skyddade ytan. Miljöpartiet vill att den ytan ska öka. Vi vill inrätta fler nationalparker och skydda mer natur.
Värna skötsel av naturreservat och nationalparker
De skyddade områdena behöver förvaltas och göras tillgängliga för friluftslivet. Tyvärr visade Riksrevisionens granskning (RiR 2024:11)
[2]
att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv. Det finns stora risker att natur-, kulturmiljö- och frilufts
livsvärden inte upprätthålls och till och med går förlorade.
Sedan Tidöregeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början. Det är pengar som bland annat ska gå till att skydda värdefulla skogar och sköta om våra nationalparker och naturreservat. I Naturskyddsföreningens rapport
Politik i strid med naturen
(aug 2025)
[3]
får regeringen med råge underkänt; i 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen. Inte i ett enda fall får regeringen betyget utmärkt. Den här utvecklingen behöver skyndsamt vända, men för att uppnå detta krävs politisk krisinsikt och beslutsamhet.
Forskning visar att människor söker sig till varierad och levande natur med vatten, gamla träd, utsikter och stillhet
[4]
. Kalhyggen, buller och exploaterade miljöer minskar däremot viljan att vistas ute. Klimatförändringar förvärrar dessutom utvecklingen, med kortare vintrar, ökade stormskador och större påfrestningar på skog och mark. Att i detta läge fortsätta skära ned på skötseln av skyddad natur är kortsiktigt och oansvarigt – och innebär att både friluftsmålen och miljömålen riskerar att undermineras.
8
Ett rikt friluftsliv i skolan
Skolan är den plats där alla barn, oavsett bakgrund, får möjlighet att möta naturen och ta del av naturens alla positiva sidor och effekter. Med mer kunskap om natur, biologisk mångfald och friluftsliv får barnen verktyg för ett starkt naturnära liv för hela livet.
Ge alla barn kunskap om friluftsliv och naturvistelser i skolan
Kunskaper om biologisk mångfald, allemansrätten och friluftsliv ger barnen både bildning och livsglädje. När naturupplevelser och utomhuspedagogik blir en självklar del av skolvardagen stärks både lärande och hälsa, samtidigt som grunden läggs för ett livslångt intresse för naturen.
Att komma ut i naturen, men också att lära sig om hur man vistas i naturen, hur naturen fungerar, hur man uppträder i naturen, om hoten mot vår natur och våra skyddade områden, en också om naturens och friluftslivets möjligheter är viktigt för att skapa intresse för friluftsliv och för att ge alla barn och ungdomar förutsättningar att delta i friluftslivet livet ut.
Likaså bör artkunskap och artskydd vara en naturlig del av undervisningen i skolan från förskola till gymnasiet. Barn och ungdomar måste få möjlighet att lära sig de vanligaste fåglarna, träden och blommorna i vårt land. Kunskapen om naturen är en viktig del i läroplanen från förskolan till grundskolan och vi ser ett stort värde i att kunskap om natur och om biologisk mångfald finns med och utökas i läroplanerna för alla skolformer.
Friluftsdagar
Skolornas friluftsdagar är avgörande för att eleverna ska komma i kontakt med såväl naturen som friluftslivets organisationer. Miljöpartiet vill därför stärka skolornas möjligheter till att ordna regelbundna friluftsdagar på alla nivåer i skolsystemet. Utom
husundervisning skapar bättre förutsättningar för rörelse, kreativitet och samarbete. Forskning visar tydligt på de positiva effekterna på både välbefinnande och skolresultat. Friluftslivet ska därför ses som en pedagogisk resurs i flera ämnen, inte enbart inom idrott och hälsa.
För att det ska fungera i praktiken krävs satsningar på kompetensutveckling för lärare,
tillgång till naturskolor och stöd till skolhuvudmännen att bygga upp fungerande former för utomhuspedagogik. Grönskande skolgårdar och närhet till natur stärker elevernas möjlighet till dagliga naturupplevelser.
Allemansrätten är en grundbult i friluftslivet och bör läras ut i praktiken. Barn och elever ska få använda den i undervisningen, inte bara läsa om den. På så sätt blir naturen både klassrum och kunskapskälla.
9
Friluftsliv för god folkhälsa
Friluftsliv spelar en avgörande roll för folkhälsan. Att samlas tillsammans och röra sig i naturen, eller kanske ensamvandra i kulturlandskapet eller genom skog eller fjäll, upp
levs som stärkande och bidrar till både den fysiska och den mentala folkhälsan.
Friluftslivets fysiska aktiviteter i naturen kompletterar på det sättet idrottsrörelsens mer tävlingsinriktade verksamhet, särskilt i en tid med växande psykisk ohälsa och där åtta av tio skolbarn inte kommer upp i Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fysisk aktivitet. Genom att röra sig i skog och mark får utövaren även ta del av naturens läkande kraft. Genom sänkta trösklar kan det organiserade friluftslivet i ännu högre grad bidra till folkhälsa och välbefinnande och att bryta ensamhet och isolering.
Varje rörelse räknas
Våren 2023 presenterade Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt betänkande
Varje rörelse räknas
(SOU 2023:29). Betänkandet innehåller flera viktiga förslag för hur arbetet med fysisk aktivitet bör struktureras nationellt – bland annat genom ett kompetenscentrum och tydliga uppdrag till regeringen, departement, myndig
heter och länsstyrelserna. Miljöpartiet delar uppfattningen att det krävs ett helhets
perspektiv och anser att regeringen bör ta fram en samlad strategi för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet. Särskilt bör strategin rikta in sig på barn och unga, där trenden är särskilt oroande.
En nationell strategi måste konkretiseras med samordning, mål, aktiviteter och till
räckliga resurser. Friluftslivet – genom sina låga trösklar och breda folkhälsoeffekter – bör vara en central del av detta arbete.
Stärk kopplingen mellan friluftslivet och vård och omsorg
Friluftsliv och naturvistelser har stor potential som en del av framtidens hälsofrämjande insatser. I en tid med ökande stillasittande, psykisk ohälsa och belastad sjukvård be
höver vård- och omsorgssystemen bredda sin verktygslåda. Naturbaserade interven
tioner, som exempelvis ”natur på recept”, kan vara ett effektivt och kostnadssnålt komplement till traditionell behandling.
Sju av tio svenskar uppger att de känner sig återhämtade efter att ha vistats i naturen. Forskningen visar allt tydligare hur regelbunden kontakt med naturmiljöer bidrar till förbättrad psykisk hälsa, stärkt immunförsvar, minskad stress och ökad livskvalitet. Det finns alltså en stark grund för att låta naturen ta större plats inom både förebyggande och rehabiliterande arbete.
Miljöpartiet vill att koncept som ”natur på recept” utvecklas och sprids brett över landet. Genom att ge länsstyrelserna i uppdrag att i samverkan med regioner, kommuner och friluftsorganisationer ta fram lokala modeller för naturbaserade insatser inom vård och omsorg, kan en ny väg öppnas för mer hälsofrämjande, tillgänglig och mänsklig vård.
10
God kunskap om friluftslivet
För att kunna stärka friluftslivet i praktiken krävs relevant och samlad kunskap. Trots att friluftslivets betydelse för folkhälsa, jämlikhet och naturvärden är väl känd, finns stora brister i uppföljningen av de friluftspolitiska målen. Miljöpartiet menar att bättre statistik, ökad samverkan mellan myndigheter och ett mer systematiskt kunskapsstöd till kommuner är avgörande för att kunna styra mot ett mer tillgängligt, inkluderande och hållbart friluftsliv.
Stärk uppföljningen av friluftslivets plats i skolan
Naturvårdsverket har inte kunnat bedöma måluppfyllelsen vad gäller friluftslivets plats i skolan. Flera myndigheter – bland
andra Skolverket, Skolinspektionen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket
– behöver få tydligare uppdrag att följa upp och stödja skolans arbete med friluftsliv. Det gäller både undervisningen och den fysiska miljön nära skolorna. Även utbildningen av idrottslärare och annan skolpersonal bör ses över, för att säkerställa att rätt kunskap om friluftsliv når elever i hela landet.
Utveckla geografiska kunskapsunderlag
För att de tätortsnära skogarnas värden för friluftsliv och rekreation ska kunna tas till
vara i fysisk planering, behöver Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket få i uppdrag att komplettera sina geografiska kunskapsunderlag. Friluftsinfrastruktur – som stigar, leder, grillplatser och tillgänglighetsanpassade områden – måste integreras med data om natur- och kulturmiljövärden. Det stärker beslutsunderlaget och gör det enklare att planera för ett friluftsliv nära där människor bor.
Följ upp skogens sociala värden
Skogsstyrelsens arbete med statistik om tätortsnära skog är ett steg i rätt riktning. Men för att friluftslivets och skogens sociala värden ska kunna värnas och utvecklas lång
siktigt krävs ett bredare datainsamlingsuppdrag. Genom att följa upp hur tillgången till rekreation, trygghet och naturupplevelser utvecklas över tid kan vi bättre säkerställa att alla har tillgång till natur nära hemmet.
Utred en nationell kunskapsnod för friluftslivet
Ett forskningsprogram finansierat av forskningsrådet Mistra har utarbetat ett koncept för en nationell kunskapsnod för friluftslivet, Friforsk
[5]
Miljöpartiet vill ta förslaget vidare och utreda vilken form och uppdrag ett sådant nationellt center för friluftslivet, liknande Centrum för idrottsforskning (CIF) som stödjer idrotten med kunskap, kan ha. Några av syftena skulle vara att dels stödja friluftslivet brett, men också att samla, bearbeta och sprida kunskap kring friluftslivet, att stödja projektansökningar samt att följa upp de nationella friluftspolitiska målen och statsbidraget till friluftslivet.
Mats Berglund (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Nils Seye Larsen (MP)
Linus Lakso (MP)
[1]
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/rapport-fran-riksdagen/uppfoljning-av-delar-av-den-svenska_h90wrfr9/.
[2]
https://www.riksrevisionen.se/download/18.e6f1d6318fa4a7c94d10baa/1716906221328/
RiR_2024_11_rapport.pdf.
[3]
https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/politik-i-strid-med-naturen/.
[4]
https://www.forskning.se/2024/05/30/sjoar-trad-och-grillplatser-dragplaster-i-naturen/.
[5]
https://www.mistrasportandoutdoors.se/aktuellt/nyheter/2025-5/friforsk--en-nationell-kunskapsnod-for-friluftsliv/.