Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp.
Ordlikhet 0.604 · ämneslikhet 0.990. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 procent, och därför bör det övervägas att ändra nuvarande lagstiftning så att detta möjliggörs och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att bestämma själv över sin kvarlåtenskap till 100 procent och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 299 ord · B 327 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1096
av Alexandra Anstrell och Mats Green (båda M)
Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 procent, och därför bör det övervägas att ändra nuvarande lagstiftning så att detta möjliggörs och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Om någon dör utan att efterlämna någon make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv, enligt arvsordningen i ärvda
balken. Den avlidnas arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser. Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arv
låtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna. Om en arvlåtare avlider utan att efter
lämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, dvs. syskon och deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar i andra arvsklassen ärver arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, dvs. arv
låtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder.
Om en testator genom ett testamente har förfogat över sin kvarlåtenskap på ett sådant sätt att en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott, kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet (7
kap. 3
§ första stycket ÄB). En vårdnadshavare är för
sörjningsskyldig tills barnet är 18
år. Om barnet studerar på gymnasienivå eller motsvarande kvarstår försörjningsplikten upp till 21-årsdagen. Undertecknade anser att det ska finnas frihet att testamentera sin kvarlåtenskap till den eller de man vill efter att ens bröstarvingar fyllt 21
år. Det måste finnas en frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100
%. En förändring och/eller tillägg i lagstiftning bör komma till stånd för att möjliggöra detta.
Alexandra Anstrell (M)
Mats Green (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3291
av Alexandra Anstrell och Mats Green (båda M)
Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att bestämma själv över sin kvarlåtenskap till 100 procent och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Om någon dör utan att efterlämna någon make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv enligt arvsordningen i ärvda
balken. Den avlidnas arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser. Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arv
låtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna. Om en arvlåtare avlider utan att efter
lämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. syskon och deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar i andra arvsklassen ärver arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. arv
låtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder.
Om en testator genom ett testamente har förfogat över sin kvarlåtenskap på ett sådant sätt att en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott, kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § första stycket ÄB). En vårdnadshavare är försörjningsskyldig till barnet är 18 år. Om barnet studerar på gymnasienivå eller motsvarande kvarstår försörjningsplikten upp till 21-årsdagen. Undertecknade tycker att det bör finnas frihet att testamentera sin kvarlåtenskap till den eller de man vill efter att ens bröstarvingar fyllt 21 år. Det bör finnas en frihet och rätt till att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100
%. En förändring och/eller tillägg i lagstiftning bör komma till stånd för att möjliggöra detta. Vi står för
frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 procent
varpå riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att nuvarande lagstiftning ses över så att detta möjliggörs och tillkännager det för regeringen.
Alexandra Anstrell (M)
Mats Green (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag