Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2102 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 389 255 2 337 000 1:2 Föräldraförsäkring 49 662 693 4 550 000 1:3 Underhållsstöd 2 897 838 203 000 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 081 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 485 381 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 9 063 100 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 564 633 ±0 Summa 105 159 584 7 090 000 Sammanfattning Starka skyddsnät är en förutsättning för att alla kan vara trygga och ingen lämnas utanför . Jämställdhetsperspektivet och barns rätt till båda sina föräldrar och andra vuxna måste fokuseras starkare. I det nya gröna folkhem vi vill se ska inte ett enda barn växa upp i fattigdom. Tyvärr är vi långt därifrån i dag och det är alltid barn som kommer i kläm när socialförsäkrings ­ systemet snävas in. Det som regeringen aviserar oroar i hög grad. Vi föreslår istället en förändrad föräldraförsäkring och en höjning av bostadsbidraget , vilket är ett träffsäkert stöd till familjer som har det tufft. Bidrag behöver automatiskt inflationssäkras och vi vill att en kriskommission ska tillsättas för att ta fram effektiva förslag mot barnfattigdom. Vi är djupt oroade över Tidöavtalet och vad det kommer att innebära för familjer och barn i Sverige. I stället för att utreda hur barnfamiljer ska bli fattigare och göra så att misstron ökar måste socialförsäkringen stärkas. Socialförsäkringens utformning utgör vårt gemensamma skyddsnät och förebygger problem både för enskilda och på samhällsnivå. Det ska inte rustas ner och stöd ska ges till de som behöver. Inflationssäkra barnbidraget Barnbidraget är ett viktigt bidrag som kommer alla familjer i Sverige till del. Miljöpartiet anser att barnbidraget behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras. Beräknad kostnad är 2,3 miljarder. Inför en tredelad föräldraförsäkring Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring, vilket betyder att varje förälder ska ta ut minst en tredjedel av föräldradagarna för ett mer jämställt uttag. En tredjedel av dagarna ska om man så vill kunna överlåtas på annan närstående person. Förslag i denna riktning har också lagts av utredningen Jämställt föräldraskap och goda uppväxt ­ villkor för barn (SOU 2017:101) som presenterades i slutet av 2017. Vi beklagar att det inte funnits tillräckligt med politiskt stöd för att gå vidare med förslag om en mer jäm ­ ställd och moderniserad föräldraförsäkring där föräldrar tar ett självklart ansvar för barn. Att anslaget höjs är till följd av den allmänna pensionen och den finansieringsmodell som används. Inflationssäkra underhållsstödet Miljöpartiet anser att underhållstödet behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflations ­ säkras och skrivs upp i takt med inflationen, och konstruktionen behöver bli permanent. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur detta ska ske. Vi vill dock redan nu höja nivån för de kommande åren enligt den nu beräknade inflationen. Vi avsätter i detta syfte 203 mkr. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer Regeringen höjde bostadsbidraget för barnfamiljer tillfälligt under pandemin. Miljö ­ partiet välkomnar att regeringen anser att den höjda nivån behöver fortsätta att gälla även under 2023. Vi anser också att det ordinarie bostadsbidraget behöver ligga på en högre nivå än i dag samt att det behöver inflationssäkras. Vi vill höja bostadsbidraget med 10 procent, vilket enligt riksdagens utredningstjänst beräknas kosta 400 mk årligen, men minskas med 100 mk för kommuners minskade kostnad för ekonomiskt bistånd. Offentligfinansierad effekt är 300 mk per år. För att höja i takt med nuvarande inflation blir kostnaden 300 mk 2024 och 321 mk 2025. Vi anser att regeringen snarast bör åter ­ komma med förslag om en permanent indexering för uppräkning av bostadsbidraget som är inflationssäker. Kriskommission för barnfattigdom Barnfattigdom är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Miljöpartiet anser att en kriskommission behöver tillsättas som ska ta fram förslag för att bekämpa barnfattigdom. Kommissionen ska utgå från ett barnrättsperspektiv och behandla både trygghetssystemen och kompensatoriska åtgärder direkt riktade till barnen. Vi vill att barn ska få utrymme att vara delaktiga i processen och att barns åsikter ska beaktas i framtagandet av åtgärder. Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Marielle Lahti (MP) Nicklas Attefjord (MP)

Motion till riksdagen 2023/24:2678 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 4 734 916 12 292 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 6 892 000 398 000 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 151 013 −25 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 839 291 58 000 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 400 450 ±0 Summa 13 808 274 443 292 Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Miljöpartiets vision är en värld där alla människor har en möjlighet att flytta men ingen tvingas fly. Där är vi inte i dag. Krig och konflikter ökar när kampen om de otillräckliga resurserna hårdnar. Klimatförändringarna skapar nya orsaker till att människor måste fly. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och måste försvaras. Människor har rätt till ett värdigt mottagande och en bra start i Sverige. Människor ska inkluderas, inte exkluderas. Tyvärr går Sverige genom regeringens och Tidöavtalets politik i helt fel riktning. Höj dagersättningen för asylsökande Miljöpartiet vill höja dagersättningen för asylsökande. Dagersättningen har inte höjts sedan 1994, samtidigt som hyrorna och priserna på varor har stigit. Dagens ersättning, 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen, är orimligt låg. Asylsökande måste ha möjlighet att leva ett drägligt liv under tiden de väntar på beslut. Vi vill höja ersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, dvs. cirka 115 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Det är mycket viktigt att understryka att den höjningen gäller alla som idag får dagersättning – alltså både asylsökande och personer från Ukraina som fått tillfälligt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. För år 2024 avsätter vi därför 610 miljoner kr, för år 2025 470 miljoner kr och för år 2026 240 miljoner kr. Medlen belastar anslag 1:2. Korta ned handläggningstiderna på migrationsdomstolarna Handläggningstiderna på migrationsdomstolarna har varit alldeles för långa under lång tid, något som fått kritik av Riksrevisionen. Regeringen anger i budgetpropositionen att bara ett av de fyra verksamhetsmålen uppnåddes under 2022, målsättningen för verkställighetsmål. Handläggningstiden för de andra verksamhetsmålen försämrades under 2022. Detta är inte acceptabelt. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa handläggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Regeringen har föreslagit en förstärkning av migrationsdomstolarna från år 2026 med 58 miljoner kr. Miljöpartiet anser att det tillskottet behövs redan nu för att minska handläggnings ­ tiderna. Miljöpartiet tillför därför 58 miljoner kr till anslag 1:4 för år 2024 och 2025. Regeringen går i helt fel riktning med förändringarna av mottagningssystemet Regeringen har föreslagit att alla asylsökande utom ensamkommande barn ska bo i statliga asylboenden. Regeringen har också aviserat sanktioner mot de som inte väljer att bo på ett sådant boende, såsom indragen dagersättning och nekad möjlighet att arbeta (något som också föreslås i SOU 2022:64 En ny ordning för asylsökandes boende). Miljöpartiet anser att inriktningen är fel och kommer leda till att asylsökande isoleras från det svenska samhället i stället för att integreras i det. Förslagen riskerar att förvärra fattigdom, arbetslöshet och trångboddhet. Det behövs istället en effektiv politik mot barnfattigdom, för bostadsbyggande och för att skapa jobb. För att mottagandet ska bli så bra som möjligt krävs att alla kommuner tar sitt ansvar. Genom att fördela mot ­ tagandet jämnt kan vi minska segregationen, förbättra integrationen och underlätta etableringen. Vi avvisar regeringens förslag om att förändra mottagningssystemet varför anslaget till statliga boenden för asylsökande i 1:1 minskas med 6 miljoner kr år 2024, 65 miljoner kr år 2025 och 85 miljoner år 2026. Anslaget i 1:2 för samma ändamål minskas med 15 miljoner kr år 2024, 150 miljoner kr år 2025 och 190 miljoner kr år 2026. Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. Det finns därför ingen anledning att sänka ersättningen per dygn och person för mottagande av ensamkommande barn. Den aviserade sänkningen i 1:2 bör därför avvisas. Vi avvisar regeringens förslag varför anslaget till schablonersättning till kommunerna för ensamkommande barn återställs till 98 miljoner kr år 2024, 72 miljoner 2025 och 83 miljoner 2026. Slopa förslaget om återvändandecenter och utökat förvarstagande Miljöpartiet vänder sig emot regeringens förslag om att inrätta återvändandecenter. Snarare än att motivera frivilligt återvändande riskerar centren att bli isolerade platser där människor vistas betydligt längre än avsett. Utöver risken att individens hälsa och välbefinnande försämras ger det sämre förutsättningar för integration och för att säkerställa barns grundläggande rättigheter. Barn kommer till exempel inte få möjlighet att få en skolgång som hänger ihop där de tidigt får tillgång till en svenskspråkig skolmiljö som de sedan kan fortsätta gå kvar i. Det ökade fokuset på att sätta fler människor i förvar är helt fel prioritering. Vi avvisar regeringens förslag om ökade insatser för återvändande i 1:1 varför anslaget minskas med 25 miljoner kr för 2024, 2025 och 2026. Även förslaget till fler förvarsplatser avvisas varför anslaget minskas med 25 miljoner kr år 2025 och 100 miljoner kr år 2026. Införandet av återvändande ­ center avslås också varför anslaget till 1:2 minskas med 295 miljoner kr år 2024, 219 miljoner kr år 2025 och 320 miljoner kr år 2026. Villkora inte biståndet Regeringen vill villkora delar av utvecklingssamarbetet så att länder bland annat ska återta medborgare. Det är helt fel väg att gå. Biståndet ska inte gå till att kontrollera hur andra länder sköter sin migrationspolitik; det ska gå till fattigdomsbekämpning och att uppfylla de globala utvecklingsmålen. Återställ antalet kvotflyktingar Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska gå tillbaka till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Höjningen finansieras genom utgiftsområdena 13 och 14. Försvåra inte möjligheten att bli medborgare Regeringen vill göra det svårare för människor att bli medborgare i Sverige, bland annat genom skärpta krav. Miljöpartiet anser att det är helt fel väg att gå och att vi istället behöver öka människors möjligheter att bli en del av det svenska samhället. Vi avvisar regeringens förslag om ändrade regler i medborgarskapslagen varför anslaget minskas med 2 miljoner kr år 2024, 10 miljoner kr år 2025 och 10 miljoner kr år 2026. Annika Hirvonen (MP) Camilla Hansén (MP) Amanda Lind (MP) Rasmus Ling (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)