Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:818 av Linnéa Wickman (S) Gemensamt ansvarstagande och finansiering för att klimatsäkra samhället Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och modernisera vattentjänstlagen samt överväga ett stärkt statligt stöd för att kommunernas vattenbolag ska kunna genomföra nödvändiga investeringar för klimatanpassning av va-nätet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Med ett förändrat klimat blir extrema väderhändelser allt vanligare. Skyfallet i Gästrikland med omnejd 2021 som klassades upp till ett statistiskt tusenårsregn och medförde kostnader för miljardbelopp, stormen Hans och en rad översvämningar under vår och sommar visar att våra sammantagna samhällsinsatser inte är tillräckliga. Extrem ­ väder kommer aldrig att anmäla sin ankomst långt i förväg och med den vetskapen kan vi aldrig bli bättre än vår svagaste länk. Det behövs ett systemtänk i klimatanpassnings ­ arbetet och det statliga stödet för detta behöver stärkas. Lagstiftning och ansvarsgränser mellan kommun, stat och privata fastighetsägare behöver ses över och krisberedskapen, investeringarna och samordningen på alla nivåer behöver tydliggöras och förstärkas. Underhållsskulden avseende va-näten i landet är stor, investeringar är kostsamma och lagstiftningen kräver i dag endast att vattenledningar ska klara så kallad normal neder ­ börd, upp till statistiska tioårsregn. Utöver ledningsnät så behöver samhällsplaneringen i både befintliga och nya områden stora insatser och investeringar för att klara ett förändrat klimat. Med klimatförändringarna kommer hundra- och tusenårsregn att bli vanligare, vilket ställer högre krav på vår samhällsplanering och vår infrastruktur. Dessutom har utvecklingen en stark påverkan på försäkringspremier som riskerar att öka kraftigt för hushåll i riskområden. Sedan 2023 är kommuner skyldiga att upprätta skyfallsplaner och en vatten ­ tjänst ­ plan. Detta är bra men ska investeringar i va-näten ske till den nivå som kommer att krävas är det nödvändigt att se över lagstiftning och fördelning av finansiering för detta. Att som idag enbart kunna finansiera de storskaliga investeringar som kommer att krävas runtom i landet med högre va-taxor är inte rimligt eller sannolikt. Detta eftersom det kommer att krävas så pass stora höjningar att det blir orimligt att enbart va-kollektivet ska kunna bära kostnaderna. Samtidigt kan vi vara säkra på att det blir än dyrare i framtiden om vi inte gör de anpassningar som är möjliga nu. Det är också i detta hänseende bekymmersamt att regeringen redan från början begränsat den särskilda utredare som utsetts att utreda finansieringslösningar för klimatanpassning genom att i direktiven stoppa förslag som kan innebära ökade statliga åtaganden eller finansiering. Ska takten i klimatanpassningen öka så behöver nya lösningar tas fram där staten inte lämnar kommunerna i sticket utan ökar stödet för att kommunernas vattenbolag ska kunna göra de lokala investeringar som krävs. Dessutom behöver vattenlagstiftningen moderniseras och anpassas för att stödja önskad utveckling. Linnéa Wickman (S)

Motion till riksdagen 2025/26:2291 av Linnéa Wickman m.fl. (S) Stärkt statligt stöd till klimatanpassning – rättvisa och hållbara förutsättningar för kommuner och hushåll Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av ett stärkt statligt stöd för samhällets klimatanpassningsåtgärder, liksom behovet av uppdaterad lagstiftning, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Effekter och konsekvenser av ett förändrat klimat märks allt tydligare runtom i Sverige. Skyfallet i Gästrikland med omnejd i augusti 2021 där 166 millimeter regn föll under två timmar, till stor del över Gävle, klassades av SMHI som ett statistiskt tusenårsregn. Skadorna på såväl offentliga byggnader som infrastruktur och för privata fastighetsägare blev enorma och försäkringsbolagens krav på kommunens va-bolag översteg 1 miljard kronor. Vid stormen Hans 2023 spårade ett tåg ur i Iggesund när banvallen gav vika på grund av stora regnmängder. Trafikverket fick kraftig kritik av Statens haveri ­ kommission för sitt säkerhetsarbete med tanke på att det varit ras tidigare på samma plats. Än mer nära i tid är skyfallen i Västernorrland under 2025, där ett 40-tal vägar svämmades över eller spolades bort, en man omkom och tåg spårade ur. Översvämmade källare, förstörd infrastruktur och förlorade skördar. Kraftig neder ­ börd är en av de mest säkra effekterna av ett förändrat klimat, och extrema väder ­ händelser blir allt vanligare. Förutom extrem nederbörd kan det också handla om andra konsekvenser, som värmeböljor, torka och skogsbränder. Att kraftigt stärka arbetet nationellt och lokalt för att både bygga robusthet och minimera skadorna i samband med olika typer av extremväder är både bråttom och angeläget. Över tid har lagstiftningen stärkts; det är lagstadgat att kommuner är skyldiga att upprätta skyfallsplaner och en vattentjänstplan. Granskningar av Riksrevisionen har pekat såväl på områden där klimatanpassningsarbetet är effektivt som på brister i styrning och lagstiftning. Under 2025 presenterades den statliga utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:51); där lyfts förslag fram på tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer och olika finansieringsmodeller för att underlätta genomförandet av klimatanpassningsåtgärder. Men utredningen fick i sina direktiv från regeringen inte öka statens åtagande eller finansiering på området. Runtom i landet finns redan en stor underhållsskuld avseende va-näten. Samtidigt ökar behoven av att förbättra den fysiska planeringen och bygga för ett förändrat klimat utifrån sårbarhetsanalyser av var behoven är som störst. Sammantaget kommer denna utveckling att innebära en ökad kostnad för kommunerna som kommer att bäras av medborgarna som en del av va-kollektivet, via kommunalskatten eller som enskilda fastighetsägare. Branschorganisationen Svenskt Vatten bedömer att va-taxorna kan behöva fördubblas till 2040, vilket visar att även staten har en viktig roll att spela för att säkerställa att kommuner och ytterst medborgarna har ekonomiska förutsättningar att göra de kostsamma investeringar som krävs. Risken är att underhållsskulden växer ytterligare i brist på investeringar eller att kostnaden skenar för den enskilde. Utvecklingen har dessutom en stark påverkan på försäkringspremier som riskerar att öka kraftigt för hushåll i riskområden. Kommuner och hushåll får inte lämnas i sticket av den nationella nivån när samhällets kapacitet och förmåga att förebygga skador på grund av klimatförändringar behöver stärkas. Skyfall vet varken fastighetsgränser eller kommungränser. Olika aktörer har olika roller och varken invånare, statliga myndigheter eller kommuner kommer ensamma att kunna lösa de utmaningar som klimatförändringarna innebär. Från nationell nivå bör det därför vara prioriterat att säkra ett långsiktigt och förutsägbart stöd till detta arbete för kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen. För att det ska bli ekonomiskt hållbart att genomföra de investeringar som krävs bör det också övervägas att i lagstiftningen möjliggöra att balanskrav i lagen om allmänna vattentjänster ändras från dagens tre år till en längre period och att det möjliggörs att fondera medel för underhåll och investeringar. Linnéa Wickman (S) Patrik Lundqvist (S) Sanna Backeskog (S) Kristoffer Lindberg (S)