Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.641 · ämneslikhet 0.995. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ledamöternas placering i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ledamöternas placering i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Hela texten jämförs: A 236 ord · B 228 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:109
av Margareta Cederfelt (M)
Placering i plenisalen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ledamöternas placering i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Motivering
Av tradition är riksdagens ledamöter placerade efter i första hand valkretsarnas in
delning, i andra hand efter antal år de tjänstgjort i Sveriges riksdag och slutligen efter ledamöternas ålder.
Placeringen är ur flera perspektiv ålderdomlig och motverkar en livlig och aktiv debatt. Under senare år har flera förtjänstfulla insatser gjorts för att modernisera sittningen i riksdagen. Debattklimatet har påverkats positivt av de två halvmåneformade raderna närmast talarstolarna, vilket också gäller den fria placeringen i kammaren under debatter. Även möjligheten att ställa frågor ifrån bänken har bidragit till en intensivare debatt. Utifrån dessa erfarenheter är det lämpligt att ytterligare utveckla riksdagsleda
möternas placering i plenisalen.
I de flesta länder är parlamentsledamöterna placerade efter partitillhörighet och inte efter valkrets. Detta gäller till exempel i alla de anglosaxiska länderna där parlaments
ledamöterna i underhusen är placerade efter partitillhörighet. Samtidigt är flera av dessa parlament välkända för sina livliga och engagerande debatter.
Eftersom antalet ledamöter är oförändrat krävs ingen ombyggnation för att genom
föra förändringen, varför kostnaderna är obefintliga. En ändrad placering skulle därför med fördel vara möjlig att införa under en försöksperiod med efterföljande uppföljning. Omplaceringen torde kunna genomföras omgående och ej vänta till nästa val.
Margareta Cederfelt (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1961
av Margareta Cederfelt (M)
Placering i plenisalen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ledamöternas placering i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Motivering
Av tradition är riksdagens ledamöter placerade efter i första hand valkretsarnas indelning, i andra hand efter antal år de tjänstgjort i Sveriges riksdag och slutligen efter ledamöternas ålder.
Placeringen är ur flera perspektiv ålderdomlig och motverkar en livlig och aktiv debatt. Under senare år har flera förtjänstfulla insatser gjorts för att modernisera sitt
ningen i riksdagen. Debattklimatet har påverkats positivt av de två halvmåneformade raderna närmast talarstolarna, vilket också gäller den fria placeringen i kammaren under debatter. Utifrån dessa erfarenheter är det lämpligt att ytterligare utveckla riksdags
ledamöternas placering i plenisalen. Även möjligheten att ställa frågor ifrån bänken har bidragit till en intensivare debatt.
I de flesta länder är parlamentsledamöterna placerade efter partitillhörighet och inte efter valkrets. I de anglosaxiska länderna är parlamentsledamöterna i underhusen placerade efter partitillhörighet. Samtidigt är flera av dessa parlament välkända för sina livliga och engagerande debatter.
Eftersom antalet ledamöter är oförändrat krävs ingen ombyggnation för att genom
föra förändringen, varför kostnaderna är obefintliga. En ändrad placering skulle därför med fördel vara möjlig att införa under en försöksperiod med efterföljande uppföljning. Omplaceringen torde kunna genomföras omgående och ej vänta till nästa val.
Margareta Cederfelt (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag