RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Ordningsomdömen i skolan

2024/25 · HC022223 · Johanna Rantsi (M)

Original hos Riksdagen

B · Införande av ordningsomdömen som stöd för unga i arbetslivet

2025/26 · HD023218 · Johanna Rantsi (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.762 · ämneslikhet 0.964. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ordningsomdömen i skolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ordningsomdömen i skolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 310 ord · B 320 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:2223 av Johanna Rantsi (M) Ordningsomdömen i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ordningsomdömen i skolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering När unga söker sitt första arbete finns inte alltid några referenser för arbetsgivare att höra av sig till för att få en god bild över personen som söker arbetet och dennes kompetenser och kvalifikationer. Det är som ung vid ansökan till sitt första arbete svårt att stå sig i konkurrensen om arbeten då det ofta krävs arbetslivserfarenhet även för enklare jobb. Många gånger ställer lärare upp som referens åt sina nuvarande och tidigare elever då elever saknar tidigare arbetslivserfarenhet. Det är ofta en extra sak lärare gör vid sidan av ordinarie arbete av god vilja. Men referenser missbrukas också genom personer som använder sig av falska referenser. Ett ordningsomdöme borde tas fram som läggs som en bilaga till terminsbetygen för elever i de högre årskurserna och som ges läsårsvis till gymnasieelever. Ett ordnings ­ omdöme skulle till exempel kunna innehålla en bedömning av elevens förmåga att passa tider, respektera andra, ta instruktioner och förhålla sig till regler. Omdömen som är relevanta för arbetsgivare och av intresse för vårdnadshavare att känna till. Ordningsomdömen skulle även kunna ge effekt på ordningen i skolan och klassrum sett till trygghet och studiero. Elever som vet att de får ett ordningsomdöme som är relevant och kan komma att användas fördelaktigt av eleven själv vid till exempel arbetssökning borde rendera ett bättre uppförande. Ordningsomdömen är ett sätt att ytterligare öka tryggheten och arbetsron i skolan och bör utformas så att de ger nytta även för eleven att använda i relevanta sammanhang, till exempel jobbsökande. Skolverket eller annan lämplig instans bör undersöka möjlig utformning av ett sådant omdöme så att det ger bästa möjliga nytta. Johanna Rantsi (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3218 av Johanna Rantsi (M) Införande av ordningsomdömen som stöd för unga i arbetslivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ordningsomdömen i skolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering När unga söker sitt första arbete finns inte alltid några referenser för arbetsgivare att höra av sig till för att få en god bild av personen som söker arbetet och dennes kompetenser och kvalifikationer. Det är som ung vid ansökan till sitt första arbete svårt att stå sig i konkurrensen om arbeten då det ofta krävs arbetslivserfarenhet även för enklare jobb. Många gånger ställer lärare upp som referens åt sina nuvarande och tidigare elever då elever saknar tidigare arbetslivserfarenhet. Det är ofta en extra sak lärare gör vid sidan av ordinarie arbete av god vilja. Och referenser missbrukas också genom personer som använder sig av falska referenser. Ett ordningsomdöme borde tas fram som läggs som en bilaga till terminsbetygen för elever i de högre årskurserna och som ges läsårsvis till gymnasieelever. Ett ordnings ­ omdöme skulle till exempel kunna innehålla en bedömning av elevens förmåga att passa tider, respektera andra, ta instruktioner och förhålla sig till regler – omdömen som är relevanta för arbetsgivare och av intresse för vårdnadshavare att känna till. Ordnings ­ omdömen skulle även kunna ge effekt på ordningen i skolan och klassrum sett till trygghet och studiero. Om elever vet att de får ett ordningsomdöme som är relevant och kan komma att användas fördelaktigt av eleven själv vid till exempel arbetssökning borde det rendera ett bättre uppförande. Ordningsomdömen är ett sätt att ytterligare öka tryggheten och arbetsron i skolan och bör utformas så att de ger nytta även för eleven att använda i relevanta sammanhang, till exempel jobbsökande. Skolverket eller annan lämplig instans bör undersöka möjlig utformning av ett sådant omdöme så att det ger bästa möjliga nytta. Johanna Rantsi (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag