Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2325 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen avslår att målet för turismpolitiken upphör att gälla. Anslagsfördelning Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 753 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 462 255 235 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 30 000 1:4 Tillväxtverket 458 702 ±0 1:5 Näringslivsutveckling 402 942 122 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 72 826 ±0 1:7 Turismfrämjande 104 613 ±0 1:8 Sveriges geologiska undersökning 377 081 20 000 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 124 581 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 208 313 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 40 850 −22 000 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 173 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 679 472 120 000 1:21 Patent- och registreringsverket 345 518 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 1:23 Brexitjusteringsreserven 234 000 ±0 1:24 Elstöd 500 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 760 ±0 2:2 Kommerskollegium 105 055 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 402 367 ±0 2:4 Investeringsfrämjande 77 772 ±0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 25 017 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 99:1 Program grön omställning inom pappersindustrin ±0 250 000 Summa 9 552 305 755 000 Vi avvisar generella besparingar i statsförvaltningen Regeringen genomför en generell besparing i statsförvaltningen på 1 procent, utöver den årliga besparing som redan finns. Det gör man helt utan plan och utan hänsyn till myndig ­ heternas särskilda behov och förutsättningar. Att statsförvaltningen är effektiv är en förutsättning för medborgarnas förtroende. Men den generella effektivisering som regeringen nu försöker sig på kommer att få konsekvenser för kärnverksamheten. Sämre förutsättningar för de statsanställda att utföra sitt uppdrag innebär i sin tur att servicen till medborgarna kommer att bli lidande. Vänsterpartiet avvisar denna generella besparing. Vi har valt att göra det samlat genom ett nytt anslag under utgiftsområde 2. 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling Vänsterpartiet vill skruva upp arbetet med forskning på hållbara byggmaterial som ersätter fossila byggmaterial som cement, stål och betong. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 35 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Vänsterpartiet avvisar också regeringens minskning av anslaget inom FOI-anslag. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 200 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel Många viktiga innovationer kommer från små företag, ändå är det ofta stora företag som får stöd att tillämpa sin forskning i de statliga labben. Små företag har varken tiden, resurser eller kapaciteten och behöver stöd i detta. Vänsterpartiet föreslår en satsning via Rise för att komma åt problemet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. 1:5 Näringslivsutveckling Den kooperativa företagsverksamheten är viktig för näringslivets utveckling. Vi menar att anslaget måste höjas för att ytterligare stödja denna verksamhet och föreslår därför en ökning på 57 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Av dem delas 40 miljoner kronor ut via Tillväxtverket i syfte att skapa kooperativ utveckling. Vänsterpartiet föreslår ett riktat stöd till kvinnors företagande som ska utgöras av två delar. Den ena delen syftar till att underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor och den andra till att stödja kvinnors innovation. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 65 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. 1:8 Sveriges geologiska undersökning I rapporten Innovationskritiska metaller och mineral – en forskningsöversikt, konsta ­ teras att det finns en ”otillräcklig berggrundsgeologisk och malmgenetisk forsknings ­ uppbyggnad i Sverige vad gäller innovationskritiska metaller och mineral” och att det krävs en kunskapsuppbyggnad. SGU har haft uppdraget att kartlägga förekomsten av innovationskritiska metaller och behöver mer resurser till detta. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda bolag Vänsterpartiet avvisar regeringens höjning av anslaget för att öka den externa råd ­ givningen om den statliga bolagsportföljen. Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 22 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation Det har kommit många rapporter om svårigheter för mindre företag att få lån från banker p.g.a. att man nu inte vill ta risken. Detta innebär stora problem för småföretag att ställa om verksamhet då man saknar finansiering. Det gör också att man är sämre rustade för den ekonomiska krisen. Vänsterpartiet vill öka Almis anslag för att påbörja ett arbete för att förändra detta. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Nytt anslag: Program för grön omställning inom pappersindustrin Den svenska pappersindustrin har stora möjligheter att bidra ytterligare till produktionen av förnybar energi. Vänsterpartiet föreslår därför ett treårigt program för grön omställning av pappersindustrin. Stöd ges för investeringar som innebär energieffektivisering samt ökad produktion av förnybara bränslen. Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag som uppgår till 250 miljoner kronor 2024 för detta ändamål. Övrigt Vänsterpartiet motsätter sig att regeringen föreslår att ta bort målet för turismpolitiken. Vi menar att regeringens ambitioner är för små och ett mål för hållbar turism är nödvändigt. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Birger Lahti (V) Lorena Delgado Varas (V)

Motion till riksdagen 2025/26:3174 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085. Anslagsfördelning Tabell 1: Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 602 028 −20 000 1:2 Insatser för energieffektivisering 327 000 ±0 1:3 Energiforskning 1 527 723 ±0 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 451 ±0 1:5 Energiplanering 1 195 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 89 285 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 605 000 ±0 1:9 Biogasstöd 1 035 000 ±0 1:10 Energiberedskap 398 000 ±0 1:11 Elberedskap 705 000 ±0 1:12 Energistöd 1 137 000 −1 000 000 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer 50 000 −50 000 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer 1 000 −1 000 99:3 Stöd till drift av laddinfrastruktur ±0 30 000 Summa 7 939 815 −1 041 000 1:5 Energiplanering Vänsterpartiet vill bygga ut elnätet. Det behövs omfattande investeringar i såväl över ­ föringskapaciteten mellan norra och södra Sverige som utbyggnad av elnätet för klimat ­ omställningen. Inom ramen för försvarsuppgörelsen har Vänsterpartiet fått igenom att 50 miljarder kronor ska avsättas till civil infrastruktur. Vänsterpartiet kommer i de fortsatta samtalen driva att 2 miljarder kronor av dessa medel ska gå till investeringar för att bygga ut elnätet och stärka överföringskapaciteten. För vidare läsning om vår satsning, se Vänsterpartiets budgetmotion för 2026 (mot. 2025/26:2792). Vänsterpartiet avvisar 20 miljoner kronor på samordningsinsatser för ny kärnkraft mellan myndigheter, regioner och länsstyrelser. Kärnkraft är inte ett kostnadseffektivt eller hållbart alternativ för framtidens energibehov. Förnybar energiproduktion, som vind, sol och havsenergi, är vägen framåt. Den är också redan idag ett billigare och mer pålitligt sätt att producera den el som krävs för att klara den gröna omställningen. 1:12 Energistöd Regeringen vill införa ett tillfälligt högkostnadsskydd om månadsmedelvärdet för spot ­ priset på el överstiger 1,5 kr/kWh. Men det finns inga prognoser som tyder på att elpriset kommer närma sig det här taket. Sannolikheten att någon får skyddet utbetalat, även i södra Sverige, är därför mycket liten. Samtidigt drabbas hushåll utan skydd direkt av ett elpris som i praktiken har tredubblats. Vänsterpartiet föreslår istället ett elpristak för hushåll på 75 öre/kWh, som finansieras genom en obligatorisk elprisförsäkringsavgift på elbranschen. Pristaket på 75 öre/kWh kommer att täcka hushållet elkostnader till 90 procent över pristaket. Detta för att upprätthålla incitament för elbesparing vid höga elpriser. Vänsterpartiets förslag bygger på samma princip som vid hantering av finansiella kriser. Tidigare har staten gått in och räddat banker med skattemedel när de tagit för stora risker, trots att bankerna gjort vinster på riskerna. Idag betalar istället bankerna själva för sin försäkring genom avgifter till särskilda fonder. På så sätt är det aktie ­ ägarna och långivarna som tar förlusterna om något går fel. På samma sätt vill Vänster ­ partiet att elbranschen själv ska stå för den försäkring som staten indirekt ger idag. Kostnaderna kommer därigenom bäras av branschen, inte av skattebetalarna. Vänsterpartiet avvisar därför 1 miljard kronor till högkostnadsskydd för hushåll på elpriser. 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer Vänsterpartiet avvisar 50 miljoner kronor på subvention av statens förväntade kostnader för lån för investeringar i ny kärnkraft. Kärnkraft är inte ett kostnadseffektivt eller håll ­ bart alternativ för framtidens energibehov. Förnybar energiproduktion, som vind, sol och havsenergi, är vägen framåt. Den är också redan idag ett billigare och mer pålitligt sätt att producera den el som krävs för att klara den gröna omställningen. 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer Vänsterpartiet avvisar 1 miljon kronor på att möjliggöra kärnkraftssatsningar genom differenskontrakt. Kärnkraft är inte ett kostnadseffektivt eller hållbart alternativ för framtidens energibehov. Förnybar energiproduktion, som vind, sol och havsenergi, är vägen framåt. Den är också redan idag ett billigare och mer pålitligt sätt att producera den el som krävs för att klara den gröna omställningen. Nytt anslag: Stöd till drift av laddinfrastruktur Vänsterpartiet vill göra det möjligt för företag att söka underskottstäckning för drift av laddstationer. Företagen ska kunna söka stödet via den myndighet som regeringen utser, t.ex. länsstyrelsen eller regionen. Båda har regionala utvecklingspengar. För detta ända ­ mål avsätts 30 miljoner kronor 2026. Satsningar på investeringar till lokal förnybar elproduktion och statligt bolag för havsbaserad vindkraft Det behövs bättre incitament för utbyggnad av vindkraft på land och till havs, genom att gynna kommuner och närboende. Investeringar ska riktas till lokal förnybar elproduktion till konkurrenskraftigt pris, till nytta för både hushåll och industri, samt till nödvändig nätutbyggnad. I kommande energisamtal kommer Vänsterpartiet driva att 1 miljard kronor ska gå till investeringar för satsningar på lokal förnybar elproduktion. För vidare läsning om vår satsning, se Vänsterpartiets budgetmotion för 2026 (mot. 2025/26:2792). Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver också att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Genom ett statligt bolag som tillför eget kapital kan staten säkerställa sin ägarandel i kommande havsvindsprojekt. I kommande energi ­ samtal kommer Vänsterpartiet driva att 1 miljard kronor ska gå till investeringar för att etablera ett statligt bolag för havsbaserad vindkraft. För vidare läsning om vår satsning, se Vänsterpartiets budgetmotion för 2026 (mot. 2025/26:2792). Avslå bemyndiganden Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att kunna bygga ut ny kärnkraft. De föreslår bl.a. att medel ska gå till samordningsinsatser för ny kärnkraft, subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer och ersättning för dubbelriktade differens ­ kontrakt för nya kärnkraftsreaktorer. Det handlar om miljardbelopp och regeringen vill satsa dem på smutsig och riskfylld energi istället för hållbara lösningar. Vänsterpartiet vänder sig starkt emot denna satsning på utbyggnad av ny kärnkraft. Kärnkraft är inte svaret på Sveriges behov av fler producerade terawattimmar. Förny ­ elsebar energiproduktion, såsom vind, hav och sol, är vägen framåt. Dessutom är dessa kraftkällor mycket billigare och mer tillförlitliga för att producera den el vi behöver för att klara den gröna omställningen. Det handlar också om att värna våra skattepengar – utbyggnad av ny kärnkraft bedöms som så riskfyllt att inga företag vill gå in med de pengar som krävs. Förslagen om att bemyndiga regeringen att besluta om lån för nya kärnkraftsreaktorer, en riskreserv för ytterligare lån vid oväntade fördyrningar för nya kärnkraftsreaktorer och ingå ekonomiska åtaganden i form av dubbelriktade differens ­ kontrakt för ny kärnkraft bör därför avslås. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Birger Lahti (V)