RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Utvisning vid grovt blåljussabotage

2022/23 · HA02514 · Markus Wiechel (SD); Alexander Christiansson (SD)

Original hos Riksdagen

B · Utvisning vid grovt blåljussabotage

2023/24 · HB02882 · Markus Wiechel (SD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.669 · ämneslikhet 0.989. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

2 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska medborgare som gör sig skyldiga till grovt sabotage mot blåljusverksamhet ska dömas till utvisning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska medborgare som gör sig skyldiga till grovt sabotage mot blåljusverksamhet ska dömas till utvisning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgare med dubbla medborgarskap som gör sig skyldiga till grovt sabotage mot blåljusverksamhet ska förlora sitt svenska medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgare med dubbla medborgarskap som gör sig skyldiga till grovt sabotage mot blåljusverksamhet ska förlora sitt svenska medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

Hela texten jämförs: A 835 ord · B 783 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:514 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Utvisning vid grovt blåljussabotage Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska medborgare som gör sig skyldiga till grovt sabotage mot blåljusverksamhet ska dömas till utvisning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgare med dubbla medborgarskap som gör sig skyldiga till grovt sabotage mot blåljusverksamhet ska förlora sitt svenska medborgarskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering B rottsrubricering en ” Sabotage mot blåljusverksamhet ” trädde i kraft den 1 januari 2020 och finns i 13 kap . b rottsbalken, tillsammans med det som kallas för de allmänfarliga brotten. Här finn er man även mordbrand, kapning, flygplatssabotage och allmänfarlig ödeläggelse, som exempelvis att spränga en bomb. De t mycket efterlängtade tillskottet i lagboken innebär en särskild rubricering för angrepp ( eller någon annan typ av störning ) mot polis, räddningstjänst eller ambulans som syftar till att allvarligt försvåra eller hindra verksamheten. T idigare saknades tyvärr en övergripande paragraf med lagstöd för att blåljuspersonalen ska få sköta sin verksamhet och arbeta ostörda med sina respektive uppgifter och inte hindras i sitt arbete. B låljusverksamhet en är som bekant en mycket samhälls viktig och skyddsvärd verksamhet , varför det finns skäl för denna att ha ett särskilt starkt skydd. En attack mot denna verksamhet bör därför i olika grad betraktas som en direkt attack mot hela vårt samhälle. En förövare som döms för sabotage mot blåljusverksamhet döms till fängelse i upp till fyra år. För grövre dåd finns också rubriceringen grovt sabotage mot blåljusverksamhet som innebär som lägst 2 år och upp till livstids fängelse. I dessa fall har gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art. Under de så kallade påskkravallerna (även kallat påskupploppen) möttes exempelvis poliser och brandmän av alltifrån livsfarliga stenar till m olotovcocktail ar samtidigt som de riskerade att brännas till döds i sina fordon eller lynchas av upprorsmakarna. Flera hundra blev skadade , varav många tvingades att uppsöka sjukhusvård , och i många fall blev det enda rimliga alternativet att retirera från deras samhällsviktiga uppdrag . Vittnesmål pekade på dessa kravaller som de grövsta någonsin och att ingen miste livet har beskrivits som ren tur. Trots att gärningsmän genom att dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet bokstavligen gjort sig skyldiga till en av de grövsta type r n a av angrepp mot vårt samhälle är det idag ingen självklarhet att vederbörande utvisas i de fall han eller hon råkar vara utländsk medborgare. Tvärtom får de i regel stanna i Sverige, även vid de tillfällen då åklagare med rätta har yrkat på utvisning. Som exempel finns några av de väldigt många utomeuropeiska män som dömdes för detta i samband med dessa kravaller: Gärningsmannen ” MH ” ( med s omali skt medborgarskap) bedöm des vara en ledargestalt under korankravallerna då han v id flera tillfällen st od först eller i första ledet . K asta de sten , bland annat en stor mot en polis på nära håll , samt visa de genom gester andra förövare vad de borde göra . Slapp utvisning trots att åklagaren yrkat på det, men tingsrätten i Norrköping angav som skäl att han hade stark familje ­ anknytning. Gärningsmannen ”H AM ” ( med irakiskt medborgar skap) kastade ett mycket stort antal stenar mot blåljuspersonal i Örebro, där de kanske grövsta attackerna skedde. Minst en av de han kastade träffade en polis . Han var även delaktig i att forcera polisens avspärrningar. Örebro t ingsrätt avslog utvisnings yrkandet. Gärningsmannen AI ( med s omaliskt medborgarskap) ertappades också med att delta i de våldsamma attackerna i Örebro. F ilmer från platsen visade tydligt att han kastat åtminstone fem stenar. Inget utvisningsyrkande. Gärningsmännen och bröderna AK1 och HK ( med syriska medborgarskap) som varit djupt engagerade i attackerna dömdes av Örebro tingsrätt till livstids utvisning då det skulle ”medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet ” om de skulle få stanna i Sverige . Hovrätten rev upp utvisningsbesluten. Gärningsmannen AK2 (syrisk medborgare) ertappades med att på nära håll attackera polis med stenar. Örebro t ingsrätt avslog åklagarens yrkande om att få honom utvisad. Gärningsmannen MA (rysk medborgare) deltog i flera attacker mot både blåljusfordon och personal. Åklagaren yrkade inte på utvisning. Det finns inga ursäkter för personer som sysslar med den här typen av brottslighet som är direkt riktad mot det svenska samhället i allmänhet och mot blåljuspersonal , som arbetar med att skydda och hjälpa vårt samhälle, i synnerhet. Är man myndig och medborgare i ett annat land har man därför förbrukat sin rätt att vistas i Sverige om man gjort sig skyldig till grovt s abotage mot blåljusverksamhet och bör därför utvisas. Om man är en svensk medborgare som också har ett annat medborgarskap har man likaså bevisat att lojaliteten till det svenska samhället inte är tillräcklig, varför det svenska medborgarskapet bör upphävas. Markus Wiechel (SD) Alexander Christiansson (SD)

Motion B

Motion till riksdagen 2023/24:882 av Markus Wiechel (SD) Utvisning vid grovt blåljussabotage Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska medborgare som gör sig skyldiga till grovt sabotage mot blåljusverksamhet ska dömas till utvisning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgare med dubbla medborgarskap som gör sig skyldiga till grovt sabotage mot blåljusverksamhet ska förlora sitt svenska medborgarskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering Brottsrubriceringen ”Sabotage mot blåljusverksamhet” trädde i kraft den 1 januari 2020 och finns i 13 kap. brottsbalken, tillsammans med det som kallas för de allmänfarliga brotten. Här finner man även mordbrand, kapning, flygplatssabotage och allmänfarlig ödeläggelse, som exempelvis att spränga en bomb. Det mycket efterlängtade tillskottet i lagboken innebär en särskild rubricering för angrepp (eller någon annan typ av störning) mot polis, räddningstjänst eller ambulans som syftar till att allvarligt försvåra eller hindra verksamheten. Tidigare saknades tyvärr en övergripande paragraf med lagstöd för att blåljuspersonalen ska få sköta sin verksam ­ het och arbeta ostörda med sina respektive uppgifter och inte hindras i sitt arbete. Blå ­ ljusverksamheten är som bekant en mycket samhällsviktig och skyddsvärd verksamhet, varför det finns skäl för denna att ha ett särskilt starkt skydd. En attack mot denna verk ­ samhet bör därför i olika grad betraktas som en direkt attack mot hela vårt samhälle. En förövare som döms för sabotage mot blåljusverksamhet döms till fängelse i upp till fyra år. För grövre dåd finns också rubriceringen grovt sabotage mot blåljusverksamhet som innebär som lägst 2 år och upp till livstids fängelse. I dessa fall har gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art. Under de så kallade påskkravallerna (även kallat påskupploppen) möttes exempelvis poliser och brandmän av alltifrån livsfarliga stenar till molotovcocktailar samtidigt som de riskerade att brännas till döds i sina fordon eller lynchas av upprorsmakarna. Flera hundra blev skadade, varav många tvingades att uppsöka sjukhusvård, och i många fall blev det enda rimliga alternativet att retirera från deras samhällsviktiga uppdrag. Vittnesmål pekade på dessa kravaller som de grövsta någonsin och att ingen miste livet har beskrivits som ren tur. Trots att gärningsmän genom att dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet bokstavligen gjort sig skyldiga till en av de grövsta typerna av angrepp mot vårt samhälle är det idag ingen självklarhet att vederbörande utvisas i de fall han eller hon råkar vara utländsk medborgare. Tvärtom får de i regel stanna i Sverige, även vid de tillfällen då åklagare med rätta har yrkat på utvisning. Som exempel finns några av de väldigt många utomeuropeiska män som dömdes för detta i samband med dessa kravaller: Gärningsmannen ”MH” (med somaliskt medborgarskap) bedömdes vara en ledar ­ gestalt under korankravallerna då han vid flera tillfällen stod först eller i första ledet. Kastade sten, bland annat en stor mot en polis på nära håll, samt visade genom gester andra förövare vad de borde göra. Slapp utvisning trots att åklagaren yrkat på det, men tingsrätten i Norrköping angav som skäl att han hade stark familjeanknytning. Gärningsmannen ”HAM” (med irakiskt medborgarskap) kastade ett mycket stort antal stenar mot blåljuspersonal i Örebro, där de kanske grövsta attackerna skedde. Minst en av de han kastade träffade en polis. Han var även delaktig i att forcera polisens avspärrningar. Örebro tingsrätt avslog utvisningsyrkandet. Gärningsmannen AI (med somaliskt medborgarskap) ertappades också med att delta i de våldsamma attackerna i Örebro. Filmer från platsen visade tydligt att han kastat åtminstone fem stenar. Inget utvisningsyrkande. Gärningsmännen och bröderna AK1 och HK (med syriska medborgarskap) som varit djupt engagerade i attackerna dömdes av Örebro tingsrätt till livstids utvisning då det skulle ”medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet” om de skulle få stanna i Sverige. Hovrätten rev upp utvisningsbesluten. Gärningsmannen AK2 (syrisk medborgare) ertappades med att på nära håll attackera polis med stenar. Örebro tingsrätt avslog åklagarens yrkande om att få honom utvisad . Gärningsmannen MA (rysk medborgare) deltog i flera attacker mot både blåljus ­ fordon och personal. Åklagaren yrkade inte på utvisning. Det finns inga ursäkter för personer som sysslar med den här typen av brottslighet som är direkt riktad mot det svenska samhället i allmänhet och mot blåljuspersonal, som arbetar med att skydda och hjälpa vårt samhälle, i synnerhet. Är man myndig och medborgare i ett annat land har man därför förbrukat sin rätt att vistas i Sverige om man gjort sig skyldig till grovt sabotage mot blåljusverksamhet och bör därför utvisas. Om man är en svensk medborgare som också har ett annat medborgarskap har man likaså bevisat att lojaliteten till det svenska samhället inte är tillräcklig, varför det svenska medborgarskapet bör upphävas. Markus Wiechel (SD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag