Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1597 av Ingela Nylund Watz och Azadeh Rojhan (båda S) Utvecklad vård och behandlingsmetoder för folksjukdomen hypotyreos Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla vården och behandlingsmetoderna för hypotyreos och tillkännager detta för regeringen. Motivering Nästan en halv miljon människor i Sverige behandlas för den kroniska sjukdomen hypotyreos, vilket gör att sjukdomen är att betrakta som en folksjukdom. Ungefär lika många lider av denna sjukdom som av typ 2-diabetes. Ungefär 80 procent av de drabbade av hypotyreos är kvinnor, vilket gör sjukdomen till en av de vanligast före ­ kommande kroniska sjukdomar som drabbar kvinnor men även män drabbas och på senare år har den största ökningen kunnat noteras bland män. Dessvärre upplever många av de drabbade att de inte får den vård de behöver eller att det tar mycket lång tid, ibland flera år, att få rätt diagnos. Symptomen kan vara vilse ­ ledande och variera men det är vanligt med sjuklig trötthet, viktproblem, koncentrations ­ svårigheter och värk. Detta gör att det kan vara svårt att ställa rätt diagnos och dessvärre är det inte ovanligt att sköldkörtelsjuka får diagnoser som ångesttillstånd eller depression och förskrivs antidepressiva läkemedel. När Socialstyrelsen i juni 2018 presenterade rapporten ”Kvinnor med sköldkörtelproblematik – Redovisning av läkemedelsstatistik 2006–2017” konstaterades det att uttaget av antidepressiva läkemedel var 60 procent högre bland kvinnor som behandlades med läkemedel mot hypotyreos än bland kvinnor utan sådan behandling. En Sifoundersökning från 2018 redovisade resultatet att var femte sköldkörtelsjuk fortsätter att må dåligt trots behandling, vilket är djupt otillfredsställande. Kunskaps ­ läget kring sköldkörtelsjukdom och de varierande symptomen är uppenbarligen otillräckligt inom stora delar av hälso- och sjukvården och behandlingsmetoderna behöver utvecklas för att möta individuella behov hos de drabbade. Mot bakgrund av sjukdomens omfattning och det omvittnade lidande som drabbar många med diagnosen finns det starka skäl för regeringen att uppdra åt Socialstyrelsen att, utifrån aktuell forskning och kunskap, utveckla nationella riktlinjer och ett nationellt vårdprogram för hypotyreos. Ett nationellt kvalitetsregister med data kring vårdinsatser och olika behandlingsmöjligheter bör också skapas. Ingela Nylund Watz (S) Azadeh Rojhan (S)

Motion till riksdagen 2024/25:147 av Ingela Nylund Watz (S) Vård och behandling av sköldkörtelsjukdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla och förbättra vård och behandling av sköldkörtelsjukdomar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Nära en halv miljon svenskar, varav en stor övervägande andel är kvinnor, lider av sjukdom i sköldkörteln. Det är fler än de som behandlas för typ 2-diabetes. Sjukdomen ökar kraftigt bland unga kvinnor, 20–39 år, och så många som var tionde ung kvinna i åldersgruppen behandlades 2019 för underfunktion i sköldkörteln. Tusentals av de drabbade kvinnorna upplever att de inte får den vård de behöver. Eftersom symptomen varierar mycket och kunskaperna inom vården dessvärre brister på alltför många håll är feldiagnostisering inte ovanligt. Felaktiga ångest- eller depressions ­ diagnoser med förskrivning av antidepressiva läkemedel är dessvärre inte ovanligt. Behovet av att öka kunskaperna inom vården kring sjukdomar i sköldkörteln är därför stort liksom att öka förmågan inom vården att individanpassa behandlingarna. Under 2024 gav Socialstyrelsen ut ett nationellt vårdprogram för hypertyreos vilket är ett välkommet bidrag för att förbättra vården men det krävs ytterligare insatser. Kunskapsuppbyggande åtgärder i vården för hela området sköldkörtelsjukdom, med dess olika diagnoser, är fortsatt nödvändigt. Eftersom fyra av fem drabbade är kvinnor finns starkt vägande skäl för att se på sköldkörtelsjukdom som en av de sjukdomar som måste belysas ur ett jämlikhetsperspektiv. Det behövs också ett nationellt kvalitets ­ register för primärvården, ökade forskningsinsatser och förbättrad patientinformation. Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att fortsätta utveckla det samlade stödet till vården av sköldkörtelsjukdomar. Ingela Nylund Watz (S)