RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Införande av ett tredje juridiskt kön

2023/24 · HB021055 · Daniel Vencu Velasquez Castro (S); Anna Wallentheim (S)

Original hos Riksdagen

B · Ett tredje juridiskt kön

2024/25 · HC02264 · Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.601 · ämneslikhet 0.992. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.747A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tredje juridiskt kön i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 454 ord · B 457 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1055 av Daniel Vencu Velasquez Castro och Anna Wallentheim (båda S) Införande av ett tredje juridiskt kön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tredje juridiskt kön i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Ilga Europas (International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association) årliga rapport Rainbow Europe, om situationen för hbtqi-personers mänskliga rättig ­ heter i Europa, finns Sverige med bland de tio länderna där hbtqi-personers mänskliga rättigheter är som bäst. Dock halkar Sverige efter och lever endast upp till 60 procent av de rättigheter som Ilga rekommenderar Europas länder att uppfylla för att säkerställa goda och jämlika livsvillkor för alla oavsett deras sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. En av orsakerna till att Sverige tappar är bristande lagstiftning och frånvaron av ett tredje juridiskt kön i svensk lag. Följande punkter bör tas till hänsyn till varför ett tredje juridiskt kön bör införas: Förbättrad inkludering och representation: Att erkänna ett tredje juridiskt kön skapar en möjlighet att inkludera personer som inte identifierar sig enligt de traditionella könskategorierna. Detta ger dessa personer en känsla av rättslig identitet och tillhörighet, och det bidrar till en mer inkluderande och likvärdig lagstiftning. Minskat stigma och diskriminering: Genom att införa ett tredje juridiskt kön kan samhället minska det stigma och den diskriminering som personer som inte passar in i de binära könskategorierna ofta möter. Det kan bidra till att skapa ett mer accepterande och öppet samhälle. Bättre hälsosamordning och tillgång till vård: Ett tredje juridiskt kön kan underlätta hälsosamordning och tillgängliggöra vårdtjänster för personer som identifierar sig utanför det binära könet. Det säkerställer att personer får rätt vård och behandling utefter sina behov. Förbättring av statistik och forskning: Att inkludera ett tredje juridiskt kön i officiell dokumentation och statistik bidrar till en mer mångfasetterad bild av befolkningen som bättre stämmer överens med verkligheten. Detta underlättar forskning om könsrelaterade frågor och hjälper till att utforma målinriktade politiska åtgärder. Skydd för könsidentitet och könsuttryck: Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck. Den lag ­ stiftningen hade bättre kunnat appliceras om ett tredje juridiskt kön infördes. Ett tredje juridiskt kön kan skapa en rättslig grund för att skydda könsidentitet och könsuttryck som inte passar in i de binära könskategorierna. Det skapar en lag ­ stiftning som ytterligare stärker skyddet för icke-binära och skapar ett samhälle där alla kan leva med sin sanna identitet utan rädsla för diskriminering. Ilga Europas kartläggning bör ses som en indikator på vad som behöver göras för att ytterligare stärka hbtqi-personers mänskliga rättigheter. För att skapa ett mer inkluder ­ ande, fritt och öppet Sverige bör ett tredje juridiskt kön införas. Daniel Vencu Velasquez Castro (S) Anna Wallentheim (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:264 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S) Ett tredje juridiskt kön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen. Motivering I ILGA Europas (International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association) årliga rapport Rainbow Europe, om situationen för hbtqi-personers mänskliga rättig ­ heter i Europa, finns Sverige med bland de tio länder där hbtqi-personers mänskliga rättigheter är som bäst. Sverige halkar dock efter och lever endast upp till 60 procent av de rättig ­ heter som ILGA rekommenderar Europas länder att uppfylla för att säkerställa goda och jämlika livsvillkor för alla oavsett deras sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. En av orsakerna till att Sverige tappar är bristande lagstiftning och frånvaron av ett tredje juridiskt kön i svensk lag. Följande punkter bör det tas hänsyn till i fråga om varför ett tredje juridiskt kön bör införas: Förbättrad inkludering och representation: Att erkänna ett tredje juridiskt kön skapar en möjlighet att inkludera personer som inte identifierar sig enligt de traditionella könskategorierna. Detta ger dessa personer en känsla av rättslig identitet och tillhörighet, och det bidrar till en mer inkluderande och likvärdig lagstiftning. Minskat stigma och minskad diskriminering: Genom att införa ett tredje juridiskt kön kan samhället minska det stigma och den diskriminering som personer som inte passar in i de binära könskategorierna ofta möter. Det kan bidra till att skapa ett mer accepterande och öppet samhälle. Bättre hälsosamordning och tillgång till vård: Ett tredje juridiskt kön kan under ­ lätta hälsosamordning och tillgängliggöra vårdtjänster för personer som identifierar sig utanför det binära könet. Det säkerställer att personer får rätt vård och behandling utefter deras behov. Förbättring av statistik och forskning: Om ett tredje juridiskt kön inkluderas i officiell dokumentation och statistik bidrar det till en mer mångfacetterad bild av befolkningen som bättre stämmer överens med verkligheten. Detta underlättar forskning om könsrelaterade frågor och hjälper till att utforma målinriktade politiska åtgärder. Skydd för könsidentitet och könsuttryck: Diskrimineringslagen förbjuder diskri ­ minering som har samband med könsidentitet och könsuttryck; den lagstiftningen hade bättre kunnat appliceras om ett tredje juridiskt kön infördes. Ett tredje juridiskt kön kan skapa en rättslig grund för att skydda könsidentitet och könsuttryck som inte passar in i de binära könskategorierna. Det skapar en lagstiftning som ytterligare stärker skyddet för icke-binära och skapar ett samhälle där alla kan leva med sin sanna identitet utan rädsla för diskriminering. ILGA Europas kartläggning bör ses som en indikator på vad som behöver göras för att ytterligare stärka hbtqi-personers mänskliga rättigheter. För att skapa ett mer inkluderande, fritt och öppet Sverige bör möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön övervägas . Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag