RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · En säker e-legitimation under statlig kontroll

2023/24 · HB021928 · Adrian Magnusson (S); Amalia Rud Stenlöf (S)

Original hos Riksdagen

B · En säker e‑legitimation under statlig kontroll

2025/26 · HD021165 · Adrian Magnusson (S); Amalia Rud Stenlöf (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.639 · ämneslikhet 0.982. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.936A: Avslag · B: Ingen säker koppling till officiellt yrkande

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Sverige kan ha en e-legitimation som är säker och som står under mer statlig kontroll än i dag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Sverige kan ha en e ‑ legitimation som är säker och som står under mer statlig kontroll än i dag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget

Hela texten jämförs: A 295 ord · B 308 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1928 av Adrian Magnusson och Amalia Rud Pedersen (båda S) En säker e-legitimation under statlig kontroll Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Sverige kan ha en e-legitimation som är säker och som står under mer statlig kontroll än i dag och tillkännager detta för regeringen. Motivering För en väldigt stor del av Sveriges befolkning är en fungerande e-legitimation nöd ­ vändig för att få vardagen att fungera. Köp och transaktioner genomförs av många dagligen med hjälp av en e-legitimation som exempelvis Bank-id eller Freja. E ‑ legitimationen används också vid bankärenden och andra livsnödvändiga ärenden, så som att boka vårdbesök eller underteckna dokument. 91 % av landets befolkning använde en e-legitimation under 2022 och 90 % använde Bank-id. Det är tydligt att för en mycket stor del av befolkningen är en fungerande e ‑ legitimation mycket viktig för det vardagliga livet, framförallt i kontakt med myndig ­ heter och arbetsliv. Sveriges e-legitimationslösningar uppfyller emellertid inte den högsta säkerhetsnivå som EU har pekat ut. I EU var det i december 2022 bara tre andra länder som tillsammans med Sverige inte hade en e-legitimation som befann sig på den högsta säkerhetsnivån. För ett land som vill ligga i framkant vad gäller digitalisering och vara bäst på att använda alla digitaliseringens möjligheter kan detta inte anses vara fullgott. Regeringen behöver snarast återkomma med förslag på hur Sverige kan ha en e-legitimation som är robust och säker även i tider av kris och oro och som klarar de säkerhetskrav som ställts av EU. Det är också nödvändigt att samhällsviktig infrastruktur såsom e-legitimation står under statlig kontroll. Politiken behöver vara öppen för flera olika lösningar för att uppnå detta. Adrian Magnusson (S) Amalia Rud Pedersen (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:1165 av Adrian Magnusson och Amalia Rud Stenlöf (båda S) En säker e‑legitimation under statlig kontroll Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Sverige kan ha en e ‑ legitimation som är säker och som står under mer statlig kontroll än i dag och tillkännager detta för regeringen. Motivering För en väldigt stor del av Sveriges befolkning är en fungerande e ‑ legitimation nöd ­ vändig för att få vardagen att fungera. Köp och transaktioner genomförs av många dagligen med hjälp av en e ‑ legitimation som exempelvis bank-id eller Freja. E ‑ legitima ­ tionen används också vid bankärenden och andra livsnödvändiga ärenden, såsom att boka vårdbesök eller underteckna dokument. 93 procent av landets befolkning använde en e ‑ legitimation under 2023 och 92 % använde mobilt bank-id. Det är tydligt att för en mycket stor del av befolkningen är en fungerande e ‑ legitimation mycket viktig för det vardagliga livet, framförallt i kontakt med myndigheter och arbetsliv. Sveriges e ‑ legitimationslösningar uppfyller emellertid inte den högsta säkerhetsnivå som EU har pekat ut. I EU är det bara ett fåtal länder som tillsammans med Sverige inte har en e ‑ legitimation som befinner sig på den högsta säkerhetsnivån. För ett land som vill ligga i framkant vad gäller digitalisering och vara bäst på att använda alla digitaliseringens möjligheter kan detta inte anses vara fullgott. Regeringen behöver snarast återkomma med förslag på hur Sverige kan ha en e ‑ legitimation som är robust och säker även i tider av kris och oro och som klarar de säkerhetskrav som ställts av EU. Det är också nödvändigt att samhällsviktig infrastruktur såsom e ‑ legitimation står under statlig kontroll. Politiken behöver vara öppen för flera olika lösningar för att uppnå detta. Adrian Magnusson (S) Amalia Rud Stenlöf (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag