Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1575 av Ingemar Kihlström (KD) Skolavslutning och firanden av högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ytterligare klargörande direktiv under riksdagsåret 2022/23 för att möjliggöra skolavslutningar och firanden av årets traditionella högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fortfarande råder det i september 2022 en osäkerhet inom Sveriges skolor över om och i så fall på vilket sätt man kan genomföra skolavslutningar och firandet av årets traditionella högtider i kyrkolokaler. För de skolavslutningar och firanden av högtider som idag sker i kyrkolokaler sker det i många fall en begränsning i om någon från den aktuella kyrkan kan medverka, vad denna person som medverkar i så fall får bidra med vad gäller tal och sång samt även vilka sånger och moment som kan utgöra en del av samlingen. Då kyrkor vad gäller både lokaler och verksamhet är en viktig historisk del i vårt samhälle bör man underlätta för skolor att när man så önskar få genomföra skol ­ avslutningar och firande av högtider i kyrkolokaler. Skolavslutningens utformning bör också kunna få genomföras i samarbete med kyrkans personal utan begränsningar vad gäller tal och innehåll om det sker på ett sådant sätt att eleverna inte behöver utföra handlingar av bekännelse eller annan konfessionell karaktär. Regeringen fick ett uppdrag från riksdagen 2016 att ta fram klargörande och mer tillåtande direktiv för skolavslutningar i kyrkolokaler. Riksdagen uppmanade i sitt uppdrag regeringen att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider. I den propositionen som regeringen presenterade för beslut 2022 tydliggörs att även förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman har möjlighet att genomföra skolavslutningar och att uppmärksamma högtider i gudstjänstlokaler. Däremot angav regeringen i propositionen att konfessionella inslag inte ska få förekomma vid skol ­ avslutningar om skolan inte har en konfessionell inriktning. Detta står i strid med riksdagens tillkännagivande från 2016 om att konfessionella inslag ska få förekomma vid vissa tillfällen i offentliga skolor. Det är problematiskt att regeringen inte respekt ­ erar riksdagens tillkännagivanden. Då de traditionella högtiderna som firas ofta har en koppling till kyrkans högtider bör det i samlingen vara möjligt att ge en förklaring till denna koppling utan att det definieras som konfessionellt innehåll. Det bör även vara möjligt att en skolavslutning skall kunna innehålla deltagande från kyrkans personal med en betraktelse med kyrkligt relaterat innehåll samt att sånger med kyrklig koppling kan sjungas inom ramen för en icke-konfessionell skolverksamhet. Regeringens uppdrag att ta fram direktiv enligt riksdagens uppmaning 2015 bör därför slutföras under riksdagsåret 2022/2023 för att möjliggöra skolavslutningar och firanden av årets traditionella högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler. Ingemar Kihlström (KD)

Motion till riksdagen 2025/26:3091 av Ingemar Kihlström (KD) Skolavslutningar och firanden av högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ytterligare klargörande direktiv under riksdagsåret 2025/2026 för att möjliggöra skolavslutningar och firanden av årets traditionella högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges skolor ska vara platser där tradition, kulturarv och gemenskap får ta plats. Tyvärr råder det fortfarande år 2025 en betydande osäkerhet inom skolväsendet om, och i så fall hur, skolavslutningar och firande av traditionella högtider kan genomföras i kyrkolokaler. Osäkerheten gäller inte bara lokalanvändning utan även vilket innehåll som får förekomma. I många fall begränsas kyrkans medverkan vad gäller tal, musik och symboliskt innehåll, vilket gör att traditioner urvattnas och förlorar sin mening. Detta trots att många elever och föräldrar uttrycker en stark vilja att behålla dessa inslag. Kyrkor är en viktig del av Sveriges historiska och kulturella arv, både som byggnader och som institution. Därför bör skolor, när de så önskar, kunna genomföra skolavslut ­ ningar och högtider i samarbete med kyrkans personal, utan orimliga begränsningar förutsatt att elever inte tvingas att delta i inslag av bekännelse eller annan konfessionell karaktär. För de skolavslutningar och firanden av högtider som idag sker i kyrkolokaler sker det i många fall en begränsning av om någon från den aktuella kyrkan kan medverka, vad denna person som medverkar i så fall får bidra med vad gäller tal och sång samt även vilka sånger och moment som kan utgöra en del av samlingen. Regeringen fick ett uppdrag från riksdagen 2016 att ta fram klargörande och mer tillåtande direktiv för skolavslutningar i kyrkolokaler. Riksdagen uppmanade i sitt uppdrag regeringen att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skol ­ avslutningar och andra traditionella högtider. I den proposition som den förra regeringen presenterade för beslut i mars 2022 tydlig ­ görs att även förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman har möjlighet att genomföra skolavslutningar och att uppmärksamma högtider i gudstjänstlokaler. Däremot angav dåvarande regeringen i propositionen att konfessionella inslag inte ska få förekomma vid skolavslutningar om skolan inte har en konfessionell inriktning. Detta står i strid med riksdagens tillkännagivande från 2016 om att konfessionella inslag ska få förekomma vid vissa tillfällen i offentliga skolor. Det är problematiskt att regeringen inte respekterar riksdagens tillkännagivanden. Många av de högtider som uppmärksammas i skolan har sina rötter i den kristna traditionen. Det bör vara möjligt att förklara och synliggöra denna koppling utan att det automatiskt betraktas som ett konfessionellt inslag. På samma sätt bör skolavslutningar kunna inkludera betraktelser från kyrkans personal, sånger med kristen anknytning och symboliska inslag, så länge deltagandet sker frivilligt och utan krav på bekännelse. Regeringens uppdrag att ta fram klara direktiv enligt riksdagens uppmaning 2015 bör därför slutföras under riksdagsåret 2025/2026 för att klargöra och möjliggöra skol ­ avslut ­ ningar samt firanden av årets traditionella högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler. Ingemar Kihlström (KD)