Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2023/24:12 Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
2023/24 · HB02649 · Tony Haddou (V); Nadja Awad (V); Gudrun Nordborg (V); Jessica Wetterling (V)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet
2025/26 · HD024150 · Tony Haddou (V); Samuel Gonzalez Westling (V); Hanna Gunnarsson (V); Lotta Johnsson Fornarve (V); Gudrun Nordborg (V); Håkan Svenneling (V); Jessica Wetterling (V)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.006 · ämneslikhet 0.808. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen avslår proposition 2023/24:12. 2 Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen att det ska införas en möjlighet för myndigheterna att vid en inre utlänningskontroll kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass eller andra identitetshandlingar och en möjlighet att omhänderta sådana handlingar. Det före slås också att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Syftet med förslagen är att ge myndigheterna bättre förutsättningar att i fler fall klarlägga utlänningars identitet och rätt att uppehålla sig i Sverige samt att säkerställa att pass och andra identitetshandlingar finns tillgängliga för myndigheterna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen avslår proposition 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde (avsnitt 8–10 i propositionen).
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att offentligt biträde bör förordnas redan under Polismyndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen inte har begärt det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1377 ord · B 1128 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:649
av Tony Haddou m.fl. (V)
med anledning av prop. 2023/24:12 Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
1
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2023/24:12.
2
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att det ska införas en möjlighet för myndigheterna att vid en inre utlänningskontroll kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass eller andra identitetshandlingar och en möjlighet att omhänderta sådana handlingar. Det före
slås också att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Syftet med förslagen är att ge myndigheterna bättre förutsättningar att i fler fall klarlägga utlänningars identitet och rätt att uppehålla sig i Sverige samt att säkerställa att pass och andra identitetshandlingar finns tillgängliga för myndigheterna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
3
Inledning
Förslagen i propositionen bygger på betänkandet
Klarlagd identitet – Om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar
(SOU 2017:93). En del av utredningens förslag har tidigare lett till lagstiftning genom propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten (prop. 2020/21:159).
I proposition 2020/21:159 föreslogs flera åtgärder för att dels kunna identifiera fler personer som vistas i Sverige, dels kunna motverka missbruk av resedokument och främlingspass. Förslagen i proposition 2020/21:159 innebar bl.a. att Migrationsverket och Polismyndigheten gavs möjlighet att vid en inre utlänningskontroll fotografera av en utlänning samt ta hens fingeravtryck, att en utlänning i vissa fall ska kunna beviljas högst tre främlingspass under en femårsperiod och att resedokument och främlingspass ska kunna återkallas. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2021.
Vänsterpartiet avslog de delar av propositionen som rörde kontrollåtgärder vid inre utlänningskontroll (dvs. fotografering och fingeravtryck), men hade inga invändningar
mot de förslag som syftar till att förhindra missbruk av resehandlingar. Enligt vår mening
var förslagen om kontrollåtgärder vid inre utlänningskontroll i proposition 2020/21:159 dåligt underbyggda, behoven av dem otillräckligt kartlagda och konsekvenserna inte tillräckligt analyserade. Vi framhöll även att risken för etnisk profilering och diskrimi
nering var överhängande samt att man inte kan bortse från de konsekvenser det får för samhället i stort när vissa delar av befolkningen misstänkliggörs endast på grund av sitt utseende (mot. 2020/21:3930). Vi vidhåller vår uppfattning.
I april 2023 lade regeringen fram propositionen Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden (prop. 2022/23:109). I propositionen föreslogs lagändringar som ger polisen utökade befogenheter vid vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna
vägar. Befogenheterna innebär utökade möjligheter att ingripa för att göra inre utlännings
kontroller
och för att förebygga brott. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjlig
heter att bedriva kamerabevakning. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 augusti 2023.
Vänsterpartiet avslog proposition 2022/23:109. I vår följdmotion framhöll vi bl.a. att myndigheterna redan har tillräckliga befogenheter, att resurserna bör riktas mot att förhindra brott och att risken för diskriminering och etnisk profilering är överhängande (mot. 2022/23:2393). Vi vidhåller vår uppfattning.
Enligt regeringen har Sverige problem med ”olovlig vistelse”, dvs. att personer uppehåller sig i Sverige utan att ha tillstånd att vara här. För att komma till rätta med problemet är det, enligt regeringen, av grundläggande betydelse att myndigheterna har tillräckligt effektiva verktyg för att kunna kontrollera att personer som vistas i Sverige också har rätt att göra det. Regeringen anser därför att det är angeläget att förbättra myndigheternas möjligheter att identifiera utlänningar som vistas i Sverige – inte minst i samband med inre utlänningskontroller. Genom proposition 2022/23:109 har myndig
heterna fått utökade befogenheter att kontrollera utlänningar i gränsnära områden. Enligt regeringen är det viktigt att myndigheterna har tillgång till effektiva verktyg i hela sin verksamhet. I proposition 2023/24:12 föreslås därför nya kontrollåtgärder vid inre utlänningskontroller som gäller generellt, dvs. i hela Sverige (prop. 2023/24:12, s. 13). I det följande redogör vi för vår ståndpunkt och hur vi ställer oss till regeringens förslag.
4
Vänsterpartiets ställningstagande
Vänsterpartiet delar inte regeringens uppfattning att myndigheterna behöver ytterligare
förutsättningar att identifiera utlänningar vid inre utlänningskontroller. Enligt vår mening
har myndigheterna redan tillräckliga förutsättningar för att göra detta. Det finns således ingen anledning att införa nya kontrollåtgärder av det slag som regeringen föreslår. Regeringens förslag riskerar dessutom att leda till diskriminering och etnisk profilering. I det följande redogör vi för hur vi ställer oss till regeringens förslag.
4.1
Nya kontrollåtgärder vid inre utlänningskontroller
4.1.1
En möjlighet att söka efter pass
Regeringen föreslår att om en utlänning vid en inre utlänningskontroll inte på begäran överlämnar sitt pass, eller någon handling som visar att han eller hon har rätt att uppe
hålla sig i Sverige, ska en polis eller tjänsteman vid Kustbevakningen få kroppsvisitera utlänningen och undersöka hans eller hennes bagage om det kan antas att utlänningen har handlingarna med sig. Att enbart genomsöka föremål som utlänningen har med sig ska även andra anställda vid Polismyndigheten än en polis få göra. Vid åtgärderna ska samma regler om verkställighet gälla som vid kroppsvisitation som utförs i samband med en inresekontroll (prop. 2023/24:12, s. 13).
Förslaget får kritik av flera remissinstanser. Riksdagens ombudsmän (JO) framhåller,
med hänvisning till utredningen (SOU 2017:93), att det förekommer att utlänningar inte bär med sig sina identitetshandlingar och att de i stället förvaras på annan plats. JO ifrågasätter därför om det förväntade syftet med kroppsvisitation kommer att uppnås. JO efterlyser en analys av behovet och effektiviteten av förslaget samt en mer djupgående analys av integritetsaspekterna av förslaget. JO avstyrker därför förslaget (JO 2018: dnrR 150–2017). Sveriges advokatsamfund, som även de avstyrker förslaget, framför liknande åsikter (Sveriges advokatsamfund 2018; R-2018/0001). Diskriminerings
ombuds
mannen (DO) anser, å sin sida, att det inte har gjorts någon analys av risken för diskriminering (etnisk profilering) och att det inte är lämpligt att ge myndigheterna det föreslagna tvångsmedlet utan att den risken hanteras (DO 2018: LED 2017/603). Enligt Barnombudsmannen (BO), som avstyrker förslaget, saknar förslaget en analys utifrån ett barnrättsperspektiv, och barnets särskilt utsatta situation beaktas inte i förslaget (BO 2018: dnr 3.9:0977/17).
Vänsterpartiet delar remissinstansernas uppfattning. Enligt vår mening väger behovet av skydd för den enskildes integritet tyngre än behovet av att kunna kropps
visitera en utlänning för att söka efter identitetshandlingar vid en inre utlännings
kontroll. Risken för att människor utsätts för diskriminering och etnisk profilering är dessutom uppenbar. Vi kan således inte ställa oss bakom regeringens förslag.
4.1.2
En möjlighet att omhänderta pass
Regeringen föreslår att om det i samband med en inre utlänningskontroll inte kan klar
läggas att en utlänning har rätt att uppehålla sig i Sverige, ska Polismyndigheten eller Kustbevakningen få ta hand om utlänningens pass eller andra identitetshandlingar som har påträffats vid kontrollen. Handlingarna ska återlämnas om det framkommer att utlänningen har rätt att uppehålla sig i Sverige, om utlänningen får rätt att uppehålla sig i Sverige eller om utlänningen lämnar Sverige. Bestämmelsen om omhändertagande av
pass och andra identitetshandlingar i lagen om polisiära befogenheter i gränsnära områden
ska tas bort (prop. 2023/24:12, s. 19).
Förslaget får kritik från flera remissinstanser. Riksdagens ombudsmän (JO) anser att ett omhändertagande inte kan bestå när förutsättningarna har upphört, om det inte finns
något annat författningsstöd för det (JO 2018: dnr R 150–2017). Sveriges advokatsamfund,
som avstyrker förslaget, framför liknande synpunkter. Enligt Sveriges advokatsamfund saknas en utförlig redogörelse för vid vilka fall och på vilken grund myndigheterna kan vägra att lämna tillbaka handlingarna (Sveriges advokatsamfund 2018; R-2018/0001).
Vänsterpartiet delar remissinstansernas uppfattning. Vi kan således inte ställa oss bakom regeringens förslag.
4.1.3
En möjlighet att ta med en utlänning för utredning
Regeringen föreslår att det ska förtydligas att en utlänning som är föremål för en inre utlänningskontroll får tas med för utredning. Skyldigheten att stanna kvar för utredning ska även gälla vid ett medtagande (prop. 2023/24:12, s. 21).
Förslaget får kritik från flera remissinstanser. Barnombudsmannen anser att det saknas
ett tydligt barnrättsperspektiv och att det inte är visat att åtgärden är proportionerlig och avstyrker därför förslaget (BO 2018: dnr 3.9:0977/17). Sveriges advokatsamfund, som också avstyrker förslaget, menar att åtgärderna är alltför ingripande och att tidsgränsen är för lång. Även advokatsamfundet efterlyser ett barnperspektiv (Sveriges advokat
samfund 2018; R-2018/0001).
Vänsterpartiet delar remissinstansernas uppfattning. Vi kan således inte ställa oss bakom regeringens förslag.
Mot bakgrund av det ovan anförda bör propositionen avslås.
Riksdagen bör avslå proposition 2023/24:12. Detta bör riksdagen besluta.
Tony Haddou (V)
Nadja Awad (V)
Gudrun Nordborg (V)
Jessica Wetterling (V)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:4150
av Tony Haddou m.fl. (V)
med anledning av prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde (avsnitt
8–10 i propositionen).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att offentligt biträde bör förordnas redan under Polismyndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen inte har begärt det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Inledning
Regeringen lämnar i propositionen förslag som ger bl.a. Polismyndigheten och Migrationsverket bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Förslagen innebär bl.a. följande:
En ny skyldighet införs för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.
Vissa grundläggande regler om inre utlänningskontroll moderniseras och stärks i syfte att möjliggöra fler inre utlänningskontroller än i dag.
Myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Bland annat införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet.
Fingeravtryck och fotografier ska få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 13 juli 2026.
Nej till angiverilagen
Vänsterpartiet har konsekvent motsatt sig införandet av en angiverilag. Förslaget har, efter
kraftfullt motstånd från fackföreningsrörelsen, civilsamhällesorganisationer och en bred allmänhet begränsats till att omfatta sex myndigheter. Det är en framgång, men förslaget är fortfarande skadligt och bör stoppas.
Vänsterpartiet instämmer med flera remissinstanser, som Asylrättscentrum, Barn
ombudsmannen, Sveriges advokatsamfund, TCO och Diskrimineringsombudsmannen, i
bedömningen att förslaget kommer att leda till att utlänningar undviker myndighetskontakt
och inte tar del av rättigheter och förmåner de har rätt till. Andra länder som har infört liknande åtgärder har sett en ökad utsatthet, exempelvis genom att personer inte vågar anmäla brott.
Vi delar också Jämställdhetsmyndighetens farhåga att personer som vistas i Sverige utan tillstånd och utsatts för grova brott såsom människohandel, människoexploatering,
tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation eller är vålds
utsatta barn inte kommer att anmäla dessa brott.
Som Seko och Sveriges Stadsmissioner framhåller riskerar beviskravet ”när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige” leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar. Såväl fackförbund som berörda myndigheter ifråga
sätter också utformningen av lagstiftningen för dess otydlighet. Sammantaget kommer förslaget att leda till att det s.k. skuggsamhället växer och utsattheten hos några av de mest utsatta i vårt samhälle kommer att öka. Utöver att dessa lagändringar kommer att drabba människor som lever i Sverige utan tillstånd mycket hårt, så kommer det också att leda till en ökad oro bland anställda inom de myndigheter som berörs och riskera att skapa misstro mellan människor. Angiveri har inget i vårt samhälle att göra. I samman
hanget vill vi påminna om att en övervägande del av de som lever utan tillstånd i Sverige
gör det för att de inte kan återvända någonstans.
Nej till hårdare inre utlänningskontroll
Regeringen lämnar i propositionen flera förslag för att skärpa inre utlänningskontroller. Vänsterpartiet menar, i likhet med Asylrättscentrum, Diskrimineringsombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset att dessa skärpningar medför en risk för att det utförs fler godtyckliga kontroller av personer med
utländsk bakgrund, vilket även riskerar att drabba personer som har rätt att vistas i Sverige
. Det finns en uppenbar risk att detta medför en ökad risk för att enskilda diskrimineras och att deras rätt till privat- och familjeliv kränks, vilket kan påverka tilliten till myndig
heter och samhället i stort. Vidare saknas det tillräckliga bevis för att förslagen är effektiva
och därmed proportionerliga i förhållande till det mål som det ska uppnå, dvs. att effek
tivisera arbetet med återvändande.
Regeringen lämnar flera förslag för förstärkta befogenheter för att klarlägga en utlännings identitet. Vänsterpartiet delar kritiken som kommer från bland andra Asylrättscentrum, Institutet för mänskliga rättigheter, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset, Sveriges advokatsamfund, Civil Rights Defenders och Sveriges Stadsmissioner om att förslaget innebär ett betydande ingrepp i bl.a. individens rätt till privat- och familjeliv och rätt till respekt för sin egendom. Sveriges advokatsamfund påpekar att sådan utrustning som är i fråga inte sällan bl.a. innehåller känslig personlig information om andra personer än den vars utrustning har omhändertagits. Samfundet anser vidare att det finns en risk att förslaget gör det svårare att klargöra utlänningars identitet, efter
som det sannolikt kommer att medföra att utlänningar inte längre kommer att lagra pass
bilder eller identitetsuppgifter i sina mobiltelefoner eller att utlänningar förfalskar sina identitetsuppgifter.
Bland annat Svenska Röda Korset och Rädda Barnen anser att förslaget öppnar upp för
godtyckliga bedömningar. Sveriges advokatsamfund och Institutet för mänskliga rättig
heter påpekar det problematiska i att utrustningen får omhändertas utan några egentliga belägg för att det finns relevant information att hämta.
Riksdagens ombudsmän (JO) anser att förslaget är utformat på ett sätt som ger alltför vida befogenheter.
Riksdagen bör avslå proposition 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde (avsnitt 8–10 i propositionen). Detta bör riksdagen besluta.
Rätt till bistånd, vård och biträde
I sitt remissvar efterfrågar Sveriges Kommuner och Regioner ytterligare analys av hur förslagen om förändringar avseende verkställighetshinder påverkar rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) och rätten till sjukvård enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Vänsterpartiet instämmer i att det behövs ett förtydligande.
Regeringen bör därför göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om
verkställighetshinder vid misstanke om brott. Det är främst konsekvenserna för de berörda
individernas rätt till bistånd samt hälso- och sjukvård som behöver följas upp. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet välkomnar förslaget om utökad rätt till offentligt biträde, men anser i likhet med Svenska Röda Korset att ett sådant biträde bör förordnas redan under Polis
myndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen inte har begärt det. Vi delar Svenska Röda Korsets bedömning att det skulle leda till ökad rätts
säkerhet och möjligtvis färre ärenden hos överklagandeinstanser.
Regeringen bör återkomma med förslag om att offentligt biträde bör förordnas redan
under Polismyndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen
inte har begärt det. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Tony Haddou (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Hanna Gunnarsson (V)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Gudrun Nordborg (V)
Håkan Svenneling (V)
Jessica Wetterling (V)