Jämför sakliga förslag
A · Rättspolitik
2023/24 · HB022484 · Ulrika Liljeberg (C); Malin Björk (C); Helena Vilhelmsson (C); Kerstin Lundgren (C); Mikael Larsson (C); Catarina Deremar (C); Anna Lasses (C)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
2025/26 · HD023743 · Ulrika Liljeberg (C); Malin Björk (C); Helena Vilhelmsson (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.021 · ämneslikhet 0.825. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 49 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
49 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för våldsbrott och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för brott kopplade till organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa preskriptionstiderna för brott och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt avhopparprogram för unga kriminella och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till målsägandebiträden i överrätt och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan stat och kommun i brottsförebyggande syfte och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på ett meningsfullt sätt återupprätta polisens närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samordning av brottsutredningar och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omfördelning av vissa av polisens uppgifter och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan polisen och andra myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje statlig myndighet bör ha ett allmänt brottsbeivrande uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens behov av ändamålsenliga och effektiva resultatrapporterings- och it-system och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av långsiktig och hållbar finansiering av NFC och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beredskapspolis och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att långsiktigt tillgodose domstolarnas behov och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om restriktionsdomar och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att använda elektronisk intensivövervakning, fotboja, i fler fall och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förflytta ansvaret för sluten ungdomsvård till Kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ett större ansvar för indrivning av kränkningsersättning och skadeståndsersättning till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kränkningsersättning till anhöriga och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt inrätta en brottsofferportal för brottsoffer för id-kapningar eller bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett s.k. barnfridskränkningsbrott för återkommande vålds- och fridskränkningar av ett närstående barn och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under vissa förutsättningar ge särskilda företrädare för barn befogenhet att fatta beslut om vård- och stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt säkerställa att tillgången till barnahus omfattar unga brottsoffer i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av den sammanlagda tiden för utredning och brottmålsprocess i barnärenden, inklusive effektiv uppföljning av att tidsfristerna inte överskrids, och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av utökad och regelbunden registerkontroll av personal i förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det straffrättsliga skyddet för barn utsatta för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om slopad preskriptionstid för sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste tillsätta en utredning rörande det straffrättsliga skyddet när sexuella gärningar begås via digitala medier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge polisen ökade möjligheter att använda sig av AI/datorseende vid utredning av sexuella övergrepp mot barn på nätet och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en generell översyn av preskriptionstiderna för sexualbrott med syftet att förlänga dem och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffet för köp av sexuell tjänst så att normalpåföljden blir fängelse och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av kopplerilagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över vad som kan göras för att stoppa de digitala bordellerna och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja såväl maxstraff som minimistraff för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grov” fridskränkning och kvinnofridskränkning och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skyndsamt kriminalisera kontrollerande beteende och tillkännager detta för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av kontaktpersoner för stöd, hjälp och vägledning i myndighetskontakter för kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska tillsätta en samordnare för att skapa en nationell bostadskö för våldsutsatta och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara förövaren, i fall då våld skett i hemmet, som ska flyttas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda brottskoder och skärpta straff för djurrättsrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda kriminalisering av jaktsabotage och hindrande av jakt och tillkännager detta för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om motverkande av företagsrelaterad brottslighet, särskilt vad gäller it-relaterad brottslighet, och tillkännager detta för regeringen.
A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kön och funktionsnedsättning bör läggas till som hatbrottsgrunder och tillkännager detta för regeringen.
A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av en oberoende antikorruptionsmyndighet och tillkännager detta för regeringen.
A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre kontroll för att hindra att offentliga medel går till organisationer som motverkar liberala demokratiska värden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om terrorbekämpning inom EU och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen.
Hela texten jämförs: A 9965 ord · B 2908 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2484
av Ulrika Liljeberg m.fl. (C)
Rättspolitik
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för våldsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för brott kopplade till organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa preskriptionstiderna för brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt avhopparprogram för unga kriminella och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till målsägandebiträden i överrätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan stat och kommun i brottsförebyggande syfte och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på ett meningsfullt sätt återupprätta polisens närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samordning av brottsutredningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omfördelning av vissa av polisens uppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan polisen och andra myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje statlig myndighet bör ha ett allmänt brottsbeivrande uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens behov av ändamålsenliga och effektiva resultatrapporterings- och it-system och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av långsiktig och hållbar finansiering av NFC och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beredskapspolis och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att långsiktigt tillgodose domstolarnas behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om restriktionsdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att använda elektronisk intensivövervakning, fotboja, i fler fall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förflytta ansvaret för sluten ungdomsvård till Kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ett större ansvar för indrivning av kränkningsersättning och skadeståndsersättning till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kränkningsersättning till anhöriga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt inrätta en brottsofferportal för brottsoffer för id-kapningar eller bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett s.k. barnfridskränkningsbrott för återkommande vålds- och fridskränkningar av ett närstående barn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under vissa förutsättningar ge särskilda företrädare för barn befogenhet att fatta beslut om vård- och stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt säkerställa att tillgången till barnahus omfattar unga brottsoffer i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av den sammanlagda tiden för utredning och brottmålsprocess i barnärenden, inklusive effektiv uppföljning av att tidsfristerna inte överskrids, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av utökad och regelbunden registerkontroll av personal i förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det straffrättsliga skyddet för barn utsatta för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om slopad preskriptionstid för sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste tillsätta en utredning rörande det straffrättsliga skyddet när sexuella gärningar begås via digitala medier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge polisen ökade möjligheter att använda sig av AI/datorseende vid utredning av sexuella övergrepp mot barn på nätet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en generell översyn av preskriptionstiderna för sexualbrott med syftet att förlänga dem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffet för köp av sexuell tjänst så att normalpåföljden blir fängelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av kopplerilagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över vad som kan göras för att stoppa de digitala bordellerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja såväl maxstraff som minimistraff för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grov” fridskränkning och kvinnofridskränkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skyndsamt kriminalisera kontrollerande beteende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av kontaktpersoner för stöd, hjälp och vägledning i myndighetskontakter för kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska tillsätta en samordnare för att skapa en nationell bostadskö för våldsutsatta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara förövaren, i fall då våld skett i hemmet, som ska flyttas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda brottskoder och skärpta straff för djurrättsrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda kriminalisering av jaktsabotage och hindrande av jakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om motverkande av företagsrelaterad brottslighet, särskilt vad gäller it-relaterad brottslighet, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kön och funktionsnedsättning bör läggas till som hatbrottsgrunder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av en oberoende antikorruptionsmyndighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre kontroll för att hindra att offentliga medel går till organisationer som motverkar liberala demokratiska värden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om terrorbekämpning inom EU och tillkännager detta för regeringen.
Trygghet och rättssäkerhet i en osäker tid
Sverige befinner sig i ett kritiskt och skört läge där vår grundläggande trygghet och förtroendet för det gemensamma samhället ifrågasätts. Under 2023 har vi sett en oerhört allvarlig situation, med skjutningar och sprängningar, med döda och svårt skadade, och under hösten har detta eskalerat. Den organiserade brottsligheten har också kommit att bli ett hot mot samhället där handel med narkotika, vapen och människor, tillsammans med stölder och bedrägerier och välfärdsbrottslighet, utmanar det samhälle vi värnar. Vi
ser en oacceptabel situation när det gäller mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer. Vi måste därför nu som alltid stå upp för allas frihet att leva sitt eget valda liv på ett tryggt och säkert sätt.
Under de senaste åren har riksdagen lagstiftat på en rad områden för att möta upp den tilltagande otrygghet som framförallt de kriminella gängen utsätter samhället för. Centerpartiet står bakom, och har drivit på stora delar av, de reformer som riksdagen beslutat under senare tid. Exempel på detta är bland annat att polis och åklagare fått utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel genom avlyssning och övervakning, att tullen fått ett bredare brottsutredande mandat och den lagstiftning som ger möjlighet till bättre stöd till barn yngre än 15 år som begår brott. Detta är viktiga steg men vi anser att mer behövs. Lagstiftning måste också kombineras med att hela rättsväsendet får de resurser och förutsättningar som krävs för att dessa nya verktyg används på ett effektivt och rättssäkert sätt. Frihet, integritet och trygghet går att förena, även i en utsatt tid.
Centerpartiet har länge drivit på för att få till stånd den stora straffrättsliga utredning som nu har tillsatts. Viktiga utgångspunkter för detta arbete är att brottsoffret sätts i fokus och att straffen på ett bättre sätt ska komma att spegla samhällets syn på olika brotts allvarsgrad. Där finns även uppdrag att se över förmildrande omständigheter och mängdrabatter, vilket vi ser positivt på. Det är dock en brist att frågor om mäns dödliga våld mot kvinnor inte lyfts tydligare. Ingen människa ska behöva leva i rädsla för att bli slagen eller bli utsatt för hot och fridskränkningar. Våld i nära relation är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Problemet finns inom alla delar av befolkningen, inom alla samhällsklasser, alla åldrar och i olika typer av nära relationer, men drabbar tydligt i första hand kvinnor. Detta kan vi inte låta fortgå.
Det senaste årets utveckling visar dock att mycket återstår i kampen mot den organiserade brottsligheten och det grova våldet. Centerpartiet anser att möjligheterna att bekämpa den grova organiserade brottsligheten genom att förverka och försvåra hanteringen av brottsvinsterna behöver förstärkas kraftfullt. Här behöver ett stort antal myndigheter samverka ännu bättre än idag för att stoppa flödet av pengar från stölder, bedrägerier och illegal handel med narkotika, arbetskraft, vapen och prostitution.
Det allvarliga läget gör att det finns behov även av tillfälliga lösningar men med bibehållen rättssäkerhet. Det kan gälla nationellt stöd till brottsoffer, nationell sam
ordning av avhopparverksamhet, snabb rekrytering av ytterligare kompetens, att undan
röja administrativa hinder för samarbete mellan statens myndigheter, regioner och kommuner och att se till att det finns tillräckliga resurser för detta arbete. Vi behöver även skjuta till resurser till relevanta aktörer för att först och främst stoppa nyrekryter
ingen till gängen, men det ankommer också på samhället att på bästa sätt stötta de som är motiverade att lämna dessa miljöer. Flera aktörer i civilsamhället vittnar om växande behov av avhopparverksamhet, både på nya platser och för yngre personer. Det ska bli svårare att gå med i gängen, men det måste samtidigt bli lättare att gå ur. Det tjänar alla på, främst de som annars hade blivit deras potentiella brottsoffer ifall de kriminella blir kvar i gängen.
En avgörande aspekt för Centerpartiet när vi ska återställa tryggheten och säkerheten
i Sverige är att rättsväsendet i allmänhet och polisen i synnerhet är närvarande och synlig
och verkar effektivt i hela landet för alla invånare – för man och kvinna, för gammal och ung, i stad och land.
Straff- och processrättsliga överväganden
Skärpta straff
Statistiskt sett vet vi att den som döms för ett allvarligt våldsbrott mot en annan människa vanligen är en återfallsförbrytare, och samhället behöver därför markera skarpare mot upprepad brottslighet. Vi vill därför att straffet för den som döms för flera brott i en och samma rättegång ska skärpas. Dagens mängdrabatt bör ersättas med ett nytt system, där utgångspunkten är att fler brott än det grövsta ska tillräknas en större del av straffvärdet vid straffmätningen. Centerpartiet vill också skärpa straffen avsevärt för brott kopplade till organiserad brottslighet.
Preskriptionstider
Preskriptionstiderna för brott bör ses över i skärpande riktning. Såväl tekniska framsteg som en allmänt ändrad syn på preskription av brott påkallar behovet av en förändring av preskriptionstiderna. Den s.k. Preskriptionsutredningen, SOU 2021:90, färdigställdes 2021 och regeringen måste nu slutföra arbetet som utredningen påbörjade.
Unga som begår brott
Unga är överrepresenterade i statistiken över misstänkta och lagförda. Enligt Brå står personer i åldern 15–20 år för ca
20 procent av det totala antalet brottsmisstänkta. Många grova och allvarliga brott utförs också av personer i denna ålderskategori, och under de senaste åren har dessutom våldsbrotten inom den gängkriminella miljön krupit än längre ner i åldrarna. Barn så unga som 13 år begår nu ofattbara våldsbrott. Polisen konstaterade redan i en rapport från år 2018 att det behövs nya lösningar för de unga lagöverträdare som ställer sig helt utanför samhällets spelregler. Den påföljd som främst kommer i fråga idag för unga som döms för grov brottslighet är sluten ungdomsvård. Maxtiden för sluten ungdomsvård är fyra år. Hösten 2020 verkställdes sluten ungdoms
vård för 67 unga, men av dem var hela 45 stycken över 18 år. I dessa fall handlar det alltså om unga vuxna som gjort sig skyldiga till mycket allvarlig och grov brottslighet. Den slutna ungdomsvården måste utformas med hänsyn till detta.
Det finns skäl att se över i vilken mån det är lämpligt att flytta över huvudmanna
skapet för den slutna ungdomsvården till Kriminalvården, med anledning av deras erfarenhet och särskilt anpassade behandlingsprogram för individer med grova kriminella beteenden. En sådan överflyttning måste dock göras varsamt, och barn ska aldrig sitta tillsammans med vuxna.
Den som begått ett allvarligt brott före 18 års ålder ska som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård istället för fängelse. Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för verkställigheten. På s.k. Sis-hem kan även ungdomar som inte har begått brott placeras enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Under verkställigheten på Sis ska ungdomarna få behovsanpassade vård- och behandlingsinsatser samt erbjudas god skolgång. Det är oacceptabelt att det i upprepade rapporter påtalas allvarliga brister och övergrepp på dessa hem. Kvalitén måste höjas och tillsynen skärpas; i grunden är det uppenbart att den slutna ungdomsvården måste reformeras och ansvaret flyttas till Kriminalvården. Sluten ungdomsvård är en kraftfull reaktion på ett allvarligt brott som en ung person har begått. Andelen ungdomar som döms till sluten ungdomsvård och som återfaller i brott är högre än andelen bland ungdomar som döms till fängelse. Som lagstiftningen nu är utformad saknas tydliga incitament för den unge att delta i återfalls
förebyggande åtgärder under frihetsberövandet. Det behövs reformer som förstärker kvaliteten i vården, förlänger maximal vårdtid och systematiserar uppföljningen i efterhand. Statens institutionsstyrelse har inte den kapacitet och kompetens som behövs för genomgripande förändringar, och ansvaret för sluten ungdomsvård måste därför flyttas till Kriminalvården.
För att förhindra återfall i brott och möjliggöra livsresor måste det finnas ett starkt
stöd från samhällets sida för den som vill lämna det kriminella livet. Utöver det nationella
avhopparprogrammet som presenterades inom januarisamarbetet behövs också ett särskilt avhopparprogram för unga kriminella. Ett sådant skulle vara ett viktigt verktyg i
kampen mot gängen av flera anledningar. För det första har barn och ungdomar specifika
behov, rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Det innebär att metoder som tagits fram för vuxna avhoppare inte nödvändigtvis är lika effektiva och applicer
bara på minderåriga. För det andra saknas tillräcklig kunskap om unga gängkriminella i kommuner, inom myndigheter och i civilsamhället. Det kan ett nationellt program med beprövade metoder och bättre resurser åtgärda.
Målsägandebiträde
Kostnaden för ersättningen till rättsliga biträden har ökat markant de senaste åren. År
2018 trädde en lagändring i kraft som innebar mer restriktiva regler för förordnande av målsägandebiträde i överrätt. Förändringen kom sig av att överrättsprocessen refor
merades och var i grunden bra. Målsägandebiträdets funktion vid en huvudförhandling i överrätt ansågs många gånger begränsad, och därför avgränsades tillgången till mål
sägandebiträde som huvudregel till dess att överklagandetiden för tingsrättens dom gått ut. Från denna huvudregel finns undantag som innebär att målsäganden under vissa förutsättningar har rätt till målsägandebiträde även i överrätt.
Under senare tid har det kommit signaler som tyder på att lagen kan ha fått alltför långtgående konsekvenser. Ett målsägandebiträde fyller många gånger en viktig funktion för målsäganden, inte minst i mål om sexualbrott, våld i nära relation eller hedersrelaterad brottslighet. Centerpartiet vill därför återgå till den lagstiftning som gällde innan ändringen 2018. Dessutom bör en utredning se över reglerna avseende ersättning till rättsliga biträden i syfte att åstadkomma en effektiv kostnadskontroll.
Förebyggande arbete
Utöver att säkerställa att våldsverkare och kriminella inte får fritt spelrum så måste samhället säkerställa att personer med risk att utveckla ett våldsamt beteende eller kriminalitet erbjuds en verklig möjlighet att välja en annan livsstil. En bra skola som erbjuder goda framtidsförutsättningar är den långsiktigt viktigaste åtgärden för att motverka gängkriminalitet och utanförskap. Det är inte acceptabelt att en så stor andel elever lämnar grundskolan utan godkända betyg och därför i praktiken redan som 15-åringar kan uppleva sig stå utan framtid. Samhället måste säkerställa att alla elever lämnar grundskolan rustade att kunna ta sig vidare mot självförsörjning.
Tidiga stödinsatser till barn och familjer i riskzon, tillsammans med möjligheter för socialtjänsten att ingripa med insatser på ett tidigare stadium än idag, är av avgörande betydelse. Socialtjänsten arbetar idag nästan uteslutande med frivilliga insatser om inte situationen är så allvarlig att exempelvis tvångsvård kommer på fråga. Centerpartiet anser att detta måste ändras så att socialtjänsten har möjlighet att redan på ett tidigt stadium besluta om insatser som inte är av frivillig karaktär.
En majoritet av de förebyggande åtgärderna för att motverka kriminalitet och våld rör kommunal verksamhet. Kommuner har möjlighet att involvera lokala aktörer som fastighetsägare och näringslivsföreträdare. Kommunerna har också möjlighet att säkerställa ett förebyggande arbete i skolorna gällande attityder till våld, och anlägga ett trygghetsperspektiv i framtagandet av detaljplaner. Centerpartiet vill därför tydligt prioritera kommunernas arbete och insatser för att bryta den samhällsutveckling som vi tvingas bevittna i gängens och den organiserade brottslighetens spår. Nu måste vi som samhälle göra allt vi kan för att stoppa gängkriget, på kort och lång sikt, på alla nivåer. Ingen lärare eller socialsekreterare får sägas upp på grund av resursbrist i det här läget. Inga barn ska behöva skjuta eller riskera att skjutas för att det offentliga inte finns där för dem på rätt sätt. Inga insatser och placeringar mot unga gängkriminella får avstås.
Ansvarsfördelning och insatser behöver diskuteras när det gäller ungdomar som på grund av eget beteende är föremål för återkommande omhändertaganden enligt lagen om vård av unga, eller unga som uppvisar ett grovt kriminellt beteende men ännu inte är straffmyndiga. Dessa ungdomar kan i högre grad behöva bemötas med rehabiliterings
åtgärder som används för kriminella än med traditionella socialtjänstinsatser. En ny enhet för unga som begår allvarliga brott skulle därför kunna inrättas hos Kriminal
vården. Mot bakgrund av dessa förslag vill Centerpartiet ha en genomlysning av vilka insatser som är verkningsfulla och vem som ska bära huvudmannaskapet för de olika insatserna.
Polisen – effektivitet, samverkan och tillit
Samhällskontraktet och polisens våldsmonopol bygger i grunden på att medborgarna känner förtroende för att staten tar ansvar för säkerhet och brottsbekämpning. En fungerande polis är på så sätt även garanten för rättsstaten och demokratin. De demo
kratiska värden som vårt samhällsbygge vilar på, såsom individuella fri- och rättigheter,
trygghet, säkerhet och tillit, är beroende av att såväl grova brott som vardags
brottsligheten
– och allt däremellan – bekämpas. På så sätt värnas ytterst också de demokratiska institutionerna. Under senare år har dock en oroväckande trend, där tilliten till rätts
staten sjunker hos allmänheten, börjat få fäste. Gängbrottsligheten breder ut sig i en rasande fart och i former som tidigare aldrig setts i Sverige, samtidigt som anmälningar om sexualbrott blir liggande på hög, vardagsbrotten förblir olösta och Polismyndig
hetens effektivitet sjunker.
En polis för hela landet
Sverige förtjänar en effektiv och välfungerande polismyndighet som både löser och förhindrar brott, samtidigt som den är en bra och attraktiv arbetsgivare. För att alla ska känna trygghet och tillit, oavsett om de bor i någon av våra större städer eller på lands
bygden, måste antalet poliser utökas för att motsvara den genomsnittliga polistäthet som gäller i övriga Europa. De senaste decennierna har också allt fler polisstationer lagts ned och polisen har blivit ett allt ovanligare inslag i stora delar av landet. Runt hälften av
polisstationerna har stängt sedan 90-talet. Detta har bidragit till en känsla av att samhället
lämnar och sviker i de mindre tätbefolkade delarna av landet. Centerpartiet har drivit fram lagstiftning som tacklar brott på landsbygden och för en ökad polistäthet, men det behövs ytterligare åtgärder för att säkra en trygg tillvaro i hela landet, inte minst för att skydda våra gröna näringar. Det är därför avgörande att polisen, i takt med att myndig
heten får fler medarbetare, återupprättar närvaron på ett meningsfullt sätt i hela landet.
En effektiv polis
Polisen måste också använda sina resurser på ett effektivt sätt; det handlar om att polisen ska ägna sig åt rätt saker, att arbetet organiseras kostnadseffektivt och att flödet från misstanke om brott till verkställbart straff effektiviseras. Exempelvis bör brotts
utredningar som rör en och samma gärningsman eller liga hanteras samordnat, och det bör vara möjligt att samordna utredningsarbetet utifrån brottsmönster, såsom när en lantbrukare misstänks vara utsatt för upprepad brottslig djurrättsaktivism eller en kvinna misstänks vara utsatt för fridskränkande beteende av en tidigare partners hela familj.
Det är avgörande att polisen har rätt verktyg att fokusera på sitt huvuduppdrag: det brottsbekämpande arbetet. Det finns en rad uppgifter som idag utförs av polisen som istället hade kunnat utföras av andra huvudmän. Ett exempel på detta är transport
verksamheten som fortfarande i hög grad tynger polisen. Även omhändertaganden av personer med psykisk ohälsa och omhändertaganden av berusade personer tar mycket tid i anspråk av polisen, trots att det inte handlar om ett brottsbekämpande arbete. Det
finns anledning att se över om inte vissa av dessa uppgifter kan hanteras av andra huvud
män.
I vissa fall kan andra myndigheter på ett bättre sätt bistå Polismyndigheten i det brottsbeivrande arbetet. Det finns även anledning att se över samverkan mellan polisen och andra myndigheter. Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet visar exempelvis på brister i uppföljningen och styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Centerpartiet anser att det även i övrigt finns utrymme för förbättringar av det samordnade arbetet och i informationsutbytet mellan myndigheter i brottsbekämpande syfte. Varje statlig myndighet bör rimligen också ha ett allmänt brottsbeivrande uppdrag i sin verksamhet och uppmärksamma brottsutredande myndigheter vid misstanke om brott.
Polisen behöver ett effektivt och ändamålsenligt resultatrapporteringssystem för att tydligt kunna mäta sin måluppfyllelse. Verksamheten måste kunna följas upp och utvärderas både kvantitativt och kvalitativt. I andra länder har man lyckats pressa tillbaka brottsligheten ordentligt genom tydlighet och uppföljning. Tillgång till ständigt aktuell statistik kring var brott begås gör att polisledningen kan ställa krav på precisa och snabba ingripanden och fördela resurserna på ett bättre sätt. Utöver detta måste regeringen också tillse att polisen har tillgång till rätt verktyg för att bekämpa brott. Polisen bör t.ex. ha tillgång till bättre it-system och teknik, modern skyddsutrustning och kroppsburna kameror, men även fler mobila kontor för ökad polisiär närvaro på landsbygden och mindre orter.
Nationellt forensiskt centrum
För att hantera en mer avancerad brottslighet måste vi bygga hela rättsväsendet, i hela landet, starkare. Polisens närvaro är en grundläggande trygghetsfråga. Nationellt forensiskt centrums (NFC) kapacitet måste stärkas långsiktigt för att genom robustare utredningar öka antalet lagföringar, och göra det snabbare, utan att göra avkall på rättssäkerheten.
Beredskapspolis
Centerpartiet anser också att det behövs en beredskapspolis som kan utgöra en förstärkning av Polismyndighetens ordinarie personal vid inträffade eller riskerade allvarliga störningar på samhället ur ordnings- eller säkerhetssynpunkt. Försvars
beredningen har också understrukit behovet av en beredskapspolis. En utredning bör därför tillsättas om inrättandet av en beredskapspolis som förstärkningsresurs.
Domstolarna
I den pågående expansionen av rättsväsendet är det viktigt att anta ett helhetsperspektiv. Centerpartiet förespråkar ett helhetsgrepp – från det brottsförebyggande arbetet till stöd
insatser för att återanpassa individer som avtjänat sina straff. Det är därför viktigt att ge
alla myndigheter i hela rättskedjan goda förutsättningar och nödvändiga resurser för att de
ska kunna hantera de ärenden som varje år strömmar igenom myndigheternas verksamhet.
Under senare år har måltillströmningen och målens komplexitet hos Sveriges Domstolar ökat, en utveckling som fortsätter. Detta har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade. Det gäller såväl brottmål och tvistemål som förvaltnings
rättsliga mål och ärenden. I det kommande reformarbetet är det därför viktigt att ge
Sveriges Domstolar möjligheter att fortsatt utöka organisationen på ett hållbart och lång
siktigt
sätt. Att utbilda domare är exempelvis ett arbete som tar tid. Domstolarna har dessutom ett brett uppdrag, där de inte bara hanterar brottmål och avgör tvister enskilda emellan och tvister mellan enskilda och myndigheter utan också fyller en viktig roll i många andra ärenden. Vi vill därför anslå extra resurser för att säkerställa att landets domstolar står beredda att hantera de mål och ärenden som förväntas bli fler de
kommande åren. I detta arbete är det viktigt att också prioritera förvaltningsdomstolarna.
Tullverket
Utöver polisen har bl.a. Tullverket en viktig brottsbekämpande roll. I en globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov och det är viktigt att med riktade åtgärder se till att bekämpa organiserad brottslighet. Samtidigt ska vi vara öppna mot omvärlden. Att Tullverkets verksamhet fungerar bra är viktigt för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen vara säker, för att hålla ordning i landet. Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste tillgodoses: dels uppbörd, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, dels brottsbekämpning, där bland annat olaglig införsel av alkohol, drogsmuggling och vapensmuggling ska beivras. I nuläget behöver man också fokusera på att stoppa pengaflödena till den organiserade brottslig
heten. För att kunna stärka sitt arbete med att skydda våra gränser, vara en central aktör i att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och upprätthålla goda förutsätt
ningar för våra företag att bedriva handel med andra länder behöver Tullverket lång
siktiga och hållbara resurser. Det är viktigt för lag och ordning, men även för att garantera att våra företag kan vara konkurrenskraftiga gentemot aktörer i andra länder. Riksdagen behöver därför säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamåls
enlig för verksamheten och även om befogenheterna under en lång rad av år har utökats, finns fortfarande ett stort fortsatt behov. Tullen behöver förstärkas både vad gäller personal och utrustning. Inte minst måste möjligheterna för tullen att hantera problemen med införsel av vapen och stöldligor på landsbygden mötas med full kraft.
Kriminalvården
Centerpartiet har under de senaste åren varit med och drivit fram en hård linje mot den grova organiserade brottsligheten. Som en del av detta arbete har det genomförts många
straffskärpningar, och fler är på väg. Denna utveckling sätter Kriminalvårdens verksamhet
på prov. Överbelagda anstalter är redan ett stort problem. Brist på fängelseplatser leder till stora påfrestningar både för de intagna och för personalen och påverkar det återfalls
förebyggande arbetet negativt. Utbyggnaden av anstalter borde ha påbörjats och drivits långt kraftfullare än vad som skett hittills. Platsbrist får aldrig vara en anledning att ge
avkall på allmän säkerhet, eller kvaliteten på den vård som Kriminalvården ska tillhanda
hålla.
För ofta visar det sig också att dömda kriminella som går fria i väntan på att börja avtjäna sitt straff begår nya brott. Detta är ett stort problem, inte minst för rättsstatens förtroende. Det bör därför utredas hur tiden kan kortas mellan det att en dom träder i laga kraft och det att verkställighet påbörjas.
För att lösa problemet med överbelagda anstalter måste det också utredas i vilken mån så kallade restriktionsdomar kan införas. Sådana domar skulle kunna innebära att en dömd kriminell under en tid efter det att ett fängelsestraff avtjänas underkastas vissa kontroller, övervakning samt att ej vistas i vissa områden. Verkställighet med så kallad fotboja bör vidare kunna kombineras med vistelseförbud inom visst geografiskt område. Vidare borde möjligheten att döma till kombinationspåföljder i fler fall utredas. Idag kan exempelvis skyddstillsyn eller villkorlig dom kombineras med ett fängelsestraff för att ersätta ett fängelsestraff upp till ett års fängelse. Denna möjlighet används i huvud
sak för ungdomar men bör kunna breddas och användas även i andra fall.
För att möta upp behovet av fler platser på anstalt och i häkten anser Centerpartiet att möjligheten att använda elektronisk intensivövervakning (IÖV), fotboja, som alternativ till verkställighet på anstalt i fler fall bör ses över. Sverige har en relativt lång erfarenhet av att använda IÖV inom kriminalvården, sedan detta infördes som ett alternativ till kortare fängelsestraff år 1994. Sedan dess har erfarenheterna av detsamma varit positiva, likaså har utvärderingarna av fall där IÖV använts visat på att detta fungerar väl. Detta bör kunna användas i fler fall än idag, när det rör mindre allvarlig brottslighet där kortare fängelsestraff döms ut.
Kriminalvården har en viktig roll i att även förebygga återfall i brott, och dess nuvarande arbete med att förstärka dömdas möjlighet att slussas ut på arbetsmarknaden på ett bra sätt måste förbättras. Därför har Centerpartiet i riksdagen motionerat om att samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten måste förbättras kring insatser i samband med frigivning för att stödja den enskilde i återanpassning.
Den som begått ett allvarligt brott innan han eller hon fyllt 18 år ska som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård istället för fängelse. Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för verkställigheten. På s.k. Sis-hem kan även ungdomar som inte har begått brott placeras enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Under verkställigheten på Sis ska ungdomarna få behovsanpassade vård- och behandlings
insatser samt erbjudas god skolgång. Det är allvarligt att upprepade rapporter visat att det förekommer allvarliga brister och övergrepp på dessa hem. Kvalitén måste höjas och tillsynen skärpas; i grunden är det uppenbart att den slutna ungdomsvården måste reformeras och ansvaret flyttas till Kriminalvården. Sluten ungdomsvård är en kraftfull reaktion på ett allvarligt brott som en ung person har begått. Andelen ungdomar som döms till sluten ungdomsvård och som återfaller i brott är högre än andelen bland ung
domar som döms till fängelse. Som lagstiftningen nu är utformad saknas tydliga incita
ment för den unge att delta i återfallsförebyggande åtgärder under frihets
berövan
det. Det behövs reformer som förstärker kvaliteten i vården, förlänger maximal vårdtid och systematiserar uppföljningen i efterhand. Det är uppenbart att Statens
institutions
styrelse inte har den kapacitet och kompetens som behövs för genomgripande förändringar,
och ansvaret för sluten ungdomsvård bör flyttas till Kriminalvården.
Brottsofferperspektivet
Centerpartiet vill stärka brottsofferperspektivet i rättsväsendet. Det är viktigt att samhället tydligt signalerar att man ser allvaret i det brott som har begåtts och den kränkning som brottsoffret har utsatts för. Samhället måste därför markera kraftfullare mot grova brott. Centerpartiet har därför under lång tid drivit på för skärpta straff för exempelvis sexualbrott, brott mot barn, mord och andra grova våldsbrott. Vi har fått igenom ett antal av våra krav men vill även fortsättningsvis att minimistraffet höjs och att straffskalan ses över för vissa grova brott. Det är angeläget att såväl den som drabbas som samhället i stort upplever att straffet står i rimlig proportion till gärningen.
Det är orimligt att brottsoffer själva ska behöva utkräva skadestånd av förövare. Centerpartiet vill därför att systemet med såväl kränkningsersättning som skadestånds
ersättning ses över. Bland annat skulle en sådan översyn kunna utreda i vilken mån staten eller myndigheter kan ta ett större ansvar för indrivningsprocessen från den dömde till den brottsdrabbade. Vidare bör även hatbrottsmotiv eller det att ett brott riktats mot någon inom ramen för deras yrkesutövning vara sådana faktorer som medför större kränkningsersättning i samband med dom.
Centerpartiet anser också att närstående till en person som blivit våldsdödad ska kunna vara berättigade till kränkningsersättning för den upprördhet, sorg och kränkning av sinnesfriden som kan följa när en nära anhörig har dödats genom brott. Det har tidigare diskuterats om kränkningsersättning till anhöriga är förenligt med allmänna skadeståndsrättsliga principer. I Norge finns sedan länge en bestämmelse som ger vissa närstående till den avlidne rätt till kränkningsersättning om gärningsmannen uppsåtligen eller av grov vårdslöshet orsakat dödsfallet. Centerpartiet anser att möjligheten att införa
en bestämmelse i skadeståndslagen som ger anhöriga till våldsdödade rätt till kränknings
ersättning
även i Sverige bör utredas.
Riksdagen uppmanade regeringen redan 2016 att inrätta en brottsofferportal för
personer som utsätts för id-kapningar eller bedrägerier. Förutom att få samlad information
borde den drabbade också kunna spärra sina identitetsuppgifter på ett och samma ställe. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt inrätta en sådan portal. Det är särskilt viktigt då internetbaserade bedrägerier och id-kapningar av olika slag inte visar några tecken på att avta och kan orsaka stora svårigheter för den som blir drabbad.
Barn som brottsoffer
Ett nytt barnfridskränkningsbrott
Barn är en särskilt utsatt och särskilt skyddsvärd grupp. Enligt Rädda Barnen lever omkring 200
000 barn i Sverige med våld som en del av sin vardag. Det är därför med stor tillfredsställelse vi kan konstatera att det från och med 2021 är straffbart att utsätta barn för att bevittna våld mellan närstående. Centerpartiet har sedan ett tiotal år tillbaka drivit frågan om att barn som bevittnar våld i nära relation ska anses som brottsoffer i straffrättslig mening, och barn som utsätts för att bevittna den här typen av våld till
erkänns genom den nya lagen nu straffrättslig status som brottsoffer och målsägande.
Centerpartiet anser dock inte att detta räcker. Situationer där någon upprepat begår vålds- och fridskränkningar mot ett närstående barn är t.ex. inte straffbelagda idag. Även om det i många fall kanske kan visas att den misstänkte vid upprepade tillfällen exempelvis misshandlat eller ofredat barnet så tar dagens lagstiftning inte hänsyn till den särskilda utsatthet som denna systematiska kränkning för med sig. Centerpartiet anser att detta är en brist och vill därför införa ett särskilt brott för återkommande och systematiska vålds- eller fridskränkningar av ett närstående barn, s.k. barnfrids
kränk
nings
brott. Påföljden för ett sådant brott bör också vara hårdare än för andra frids
kränkningsbrott eftersom barn är än mer utlämnade till en närstående förövare än vad en vuxen person som utsätts för fridskränkningsbrott är.
Ge särskilda företrädare utökade befogenheter
I samband med införandet av det nya brottet om att utsätta barn för att bevittna våld mellan närstående diskuterades också möjligheterna att utöka särskilda företrädares uppdrag att även omfatta beslut om sociala insatser. I en situation där ett barn utsätts för att bevittna våld, eller utsätts för andra brott av närstående, kan en utomstående behöva träda in i vårdnadshavarnas ställe och besluta om vissa vård- och omsorgsfrågor. Barnet ska exempelvis inte behöva vänta på att få stödbehandling och rehabilitering för att
gärningspersonen förhindrar detta. Även om lagstiftningen ger socialtjänsten möjligheter
att bestämma om insatser för ett barn när bara en av vårdnadshavarna samtycker till det, så täcker detta inte upp för alla situationer som kan uppstå. En vårdnadshavare som själv utsatts för våld kan exempelvis ha svårt att medverka till att barnet får vård. Särskilda företrädare bör därför ges ökade befogenheter att fatta beslut om sådana insatser.
Barnahus
Den stora merparten fall av våld mot barn anmäls inte och kommer inte till myndig
heternas kännedom. Om brottsmisstanken trots allt kommer till de brottsutredande myndigheternas kännedom är det vanligt att förundersökningen läggs ned. De fall som
drivs vidare till åtal leder också sällan till fällande dom. Även om brott mot barn innebär
särskilda utmaningar är det mycket viktigt att engagemanget och förfarandet för att utreda och fälla till ansvar för de här brotten håller hög nivå. Många utsatta barn ger uttryck för en bristande tilltro till myndigheterna och tvivlar på att de kan få hjälp. Barnen känner ofta lojalitet med den som utsatt dem och oroar sig för vad utredningen kan leda till. I de fall en utredning läggs ner utan att några vidare åtgärder vidtas, kan själva utredningen i sig ibland leda till att barnets situation förvärras.
De som arbetar med brottsutredningar där barn är brottsoffer måste ha kunskap om de speciella förutsättningar som präglar dessa ärenden. Att hålla barnförhör skiljer sig exempelvis markant från att hålla förhör med vuxna. De som arbetar med barnärenden måste också ha god kännedom om barns rättigheter, barns utsatthet och reaktioner vid våld och övergrepp och hur man kommunicerar med barn i olika åldrar och utvecklings
stadier. Möjligheten att säkra bevisning och omständigheterna i övrigt kräver också skyndsamhet i handläggningen. Av dessa anledningar är det av största vikt att det finns tillgång till åklagare men likaså utredare inom polisen med särskild kompetens avseende brott riktade mot barn i hela landet. På flera håll i landet har det därför byggts upp s.k. barnahus för att bättre tillgodose brottsutsatta barns behov och samla de myndigheter under ett tak som ska samarbeta när ett barn misstänks ha utsatts för brott. Syftet med barnahus är att i en trygg, barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för brott vara i centrum i utredningsprocessen. Genom att alla aktörer finns på plats på ett ställe slipper barnet slussas runt mellan olika myndigheter och upprepa sin historia.
Barnahus fyller en mycket viktig funktion i utredningen av brott mot barn, men saknas fortfarande på många håll i Sverige. Regeringen måste därför agera för att skyndsamt säkerställa att tillgången till barnahus omfattar unga brottsoffer i hela landet.
Utredningstider
Vid en anmälan om ett allvarligt brott mot ett barn ska förundersökningen genomföras skyndsamt och ett beslut om ett eventuellt åtal fattas inom 90 dagar. Det här är en lagstadgad tidsfrist som bara får överskridas när det är påkallat av tydliga utrednings
skäl, exempelvis när ärendet är komplext. Ändå överskrids tidsfristen i många ärenden utan att det kan motiveras av ärendets beskaffenhet. Detta måste ändras. De långa handläggningstiderna kan, vid sidan av den allmänna påfrestning det medför att vara föremål för en brottsutredning och särskilda påfrestning detta medför för barn, också resultera i ett klart sämre bevisläge. Barn får många gånger vänta på att få olika former av insatser till efter att en förundersökning avslutats. Detta brukar motiveras med att insatserna inte ska störa en pågående brottsutredning eller att barnets situation inte anses vara tillräckligt stabil under pågående utredning eller brottmålsprocess. Konsekvenserna av långa handläggningstider riskerar därmed både att förvärra barnets hälsa och möjlig
heter till skydd, stöd och behandling. FN:s barnrättskommitté har tidigare uttryckt en oro för att allt fler barn i Sverige utsätts för våld och att dessa barn inte erbjuds till
räckligt med stöd och hjälp. Sverige rekommenderades att skapa ett samordnat skydds
system för barn och samtidigt arbeta för att öka kunskapen kring våld mot barn. Regeringen måste därför tillse att en översyn av den sammanlagda tiden för utredning och brottmålsprocess i barnärenden genomförs, inklusive effektiv uppföljning av att tidsfristerna inte överskrids.
Utökad registerkontroll
I syfte att skydda barn och unga mot sexualbrott och andra grova brott finns det idag bestämmelser om obligatorisk registerkontroll för anställda inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Centerpartiet vill också bredda brottskatalogen, så att fler typer av brott omfattas av kontrollen och har lagt utskottsinitiativ om det i riksdagen. De obliga
toriska kontrollerna är idag begränsade till då anställningen erbjuds och ett utdrag kan vara upp till ett år gammalt. Det sker inga efterföljande eller regelbundna kontroller. För att skydda barn och ungdomar anser Centerpartiet också att det bör ske regelbundna kontroller.
Sexualbrott mot barn
Forskning från Karolinska institutet visar att flickor som utsatts för sexuella övergrepp söker vård 26 gånger oftare för självmordsförsök än andra flickor. Mycket talar för att sexualbrott på nätet kanske kan anses värre än andra sexualbrott eftersom övergreppet
finns kvar för alltid och därmed kan spelas upp på nytt, om och om igen. Det är princi
piellt viktigt att brott mot barn bedöms som allvarligare än motsvarande brott mot vuxna.
Barn som utnyttjas genom prostitution är ofta särskilt utsatta. Om den som säljer en sexuell handling är minderårig, så utgör detta ett särskilt brott, utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Brottet har idag en högre straffsats jämfört med sexköp av en vuxen. Enligt utredningen Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42) framgår att de sexuella handlingar som köpare efterfrågade av unga offer generellt sett var av ett mer hänsynslöst slag. Enligt utredningen Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43) har möjligheterna för vuxna att komma i kontakt med barn i syfte att utnyttja dem för prostitution ökat som en följd av digitaliseringen. Centerpartiet vill därför stärka det straffrättsliga skyddet för barn mellan 15 och 17 år som utsatts för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Det finns vidare behov av straff
skärpningar avseende en del sexualbrott riktade mot barn. Avseende brottet sexuellt övergrepp riktat mot barn krävs det straffskärpningar både avseende minimi- och max
straffen. Det är dessutom olyckligt att det finns handlingar idag som inte kan träffas av straffbestämmelser. Centerpartiet vill därför se ett brott avseende s.k. mindre grova sexuella utnyttjanden av barn, för att bättre fånga sådana ageranden som inte kan kvalificeras som normalgraden. Centerpartiet anser också att även sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn bör omfattas av bestämmelserna om slopad preskriptionstid. Det finns också anledning att generellt se över preskriptions
tiderna för sexualbrott.
Hösten 2020 lämnade den s.k. Barnkonventionsutredningen (SOU 2020:63) sitt betänkande över hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen. Utredningen kom sammantaget fram till att svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med innebörden av barnkonventionen med undantag för att det finns luckor i det straffrättsliga skyddet när det gäller sexuella gärningar som begås genom digitala medier, samt att barn vars pubertetsutveckling är fullbordad har ett mindre omfattande skydd än andra barn mot att utnyttjas i pornografiskt material. Sedan dess har uppsåtskravet i fråga om barns ålder vid barnpornografibrott ändrats. Vad gäller sexuella gärningar som begås genom digitala medier så handlar luckorna i lagen i huvudsak om övergrepp som begås utan att gärningspersonen är närvarande. Den som
utan att delta vid själva inspelningstillfället förmår någon att spela in en film med sexuellt
innehåll och skicka filmen, ska givetvis också kunna dömas för det sexuella övergreppet på samma sätt som om gärningspersonen själv hade närvarat då övergreppet begicks. Regeringen måste därför skyndsamt tillsätta en utredning för att se över dessa luckor i lagen samt de brister som Barnkonventionsutredningen pekade på rörande det straff
rätts
liga skyddet när sexuella gärningar begås via digitala medier.
Sexualbrotten mot barn blir allt grövre och antalet anmälningar har mångdubblats de senaste åren. Polisen beskriver att de har allt svårare att klara av att utreda brotten i rimlig tid. Arbetet, som innebär att ägna arbetsdagarna åt att gå igenom bild- och film
material av övergrepp på barn, är psykiskt påfrestande. Polisen har svårt att tillsätta utredningstjänsterna och många av utredarna har svårt att klara av arbetet under någon
längre tid. I Stockholmspolisens fall har bristande utredningskapacitet av barnpornografi
brott
ibland till och med resulterat i s.k. tillslagsstopp. Det innebär att polisen väljer att inte genomföra husrannsakan eller beslagta material under en tid eftersom det inte finns kapacitet för att fullfölja åtgärden och ta hand om materialet. För att underlätta det brottsutredande arbetet vill Centerpartiet att polisen ges ökade möjligheter (genom utbildning, resurser, tillämplig teknik) att använda sig av AI/datorseende vid utredning av sexuella övergrepp mot barn på nätet. Genom datorseende blir det möjligt både att snabba på genomgången av stora mängder material, i någon mån förskona brotts
utredarna samt prioritera utredningen av grövre brott. Det finns sannolikt även bättre
möjligheter att genom AI/datorseende sammanställa information om tillkomst, spridning,
förövare och brottsoffer.
Sexualbrott
Skärpta straff
Offer för sexualbrott tvekar ofta att anmäla och ofta tar det lång tid att fullfölja en anmälan. Preskriptionstiderna kan på så sätt förhindra brottsoffers möjlighet till upprättelse och en fällande dom. Under det senaste året har preskriptionstiden tagits bort för vissa sexualbrott mot barn. Det är bra. Det finns också anledning att mer generellt se
över preskriptionstiderna för sexualbrott.
I takt med att tekniken utvecklas ökar möjlig
heterna att lösa brott efter lång tid. DNA-tekniken gör det möjligt att lösa brott som man tidigare har misslyckats med att utreda. Det är bland annat mot denna bakgrund det numera finns skäl att förlänga preskriptionstiderna för sexualbrott.
Centerpartiet anser att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sin sexualitet och sitt sexuella umgänge, samt att sex alltid ska bygga på frivillighet. Sexualbrotten är till sin natur särskilt integritetskränkande. Det är viktigt att straff
satserna för sexualbrott speglar detta på ett rättvisande sätt.
Centerpartiet vill skärpa straffet för köp av sexuell tjänst så att normalpåföljden blir fängelse. Vi vill också höja straffmaximum för köp av sexuell tjänst för att utöka preskriptionstiden. Personer som säljer sexuella tjänster är ofta traumatiserade och sargade och kan därmed ha svårt att exempelvis i samband med att man lämnar ett liv i
prostitution, inom ramen för nuvarande preskriptionstid, orka anmäla brott. Preskriptions
tiden
bör därför utvidgas genom höjt maxstraff.
Koppleri
Den belgiska kopplerilagstiftningen är mer långtgående än den svenska och innebär att även den som försöker locka in personer i prostitution gör sig skyldig till koppleri. Den belgiska lagen förbjuder därmed även uppmuntran till prostitution. Svensk koppleri
lagstiftning kräver att det sker ett faktiskt främjande eller utnyttjande i ett specifikt fall för att kunna döma för koppleri. En mer allmän uppmaning som inte riktar sig till en specifik person, faller därmed utanför det straffbara området. Vi vill se en översyn av detta för att i fler fall kunna utdöma straff för koppleri. Det finns anledning att närmare utreda förutsättningarna att stoppa såväl sugardejtingsajter som sexköpssajter/annons
sidor om prostitution genom att vidareutveckla lagstiftningen rörande koppleri. Det är redan idag kriminaliserat att främja att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning (6
kap. 12
§ BrB). På samma sätt som den som upplåter en lägenhet för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning kan dömas för koppleri, borde även den som tillhandahåller en domän eller digital tjänst där sådan verksamhet förekommer kunna dömas. Då internet suddar ut gränserna för tid och rum bör det också vara möjligt att definiera att brottet sker i Sverige givet att den digitala tjänsten vänder sig till den svenska marknaden, oavsett var i världen exempelvis en server befinner sig.
Centerpartiet anser att det är angeläget att det brottsbeivrande arbetet fungerar på ett ändamålsenligt sätt även i ett digitalt tidevarv. Vi vill därför att det tillsätts en utredning som ser över vad som kan göras för att stoppa de digitala bordeller som vänder sig till den svenska marknaden och där kvinnor och barn säljs. Utredningen ska även se över möjligheterna att sätta stopp för detta oavsett var sajten är registrerad.
Våld i nära relation
Våld i nära relation handlar i huvudsak om makt, kontroll och dominans och om att bryta ner och allvarligt skada någons självkänsla. Det destruktiva mönstret börjar sällan med fysiskt våld utan med kontrollerande beteende och psykisk misshandel. Den som utsätts får en kraftigt försämrad självbild och självkänsla, isoleras allt mer, kontrolleras i ökad grad och hindras i sin livsföring. Det kan handla om att partnern kontrollerar att man går direkt hem efter jobbet, att hindras från att gå på viktiga möten eller läkar
besök, tvingas tåla att ens telefon undersöks, att partnern tar kontroll över ens inkomst, att man begränsas i sina sociala relationer samt ett ständigt återkommande budskap om att man är dålig och värdelös. Våldet normaliseras vartefter både för utövaren och för den som utsätts. Detta kallas för normaliseringsprocessen och är ett särskilt utmärkande kännetecken för våld i nära relation. Gränserna förskjuts således gradvis för vad som kan anses vara normalt och acceptabelt både för våldsoffret och för förövaren. Det kontrollerande beteendet blir därmed starten på ett allt allvarligare makt
‑
, kontroll- och våldsmönster. Ofta upplever också våldsoffret det kontrollerande och psykiska våldet som värre, i betydelsen mer nedbrytande, än det fysiska våldet. Centerpartiet vill därför utreda möjligheten att kriminalisera kontrollerande beteende. I Storbritannien finns redan en lagstiftning på plats sedan 2015 som har lett till att fler än 9
000 åtal väcktes
under 2017–18. Att kriminalisera kontrollerande beteende är också viktigt för att motverka
hedersförtryck och psykiskt våld. Vi måste säkerställa att varje människa ska kunna känna sig fri och kunna leva det liv hon vill, fri från rädsla och förtryck. Men det är bråttom – för varje dag som går är det tusentals kvinnor som inte får det skydd de behöver och har rätt att förvänta sig.
Skärpta straff
Centerpartiet vill att minimistraffet för grov kvinnofridskränkning och grov frids
kränkning höjs från ett till två års fängelse och att maxstraffet höjs från sex till tio års fängelse. Ändringen är viktig för att säkerställa att även de grövsta fridskränknings
brotten åtalas som just fridskränkningsbrott och inte som synnerligen grov misshandel. Att brotten benämns vid sitt rätta namn är viktigt både med tanke på brottsstatistiken och för att klargöra att våld i nära relation har ett lika högt straffvärde som annan våldsbrottslighet. Vidare bör brottsrubriceringen ”synnerligen grov” fridskränkning/ kvinnofridskränkning införas. Den nuvarande straffskalan för fridskränkningsbrott går inte att tillämpa på de allvarligaste fridskränkningsbrotten. Det har betydelse eftersom det snedvrider statistiken och gör att fridskränkningsbrotten ser ut att vara färre än de egentligen är. Det har också betydelse för den allmänna rättsuppfattningen om de grövsta fridskränkningsbrotten inte benämns vid sitt rätta namn och inte ens har en straffskala som motsvarar deras allvarlighetsgrad. De riskerar då att uppfattas som mindre allvarliga brott än vad de är.
Skyddade personuppgifter
Av Jämställdhetsmyndighetens rapport Skyddade personuppgifter – oskyddade person
uppgifter (rapport 2022:10) framgår att kvinnors och barns hela livssituation försvåras av att leva med skyddade personuppgifter; vardagliga situationer är svåra att hantera och innebär ofta säkerhetsrisker. Att inte kunna uppge sina personuppgifter gör det svårt och ibland omöjligt att få tillgång till samhällsservice. Bristen på stadigvarande boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ytterligare ett allvarligt problem. Rapporten rekommenderar bl.a. att våldsutsatta kvinnor som lever med skyddade personuppgifter bör erbjudas en kontaktperson som kan tillhandahålla stöd, hjälp och vägledning i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor. Särskilda kontakt
personer bör finnas för både vuxna och barn och till exempel vara placerade inom socialnämndens verksamhetsområde, och ska finnas kvar så länge skyddsbehovet kvarstår. Regeringen måste nu skyndsamt utreda och presentera lagstiftning för att uppnå detta.
Ett tryggt boende
Att snabbt få tillgång till ett tryggt boende är ytterligare en viktig del i att bygga upp sitt liv efter att ha lämnat sin förövare. Att inte kunna känna trygghet i sin bostadssituation är ytterligare en aspekt av svårigheterna i att lämna en farlig relation. Regeringen måste därför skyndsamt tillsätta en utredning för att ge exempelvis Boverket i uppdrag att tillsätta en samordnare i syfte att se över förutsättningarna att tillskapa en nationell bostadskö för människor som utsatts för våld så att dessa snabbt kan ges förtur till bostäder. Kön kan antingen upprättas genom avtal/samarbete med marknadens aktörer (kommuner, allmännytta, privata fastighetsägare m.fl.) eller genom ett mer tydligt statligt ansvarstagande. Utgångspunkten måste dock alltid vara att det är den som utsätter någon för våld, hot och trakasserier som ska flytta. Centerpartiet anser därför att det främst är förövaren, vid fall då våld skett i hemmet, som ska flyttas – exempelvis genom att vistelseförbud kan innefatta en hel kommun.
Brott mot näringsidkare
Näringsidkare och personer verksamma i de gröna näringarna utsätts idag allt oftare för brott och trakasserier av extremistiska djurrättsaktivister. Det handlar om brott av många olika slag – från skadegörelse, ofredande och olaga intrång till olaga hot och misshandel – där det bakomliggande motivet utgörs av en våldsbejakande extremistisk djurrättsaktivism. Näringsidkare och personer verksamma i de gröna näringarna måste kunna bedriva sin verksamhet utan att utsättas för brott. Tidigare drabbades främst pälsdjursuppfödare, forskningsanläggningar och slakterier, men idag är hotbilden betydligt bredare och omfattar i princip alla former av djurproducerande verksamheter, jägare m.fl. Problemet är påtagligt för företag och anställda inom de gröna näringarna.
Djurrättsaktivism
Det är viktigt att polisen i sitt brottsutredande arbete noga dokumenterar motivbilden och att denna tydliggörs vid huvudförhandlingen så att rätten vid en eventuell straffmätning kan väga in om en åtalad gärning utgjort ett led i en systematisk eller organiserad brottslighet, eller föregåtts av särskild planering. Av denna anledning vill Centerpartiet se särskilda brottskoder för djurrättsrelaterad brottslighet. Vidare krävs att utredare med särskild kompetens kring denna brottslighet finns att tillgå i samtliga polisregioner. Det är också angeläget att brottslig djurrättsaktivism finns med som en del av den extremism som idag är föremål för polisen på nationell och övergripande nivå. Statistik och kategorisering är nödvändig för att kunna följa upp och agera. En klassificering skulle göra att polisen och även Säpo skulle få större anledning att följa och agera på de olika aktiviteter som de våldsbejakande djuraktivisterna utför. Man bör
också se över om straffen för denna typ av brott bör skärpas och se över polisens resurser
för att motverka denna typ av brottslighet. Tryggheten för företagare och andra på landsbygden måste öka samtidigt som vi slår vakt om allemansrätten.
Landsbygdens särart måste vidare beaktas inom ramen för vårt rättssamhälle. Centerpartiet vill därför att även kränkning ska kunna vara en kvalifikationsgrund för att betrakta hemfridsbrott och olaga intrång som grova – detta kan exempelvis vara när intrånget riktas mot en gård där en person även bor. Vi vill även se krafttag mot de som med extremistisk ideologisk grund stör laglig jakt runtom i Sverige. Regeringen måste därför skyndsamt tillsätta en utredning för att se över möjligheterna att kriminalisera jaktsabotage och hindrande av jakt.
Företagsrelaterad brottslighet
Företagsrelaterad brottslighet är ett allvarligt problem för såväl enskilda brottsoffer och juridiska personer som samhället. Många företagare upplever idag brottslighet som sin största utmaning i den dagliga verksamheten. Vissa väljer till och med att lägga ned sin verksamhet på grund av brottslighet. Det är helt ohållbart och innebär ett enormt tapp för hela samhället, ett hinder för en god ekonomisk utveckling och för kreativitet och arbetstillfällen. Införandet av den nya lagen om tillträdesförbud till butik, som tillkom på Centerpartiets initiativ, är en positiv nyhet från året som gått. Likaså uppdraget till tolv myndigheter att bl.a. kartlägga kriminella nätverks påtryckningar, trakasserier och brott mot näringsidkare i utsatta områden. Samtidigt är utmaningarna fortsatt närmast enorma, inte minst i fråga om it-relaterad brottslighet. Det är därför högst angeläget att motverkande av företagsrelaterad brottslighet ges den tyngd och prioritet som motsvarar den skada och det allvar som brottsligheten innebär för vårt gemensamma välstånd.
Hatbrott
Under senare år har hoten och hatet mot journalister ökat i såväl omfång som grovhet, och kvinnor och minoriteter är särskilt utsatta. Det är ett allvarligt hot mot den liberala demokratin som måste adresseras. Hatbrott innebär att någon angriper en person eller en grupp av människor på grund av deras uppfattade ras, hudfärg, etniska bakgrund, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Om en domstol bedömer att ett brott är ett hatbrott – exempelvis att en misshandel har rasistiska motiv – tillkommer en straffskärpning. Staten och samhället ser särskilt allvarligt på hatbrott eftersom de anses utgöra ett brott mot individens mänskliga rättigheter och mot principen om människors lika värde, samt att sådana brott skapar rädsla hos andra människor som tillhör gruppen i fråga. Centerpartiet anser också att det är angeläget att ge mer resurser till de hatbrotts- och demokratienheter som finns hos polisen runtom i landet, och att civilsamhället får det stöd som krävs för att stötta brottsoffer. Vidare tycker vi inte att hatbrottslagstiftningen omfattar alla de grupper som bör skyddas mot hatbrott. Det finns många exempel på gärningsmän som begått allvarliga brott motiverade av hat mot kvinnor och att personer som har funktions
nedsättningar utsatts för brott på grund av detta. Centerpartiet vill därför att kön och funktionsnedsättning läggs till som hatbrottsgrunder i lagstiftningen.
Antikorruption
Korruption, mutor och maktmissbruk leder i förlängningen till ett urholkat förtroende
för det offentliga och för de principer som rättsstaten vilar på. På så sätt utgör korruption
också ett hot mot rättsstaten. Det som kännetecknar korruption är just avsaknaden av objektivitet, systematik, tillförlitliga regler och transparens. Situationen kan beskrivas som en rörlig spelplan där inget ligger fast och ingen vet vad som gäller. Under sådana omständigheter upphör en del av det vi kallar samhället att fungera. Därför måste korruption och oegentligheter motarbetas med kraft. Graden av korruption i Sverige är ur ett internationellt perspektiv låg. Samtidigt har korruption och oegentligheter ökat under de senaste åren och Sverige är idag det mest korrupta landet i Skandinavien enligt organisationen Transparency International. Den negativa utvecklingen kan bland annat förklaras av ett antal allvarliga korruptionsskandaler på statliga myndigheter. Detta är en mycket allvarlig utveckling som behöver följas upp och motverkas. Centerpartiet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlingsplan mot korruption.
Vi vill också inrätta en oberoende antikorruptionsmyndighet med uppdrag att granska
offentlig verksamhet, ge vägledning och stöd kring insatser för ökad transparens och bidra till åtal mot brott. Antikorruptionsmyndigheten ska dessutom erbjuda alla myndig
heter, kommuner, regioner och riksdag en central visselblåsartjänst, och säkerställa att rapporterade misstankar utreds. Vi vill att lagstiftningen ska ställa högre krav på de antikorruptionsstrategier som vägleder myndigheternas arbete, och att brott mot reglerna ska leda till allvarligare konsekvenser. Strategierna bör innehålla bättre stöd för med
arbetare som rapporterar misstankar.
Radikalisering och terrorism
Radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism är hot mot den liberala demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala
utvecklingen. Budskapet ska alltid vara att staten tar strid mot sådan allvarlig och system
hotande
brottslighet. Den terrorrelaterade verksamheten i Sverige domineras enligt
Säkerhetspolisen av aktörer som är motiverade av våldsfrämjande islamistisk extremism,
extremistiska organisationer inom vitmaktmiljön och den radikal
nationa
listiska miljön samt den autonoma vänstermiljön. Men även andra grupper använder våld för att uppnå sina mål, exempelvis extremistisk djurrättsaktivism. Det de har gemensamt är att de motverkar den liberala demokratin och är villiga att använda våld för att störta eller försvaga den. Vi ser också i ökad utsträckning att sammanfogningen i form av organisa
tioner luckras upp och istället i ökad utsträckning övergår i mer löst sammanfogade nät
verk av extremistiska och våldsbejakande personer. Gemensamt för dessa är att de har ett destruktivt narrativ och verkar för att flytta gränserna för vad som är acceptabelt
att uttrycka. Det kan i förlängningen bidra till en avhumanisering av grupper eller individer
och detta kan i sin tur utgöra en grogrund för våld. Det öppna och fria samhället får inte visa sig svagt inför sådana krafter. Centerpartiet vill sedan tidigare se mer effektiva åtgärder för att förebygga, försvåra, förhindra och avskräcka deras verksamhet. Staten har också ett ansvar gentemot terrorismens offer – varav många flytt till Sverige undan IS och andra mördare – att hålla de skyldiga ansvariga och skipa rättvisa. Det gäller både svenska terrorister som rest utomlands och de som är verksam
ma här hemma. Vi vill också se mer effektiva regler och kontroller för att förhindra att offentliga medel går till organisationer som motarbetar den liberala demokratin, och stärka kapaciteten hos de enheter inom polisen som arbetar med demokratifrågor. Individer som ännu inte har begått brott utan är på väg att radikaliseras måste mötas av förebyggande åtgärder som inte uppfattas som stigmatiserande. Lokal polis liksom civilsamhället, framför allt mödrar och religiösa samfund, spelar idag viktiga roller i kampen mot radikalisering.
EU är en viktig arena i arbetet mot terrorism. Tillsammans har EU-länderna bättre förutsättningar att motverka terrorattacker genom att exempelvis dela underrättelser om potentiellt farliga personer och genom att stoppa vapensmuggling. Överenskommelser behövs kring EU-ländernas skyldighet att informera om vapensmuggling eller radikaliserade personer när andra EU-länder berörs. Satsningarna mot påverkanshot behöver också öka både i Sverige och i övriga EU.
Ulrika Liljeberg (C)
Malin Björk (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Kerstin Lundgren (C)
Mikael Larsson (C)
Catarina Deremar (C)
Anna Lasses (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3743
av Ulrika Liljeberg m.fl. (C)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde
4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
Rättsväsendet är – tillsammans med försvaret – den yttersta garanten för vår öppna liberala demokrati, med uppgiften att skydda människors fri- och rättigheter både från brott som begås av enskilda och från den offentliga maktens godtycke eller makt
missbruk. Att upprätthålla rättsstaten och tryggheten för alla individer, oavsett kön, gammal och ung, i hela landet, är en av statens kärnuppgifter.
De senaste årens katastrofala utveckling med skjutningar, sprängningar och en ökad otrygghet, tillsammans ett försämrat säkerhetsläge, ställer mycket stora krav på rätts
väsendet. Vi har sett hur organiserad brottslighet kommit att bli ett hot mot vår allmänna välfärd, där oerhörda våldsbrott, handel med narkotika, vapen och människor, till
sammans med stölder och bedrägerier utmanar det samhälle vi värnar. Ett samhälle som är byggt på tillit och trygghet.
Vi ser en lika oacceptabel situation när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor och våld mot barn. Vi behöver ett ökat fokus på de som utsätts för brott. Brottsoffer behöver få rättvisa skipad och få bättre stöd i rätts
processens olika skeden. Men vi behöver samtidigt kunna ge de som begått brott en rimlig chans att återgå till ett liv utan kriminalitet och se till att fler lämnar den kriminella banan innan det är för sent.
För att lösa denna uppgift krävs att samhället kraftsamlar. Det krävs utökade befogenheter och brottsförebyggande arbete inom skolor och socialtjänst i våra kommuner. Det krävs att poliserna blir fler och har rätt verktyg att både förebygga och utreda brott, samt att de rättsvårdande myndigheterna får rätt styrning och uppdrag. Den fortsatta förstärkningen av hela rättsväsendet från polis och åklagare till domstolarna och kriminalvården är därför nödvändig, men alla delar av samhället måste göra sitt här och nu.
Rättskedjans alla delar är viktiga och ska stärkas
Rättskedjans myndigheter har under senare år fått historiska tillskott för att möta en mycket allvarlig utveckling. Med Centerpartiets politik växer polisen, men pengarna måste också leda till rätt insatser och framför allt till fler lokala poliser. Polisen har en central roll för att beivra, begränsa och lösa brott. Polisen måste därför vara närvarande, tillgänglig och synlig för människor i hela landet. Större myndighetsanslag är avgörande för att garantera polisens lokala närvaro, öka antalet arbetade polistimmar, skapa förut
sättningar för bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö samt för att ge polisen möjlighet att bekämpa brottslighet både i hemmen och på gatorna. Centerpartiet arbetar för att öka polistätheten ytterligare, för att nå en europeisk genomsnittsnivå. Center
partiet ser positivt på att det tillskapas flera olika vägar att arbeta som polis och även att en viss specialisering kan ske tidigare än idag. Att poliser tidigt kan välja spår som exempelvis utredare, ingripandepolis och cyberpolis ser vi kan locka nya grupper att bli poliser. Vi ser behovet av en satsning på utredning och lagföring av just brott med cyberdomänen som brottsplats. Här behöver polis, åklagare och domstolar få resurser för att uppdatera sig till den nya situationen för att inte cyberdomänen ska bli laglöst land. De historiskt stora satsningar som görs på rättsväsendet gör att det finns förut
sättningar för att göra dessa prioriteringar.
Polisen måste vara lokalt förankrad. För att förtjäna, värna och stärka medborgarnas förtroende för polisen krävs att man inte enbart arbetar med grov kriminalitet, utan också prioriterar resurser till arbetet med vardagsbrotten – så kallade mängdbrott – som skadegörelse, stölder och buskörningar. En lokalt förankrad polis utgör också ett viktigt verktyg i kampen mot grov brottslighet, då lokal förankring är en förutsättning för att arbeta förebyggande och kunna bedriva brottsutredningar i de områden där organiserad brottslighet och gängkriminalitet är mer vanligt förekommande.
Ett problem som försvårar det brottsbekämpande arbetet är att de samhällen som är hårdast drabbade också är de samhällen där förtroendet för de rättsvårdande myndig
heter är svagast. Åtgärder måste till för att överbrygga klyftan mellan medborgarna och myndigheterna, så att alla känner att de får den hjälp de behöver när de behöver den och fler vågar och vill anmäla brott och vittna mot brottslingar.
Under senare år har måltillströmningen och målens komplexitet hos Sveriges domstolar ökat, till stor del som resultat av de reformer som redan vidtagits för att komma åt den allt grövre kriminaliteten; det här är en utveckling som bara kommer fortsätta. Detta har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade, såväl brottmål och tvistemål som förvaltningsrättsliga mål och ärenden är påverkade. Det är därför avgörande att domstolarna tillförs de medel de behöver för att hantera hela ärendebördan, inte bara det som är relaterat till den grova organiserade brottsligheten. Det är viktigt att man tillåts utöka verksamheterna på ett hållbart och långsiktigt sätt. Att rekrytera, utbilda och fortbilda domare är exempelvis ett arbete som tar tid. Notarie
utbildningen är en aspekt av detta; rekryteringen av jurister med andra erfarenheter av rättsväsendet är en annan. Men för att vara en attraktiv arbetsplats för kvalificerade jurister och uppfylla rollen som yttersta väktare av rättsstaten måste domstolarna ha goda möjligheter att rekrytera och utbilda domare löpande. I detta ligger också behovet av en översyn av skyddet för domare och andra anställda i domstolar, för att säkerställa att de har ett adekvat skydd i den utsatta situation de ofta befinner sig i. Domstolarna har dessutom ett brett uppdrag, där de inte bara hanterar brottmål och avgör tvister enskilda emellan och tvister mellan enskilda och myndigheter utan också fyller en viktig roll i många andra samhällsviktiga ärenden. I detta arbete är det viktigt att prioritera förvaltningsdomstolarna, som utöver att hantera stora delar av såväl före
byggande som brottsbeivrande insatser även handlägger omfattande mängder av ärenden som är avgörande för både en fungerande myndighetsapparat och näringslivet. Utan en effektiv och rättssäker hantering av till exempel tillstånds- och ansöknings
ärenden bromsas såväl viktiga investeringar inom energisektorn som infrastruktur
satsningar med mera. Förvaltningsdomstolarnas betydande roll har ofta underskattats, både vad gäller ärendenas omfattning och komplexitet.
Samtliga ansvariga myndigheter är överens om att ett grundläggande problem i svensk brottsbekämpning i dag är svårigheten att bryta sekretess i individuella ärenden. Centerpartiet ser positivt på de förslag om en allmän sekretessbrytande regel mellan myndigheter för att utöka möjligheterna att dela information i syfte att samverka, förebygga och beivra brott som lämnats av en utredning nyligen. Samtidigt behöver sekretessen stärkas för personuppgifter som används för att begå brott och kartlägga brottsoffer. Offentlighetsprincipen bör ses över för att förebygga ekonomisk brottslighet och stärka individens integritet.
Centerpartiet har stått bakom de nya lagar som ger rättsväsendet större befogenheter att använda hemliga tvångsmedel för att kunna förhindra och lösa fler brott. Vi har dock lyft behovet av att de domstolar och myndigheter som har att granska, kontrollera och besluta i dessa frågor har nödvändiga och tillräckliga resurser för att fullgöra sitt viktiga uppdrag.
De senaste årens utveckling med ökande grov brottslighet, straffskärpningar och ökade resurser till polis och åklagare sätter också Kriminalvårdens verksamhet på prov. Överbelagda häkten och anstalter är redan ett stort problem. Brist på häktes- och fängelseplatser leder till stora påfrestningar både för de intagna och för personalen och påverkar det återfallsförebyggande arbetet negativt. En snabb expansion ökar också risken för infiltration inom myndigheten, en risk som måste tas på största allvar. Utbyggnaden av Kriminalvården borde ha påbörjats och drivits långt kraftfullare än vad som skett hittills. Platsbrist får aldrig vara en anledning att ge avkall på allmän säkerhet, eller kvaliteten på den vård som Kriminalvården ska tillhandahålla. Kriminalvårdens behov av ökade resurser måste därför prioriteras. Här ser vi en utbyggnad i hela landet som värdefull.
Skapa ett Ekokrim
Den grova organiserade brottsligheten ser helt annorlunda ut i dag än för 15 år sedan, och Myndighetssverige måste komma ikapp för att kunna slå mot det som göder våldet – den lukrativa kriminella ekonomin. För detta krävs en effektiv organisation och samlad spetskompetens hos dem som utreder denna typ av brottslighet. Korruption och andra former av otillåten påverkan används allt oftare av kriminella nätverk för att bedriva brottslig verksamhet. Det har på senare år stått klart att det finns så kallade möjliggörare som ger kriminella juridisk rådgivning, är konsulter i hur man driver företag och skapar en legitim yta. Det finns även misstänkt korruption inom flera myndigheter, banker och företag. Mycket tyder på ett stort mörkertal, och de fall som upptäcks leder för sällan till åtal. Utöver bedrägerier, brottsupplägg och möjliggörare, har det dessutom visat sig att de grovt kriminella även tjänar stora pengar på avfalls
brottslighet och annan miljöbrottslighet. Trots detta finns ingen samlad nationell utredningsresurs för grov miljöbrottslighet. För att effektivt slå mot den brottslighet som hotar både miljö och hälsa, och riskerar att slå ut seriösa företag i branschen, måste samhället agera mer kraftfullt mot denna typ av brottslighet. För att i tid stoppa nya lukrativa brottsupplägg måste samhället snabbt agera för att stänga pengakranen i tid. Ett stärkt brottsförebyggande arbete, som utgår från en myndighet med specialist
kompetens på området, är nödvändigt för att snabbt sprida kunskap.
Ett Ekokrim med egna utredningsresurser
Ekobrottsmyndigheten, EBM, finns för att utreda och lagföra brott som begåtts inom ramen för företag, främst skattebrott och bokföringsbrott. EBM har också genom åren varit framgångsrika i flera stora ekobrottshärvor, men brottsutvecklingen på området går snabbt och brottsuppläggen förändras ständigt. Det här kräver att brottsbekämpningen på området ligger i framkant. Genom att utveckla EBM till ett Ekokrim, som äger och styr sina egna resurser, kan myndigheten göra bättre och effektivare prioriteringar utifrån sin expertkunskap och sina erfarenheter. Så ser det dock inte ut i dag: en stor andel av de som arbetar vid EBM är inte anställda av myndigheten. De flesta utredare är poliser, anställda av Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen, Noa). Polisiära befogenheter behövs förstås i arbetet med att utreda ekobrott, men detta går att tillgodose utan att personal måste vara anställd av en annan myndighet. Den modell som Tullverket har, en myndighet som äger och styr sina egna resurser och samtidigt har de befogenheter som krävs för att utföra alla sina uppgifter, visar att det är möjligt. På samma sätt måste man ta ett samlat grepp om ekobrottsbekämpningen, för att effektivt slå mot den så lukrativa grova organiserade brottsligheten som göder våldet och konkurrerar ut seriösa företag.
För att på ett framgångsrikt sätt utreda och lagföra avancerad ekobrottslighet krävs djupa kunskaper inom bokföring/redovisning, näringslivsförhållanden och skatte
lagstiftning, vid sidan om skicklighet som utredare. Den brottsbekämpande myndighet som ska bekämpa denna brottslighet måste därför ha förutsättningar att på egen hand sätta ihop utredningsteam med rätt kunskaper och kompetens på området. Därför behöver en ny spetsmyndighet växa fram ur nuvarande EBM och bli ett Ekokrim, med möjlighet att rekrytera och utbilda sin egen personal, med de befogenheter som krävs för att självständigt kunna utreda och lagföra brottsligheten. Ett Ekokrim skulle kunna få förutsättningar att dra till sig de bästa, mest kvalificerade och starkast motiverade utredarna, juristerna och revisorerna som vill och kan slå mot den systemhotande brottslighet som vi har att göra med här.
Ett av Ekobrottsmyndighetens kärnuppdrag är det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten har unik kunskap om ekonomisk brottslighet för att sprida kunskap om de avancerade brottsupplägg som används inom den kriminella ekonomin. Detta brotts
förebyggande arbete behöver stärkas ytterligare och Ekokrim behöver därför ett breddat uppdrag även på området, så att brottskatalogen även omfattar miljöbrott och korruption.
Stärk hela rättskedjans fokus på både brottsoffer och gärningspersoner
I den pågående expansionen av rättsväsendet är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Centerpartiet vill se ett helhetsgrepp om frågorna – från det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet till stödinsatser för brottsoffer – men även på att återanpassa individer som avtjänat sina straff. Det är därför viktigt att ge alla medarbetare i hela rättskedjan goda förutsättningar och de resurser som krävs för att de ska kunna hantera de ärenden som varje år strömmar igenom myndigheternas verksamhet.
Centerpartiet vill ha ett starkare brottsofferperspektiv i rättsväsendet. Brottsoffer måste, förutom att de brott de utsatts för utreds på bästa sätt, även garanteras ett professionellt stöd och god information från rättsväsendet om sitt aktuella fall. Centerpartiet vill återställa rätten till målsägandebiträde i överinstans, för att garantera ett gott stöd till brottsoffer under hela rättsprocessen. Systemet med skadestånd för brottsoffer måste ses över för att göra det betydligt enklare och snabbare för brottsoffer att få sina skadestånd.
För att förhindra återfall i brott och möjliggöra livsresor måste det finnas ett starkt stöd från samhällets sida för den som vill lämna det kriminella livet. Som en del av en nationell satsning på avhopparprogram, behöver det finnas ett särskilt program för unga kriminella. Detta för att barn och unga har specifika behov, rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Det innebär att metoder som tagits fram för vuxna avhoppare inte nödvändigtvis är lika bra för minderåriga. Det saknas inte sällan tillräcklig kunskap om unga gängkriminella i kommuner, inom myndigheter och i civilsamhället. Det kan ett nationellt program med beprövade metoder och bättre resurser åtgärda. Att under både vård och straff kunna rusta unga till ett liv utan kriminalitet är avgörande för ett långsiktigt hållbart arbete mot gängkriminaliteten. Här behöver de hinder som finns för ett effektivt samarbete mellan kommuner, regioner och staten inom bland annat sekretessområdet tas bort.
Våld i nära relation
Ingen människa ska behöva leva i rädsla för våld, hot och fridskränkningar. Våld i nära relation är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Problemet finns inom alla delar av befolkningen, inom alla samhällsklasser, alla åldrar och i olika typer av nära relationer, men drabbar tydligt i första hand kvinnor och barn. Detta kan vi inte låta fortgå.
Polisen och åklagare behöver betrakta våld i nära relationer som det grova, och alltför ofta dödliga, våld som det är. Avgörande insatser som förhör, brottsplats
undersökningar, teknisk bevisning och tvångsmedel måste användas på dessa brott i samma utsträckning som för andra grova brott. Utöver detta behövs ett starkt stöd till kvinno- och tjejjourer, Nationellt centrum för kvinnofrid och stödlinjen för unga relationer.
Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
4
Rättsväsendet
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Polismyndigheten
48
375
533
−261
000
1:2
Säkerhetspolisen
3
047
500
−9
000
1:3
Åklagarmyndigheten
2
891
903
−5
000
1:4
Ekobrottsmyndigheten
1
218
883
−609
000
1:5
Sveriges Domstolar
8
452
927
−2
000
1:6
Kriminalvården
24
204
721
−11
000
1:7
Brottsförebyggande rådet
316
670
−200
1:8
Rättsmedicinalverket
716
787
−500
1:9
Brottsoffermyndigheten
80
859
±0
1:10
Ersättning för skador på grund av brott
281
953
±0
1:11
Rättsliga biträden m.m.
4
404
007
−2
750
1:12
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
79
487
±0
1:13
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
20
174
±0
1:14
Bidrag till brottsförebyggande arbete
158
157
250
000
1:15
Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd
48
032
±0
1:16
Domarnämnden
14
387
±0
1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
432
000
±0
99:1
Ekokrim – inrättande av ny myndighet
±0
700
000
Summa
94
743
980
49
550
Centerpartiet är positivt inställda till regeringens förstärkning av rättsväsendet, men menar att resursökningarna hittills inte gett de resultat de borde. Därför föreslår Centerpartiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten så att grunduppdraget, inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn, mängdbrotten och en närvarande polis i hela landet, kan genomföras. För detta avsätter Centerpartiet 500 miljoner kronor under 1:1 Polismyndigheten årligen under 2026–2028 och anser att detta bör finansieras genom omprioriteringar inom Polismyndigheten med samma belopp under samma period. Centerpartiet vill införa ”first responder”-drönare på landsbygden för att stärka den polisiära närvaron. Detta ökar anslagen under 1:1 med 100 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi satsar även på avhopparverksamhet, med särskilt fokus på barn och unga, samt särskilt för kvinnor, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi avvisar regeringens tvångsinlösen av halvautomatiska vapen. Det minskar stödet till Ukraina, vilket vi anser är fel. Därmed minskar anslagen under 1:1 med 110 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 110 miljoner kr 2028.
Centerpartiet vill inrätta en ny myndighet för att bekämpa den kriminella ekonomin: Ekokrim. För detta införs ett nytt anslag, 99:1 Ekokrim – inrättande av ny myndighet, vilken har anslag om 700 miljoner kr 2026, 1
322 miljoner kr 2027 och 1
353 kr 2028. Denna nya myndighet ersätter Ekobrottsmyndigheten, vilket minskar anslagen under 1:4 med 609 miljoner kr 2026, 1
252 miljoner kr 2027 och 1
283 miljoner kr 2028.
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om miljötillstånd för ny kärnkraft, vilket minskar anslagen under 1:5 med 4
miljoner kr 2026, 8
miljoner kr 2027 och 10 miljoner kr 2028. Vi avvisar regeringens sänkning av straffbarhetsåldern, vilket minskar anslagen under 1:6 med 11 miljoner kr 2026, 159 miljoner kr 2027 och 347 miljoner kr 2028. Det minskar även anslagen under 1:11 med 1
miljon kr 2026 och 3
miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar även straffrättsliga åtgärder mot tjänstefel, vilket minskar anslagen under 1:11 med 1
miljon kr 2026 och 3
miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på att öka det brottsförebyggande arbetet genom att öka antalet vuxna på gator och torg i utsatta områden. Detta ökar anslagen under 1:14 med 250 miljoner kr årligen 2026–2028.
För att få till snabbare tillståndsprocesser skjuter Centerpartiet till 10 miljoner årligen till Sveriges Domstolar. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter.
Ulrika Liljeberg (C)
Malin Björk (C)
Helena Vilhelmsson (C)