Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
2022/23 · HA022139 · Ardalan Shekarabi (S); Annika Strandhäll (S); Petter Löberg (S); Anna Wallentheim (S); Mattias Vepsä (S); Sanna Backeskog (S); Lars Isacsson (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
2025/26 · HD023590 · Ardalan Shekarabi (S); Johanna Haraldsson (S); Serkan Köse (S); Sofia Amloh (S); Patrik Lundqvist (S); Adrian Magnusson (S); Jonathan Svensson (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.002 · ämneslikhet 0.647. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 72 yrkanden i A · 91 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A36 och B71 · textlikhet 0.829A: Avslag · B: Avslag
A36
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
B71
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
71 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiken ska vara effektiv och rättssäker och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av brottsförebyggande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samverkan mellan polis, skola, socialtjänst och andra som har en roll i det brottsförebyggande, brottsbekämpande arbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ojämlikheten måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de öppna drogscenerna ska bort och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i utredningar och propositioner bör införas ett krav på konsekvensanalys av hur ett förslag påverkar brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nytt mål för polistillväxten och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att polisen är långsiktigt och kontinuerligt närvarande i alla kommuner i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den polisiära närvaron i såväl utsatta områden som glesbygd ska öka och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka hela rättskedjan och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om socialtjänstens behov av resurser och verktyg för att kunna gripa in tidigt och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ungdomskriminalitetsnämnder och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om geografiska vistelseförbud för personer involverade i gängvåld eller narkotikaförsäljning och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avhopparverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda Sluta skjut i större omfattning och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemliga tvångsmedel i preventivt syfte och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hemliga tvångsmedel bör få användas vid fler brott än i dag och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretesshinder och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare lagföring och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ändra tiderna för preskription av brott och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt för kommunerna att sätta upp kameror utan föregående tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om personlig integritet och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott till fyra års fängelse och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade befogenheter och bättre tillgång till utrustning för tullen och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att strypa de kriminella gängens finansiering och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet måste fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminellas tillgångar ska kunna beslagtas även utan koppling till ett specifikt brott och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheten att vräka en hyresgäst på grund av kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna om mängdrabatt och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högre straff för den som återfaller i brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som döms för allvarlig och upprepad brottslighet i vissa fall ska avtjäna hela straffet på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut kontroll-, stöd- och övervakningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta reaktioner vid misskötsamhet när straffet avtjänas och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för brott som ofta begås av gängkriminella och tillkännager detta för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska anses som försvårande om vissa brott skett genom att gärningsmannen använt vapen på allmän plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka gränsen för häktningspresumtion till ett år och sex månader och tillkännager detta för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flickor som såväl brottsoffer som gärningspersoner och tillkännager detta för regeringen.
A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlängd tid för sluten ungdomsvård och tillkännager detta för regeringen.
A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om eftervåld och tillkännager detta för regeringen.
A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra 99-punktsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som tvingas gömma sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om äldre kvinnor som utsätts för våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
A52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg och tillkännager detta för regeringen.
A53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot omvändelseterapi och tillkännager detta för regeringen.
A54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
A55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen.
A56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett program för att män ska sluta slå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera arbetssättet i Initiativ Gryning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffen för bl.a. grovt kvinnofridsbrott och tillkännager detta för regeringen.
A59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.
A60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
A61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare restriktioner även efter avtjänat straff och tillkännager detta för regeringen.
A62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen.
A63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om boende och vårdnad och tillkännager detta för regeringen.
A64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offer för prostitution och tillkännager detta för regeringen.
A65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa Lex Lotta och tillkännager detta för regeringen.
A66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstadgat brottsförebyggande ansvar för kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
A67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
A68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
A69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsoffers behov av stöd och tillkännager detta för regeringen.
A70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om en särskild brottsofferlag ska införas och tillkännager detta för regeringen.
A71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vardagsbrottslighet och tillkännager detta för regeringen.
A72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av lagstiftning om hat och hot och tillkännager detta för regeringen.
90 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå vakt om den svenska modellen och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en aktiv arbetsmarknadspolitik som både erbjuder stöd och ställer krav på den arbetssökande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tredubbla antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningarna och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska ha möjlighet att anvisa personer med försörjningsstöd till arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra mot ett mer jämställt utbud av arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmarknadsutbildningarna ska anpassas utifrån regionala behov och att utbudet och inriktningen ska tas fram regionalt i samverkan med näringsliv, kommuner och parterna på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga beredskapsjobb och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för en bättre fungerande kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslagen till insatserna för att få fler människor i jobb och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att ha god fysisk närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får snabbt, effektivt och individanpassat stöd för att komma i arbete eller utbildning och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny hjälpmedelsutredning och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av merkostnadsersättningen och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Samhall ska ta större hänsyn till arbetstagares individuella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att se över huruvida Samhall har en ändamålsenlig organisationsform och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa traineeprogram för nyexaminerade studenter och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en arbetarepension och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny princip för flexiblare resursanvändning av Arbetsförmedlingens anslag och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen ska stärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska anvisningsvolymerna till privata matchningstjänster och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn i syfte att utvärdera LOV-systemets resultat och effekter kopplat till den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att tillvarata möjligheterna med AI på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om algoritmisk arbetsledning och arbetsmiljöansvar och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda effekterna av att den förlängda ersättningsperioden för barnfamiljer tagits bort ur a ‑ kassan och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa den nya brantare avtrappningen i arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera tak och ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett förtydligande av plattformsföretagens arbetsmiljöansvar och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att kartlägga och åtgärda problemen inom plattformsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppfylla ILO:s rekommendation om antalet arbetsmiljöinspektörer och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ansvaret för arbetsmiljön på arbetsställen med uppstyckade entreprenader kan förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka ansvaret för huvudentreprenören gällande lön för inhyrd personal i linje med vad som föreslås i SOU 2023:26 och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statens haverikommission i uppdrag att utreda fler allvarliga arbetsolyckor och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över sanktionsavgifterna kopplat till arbetsmiljöregler och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa stegrande sanktionsavgifter för arbetsgivare som återkommande bryter mot arbetsmiljöregler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur storleken på sanktionsavgifterna kan kopplas till företagens omsättning och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverkets bemyndigande att föreskriva om sanktionsavgifter bör utökas i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 med avsikt att införa sanktionsavgifter kopplat till fler föreskrifter och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omvänd bevisbörda vid arbetsorsakad sjukdom och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet arbetsplatsinspektioner och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att Arbetsmiljöverket har inspektörer med specialistkunskaper och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kännedomen om Arbetsmiljöverkets tipsfunktion samt göra den tillgänglig på fler språk och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring arbetsmiljöbrott så att fler kan lagföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring arbetsmiljöbrott kopplat till skydd mot kemiska och biologiska risker som kan orsaka sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och tillkännager detta för regeringen.
B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Arbetsmiljöverkets mandat genom att möjliggöra för myndigheten att yrka på näringsförbud i samband med åtal om arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regionala skyddsombud tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal i enlighet med förslagen i SOU 2022:47 och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma sanktioner mot arbetsgivare som utestänger eller på annat sätt hindrar fackliga skyddsombud från att delta i riskbedömningar eller inspektioner kopplat till arbetsplatsen och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett utökat rådighetsansvar i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus, och tillkännager detta för regeringen.
B55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på utbildning och innehåll i utbildning för den som fått i uppdrag att utföra uppgifter i arbetsmiljöarbetet för arbetsgivarens räkning och tillkännager detta för regeringen.
B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa krav på arbetsmiljökörkort för företag som vill utstationera arbetskraft till svenska arbetsplatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av ett skyddsombudsregister hos Arbetsmiljöverket samt skyldighet för myndigheten att följa upp att skyddsombud utses i enlighet med arbetsmiljölagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ratificera ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skärpa regelverk kring ensamarbete i syfte att minska utsattheten för hot och våld och tillkännager detta för regeringen.
B60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla svenska gymnasieelever ska utbildas i arbetslivskunskap och tillkännager detta för regeringen.
B61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tillgång till arbetskläder och arbetsskor och tillkännager detta för regeringen.
B62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de regler som i dag gäller för skyddsutrustning behöver breddas till att även omfatta skor och kläder som t.ex. förhindrar förslitningsskador och begränsar smitta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i arbetsmiljölagen i linje med förslagen i SOU 2022:45 i syfte att förbättra tillgången till företagshälsovård och tillkännager detta för regeringen.
B64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att säkra en adekvat samordning och långsiktig finansiering av utbildningen till företagsläkare och företagssköterska och tillkännager detta för regeringen.
B65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring att ge en myndighet i uppdrag och erforderliga resurser för att anordna och finansiera ST-utbildning för företagsläkare och tillkännager detta för regeringen.
B66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om certifiering av utbildningsanordnare och krav på innehåll i utbildningar för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav och tillkännager detta för regeringen.
B67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskapsprov och examination av utbildning för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav och tillkännager detta för regeringen.
B68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler och mer effektiva verktyg för att säkerställa att regelverket kring asbest följs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten och behovet av att införa skärpta regler kring hantering av kvarts och tillkännager detta för regeringen.
B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartläggning av och risker med nya kemikalier och deras cocktaileffekter och tillkännager detta för regeringen.
B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utesluta för låga anbud från att delta i offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.
B73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa antalet underentreprenörsled och tillkännager detta för regeringen.
B74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka kraven på och kontrollen av företag som mottar lönesubventioner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka fusk med rut, rot och andra skattesubventionerade tjänster och tillkännager detta för regeringen.
B76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunna utesluta företag från LOV-system, offentlig upphandling och tillträde till stöd och subventioner och tillkännager detta för regeringen.
B77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka informationsdelningen och minska sekretessen mellan myndigheter, kommuner, regioner och arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.
B78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka det statliga ansvaret för personalidentifierings- och personalliggarsystem och tillkännager detta för regeringen.
B79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg och tillkännager detta för regeringen.
B80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återinförd revisionsplikt och tillkännager detta för regeringen.
B81. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheterna till och längden på näringsförbud och tillkännager detta för regeringen.
B82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa reglerna mot taktiska konkurser och tillkännager detta för regeringen.
B83. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och uppdatera den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
B84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur AI och dataanalys av företagsuppgifter kan användas för att effektivisera arbetet mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
B85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och upprätta ett system för svartlistning av företag som upprepade gånger ertappas med att bryta mot arbetsmiljöregler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny brottsrubricering – exploatering av utländsk arbetskraft – i enlighet med förslagen i SOU 2021:88 och tillkännager detta för regeringen.
B87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket inom de subventionerade anställningarna och tillkännager detta för regeringen.
B88. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de olika subventionerade anställningarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B89. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om nystartsjobb ska föregås av en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
B90. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart pausa alla nya beslut om nystartsjobb i väntan på att tillräckliga kontrollmekanismer finns på plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B91. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförd arbetsmarknadsprövning i samband med arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 8043 ord · B 17485 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2139
av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiken ska vara effektiv och rättssäker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av brottsförebyggande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samverkan mellan polis, skola, socialtjänst och andra som har en roll i det brottsförebyggande, brottsbekämpande arbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ojämlikheten måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de öppna drogscenerna ska bort och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i utredningar och propositioner bör införas ett krav på konsekvensanalys av hur ett förslag påverkar brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nytt mål för polistillväxten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten 2032 ska ha 50
000 anställda, varav minst 34
000 ska vara poliser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att polisen är långsiktigt och kontinuerligt närvarande i alla kommuner i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den polisiära närvaron i såväl utsatta områden som glesbygd ska öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka hela rättskedjan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om socialtjänstens behov av resurser och verktyg för att kunna gripa in tidigt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ungdomskriminalitetsnämnder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om geografiska vistelseförbud för personer involverade i gängvåld eller narkotikaförsäljning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avhopparverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda Sluta skjut i större omfattning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemliga tvångsmedel i preventivt syfte och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hemliga tvångsmedel bör få användas vid fler brott än i dag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretesshinder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare lagföring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ändra tiderna för preskription av brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt för kommunerna att sätta upp kameror utan föregående tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om personlig integritet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott till fyra års fängelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade befogenheter och bättre tillgång till utrustning för tullen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att strypa de kriminella gängens finansiering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet måste fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminellas tillgångar ska kunna beslagtas även utan koppling till ett specifikt brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheten att vräka en hyresgäst på grund av kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna om mängdrabatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högre straff för den som återfaller i brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som döms för allvarlig och upprepad brottslighet i vissa fall ska avtjäna hela straffet på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut kontroll-, stöd- och övervakningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta reaktioner vid misskötsamhet när straffet avtjänas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för brott som ofta begås av gängkriminella och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska anses som försvårande om vissa brott skett genom att gärningsmannen använt vapen på allmän plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka gränsen för häktningspresumtion till ett år och sex månader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flickor som såväl brottsoffer som gärningspersoner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlängd tid för sluten ungdomsvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om eftervåld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra 99-punktsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som tvingas gömma sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om äldre kvinnor som utsätts för våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot omvändelseterapi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett program för att män ska sluta slå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera arbetssättet i Initiativ Gryning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffen för bl.a. grovt kvinnofridsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare restriktioner även efter avtjänat straff och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om boende och vårdnad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offer för prostitution och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa Lex Lotta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstadgat brottsförebyggande ansvar för kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsoffers behov av stöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om en särskild brottsofferlag ska införas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vardagsbrottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av lagstiftning om hat och hot och tillkännager detta för regeringen.
En effektiv och rättssäker kriminalpolitik
Kriminaliteten hotar vår samhällsgemenskap. Brottslighet och våld skadar och dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och utnyttjar dess varje svaghet. När kriminella gäng sätter skräck i bostadsområden och städer hotar det tryggheten för oss alla. Tilliten mellan människor undergrävs och vi dras isär när vi istället behöver komma samman för att bygga samhället starkt.
Den socialdemokratiska kriminalpolitiken bygger på effektivitet och rättssäkerhet. Den har två huvudsakliga prioriteringar – att knäcka gängkriminaliteten och att stoppa mäns våld mot kvinnor. Tusentals flickor och kvinnor utsätts varje år för trakasserier, våld och sexualbrott. Varje månad dödas minst en kvinna av en man som hon har eller haft en relation med. Långt fler utsätts för fysiskt, psykiskt och ekonomiskt våld under lång tid. Ofta finns barn inblandade. Det är oacceptabelt. Våldet orsakar stort lidande och livslånga konsekvenser.
Trots stora satsningar på fler poliser och skärpta straff fortsätter våldet och dödandet. Det är tydligt att mer måste göras. Kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös. Samhällets fulla kraft ska mobiliseras för att trycka tillbaka de kriminella, kapa åter
växten in i kriminaliteten och öka tryggheten.
För att komma till rätta med kriminaliteten krävs många olika åtgärder på flera områden. Kriminalpolitiken kan aldrig bära hela lösningen. Det handlar om både brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder – hårdare straff och fler poliser såväl som en bättre skola, fler socialsekreterare och åtgärder för att snabbt fånga upp barn och unga som riskerar att bli kriminella. Det räcker inte med att bekämpa brotten. Vi måste också bekämpa brottens orsaker. Därför krävs en utbildningspolitik för en skola som lyfter alla barn, arbetsmarknadspolitik med sikte på att alla som kan jobba ska jobba, kultur- och idrottspolitik för hela landet och socialpolitik som bygger trygghet lika för alla. Ett av våra viktigaste vallöften är att för varje krona vi satsar på polisen ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete.
Situationen i socialt utsatta områden kräver särskild uppmärksamhet. Segregation, fattigdom och social utsatthet präglar dessa områden och det tar sig uttryck i trång
boddhet, hög arbetslöshet, försämrade skolresultat och ökad ohälsa. Till detta ska läggas otrygghet och problem med brottslighet. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som vårt. Ojämlikheten måste bekämpas. Alla har rätt att känna sig trygga i sitt hem och i sitt bostadsområde. De öppna drogscenerna ska bort. Målet måste vara att inget område ska vara eftersatt – samhället ska finnas där för alla, oavsett var du bor.
Eftersom kampen mot kriminaliteten är så mångfasetterad bör ett krav på konsekvensanalys i förhållande till hur förslag påverkar brottsbekämpningen införas i såväl utredningar som propositioner.
Nytt mål för utbyggnad av polisen
Polisens arbete är en avgörande faktor i arbetet med att bekämpa kriminaliteten. Därför satte Socialdemokraterna målet att Polismyndigheten skulle ha 10
000 fler anställda till 2024. Målet är på god väg att nås. Polisens budget har i det närmaste fördubblats och vi har fler poliser än någonsin (cirka 22
000). Men för att polisen ska kunna utföra sitt uppdrag med full kraft behöver polistillväxten fortsätta. Inför riksdagsvalet år 2022 definierade vi därför ett nytt mål. År 2032 vill vi att Polismyndigheten har 50
000 anställda, varav över 34
000 poliser.
Det måste finnas tillräckligt många poliser, men det är inte bara antalet som avgör hur framgångsrik Polismyndigheten är. För att klara upp brott, men också för det brottsförebyggande arbetet, krävs långsiktig och kontinuerlig närvaro. På så sätt skapar man förtroende och bryter den tystnadskultur som breder ut sig. Personkännedom och
relationer är en viktig del i det polisära arbetet och måste prioriteras högt. Polismyndig
hetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet. Spetskompetens
inom ett antal områden är nödvändig för att kunna klara upp brott. Polisen ska vara närvarande i alla kommuner i hela Sverige. Ett framgångsrikt brottspreventivt arbete kräver samverkan mellan flera olika aktörer, inte minst polisen. Den polisiära närvaron i såväl utsatta områden som glesbygd ska öka.
Polisen måste också ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. Arbets
villkoren ska fortsätta att utvecklas, bland annat genom ännu fler kollegor, bättre utrustning och vidareutbildning. Tryggheten för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras genom ett stärkt medarbetarskydd.
Förstärk hela rättskedjan
Vårt mål är att Polismyndigheten år 2032 ska ha 50
000 anställda, varav minst 34
000 poliser. Men för att bekämpa brott måste alla delar av rättskedjan fungera. Antalet ärenden, inte minst de resurskrävande, ökar och utredningarna blir allt mer komplexa. Också Åklagarmyndigheten och domstolarna behöver mer resurser för att kunna möta denna utveckling.
Människors tilltro till rättsväsendet är avgörande för att kunna klara upp brott. Människor måste våga vittna. Både Åklagarmyndigheten och domstolarna arbetar på olika sätt för att underlätta för målsägande eller vittnen. Under de gångna åren har ett antal beslut fattats för att på ett bättre sätt skydda målsägande och vittnen. Det handlar till exempel om möjligheten att vittna via video och utökat fotoförbud i domstolarna. Det arbete som görs av brottsofferjourerna och andra ideella organisationer har stor betydelse för att underlätta för människor att vittna om brott.
Gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten ska knäckas
Den grova organiserade brottsligheten har varit ett problem i Sverige under många år. Över tid har den spridit sig och tagit nya former. Den ägnar sig åt allt ifrån rån, människohandel, narkotikaförsäljning och utpressning till smuggling, arbetslivs
kriminalitet och välfärdsbrottslighet. Den bygger ofta på ett starkt våldskapital men vi ser också att organiserad brottslighet infiltrerar och påverkar vårt samhälle mer subtilt. Det sker till exempel genom att utnyttja våra välfärdssystem på olika sätt, men också genom försök att påverka myndighetspersoner för egen vinning.
Vi har tagit viktiga steg för att bekämpa den organiserade brottsligheten, men det arbetet måste fortsätta med kraft. Sverige är i grund och botten ett av världens tryggaste länder och ska så förbli.
I regeringsställning lade Socialdemokraterna om svensk kriminalpolitik. Vi genomförde det mest omfattande program mot gängkriminalitet som någonsin har funnits i Sverige, ett 34-punktsprogram som innehåller åtgärder på både kort och lång sikt, och på flera olika områden. Vi genomförde i regeringsställning ett 80-tal straffskärpningar, framför allt när det gäller grova våldsbrott och brott som begås av gängkriminella. Dessutom kriminaliserade vi ett 30-tal gärningar som dessförinnan varit straffria. Den historiska utbyggnaden av polisen, ökade resurser till övriga rättsväsendet och nya och skarpare verktyg genom till exempel ökade möjligheter till hemlig av
lyssning och tillgång till de kriminella gängens krypterade information är viktiga åtgärder för att knäcka gängen.
Att vända utvecklingen kräver både beslutsamhet och uthållighet. Steg för steg ska den kriminalitet som hotar vår samhällsgemenskap tryckas tillbaka. För att lyckas krävs att de åtgärder som sätts in är såväl rättssäkra som effektiva. Visitationszoner och anonyma vittnen är exempel på åtgärder som har så stora negativa effekter att de inte bör införas. För att klara upp brott krävs att människor har förtroende för polisen, så att man vågar berätta om sina iakttagelser. Visitationszoner, där polisen kan visitera människor utan misstanke om brott, riskerar att rasera det förtroendet. Anonyma vittnen är ett hot mot rättssäkerheten. De internationella erfarenheterna från länder som har system med anonyma vittnen visar också att det används mycket sällan, samtidigt som det har lågt bevisvärde.
Våra viktigaste prioriteringar innehåller förslag på fem områden:
1. Rekryteringen till kriminella gäng måste brytas
För varje gängledare som sätts i fängelse finns unga personer som är beredda att ta hans plats. Samhället kan inte se på när barn och unga lockas in i grov organiserad brotts
lighet och utnyttjas att begå grova brott. Avgörande för att bryta nyrekryteringen är det viktiga brottsförebyggande arbete som personal inom skola, socialtjänst och civil
samhälle utför varje dag. Alla barn ska ha goda förebilder – inte omges av kriminella. För varje krona vi satsar på polisen kommer vi att satsa minst lika mycket på det förebyggande arbetet. Det är en tydlig markering hur viktigt det brottsförebyggande arbetet är.
Vi vill att det ska bli straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verk
samhet. Socialtjänsten måste ha både resurser och verktyg för att kunna ingripa tidigt, också mot föräldrarnas vilja. Samhällets reaktion på att barn och unga involveras i brottslighet behöver bli tydligare och kraftigare genom att en särskild nämnd under ledning av en domare, så kallade ungdomskriminalitetsnämnder, som kliver in och fastställer vård- och behandlingsplan införs. Geografiska vistelseförbud ska införas för personer som är involverade i till exempel gängvåld eller narkotikaförsäljning. Den som vill lämna den kriminella livsstilen ska få hjälp att göra det. Ofta krävs mycket om
fattande insatser och därför måste samverkan mellan alla inblandade aktörer fungera. Den evidensbaserade metoden Sluta skjut har visat sig vara en framgångsrik metod som bör användas i större utsträckning än idag.
2. Fler och skarpare verktyg i brottsbekämpningen
Polis och åklagare har under de gångna åren fått fler och skarpare verktyg för att bättre kunna bekämpa gängkriminaliteten. Genom till exempel möjligheter till hemlig avlyssning, kameraövervakning och tillgång till de kriminella gängens krypterade information som till exempel Encrochat har polisen bättre kunnat ta sig in i och bekämpa de kriminella miljöerna och klara upp ett stort antal brott. Att polisen och hela rättsväsendet ligger i framkant med sina verktyg är helt centralt för att få stopp på gängens skjutningar, rån och andra grova brott och för att slå ut öppna drogscener i samhället.
Polisen ska få ökade möjligheter att använda sig av hemliga tvångsmedel i preventivt syfte för att upptäcka och förhindra allvarlig brottslighet. Hemliga tvångs
medel ska också i större utsträckning få användas vid fler brott än idag. Sekretes
shindren i brottsbekämpningen ska rivas. För att öka möjligheterna att bekämpa brott krävs utökade möjligheter till informationsdelning mellan polisen, andra myndigheter och kommuner. Det är viktigt att den som begår brott får en tydlig och snabb reaktion. Tiden från brott till dom ska därför vara så kort som möjligt. Metoden med snabbare lagföring har visat sig mycket framgångsrik och ska finnas i hela landet.
De tekniska framsteg som gjorts under senare år och som har ökat möjligheten att klara upp brott även efter lång tid gör att preskriptionstiderna för brott behöver ändras. Flera förslag finns i den utredning som Socialdemokraterna tillsatte i regeringsställning och som ligger färdig att genomföra.
För att öka både känslan av trygghet och möjligheten att klara upp brott ska kommunerna kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd.
Sverige har allvarliga problem med grov brottslighet och det krävs nya metoder för att kunna bekämpa dem på ett effektivt sätt. Samtidigt måste rätten till personlig integritet värnas. Vid varje beslut om ytterligare tvångsmedel, fler kameror och andra åtgärder måste också integrationsfrågorna diskuteras.
3. Tillgången till vapen ska strypas
De senaste årens skjutningar påverkar oss alla. Varje ung människa som mister sitt liv är en tragedi. Föräldrar, syskon och vänner drabbas hårt. Rädslan i samhället ökar. För att få stopp på skjutningarna måste de kriminella gängens tillgång till vapen strypas.
Höjningen av minimistraffet för grovt vapenbrott till två år, med obligatorisk häktning som följd, har visat sig vara framgångsrik. För att tydligare markera brottets allvar och få bort fler gängkriminella från gatorna vill vi gå vidare på den vägen och fördubbla minimistraffet till fyra års fängelse. Därmed kommer polisen också kunna använda hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning, vid misstanke om grovt vapen
brott.
Tullen ska ges ökade befogenheter och bättre tillgång till utrustning. Det handlar till exempel om röntgenapparater och vapen- och sprängämneshundar för att stoppa införsel av vapen och narkotika.
4. Kriminell livsstil ska aldrig löna sig
Gängkriminalitet ger inkomst och status i kriminella kretsar. För att knäcka gängen är det därför avgörande att strypa den finansiering som gängen skaffar sig på olika sätt. Det handlar om narkotikaförsäljning, rån, bedrägerier och stölder, men också om att mjölka våra välfärdssystem på pengar genom att på olika sätt fuska sig till medel som egentligen skulle ha gått till människor som är i stort behov av dem. Arbetslivs
kriminalitet, där företag används som brottsverktyg och arbetskraft utnyttjas under slavlika förhållanden, är ett annat sätt för kriminella att tillskansa sig pengar.
Avgörande är också att ta de kriminellas pengar, tillgångar och statussymboler – vinster av brottslighet ska inte få behållas. Det framgångsrika myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet måste fortsätta. Rättsväsendet ska kunna beslagta kriminellas egendom även om den inte kan kopplas till ett specifikt brott. Möjligheterna att vräka en hyresgäst på grund av kriminalitet bör utvidgas.
Insatserna för att trycka tillbaka arbetslivskriminaliteten vässas ytterligare genom bland annat skärpta regler för arbetskraftsinvandring till arbeten med lägre kvalifika
tionskrav genom till exempel arbetsmarknadsprövning, utökade arbetsplatsinspektioner och hårdare sanktioner för företag som ertappas med illegal arbetskraft.
Även den som köper tjänster som uppenbart inte är vita, eller som använder narkotika i festsammanhang, bidrar till att göda gängkriminaliteten.
5. Straffskärpningar för att bryta gängkriminaliteten och skydda samhället
Att begå brott måste leda till en kännbar konsekvens. Sedan 2014 har den social
demokratiska regeringen höjt ett 80-tal straff, bland annat för allvarliga narkotikabrott, grov misshandel, grovt vapenbrott och mord. Dessutom har ett 30-tal gärningar som tidigare inte var straffbara kriminaliserats. Fler avtjänar längre fängelsestraff. Men det finns fortfarande mer att göra. Brottens allvar ska återspeglas i straffet, inte minst när det kommer till flerfaldig och upprepad brottslighet.
Straffet för den som döms för flera brott ska skärpas – dagens så kallade mängd
rabatt måste ses över. En sådan översyn måste ta hänsyn till brottsoffrets behov av att få brott utredda och gärningsmannen lagförd, samtidigt som straff som utdöms måste stå i proportion till brottets allvar, särskilt i jämförelse med andra brott. Den som återfaller i brott ska få ett högre straff än idag. Den som dömts för allvarlig och upprepad brotts
lighet ska i vissa fall avtjäna hela sitt straff på anstalt och inte beviljas villkorlig fri
givning på samma sätt som idag.
Brottsoffrets skydd måste öka. Därför ska kontroll
‑
, stöd- och övervakningsåtgärder byggas till exempel genom kontakt- eller vistelseförbud för den som avtjänat fullt straff. Sådana åtgärder, tillsammans med Kriminalvårdens behandlingsprogram, kan dessutom bidra till att minska risken för återfall i brott. Reaktionerna vid misskötsamhet under avtjänande av straff bör skärpas.
Vi vill att straffen för brott som ofta begås av gängkriminella ska skärpas – grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning respektive grov utpressning – och att det ska bli än mer kännbara straff om ett numerärt överläge har utnyttjats mot brottsoffer, till exempel vid ett rån. Det tycker vi är en bättre lösning än regeringens förslag om dubbla straff för gängkriminella. En orsak till det är att det är svårt att fastställa vem som begår brottet i gängkontext och vem som inte gör det. En annan anledning är att Socialdemokraterna tycker att man ska se lika allvarligt på mäns våld mot kvinnor som på brott begångna av gäng.
Vapenvåldet skördar alldeles för många unga liv och skapar dessutom otrygghet och rädsla. Vi vill att det ska anses försvårande om brott som till exempel misshandel, dråp eller försök till mord skett genom att gärningsmannen har använt vapen och angreppet har skett på allmän plats.
Idag ligger gränsen för så kallad häktningspresumtion på två år. Vi vill att den sänks till ett år och sex månader. På så sätt kan vi få bort fler grovt kriminella från gatan.
Den absoluta majoriteten av dem som både begår och utsätts för brott är pojkar och män. Det gör att flickor riskerar att hamna under radarn, både som brottsoffer och som förövare. En del forskning har gjorts på området, men det är dags att i större utsträck
ning uppmärksamma de här flickorna så att de får stöd och hjälp som brottsoffer, eller för att förhindra att de dras in i kriminalitet, alternativt att lämna den.
Den som är under 18 år och begår brott döms ofta till sluten ungdomsvård och avtjänar sitt straff inom Statens institutionsstyrelse, med en maxtid på fyra år. Det är för kort tid för de allvarligaste brotten och för att verkligen hinna åstadkomma en för
ändring med de här ungdomarna. Vi vill därför att tiden för sluten ungdomsvård ska förlängas. Dessutom måste såväl säkerheten som kvaliteten på behandlingen i sluten ungdomsvård förbättras. Vi kan aldrig ge upp hoppet om barn och ungdomar. Alla inblandade myndigheter måste samverka för att få ungdomarna att välja en annan väg än den kriminella. Det är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Varje dag utsätts flickor och kvinnor för trakasserier, våld och sexualbrott. Inte sällan av en man de har eller har haft en relation med. Var 20:e minut anmäls en kvinnomiss
handel, dygnet runt. För mer än en kvinna i månaden slutar ett förhållande med en man med mord, ofta i samband med att hon vill lämna gärningsmannen. Våldet orsakar stort lidande, det kränker och begränsar våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter och ger livslånga konsekvenser. Våldet drabbar också barn som kan tvingas bevittna våld och övergrepp. Att barn faller offer för våld i hemmet kan också leda till att de i vuxen ålder utsätter andra eller själv blir utsatta. Förövarna finns i alla samhällsgrupper, med alla bakgrunder och våldet har skett i alla tider. Varje form av våld eller hot om våld mot kvinnor begränsar även tryggheten och friheten för de kvinnor som inte utsätts direkt. Vårt Sverige kan bättre än så här. Så länge en enda kvinna skadas av sin partner eller före detta partner har vi inte gjort tillräckligt. Vi kommer att fortsätta vända på varje sten för att få slut på mäns våld mot kvinnor.
Våldet ska förebyggas och de män som begår brott mot kvinnor ska straffas. Kvinnor som utsätts för brott ska få den hjälp de behöver. Samarbetet mellan in
blandade myndigheter måste bli mycket bättre. Den sociala och fysiska tryggheten för de som anmäler brotten måste stärkas – samhället ska finnas med hela vägen. Eftervåld, alltså det våld som fortsätter även sedan relationen tagit slut, måste uppmärksammas och lagföras på samma sätt som det våld som förekommer när relationen fortfarande pågår. I regeringsställning tog Socialdemokraterna fram ett 99-punktsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Programmet innehåller förslag på många olika områden. Programmet måste genomföras i sin helhet, samtidigt som nya åtgärder måste komma till.
Sist och slutligen handlar det om att män måste ändra på sig, sluta att fysiskt och psykiskt misshandla kvinnor och barn.
Kvinnor som tvingas gömma sig
De kvinnor och barn som tvingas leva gömda måste särskilt uppmärksammas. Sam
hällets stöd till de här familjerna brister, det kan många kvinnor vittna om. Det handlar om allt från att socialtjänsten bokar in möten på ett sätt som gör att mannen hittar kvinnan till att inte kunna besöka läkare eller skaffa ett telefonabonnemang för att man inte kan lämna ut sitt personnummer. Alla inblandade aktörer måste samverka på ett sådant sätt att de utsatta kvinnorna får det skydd som krävs.
Äldre
En grupp som uppmärksammas alltför sällan är äldre kvinnor. I den omfattande forsk
ning om mäns våld mot kvinnor som finns idag sätts åldersgränsen ofta till 50 eller 65 år. Det gör att äldre kvinnor faller utanför forskningen. Samtidigt kan äldre kvinnor som utsätts för våld befinna sig i en särskilt sårbar situation. De kan till exempel i större utsträckning än yngre kvinnor ha socialiserats till att se våld från en partner som något man inte bör tala med utomstående om. Bristande kunskap eller stereotypa före
ställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld, framför allt inte sexuellt våld, riskerar att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation. Yrkesverksamma, inte minst inom hälso- och sjukvården och hemtjänsten, måste regelmässigt uppmärksamma och fråga om våld.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män och hbtqi-personer, begränsas i sina liv och utsätts för påtryck
ningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket måste upphöra och samhället måste reagera kraftfullt mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Under de två senaste mandatperioderna har ett flertal viktiga steg tagits, när det gäller såväl straffskärpningar som förebyggande arbete. Bland annat har hedersmotiv gjorts till en försvårande omständighet när domstolen bestämmer straffet för ett brott och ett nytt brott om hedersförtryck har införts. I det 99-punktsprogram som den socialdemokratiska regeringen tog fram finns ett flertal åtgärder. Det är viktigt att de förslag som finns i 99-punktsprogrammet tas till vara och genomförs.
Ett sätt att kontrollera flickors sexualitet är oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg. Det får inte förekomma. Redan nu finns regler mot detta men frågan är om de räcker till. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning med uppgift att inhämta kunskap om förekomsten av oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg, hymenoperationer och liknande, och att ta ställning till hur skyddet mot denna form av otillbörlig kontroll av flickors och kvinnors sexualitet kan stärkas. Vi ser fram emot att utredningen presenterar förslag som sätter stopp för den här typen av kontroll av flickors sexualitet.
Samma utredning har i uppgift att analysera och redogöra för vilket straffansvar som i dag finns när det gäller så kallad omvändelseterapi eller omvändelseförsök. Utredningen ska ta ställning till om det straffrättsliga skyddet behöver förstärkas. Omvändelseterapi ska inte få förekomma och vi ser fram emot att utredningen kommer med förslag som kan sätta stopp för detta.
Nollvision för mäns våld mot kvinnor
Under en lång följd av år har Socialdemokraterna steg för steg sett till att vi fått fler poliser, med bättre verktyg, och strängare straff. Polisen har förstärkt arbetet med mäns våld mot kvinnor med 350 nya utredare. Samtyckeslagen, som gör det än tydligare att sex som inte är frivilligt är förbjudet, utgör en av milstolparna, och ett paradigmskifte i synen på våldtäkt. Den nya regleringen om oaktsam våldtäkt har inneburit att fler kunnat fällas för sex som inte är frivilligt. I regeringsställning skärpte vi straffen för flera sexualbrott, liksom för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Det är numer straffbart att utsätta ett barn för att se och höra våldsbrott i en nära relation. Reglerna ändras så att polisen kan komma åt viktiga bevis i form av till exempel sms mellan makar. Tjej- och kvinnojourerna har fått mer pengar, liksom Nationellt centrum för kvinnofrid, som driver den nationella stödlinjen Kvinnofrids
linjen.
Men det räcker inte. Socialdemokraterna vill att det ska finnas en nollvision för mäns våld mot kvinnor. Ett nationellt våldsförebyggande program bör tas fram för att förstärka det tidiga våldsförebyggande arbetet, insatserna mot dem som har förhöjd risk att utöva våld samt åtgärderna mot dem som har utsatt en närstående för våld. Med Sluta skjut som förebild ska ett program för att män ska sluta slå, tas fram och implementeras i hela landet.
Satsningarna på polisen och övriga rättsväsendet måste fortsätta. Polisen måste handlägga mäns våld mot kvinnor på samma sätt som alla andra allvarliga brott. 2019 beslutade polisregion Stockholm att intensifiera arbetet med särskilt utsatta brottsoffer. Initiativ Gryning startade, med det uttalade syftet att brott mot särskilt utsatta ska väga lika tungt som insatser mot det gängrelaterade våldet. Bland annat jobbar man såväl med tidig bevissäkring som med kompetenshöjning. Särskilt fokus ska sättas på gärningsmannen, även om brottsoffret självklart även fortsättningsvis ska få det stöd som behövs. Det arbetssätt som används av Initiativ Gryning bör spridas till alla delar av landet.
Mer måste också göras när det gäller straffen. I regeringsställning tillsatte Social
demokraterna en utredning som ser över om bland annat straffen för grovt kvinnofrids
brott behöver förändras. För att skydda kvinnor från andra typer av kränkningar än de som är fysiska, och från kontrollerande beteende, vill vi kriminalisera psykiskt våld. Brottet tar sikte på den som upprepat utsätter en annan person för nedvärderande, föro
lämpande eller på annat sätt kränkande gärningar genom att begränsa den personliga handlingsfriheten. Vi anser att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor.
Restriktionerna för män som dömts ska bli tydligare även efter avtjänat straff. Reglerna för villkorlig frigivning ska ändras. Prövotiden, oftast den tid som återstår av straffet, ska förlängas så att till exempel vistelseförbud förenat med fotboja kan förekomma under längre tid.
Den som dömts för allvarlig och upprepad brottslighet ska i vissa fall avtjäna hela sitt straff på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som idag.
Kontaktförbud, alltså förbud att till exempel skicka sms, närma sig kvinnan fysiskt eller befinna sig i närheten av kvinnans bostad eller arbetsplats, har stor betydelse för utsatta kvinnor. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte i somras en utredning som ska utvärdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud, ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och utreda om möjligheterna att meddela kontaktförbud bör utvidgas, bland annat när det gäller det geografiska området. Vi vill också att det utvidgade kontaktförbudet ska kunna förenas med fotboja som en förstahandsåtgärd.
Boende och vårdnad
Att tvingas fly från sitt eget hem kan sätta djupa spår, inte minst hos barnen. Den trygghet som hemmet utgör rycks undan. De kvinnor och barn som tvingas söka skydd från en våldsam partner och pappa måste ha rätt till ett tryggt boende, med en verk
samhet av hög kvalitet, där man tas emot av människor som förstår vad man är utsatt för. Skyddat boende måste finnas i tillräckligt hög omfattning, innehåll och kvalitet behöver garanteras och finansieringen måste vara stabil och långsiktig. Barnrättsperspektivet måste stärkas. Det är självklart alldeles orimligt att en kvinna som blir misshandlad, men som inte behöver ett skyddat boende, ska riskera att behöva lämna sitt boende. Den som blivit utsatt för våld i sitt eget hem ska ha rätt att bo kvar i bostaden. Det är gärningsmannen som måste flytta på sig. Den gemensamma lägenheten ska kunna överlåtas till brottsoffret.
Såväl mammor som barn vittnar om hur det känns att tvingas till umgänge med en förälder som slår. De vittnar om rädslan, men också om problem med att få till stånd ett normalt umgänge, och om oron för att ett skyddat boende ska avslöjas. När frågor om vårdnad och umgänge avgörs måste utgångspunkten vara vad som är bäst för barnet. En pappa som slår är ingen bra pappa, och ingen bra förebild. Vårdnad och umgänge ska kunna begränsas ytterligare och i fler fall så att till exempel barn vars förälder misshandlar inte ska tvingas till umgänge med föräldern. En förälder som mördar den andre föräldern ska som huvudregel förlora vårdnaden om barnen.
Offer för prostitution
Ingen ska kunna ta sig rätten att köpa en annan människas kropp. Den som är offer för prostitution befinner sig i en mycket utsatt situation. Hon kommer ofta från ett annat land, talar inte språket och vet inte om sina rättigheter. De människor som sysslar med den här formen av människohandel ska självklart straffas och kvinnorna ges det stöd som behövs. Såväl polisen som ideella organisationer har en avgörande roll för att lagföra förövarna och stötta kvinnorna. Den förhållandevis nya lagstiftningen om oaktsam våldtäkt kan användas i en del fall. Nyligen har böter tagits bort ur straffskalan för köp av sexuell tjänst för att avspegla allvaret i brottet. Prostitution och annan typ av människohandel är dessutom en av inkomstkällorna för grov organiserad brottslighet och den som köper sex bidrar därmed till den organiserade brottsligheten.
Lex Lotta
Det är aldrig någonsin förståeligt eller acceptabelt att män utsätter kvinnor för våld. Arbetet med attityder måste börja tidigt och här måste skolan ta ett stort ansvar. Många kvinnor som söker hjälp vittnar om att samhället i alltför stor utsträckning arbetar i stuprör, vilket gör att kvinnorna hamnar mellan stolarna. Samarbetet behöver bli betydligt bättre. Kunskapen måste öka så att fler myndigheter, vårdgivare och arbets
givare vågar fråga om våld, och vet vilka tecken man ska vara uppmärksam på. Vi vill införa ”lex Lotta”. När en kvinna har blivit mördad av en man, trots att hon i kontakt med myndigheter uttryckt ett behov av hjälp pga. en psykiskt eller fysiskt våldsam relation ska den berörda myndigheten lex Lotta-anmäla sig själv. Syftet med anmälan är att uppmärksamma myndighetens brister i bemötande och stöd till våldsutsatta kvinnor. Vi måste skyndsamt öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor i hela samhället och åtgärda de brister som gör att kvinnor faller mellan stolarna.
Det bästa är om inga brott begås – brottsförebyggande verksamhet
Det finns ett stort behov av att utveckla samhällets insatser för att förebygga brott, inte bara i rättsväsendet utan också hos andra berörda aktörer. I regeringsställning tog Socialdemokraterna därför fram det första brottsförebyggande programmet på 20 år. Ett effektivt brottsförebyggande arbete måste ske strukturerat, vara långsiktigt och baseras på kunskap. Samverkan är ett nyckelbegrepp och helt nödvändigt för att brottsföre
byggande arbete ska bli framgångsrikt.
Tidiga insatser mot ungas brottslighet lönar sig på många sätt. Om barn och unga som bryter mot sociala normer och regler får stöd så tidigt som möjligt minskar risken för allvarlig problematik eller kriminell karriär senare i livet. Barns villkor under de första levnadsåren spelar stor roll för hela livet. I de länder där den socioekonomiska ojämlikheten är stor är både tilliten människor emellan och människors tillit till samhällets institutioner lägre, samtidigt som kriminaliteten är högre. Därför är kampen mot stora klyftor också brottsförebyggande. Föräldrastöd och förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovård, förskola och skola gör att riskfaktorer kan upptäckas tidigt. Även tillgången till fritidsverksamhet och något meningsfullt att sysselsätta sig med är betydelsefull. Åtgärder som syftar till att upptäcka risker för eller förekomst av t.ex. våld eller missbruk utgör också viktiga delar i ett brottsförebyggande arbete. Under uppväxtåren formas de värderingar och beteenden som präglar livet, och under skoltiden förmedlas och förankras respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Under ungdomsåren är risken att begå och att utsättas för brott som störst. Det är därför nödvändigt att särskilt uppmärk
samma skyddsfaktorer runt unga och identifiera riskgrupper och riskbeteenden. Här spelar inte minst socialtjänsten en viktig roll.
I budgetpropositionen ökas statsbidraget till regioner och kommuner med 6
miljarder kronor. Det kommer inte att räcka för att täcka behoven och innebär att regioner och kommuner kommer att behöva göra stora besparingar. Det kommer med stor sannolikhet att påverka det brottsförebyggande arbetet negativt. Socialdemo
kraterna satsar därför dubbelt så mycket, 12 miljarder kronor, i generellt statsbidrag till kommuner och regioner. Dessutom satsas 500 miljoner på socialsekreterare.
Polismyndigheten, inte minst kommun- och områdespoliserna, ska ha goda förutsättningar att utföra även den brottsförebyggande delen av arbetet. Att bygga relationer med människorna som finns i det område man arbetar i är dessutom viktigt för att kunna klara upp brott. Vårt mål om 50
000 polisanställda kommer att vara ett viktigt bidrag för att polisen ska kunna klara sitt arbete.
För att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet bör kommunerna få ett lagstadgat brottsförebyggande uppdrag. Ett sådant förslag är lagrådsremitterat och vi förväntar oss en proposition under hösten.
Bedrägerier
Varje år anmäls nästan 200
000 bedrägerier och vinsterna uppskattades 2021 till ca
tre miljarder kronor. Bedrägerier i olika form, mot både enskilda och välfärdssystemet, är en stor inkomstkälla för grov organiserad brottslighet, och det finns tydliga kopplingar till kriminella gäng, vapen och narkotikahandel.
Äldre personer är en särskilt sårbar grupp och berättelserna om hänsynslösa försök att lura till sig pengar är många. Många känner också skam för att ha blivit lurade, trots att de som begår bedrägerierna är experter på att få människor att tro på dem.
Nätbedrägerier är ofta svåra att klara upp och därför blir det förebyggande arbetet än viktigare. I regeringsställning genomförde Socialdemokraterna ett antal åtgärder, bland annat krav på tvåfaktorsautentisering vid köp på nätet, utökade möjligheter att dela information mellan banker och brottsbekämpande myndigheter och den största satsningen på polisen någonsin. Bankerna måste ta sin del av ansvaret för att stoppa bedrägerierna.
Arbetet med att bekämpa bedrägerier måste fortsätta med full kraft.
Kriminalvården
Kriminalvården har till uppgift att både verkställa straff och minska återfall i brott. De senaste årens straffskärpningar, tillsammans med att fler döms till fängelse och att brottsligheten förändras har gjort att Kriminalvården har ställts inför svåra utmaningar. Platsbrist är ett ständigt återkommande problem. Kriminalvården har fått stora tillskott för att kunna bygga ut, men det är ett arbete som tar tid.
Säkerheten på anstalt och i häkten måste vara fortsatt hög och i takt med att brotts
ligheten förändras måste också säkerhetsarbetet följa med.
Kriminalvården bedriver ett framgångsrikt återfallsförebyggande arbete och det är viktigt att det arbetet kan fortsätta. En framgångsfaktor är en engagerad och välutbildad personal. En annan framgångsfaktor är att programarbetet vilar på vetenskaplig grund.
Frivården övervakar personer som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, ungdomsövervakning, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja. Även frivårdens programarbete sker på vetenskaplig grund och bidrar till att människor kan slussas in i samhället på ett bättre sätt.
Barn som har en anhörig i fängelse kan behöva särskilt stöd. Frivilligorganisationen Buff gör ett viktigt och bra arbete. Men även Kriminalvården har jobbat aktivt med frågor om bemötande av barn, till exempel när man ska hälsa på en anhörig, och information på Kriminalvårdens webbplats.
Utbyggnaden av kriminalvården måste fortsätta ske i hög takt. Samtidigt ska det framgångsrika återfallsförebyggande arbetet fortsätta och utvecklas. Köp av anstalts
platser utomlands skulle få en negativ effekt på det återfallsförebyggande arbetet och vara dyrt och ineffektivt.
I Tidöavtalet finns en mängd förslag som, om de genomförs, skulle kräva en än mer omfattande utbyggnad av kriminalvården. Att bygga ut en sådan verksamhet tar tid och därför måste regeringen ge de långsiktiga förutsättningar som krävs.
Brottsoffer
Att utsättas för brott är en kränkning som kan sätta djupa spår. För många är nog det allra viktigaste att brottet klaras upp. Brottsoffer måste kunna känna förtroende för rättsväsendet, och såväl brottsoffer som vittnen och anhöriga ska känna trygghet under hela rättsprocessen. Då krävs att alla aktörer som möter brottsoffer och vittnen har kunskap om brottsoffrens rättigheter och vilket skydd och stöd samhället kan erbjuda. Polismyndigheten är ofta den första verksamhet som ett brottsoffer kommer i kontakt med och det är därför extra viktigt att den kontakten fungerar. Kommuner och regioner har ett stort ansvar för att med sina särskilda ansvarsområden och kompetenser se till att den som utsatts för brott får den hjälp och det stöd som behövs.
De insatser som görs av ideella organisationer som Brottsofferjouren, tjej- och kvinnojourer och vittnesstödet hos domstolarna är mycket värdefulla och ska ges fortsatt stöd. Brottsoffermyndigheten ger, förutom stöd till ideella organisationer, även direkt information till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter, bland annat genom en lättillgänglig webbaserad brottsofferguide. Även detta arbete måste fortsätta och ut
vecklas.
I Sverige finns de regler som rör brottsoffer utspridda på många olika ställen, i lag, i olika typer av föreskrifter och allmänna råd till exempel. För den som blir utsatt för brott kan det vara svårt att få en överblick över vilka regler som gäller. Brottsoffrets behov måste stå i centrum. Det är dags att utreda en särskild brottsofferlag.
Ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer är också viktigt för att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Vi välkomnar att regeringen går vidare med förslaget att höja ersättningen till Brottsofferfonden.
Terrorism
Sveriges säkerhet utsätts för allt större risker. Hoten från såväl statliga aktörer som ideologiskt motiverade aktörer ökar, samtidigt som sårbarheterna i samhället blir alltmer omfattande. Globalisering, digitalisering och teknikutveckling både bidrar till en breddad hotbild från främmande makt och skapar gränsöverskridande plattformar där våldsbejakande extremister kan mötas, inspireras och uppmana till våldsanvändning. För att möta en mer komplex och breddad hotbild, från såväl statliga aktörer som våldsbejakande extremistmiljöer, måste Säkerhetspolisen ha tillräckliga resurser för att säkerställa en fortsatt hög operativ förmåga, när det gäller såväl personella resurser som fortsatt utvecklad teknisk förmåga.
Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. CVE arbetar bland annat med att utveckla metodstöd, samarbete med kommunerna, en stödlinje för yrkesverk
samma och ett mobilt stödteam. I tider när extremism ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget.
Stölder, inbrott, skadegörelse och annan vardagsbrottslighet
En stor del av de brott som begås är så kallade vardagsbrott. Det handlar till exempel om bostadsinbrott, stölder i butik och olika former av skadegörelse. Att komma hem och upptäcka att någon varit inne i bostaden innebär en kränkning av den personliga integriteten och att inte kunna känna sig trygg i sitt eget hem riskerar att påverka livet på flera olika sätt.
Den butiksägare som gång på gång får uppleva att människor genomför stölder i butiken måste kunna lita på att rättsväsendet gör sitt yttersta för att klara upp brotten.
Ett stort problem är de internationella stöldligor som gör raider och stjäl till exempel båtmotorer, katalysatorer och sadlar.
För att komma tillrätta med den här typen av brottslighet krävs att polisen har resurser nog att prioritera brotten. Det är ytterligare ett skäl till att satsningen på fler poliser är så viktig. Tullen har fått mer resurser; straffen för till exempel stöld har höjts. En översyn pågår av den så kallade mängdrabatten, liksom förundersöknings
begränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning.
Hat och hot
Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Liknande tendenser kan ses hos politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig, och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Unga flickor utsätts för kränkningar när bilder och filmer sprids på nätet, både för att människor ska tjäna pengar och som ren mobbning. Det här måste få ett slut. Det är ett hot mot vår demokrati när människor tystnar och inte vågar eller orkar uttrycka sin åsikt. Socialdemokraterna anser att en ny strategi mot hot och hat behöver tas fram. Men det är också uppenbart att även om lagstiftningen har skärpts, räcker den inte till. Vi vill därför se över hela den lagstiftning som berör hat och hot, särskilt på nätet.
De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt måste det gå att ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hat och hot.
Tabell
Ardalan Shekarabi (S)
Annika Strandhäll (S)
Petter Löberg (S)
Anna Wallentheim (S)
Mattias Vepsä (S)
Sanna Backeskog (S)
Lars Isacsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3590
av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Motivering
1 Försvara den svenska modellen
2 Fler vägar till jobb
2.1 Jobbtrappa för självförsörjning
2.2 Återinför extratjänsterna
2.3 Fler i utbildningar som leder till jobb
2.4 Statliga beredskapsjobb
2.5 Åtgärda personalbristen
2.6 Höj resebidraget
3 En arbetsmarknad för alla
3.1 Bättre stöd till personer med funktionsnedsättning
3.1.1 Samhall
3.1.2 Bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall
3.2 Inför en arbetarepension
3.3 Jobb för unga
3.3.1 Jobbkontrakt för unga
3.3.2 Nationellt program för uppsökande av unga som varken studerar
eller arbetar
3.3.3 Traineeprogram för nyexaminerade studenter
3.3.4 Körkortslyft för unga
3.3.5 Extrajobb för unga
3.3.6 Studiestartsstödet
4 Arbetsförmedlingen
4.1 Låt Arbetsförmedlingen använda tilldelade medel
4.2 Stärk arbetsförmedlingens lokala närvaro i hela landet
4.3 Hejda privatiseringen av Arbetsförmedlingen och utred LOV
‑
reformens konsekvenser
5 AI:s påverkan på arbetsmarknaden
6 Arbetslöshetsförsäkringen
6.1 Regeringens reformering av arbetslöshetsförsäkringen
6.2 Stoppa den nya brantare avtrappningen
7 Trygghet på arbetsmarknaden
7.1 Ordning och reda inom plattformsekonomin
7.2 Trygghetsöverenskommelsen
7.3 Husligt arbete
8 Arbetsmiljö
8.1 Krafttag mot dödsolyckor i arbetslivet
8.1.1 Tillsätt en kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet
8.2 Entreprenörsansvaret i bygg- och anläggningsbranschen
8.3 Krav på närvaro för Bas-U på arbetsplatsen
8.4 Inför nya krav kopplat till arbetsmiljöplanen
8.5 Använd Statens haverikommission vid utredning av allvarliga
arbetsplatsolyckor
8.6 Höj sanktionsavgifterna
8.6.1 Sanktionsavgifter som en del i ett stärkt förebyggande arbetsmiljöarbete – stärk kvinnors rätt till en god arbetsmiljö
8.7 Bevisbörda vid arbetsorsakad sjukdom
8.8 Höjt anslag till Arbetsmiljöverket
8.9 Öka antalet kontroller och specialister hos Arbetsmiljöverket
8.10 Öka kännedom om Arbetsmiljöverkets tipsfunktion och gör den tillgänglig på fler språk
8.11 Hårdare tag mot arbetsmiljöbrott
8.12 Förstärk Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål
8.13 Näringsförbud i samband med åtal om arbetsmiljöbrott
8.14 Utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud
8.15 Sanktioner för företag som utestänger skyddsombud från riskbedömningar och inspektioner
8.16 Utökat rådighetsansvar
8.17 Översyn av kunskapskrav och utbildning
8.18 Utred arbetsmiljökörkort för utlandsbaserade arbetsgivare
8.19 Falska skyddsombud
8.20 Ratificera ILO 190 om hot och våld i arbetslivet
8.21 Arbetslivskunskap på gymnasieskolans alla program
8.22 Mer rättvis tillgång till arbetskläder och arbetsskor
8.23 Stärkt företagshälsovård
8.23.1 Insatser för att säkra kompetensförsörjningen inom företagshälsovården
9 Asbest och andra kemiska risker
9.1 Asbest
9.2 Kvarts
9.3 Kartläggning av nya kemikalier
10 Arbetslivskriminalitet
10.1 Kunskapscentrum för arbetslivskriminalitet
10.2 Effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt
10.3 Svartlista företag som fuskar återkommande
10.4 Inför ny brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft
11 Stoppa fusket inom de subventionerade anställningarna
12 Återinför pengarna för samråd
13 Arbetskraftsinvandring – återinför arbetsmarknadsprövning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå vakt om den svenska modellen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en aktiv arbetsmarknadspolitik som både erbjuder stöd och ställer krav på den arbetssökande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tredubbla antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska ha möjlighet att anvisa personer med försörjningsstöd till arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra mot ett mer jämställt utbud av arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmarknadsutbildningarna ska anpassas utifrån regionala behov och att utbudet och inriktningen ska tas fram regionalt i samverkan med näringsliv, kommuner och parterna på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga beredskapsjobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för en bättre fungerande kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslagen till insatserna för att få fler människor i jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att ha god fysisk närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får snabbt, effektivt och individanpassat stöd för att komma i arbete eller utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny hjälpmedelsutredning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av merkostnadsersättningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Samhall ska ta större hänsyn till arbetstagares individuella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att se över huruvida Samhall har en ändamålsenlig organisationsform och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa traineeprogram för nyexaminerade studenter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en arbetarepension och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny princip för flexiblare resursanvändning av Arbetsförmedlingens anslag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen ska stärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska anvisningsvolymerna till privata matchningstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn i syfte att utvärdera LOV-systemets resultat och effekter kopplat till den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att tillvarata möjligheterna med AI på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om algoritmisk arbetsledning och arbetsmiljöansvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda effekterna av att den förlängda ersättningsperioden för barnfamiljer tagits bort ur a
‑
kassan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa den nya brantare avtrappningen i arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera tak och ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett förtydligande av plattformsföretagens arbetsmiljöansvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att kartlägga och åtgärda problemen inom plattformsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppfylla ILO:s rekommendation om antalet arbetsmiljöinspektörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ansvaret för arbetsmiljön på arbetsställen med uppstyckade entreprenader kan förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka ansvaret för huvudentreprenören gällande lön för inhyrd personal i linje med vad som föreslås i SOU 2023:26 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statens haverikommission i uppdrag att utreda fler allvarliga arbetsolyckor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över sanktionsavgifterna kopplat till arbetsmiljöregler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa stegrande sanktionsavgifter för arbetsgivare som återkommande bryter mot arbetsmiljöregler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur storleken på sanktionsavgifterna kan kopplas till företagens omsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverkets bemyndigande att föreskriva om sanktionsavgifter bör utökas i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 med avsikt att införa sanktionsavgifter kopplat till fler föreskrifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omvänd bevisbörda vid arbetsorsakad sjukdom och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet arbetsplatsinspektioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att Arbetsmiljöverket har inspektörer med specialistkunskaper och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kännedomen om Arbetsmiljöverkets tipsfunktion samt göra den tillgänglig på fler språk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring arbetsmiljöbrott så att fler kan lagföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring arbetsmiljöbrott kopplat till skydd mot kemiska och biologiska risker som kan orsaka sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Arbetsmiljöverkets mandat genom att möjliggöra för myndigheten att yrka på näringsförbud i samband med åtal om arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regionala skyddsombud tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal i enlighet med förslagen i SOU 2022:47 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma sanktioner mot arbetsgivare som utestänger eller på annat sätt hindrar fackliga skyddsombud från att delta i riskbedömningar eller inspektioner kopplat till arbetsplatsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett utökat rådighetsansvar i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på utbildning och innehåll i utbildning för den som fått i uppdrag att utföra uppgifter i arbetsmiljöarbetet för arbetsgivarens räkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa krav på arbetsmiljökörkort för företag som vill utstationera arbetskraft till svenska arbetsplatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av ett skyddsombudsregister hos Arbetsmiljöverket samt skyldighet för myndigheten att följa upp att skyddsombud utses i enlighet med arbetsmiljölagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ratificera ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skärpa regelverk kring ensamarbete i syfte att minska utsattheten för hot och våld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla svenska gymnasieelever ska utbildas i arbetslivskunskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tillgång till arbetskläder och arbetsskor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de regler som i dag gäller för skyddsutrustning behöver breddas till att även omfatta skor och kläder som t.ex. förhindrar förslitningsskador och begränsar smitta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i arbetsmiljölagen i linje med förslagen i SOU 2022:45 i syfte att förbättra tillgången till företagshälsovård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att säkra en adekvat samordning och långsiktig finansiering av utbildningen till företagsläkare och företagssköterska och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring att ge en myndighet i uppdrag och erforderliga resurser för att anordna och finansiera ST-utbildning för företagsläkare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om certifiering av utbildningsanordnare och krav på innehåll i utbildningar för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskapsprov och examination av utbildning för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler och mer effektiva verktyg för att säkerställa att regelverket kring asbest följs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten och behovet av att införa skärpta regler kring hantering av kvarts och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartläggning av och risker med nya kemikalier och deras cocktaileffekter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utesluta för låga anbud från att delta i offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa antalet underentreprenörsled och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka kraven på och kontrollen av företag som mottar lönesubventioner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka fusk med rut, rot och andra skattesubventionerade tjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunna utesluta företag från LOV-system, offentlig upphandling och tillträde till stöd och subventioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka informationsdelningen och minska sekretessen mellan myndigheter, kommuner, regioner och arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka det statliga ansvaret för personalidentifierings- och personalliggarsystem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återinförd revisionsplikt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheterna till och längden på näringsförbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa reglerna mot taktiska konkurser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och uppdatera den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur AI och dataanalys av företagsuppgifter kan användas för att effektivisera arbetet mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och upprätta ett system för svartlistning av företag som upprepade gånger ertappas med att bryta mot arbetsmiljöregler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny brottsrubricering – exploatering av utländsk arbetskraft – i enlighet med förslagen i SOU 2021:88 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket inom de subventionerade anställningarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de olika subventionerade anställningarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om nystartsjobb ska föregås av en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart pausa alla nya beslut om nystartsjobb i väntan på att tillräckliga kontrollmekanismer finns på plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförd arbetsmarknadsprövning i samband med arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
821
683
300
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
45
973
112
200
000
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
073
822
2
200
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
212
263
±0
1:5
Nystartsjobb och etableringsjobb
2
153
201
±0
1:6
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
132
554
±0
1:7
Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
1
864
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
52
809
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
86
510
±0
1:10
Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen
66
560
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
2
292
000
±0
1:13
Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
3
150
824
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
1
010
926
50
000
2:2
Arbetsdomstolen
38
613
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
43
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
69
750
±0
2:5
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
30
000
99:1
Fackligt samråd
±0
25
000
Summa
91
162
652
2
805
000
1
Försvara den svenska modellen
Den svenska modellen utgör själva navet i organiseringen av Sveriges arbetsmarknad. Tack vare vår unika svenska modell, med starka fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en positiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka för Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och framgångsrikt framöver.
Parternas kompromissinriktade tradition har under många år lagt grunden för goda reallöneökningar och unikt få konfliktdagar. Att värna denna ordning är av högsta prioritet för oss socialdemokrater.
Vi ser därför med stor oro på regeringens agerande de gångna åren: den svaga hanteringen av omställningsstudiestödet, fördröjandet av etableringsjobben samt att fack och arbetsgivare rundades när regeringen instiftade det nya arbetsmarknadspolitiska expertrådet. Som om inte detta vore nog har regeringen avvecklat satsningen på de arbetsmarknadspolitiska samrådspengarna som har haft till syfte att kompensera facken för det arbete de lägger ner på att skriva yttranden om specifika arbetsplatsers lämplighet att ta emot personer med lönestöd.
Regeringens reform av arbetslöshetsförsäkringen innehåller också direkta angrepp mot svenska arbetstagarintressen – inte minst genom den försämrade möjligheten till tilläggsförsäkringar som den kommer att innebära efter 100 dagars arbetslöshet. Regeringen och Sverigedemokraterna gav också tidigare under mandatperioden ett uppdrag till Arbetsmiljöverket om att få fler att bli skyddsombud – vilket vid första anblick kan tyckas vara ett rimligt initiativ. Uppdraget är nu avklarat och blev en besvikelse för regeringen. Deras underliggande önskan om att ändra i fackets företrädes
rätt att utse lokala skyddsombud tillgodosågs inte genom uppdraget, vilket vi social
demokrater är glada för. Vi kommer att fortsätta att noga bevaka regeringens agerande i den här frågan.
Dessa exempel är talande för regeringens och Sverigedemokraternas nonchalanta attityd gentemot de som kan arbetsmarknaden bäst. Vi socialdemokrater kommer däremot alltid stå upp för den svenska modellen – och vi kommer inte för en sekund att tveka att agera i riksdagen om den attackeras.
2
Fler vägar till jobb
Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Upp emot en halv miljon människor saknar ett arbete att gå till och prognosen för arbetslösheten har höjts under året. Idag är omkring 100
000 fler arbetslösa än när regeringen tog över. Vi har en skyhög ungdoms
arbetslöshet och bland den högsta arbetslösheten i EU. Det går redan nu att skönja konturerna av en ökande och ihållande långtidsarbetslöshet. Ändå ser vi hur regeringen är för passiv och hur de fortsätter att nedmontera arbetsmarknadspolitiken. Vi socialdemokrater anser att regeringen prioriterar och agerar helt fel. Att människor vill och kan arbeta är vårt samhällets största tillgång. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken ska syfta till att det skapas fler bra jobb i framgångsrika företag inom offentlig sektor, att människor får de kunskaper de behöver så att de kan ta de jobb som växer fram och att arbetslivet är så utvecklande och hållbart att många kan vara med och bidra länge. Arbetsmarknadspolitiken behöver stärkas och uppvärderas, inte tvärtom.
Vi socialdemokrater har en övergripande syn på arbetsmarknadspolitiken som utgår från målet om full sysselsättning. Med det menas att arbetsmarknadspolitiken ska utformas utefter målsättningen att alla som kan jobba ska jobba. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar rättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. Vi ska alltid sträva efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för att alla arbetsföra individer ska kunna och vilja arbeta. Våra bevekelsegrunder för detta är flera, och omfattar både samhälleliga perspektiv och individperspektiv. För den enskilde är arbetet först och främst en förutsättning för den egna försörjningen och i förlängningen det som ger oss friheten att leva vårt liv på det sätt vi själva väljer. Med jobbet följer också ofta en yrkesstolthet och en känsla av att vara behövd, och för många av oss fyller samvaron med arbetskollegorna också en viktig social funktion. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Att den som jobbar i Sverige dessutom har schyst lön och schysta villkor är för oss socialdemokrater helt centralt.
För vårt samhällssystem och vår välfärd är en hög sysselsättningsgrad och en låg arbetslöshet helt avgörande. Det är frukterna av vårt gemensamma arbete som möjliggör en bra och jämlik skola för våra barn, en god omsorg om våra äldre samt en offentligt finansierad hälso- och sjukvård i världsklass.
För att nå full sysselsättning behöver Sverige en aktiv och ambitiös arbetsmarknads
politik som skapar vägar till jobb. Arbetssökande har olika behov, och därför behöver det finnas en bred uppsättning arbetsmarknadspolitiska verktyg som kan användas utefter den specifika individens förutsättningar – däribland arbetsmarknadsutbildning, subventionerade anställningar, matchningsstöd, praktik och arbetslivsinriktad rehabilitering.
2.1
Jobbtrappa för självförsörjning
Socialdemokraternas mål är att alla som kan ska arbeta. Så många som möjligt i vårt samhälle ska ha självförsörjning. För att skapa vägar till jobb för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden kan det ofta behövas en kedja av insatser där man kombinerar olika åtgärder.
Vi vill understryka att det svenska samhällskontraktet inte enbart ska innehålla rättigheter. I kombination med ett starkt stöd ska den aktiva arbetsmarknadspolitiken även innefatta tydliga krav och förväntningar på den som söker arbete. Den som saknar nödvändig utbildning eller pratar otillräcklig svenska ska ta del av det stöd som erbjuds, och olika individersättningar bör i huvudsak vara villkorade med krav på aktivt del
tagande. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb.
År 2023 togs cirka 136
000 vuxna emot ekonomiskt bistånd. Av dessa hade ca 73
000 arbetslöshet som registrerat försörjningshinder. Knappt hälften av de som hade arbetslöshet som försörjningshinder var mellan 30–49 år gamla.
[1]
Vi socialdemokrater vill införa en jobbtrappa för självförsörjning. Den som har arbetsförmåga ska inte vara långvarigt beroende av försörjningsstöd. Den som blir arbetslös ska mötas av starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb.
Vårt förslag innebär att Arbetsförmedlingen tillsammans med kommunerna ska kartlägga gruppen med ekonomiskt bistånd som har arbetslöshet som registrerat försörjningshinder. Arbetsförmedlingen får i uppdrag att tillhandahålla arbetsmarknads
utbildningar och arbetspraktik. Arbetsmarknadsutbildningarna ska vara anpassade efter målgruppen och inriktade på bristyrken. De ska tas fram i dialog med berörda branscher, näringsliv, kommuner och vara regionalt anpassade utifrån behov. Kommuner får sedan anvisa den med försörjningsstöd som har arbetsförmåga till Arbetsförmedlingens insatser. Kommuner ska även kunna erbjuda förberedande utbildningar, till exempel till folkhögskolor, så att personen får tillräckliga förkunskaper för att kunna delta i arbetsmarknadsutbildningar. Detta kan till exempel handla om svenska språket. Den enskilde ska ha skyldighet att aktivt delta i de anvisade insatserna, detta är en förutsättning för att behålla försörjningsstödet under insatsen. Utbildnings
insatsen ska kunna kombineras med subventionerat deltidsarbete antingen i kommunen eller med samverkande privat/offentlig/ideell aktör. För att skapa fler vägar till jobb anser vi att anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser behöver förstärkas och avsätter 497 miljoner kronor.
2.2
Återinför extratjänsterna
Att få fler människor i arbete är en av politikens viktigaste uppgifter. Att ha ett jobb att gå till ger den enskilde egen försörjning, ett sammanhang och friheten att bestämma över sitt eget liv. Vid sidan av detta är det också en helt central del i att bryta den segregation som ligger till grund för mycket av den kriminalitet och den splittring som idag finns på många håll i vårt land. Givet hur situationen på arbetsmarknaden ser ut är det i synnerhet viktigt att få fler utrikes födda kvinnor att gå från utanförskap till arbete. En åtgärd som har varit betydelsefull i detta avseende är extratjänsterna. Genom dem har kommuner, regioner och privata utförare inom välfärden fått möjlighet att anställa en person som står långt ifrån arbetsmarknaden till en låg kostnad. För den enskilde har extratjänsterna inneburit både arbetslivserfarenhet och en meningsfull sysselsättning. Arbetsförmedlingens rapport En effektutvärdering av extratjänsterna (2024) visar bland annat att extratjänster, i enlighet med målsättningen, bidrog till att arbetssökande som stod långt ifrån arbetsmarknaden närmade sig arbetsmarknaden, främst genom ökad övergång till annat subventionerat arbete.
I och med sin gemensamma budgetreservation för år 2022 slopade Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna finansieringen till extratjänsterna. Detta innebar ett hårt slag mot inte minst utrikes födda kvinnor och gruppens chanser att komma in i det svenska samhället. Vi anser att Sverige behöver fortsatta krafttag mot segregationen och vill därför återinföra extratjänsterna. För detta avsätter vi 200 miljoner till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
2.3
Fler i utbildningar som leder till jobb
Arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken går hand i hand. Det behövs mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken och vice versa. Att vi har ett väl fungerande reguljärt utbildningssystem, ända från grundskola till universitet – och allt däremellan – är en förutsättning för att vi ska klara dagens och morgondagens kompetensförsörjning.
De relativt korta yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningarna är en viktig del av utbildningsfloran. De senaste åren har i genomsnitt bara omkring 6
000 individer per månad deltagit i arbetsmarknadsutbildning. Detta anser vi är en alldeles för låg nivå. Vi ser behov av att arbetsmarknadsutbildningarna kraftigt byggs ut så att fler snabbare får de kompetenser som efterfrågas och blir anställningsbara. Målet bör åtminstone vara det tredubbla. Kommuner ska anvisa personer med försörjningsstöd till arbetsmarknadsutbildningar, se ovan.
Vid sidan av det låga antalet deltagare omgärdas arbetsmarknadsutbildningarna även av andra problem – varav ojämställdhet och problematiska upphandlingsförfaranden är två. Män har idag enklare än kvinnor att utbilda sig inom arbetsmarknadspolitiken, medan kvinnor allt oftare får vända sig till det reguljära utbildningssystemet för yrkes
utbildning. Under 2022 var det endast 31 procent kvinnliga deltagare i arbetsmarknads
utbildningarna, och utbildningarna i sig sker i stor utsträckning inom traditionellt mansdominerade yrken såsom bygg och transport. Vi vill styra mot ett mer jämställt utbud av arbetsmarknadsutbildningar och beklagar på samma gång att regeringen försvagat styrningen kring detta i Arbetsförmedlingens regleringsbrev.
Arbetsmarknadsutbildningarna har också i hög grad präglats av tröga, stora nationella upphandlingar. Vi vill att arbetsmarknadsutbildningarna anpassas utifrån regionala behov. Utbudet och inriktningen ska tas fram regionalt i samverkan med näringsliv, kommuner och parterna på arbetsmarknaden. Satsningen på arbetsmarknads
utbildningar finansieras inom ramen för det ökade anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
2.4
Statliga beredskapsjobb
Vi vill se en satsning på beredskapsjobb för långtidsarbetslösa och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Den tidigare socialdemokratiska regeringen införde 2017 moderna beredskapsjobb men reformen stoppades av Moderaterna i budgeten 2019. De moderna beredskapsjobben innebar subventionerade anställningar där myndigheterna erbjöd jobb med lägre kvalifikationskrav åt personer som står långt ifrån arbets
marknaden. Ett framgångsrikt exempel på en liknande reform är satsningen på naturnära jobb. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav i uppdrag åt Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Arbets
förmedlingen att åren 2020–2022 genomföra en satsning på naturnära jobb för personer som stod långt från arbetsmarknaden. Målet var att skapa enklare vägar till jobb och samtidigt se till att viktiga naturvårdsåtgärder blev utförda. Satsningen gav resultat på båda hållen. Fler än 830 personer anställdes, varav 37 procent kvinnor. I september 2022 hade nästan 40 procent av de som arbetstränat inom satsningen gått vidare till jobb eller utbildning. Samtidigt utfördes nästan 4
000 åtgärder för natur, miljö och friluftsliv på ett effektivt sätt. Vi socialdemokrater ser ett behov av satsningar på statliga beredskapsjobb, i linje med satsningen på naturnära jobb. Satsningen på statliga beredskapsjobb finansieras inom ramen för det ökade anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
2.5
Åtgärda personalbristen
Idag finns brist på arbetskraft inom många yrkesområden, som it, teknik och vård. Trots detta har många arbetsgivare svårt att hitta arbetskraft med den utbildning eller de kompetenser som efterfrågas. Enligt en undersökning från SCB finns stora kompetens
brister på den svenska arbetsmarknaden och hälften av arbetsgivarna uppger att de har haft rekryteringsproblem. Att kompetensbristen är hög samtidigt som arbetslösheten har stigit är ett växande problem.
Samtidigt är Sverige mitt uppe i en grön omställning. De senaste åren har blickarna varit vända mot inte minst norra Sverige, där tusentals nya jobb förväntas växa fram de kommande åren till följd av nya företagsetableringar och expansioner. Utöver det tillkommer en stor mängd jobb som skapas i andra branscher och i offentlig sektor när industrier och kommuner växer.
Detta skapar i nästa led stora kompetensförsörjningsbehov som i allra högsta grad är en nationell angelägenhet. Att både företag och offentlig sektor får tag i rätt utbildad arbetskraft är helt avgörande för att Sverige ska kunna behålla ledartröjan i klimat
omställningen.
Att vi har ett utbildningssystem som svarar upp mot arbetsmarknadens behov är en helt central faktor. Att den aktiva statliga arbetsmarknadspolitiken finns närvarande via Arbetsförmedlingen är en annan omistlig del. En välfinansierad välfärd och ett ändamålsenligt regelverk för arbetskraftsinvandring – byggt på behovsprövning – är andra viktiga delar.
Allt sammantaget ser vi socialdemokrater kompetensförsörjningsfrågan som en stor utmaning. Staten behöver kliva in på ett tydligare sätt och ta ett större ansvar för att bidra till att lösa de utmaningar som föreligger. Vi socialdemokrater vill se en nationell plan i syfte att bättre överblicka, kartlägga och samordna arbetet för en bättre fungerande kompetensförsörjning.
2.6
Höj resebidraget
Vi vill öka rörligheten på svensk arbetsmarknad. Det är viktigt för att stärka kompetens
försörjningen och få fler i arbete. Samtidigt har många arbetslösa ofta en tuff ekonomisk situation. Att då lägga flera tusenlappar för att kunna resa till en jobbintervju blir i praktiken omöjligt. Särskilt svårt blir det för människor som bor i södra Sverige att söka de lediga jobben i norra Sverige. Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen i samhället täcker inte nuvarande ersättningsbelopp de arbetssökandes kostnader för resor och logi m.m. i lika stor utsträckning som tidigare. Vi socialdemokrater vill därför höja rese
bidraget till 5
000 kronor. För detta avsätter vi 3 miljoner till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
3
En arbetsmarknad för alla
Den svenska arbetsmarknaden ska vara trygg och öppen för alla i arbetsför ålder – såväl unga som äldre. Vår utgångspunkt är att varje människa är en tillgång vars erfarenheter och kunskaper bör tas tillvara.
3.1
Bättre stöd till personer med funktionsnedsättning
Det behövs ett starkare och mer individanpassat stöd för att människor med svag ställning på arbetsmarknaden ska komma i arbete eller utbildning – inte minst när det gäller personer med olika funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlingen bör alltjämt ha den sammanhållande rollen kring individernas insatser, och samverkan med bland annat kommuner, utbildningssamordnare, socialtjänst och sjukvård behöver förbättras. Målet ska vara att varje individ ska få det stöd och de insatser som krävs för att komma i arbete eller utbildning – utan att hamna mellan några stolar under resans gång. För att målgruppen ska få det stöd den behöver bör Arbetsförmedlingen också säkerställa att de har de specialistkompetenser som krävs.
I dagens situation tar det ofta alldeles för lång tid innan människor får den hjälp som de har rätt till. En anledning som ofta lyfts är att det tar lång tid för myndigheten att få till rätt kodning i sina system för personer med funktionsnedsättning – vilket gör att de blir utan stöd långt mycket längre än vad som vore önskvärt. När handläggningstiderna blir längre kan det leda till att arbetsgivare som vill anställa med lönebidrag väljer att gå vidare med andra arbetssökande. Detta behöver lösas omgående och handläggnings
tiderna för dessa stödinsatser behöver kortas avsevärt. Arbetsförmedlingen bör under 2026 få i uppdrag att halvera handläggningstiden.
Vi vet också att det finns brister i stödet till arbetshjälpmedel, något som bland andra Inspektionen för socialförsäkringen har uppmärksammat. Tillgången till arbetshjälp
medel är avgörande för personer med funktionsnedsättning. I dagsläget finns det en gränsdragningsproblematik mellan olika former av stöd för hjälpmedel som lämnas av det offentliga ämnade åt människor med funktionsnedsättningar. För att säkerställa att personer som är i behov av arbetshjälpmedel får rätt stöd vill vi se en översyn av stödet i form av en ny hjälpmedelsutredning där exempelvis stöd för både arbets- och personliga hjälpmedel i syfte att hantera bland annat gränsdragningsproblematiken.
Vad gäller arbetsmarknaden för funktionsnedsättning anser vi vidare att den offentliga sektorn har ett särskilt ansvar för att erbjuda människor med funktions
nedsättning arbete – dels i egenskap av arbetsgivare, dels som samarbetspartner och upphandlare av Samhalls och andra liknande aktörers tjänster.
3.1.1
Samhall
Samhall har ett uppdrag att främja sysselsättning och utveckling för personer med funktionsnedsättningar. Bolaget spelar också en viktig roll i att främja social inkludering och mångfald på arbetsmarknaden och i samhället som helhet.
Samhalls verksamhet är i stora delar bra. Det har dock på sistone framkommit kritik bland annat från Riksrevisionen som gör gällande att Samhall har låtit affärsperspektivet väga för tungt på bekostnad av det mänskliga perspektivet, och bolaget har i uppmärk
sammade fall ålagt enskilda arbetstagare att utföra arbetsuppgifter som av olika skäl inte passar dem.
Affärsmässigheten är naturligtvis en central aspekt i alla former av företags
verksamhet – men när det gäller Samhall är det tydligt att det behövs en bättre balans där ett större fokus läggs på att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för de anställda. Mot bakgrund av detta har vi socialdemokrater tidigare motionerat om behovet av en översyn av huruvida Samhall har en ändamålsenlig organisationsform, ett initiativ som vi alltjämt står fast vid. Den utredning som har haft i uppdrag att göra en översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar presenterades i mars 2025. Vi socialdemokrater välkomnar att Samhalls uppdrag har utretts i syfte att öka kvaliteten hos Samhall, bland annat förslaget om en årlig uppräkning av Samhalls merkostnadsersättning för att garantera en långsiktigt stabil finansiering för bolagets samhällsuppdrag. Däremot finns det ett antal punkter där vi i nuläget ställer oss kritiska. Vi behöver dock invänta eventuella förslag från regeringen för att kunna ta ställning till helheten. Det handlar om förslaget om att minska antalet lönetimmar i skyddat arbete som i praktiken innebär kraftigt minskade anvisningar till bolaget under ett antal år. Den grupp som kan tänkas vara i behov av en skyddad anställning hos Samhall är betydligt större än den som idag arbetar där. Att då minska antalet anvisningar menar vi är rent kontraproduktivt.
Vidare ställer vi oss kritiska till förslaget om att införa en så kallad förstärkt introduktionsperiod i dess nuvarande konstruktion. Givetvis är det vällovligt att erbjuda sina medarbetare en god introduktion på en arbetsplats under längre tid men vår kritik av detta består i två delar. För det första föreslås denna introduktionsperiod om 25 procent av en medarbetares arbetstid inte vara avlönad. Att fatta ett ensidigt beslut att som arbetsgivare i praktiken sänka medarbetares lön med 25 procent är inte förenligt med de principer vi har på svensk arbetsmarknad. För det andra är detta i grunden inte en fråga att hantera politiskt. Samhalls medarbetare omfattas idag av kollektivavtal som träffats mellan parterna. Vi socialdemokrater anser således att det framgent bör vara arbetsmarknadens parter som handhar denna fråga.
På ett övergripande plan bör Samhall också verka för att skapa en bättre arbetsmiljö för sina anställda. 2024 presenterades en granskning av de senaste åtta åren där det framkom att drygt 800 anställda på Samhall som skadats eller blivit sjuka inte fått sina arbetsolyckor rapporterade till Försäkringskassan. Det här visar tydligt på att Samhall har ett jobb att göra när det kommer till frågor om arbetsmiljö. Därav står vi tillika fast vid vårt tidigare initiativ om att se över merkostnadsersättningens utformning i syfte att göra den mer flexibel i syfte att ge Samhall bättre förutsättningar att möta varje arbets
tagares individuella behov och skapa en arbetsmiljö som gynnar deras utveckling och välmående.
3.1.2
Bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall
För att effektivisera stödet och inkluderingen av personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden är det nödvändigt att det sker förbättringar i informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. En kritik som förekommer är att Samhall inte får en tillräckligt heltäckande bild av den enskildes individuella förutsättningar i och med anvisningen från Arbetsförmedlingen, vilket i sin tur kan leda till dubbelarbete i form av nya utredningar och således fördröjningar i att erbjuda lämplig sysselsättning. Ett bättre informationsutbyte skulle gynna både individen och effektiviteten i stöd
processen. Det är viktigt att samarbetet mellan dessa organisationer fungerar bra och att informationsutbytet är så effektivt som möjligt för att stödja personer med funktions
nedsättningar i deras strävan efter meningsfulla arbetsmöjligheter. Det är också viktigt att Samhalls interna informationsdelning förbättras då det har förekommit att arbets
tagare som har omplacerats inte har fått sina behov av arbetsanpassning tillgodosedda. Bolaget måste bli bättre på att säkerställa att hänsyn till individers särskilda förutsätt
ningar tas i samband med intern omplacering.
3.2
Inför en arbetarepension
Många som börjar jobba tidigt i livet riskerar att få en för låg pension, trots att de kommer att jobba ett långt och slitsamt arbetsliv. Vi vill genomföra en reform som innebär att fler som börjat arbeta tidigt och har ett långt arbetsliv bakom sig ska kunna gå ner i arbetstid när man närmar sig pensionsåldern utan att det påverkar pensionen negativt. Den som börjar jobba tidigt ska orka hela arbetslivet ut. Det här förslaget innebär rätten att kunna gå ner i tid när man gjort sin plikt. På så sätt kan många få förutsättning att arbeta länge och orka hela arbetslivet ut.
3.3
Jobb för unga
Vi ser mycket allvarligt på den höga ungdomsarbetslösheten. Nästan var fjärde ung i Sverige saknar ett jobb. När arbetslösheten ökar blir unga dubbelt drabbade. Dels arbetar de ofta i branscher där risken att förlora jobbet är stor, dels har de ofta svårt att bygga upp den erfarenhet som krävs för att söka vissa jobb och komma in på arbets
marknaden. Samtidigt finns också en stor grupp unga i Sverige som varken arbetar eller studerar. Vi föreslår flera viktiga insatser för att få fler unga i arbete.
3.3.1
Jobbkontrakt för unga
Ingen ung ska börja sitt vuxenliv som arbetslös. Målet måste vara att alla unga ska få tidig etablering på arbetsmarknaden. Investeringar i vägar till jobb ska kombineras med tydliga förväntningar. Jobbkontraktet för unga handlar om plikt från den som är arbets
lös att anstränga sig för att få ett jobb men också en plikt från samhället att finnas där. Den bärande idén är att vi kan skapa vägar till jobb – men då är det din skyldighet som ung arbetslös att också ta den möjligheten. Du som är arbetslös och som är mellan 16–24 år ska anvisas till jobb, en utbildning, arbetspraktik eller arbetsträning inom tre månader. Det kan till exempel handla om arbetsmarknadsutbildningar, folkhögskole
utbildning, yrkesutbildning, traineeprogram för nyexaminerade studenter och stöd till körkort. Idag måste du ha varit arbetslös under minst 90 dagar innan Arbetsförmed
lingen sätter in en särskild jobbinsats om du är ung och arbetslös. Det är ett tvärtom-tänk som riskerar att förlänga arbetslösheten för unga och försena möjligheten till det där första jobbet. För detta avsätter vi 1,3 miljarder kronor till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
3.3.2
Nationellt program för uppsökande av unga som varken studerar eller arbetar
Enligt uppgifter från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) är det i dag omkring 130
000 unga som varken arbetar eller studerar. Det här är en grupp individer som löper stor risk att fastna i långvarigt utanförskap. När det grova våldet kryper ner i åldrarna, krävs även ett helt nytt angreppssätt för att förhindra att unga på glid tar steget in i kriminalitet. Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken krävs åtgärder och resurser för att styra unga i riskzonen mot arbete och självförsörjning och insatserna för unga som varken arbetar eller studerar behöver stärkas.
Därför föreslår vi ett nationellt program för uppsökande av unga som varken arbetar eller studerar. Vi socialdemokrater vill möjliggöra för staten och kommunerna att ingå i avtal för att personer som hittas i det nationella programmet för uppsökande av unga ska hänvisas till vår satsning jobbkontraktet, se ovan. Unga i familjer med försörjningsstöd ska ha möjlighet att feriearbeta utan att det påverkar försörjningsstödet. För detta avsätter vi 500 miljoner kronor till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
3.3.3
Traineeprogram för nyexaminerade studenter
När arbetslösheten breder ut sig ser vi hur fler grupper drabbas. Nu ser vi hur även arbetslösheten bland nyexaminerade akademiker ökar och unga studenter vittnar om att de inte lyckas få jobb inom det som de har utbildat sig till. Att ta examen borde vara början på ett nytt kapitel i livet, men för alltför många unga akademiker har examen istället blivit startskottet på arbetslöshet. Vi vill införa ett traineeprogram för ny
examinerade studenter där arbetsgivare inom staten ska erbjuda nyexaminerade unga studenter traineeplatser för att de ska få den där första foten in på arbetsmarknaden.
Det kan till exempel innebära att en nyexaminerad miljövetare kan få en fot in på Naturvårdsverket. Att en ekonom kan få erfarenhet från Försäkringskassan eller Skatteverket och en kemist på Läkemedelsverket. Satsningen på traineeprogram för nyexaminerade studenter finansieras inom ramen för det ökade anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
3.3.4
Körkortslyft för unga
Sveriges unga måste få bättre förutsättningar att få en fot in på arbetsmarknaden. I många branscher kräver arbetsgivare krav på b-körkort för att få jobb. För många är det också en förutsättning för att kunna ta sig till jobbet, särskilt om man bor på lands
bygden. Samtidigt saknar omkring hälften av alla unga mellan 18–24 som är inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen b-körkort. Vi socialdemokrater vill att Arbets
förmedlingen ska kunna erbjuda finansiering av körkort för unga mellan 18–24. Myndigheten ska ställa tydliga krav för att säkerställa att satsningen riktas till unga där bristen på körkort utgör ett stort hinder för jobbsökandet. För detta avsätter vi 350 miljoner kronor till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
3.3.5
Extrajobb för unga
Vi ser även ett växande behov av en särskild satsning på jobb för unga där näringslivet spelar en central roll. Allt fler företag samarbetar idag med kommuner och skolor för att erbjuda unga extrajobb, genom så kallade SAO-jobb. Den innebär att elever i hög
stadiet, inom ramen för skolundervisningen, under ett helt år får jobba extra med lön. Genom att öppna dörren till arbetslivet redan i tidig ålder får unga chansen att utveckla viktiga färdigheter, få ett värdefullt kontaktnät och möta företag, ta ansvar och samla erfarenheter som stärker deras framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Extrajobb i kommunens, ideella sektorns eller näringslivets regi ger unga en chans att i tidig ålder komma in i arbetslivet och tjäna egna pengar och motverka ungdomsarbetslöshet. Det bidrar även till att bryta nyrekryteringen till gängen. För att stötta kommunernas arbete med extrajobb avsätter vi 350 miljoner kronor till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
3.3.6
Studiestartsstödet
Det nuvarande kravet på sex månaders arbetslöshet under en ettårsperiod för att få studiestartsstöd riskerar att skapa inlåsningseffekter i arbetslöshet och minskade möjligheter till snabba utbildningsinsatser. Den socialdemokratiska regeringen ändrade arbetslöshetsvillkoret tillfälligt under pandemin så att studiestartsstödet tillfälligt kunde ges till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, oavsett arbetslöshetstid. Studiestartsstödet har varit ett viktigt verktyg för att få kortutbildade att ta klivet att genomgå utbildning som leder till jobb. Efter att regeringen nu avskaffat studiestartsstödet måste regeringen återkomma med förslag på hur trösklarna till studier återigen kan sänkas för att undvika inlåsningseffekter.
4
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen är statens arbetsmarknadspolitiska expertmyndighet. Myndighetens uppdrag är att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt att stödja kompetens
försörjningen på svensk arbetsmarknad. Arbetsförmedlingens uppdrag är mer konkret att se till att den aktiva arbetsmarknadspolitiken finns och fungerar i hela landet. Oavsett om man bor i Norrköping, Ystad eller Övertorneå ska Arbetsförmedlingen, antingen genom egna kontor, medverkan på servicekontor eller i samverkan med kommuner, finnas där för att stötta och stödja den som behöver ett arbete.
Vi socialdemokrater anser att dessa uppdrag tillhör statens kärnuppgifter. Det är därför viktigt för oss att nedskärningarna på myndigheten upphör. Arbetsförmedlingens tillgänglighet ska öka, inte ytterligare försämras som nu är fallet. Det är avgörande för att myndigheten ska kunna möta de behov som finns och skapa vägar till arbete. De senaste årens reformering av Arbetsförmedlingen har inneburit stora påfrestningar för både ledning och personal. Detta har – i kombination med ett alltför stort fokus på privata matchningstjänster – lett till en försvagning av myndigheten som är problema
tisk. Samtidigt har många kommuner byggt upp egna arbetsmarknadspolitiska insatser som är av stor betydelse där Arbetsförmedlingen inte givits förutsättningar att klara sitt uppdrag.
4.1
Låt Arbetsförmedlingen använda tilldelade medel
Arbetsförmedlingen har under många år inte använt alla sina anslag. Trots hög arbetslöshet betalade Arbetsförmedlingen för 2022 tillbaka 14 miljarder kronor, för 2023 betalades 9,4 miljarder kronor tillbaka och för 2024 betalades 4,3 miljarder kronor tillbaka till staten. Prognosen för 2025 är igen att över 4 miljarder kronor av de medel de har tilldelats kommer att skickas tillbaka. Att myndigheten inte kan nyttja de resurser som de tilldelats för arbetsmarknadsinsatser är ett stort misslyckande. Framförallt leder det till högre arbetslöshet genom att tilldelade resurser inte används till att skapa vägar till jobb. Vi socialdemokrater är kritiska till den nonchalans och dåliga styrning av Arbetsförmedlingen som SD-regeringen har bedrivit. Det hade gått att agera annor
lunda. Myndigheten behöver få ökat utrymme och flexiblare möjlighet till resurs
användning för att kunna fullgöra sitt uppdrag och det behövs en tydligare uppföljning över åren kring hur Arbetsförmedlingen använder anslagna medel. Vi vill därför se en ny princip för flexiblare resursanvändning av Arbetsförmedlingens anslag. Principen innebär att Arbetsförmedlingen under innevarande budgetår utifrån en prognos över resursutnyttjandet får möjlighet att omfördela resurser. Om prognosen visar stor risk för att tilldelade medel inte kommer att kunna utnyttjas ska Arbetsförmedlingen kunna prioritera om till aktiva insatser. Det kan till exempel handla om att kunna finansiera utbildningar och insatser som kommunerna kan anvisa lämpliga arbetslösa till. Detta i syfte att nyttja resurserna som Arbetsförmedlingen har tilldelats för arbetsmarknads
politiska insatser.
I vårt budgetalternativ satsar vi dessutom 300 miljoner mer än regeringen på Arbets
förmedlingens förvaltningsanslag. Syftet med satsningen är att stärka myndighetens anvisningskapacitet och tillgodose kompetens som krävs för att arbeta med sårbara grupper.
Därtill vill vi förbättra förutsättningarna för att utveckla arbetssätten med jämställd etablering. På ett övergripande plan ser vi också ett behov av ökad regional samordning av utbildningar och sysselsättningsfrämjande åtgärder, där såväl Arbetsförmedlingen som kommunerna och regionala kompetensplattformar samverkar strukturerat.
4.2
Stärk arbetsförmedlingens lokala närvaro i hela landet
Arbetsförmedlingens fysiska närvaro är oerhört viktig för att människor med olika behov ska få det stöd de behöver för att komma i arbete, det gäller inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, för personer med funktionsnedsättning och för äldre. Närvaron är också en förutsättning i upprätthållandet av ändamålsenliga arbetsgivarkontakter och samverkan med kommunerna. Arbetsförmedlingen måste kort och gott finnas till hands och vara en aktiv och sammanhållande aktör i arbetet med att åstadkomma en bättre fungerande arbetsmarknad i hela landet. Arbetsförmedlingen ska vara statligt finansierad, kommunalt förankrad, finnas i hela landet och samverka med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer.
En viktig komponent för lokal och statlig närvaro i landet är servicekontoren. De statliga servicekontoren är viktiga för att människor ska kunna organisera sin vardag och ska därför finnas tillgängliga. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få vägledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Servicekontoren är mycket uppskattade med cirka 2,8 miljoner besök under 2024 och en kundnöjdhet på 95 procent. Sverige
demokraterna och regeringens tidigare aviserade nedskärningar av budgeten för servicekontor innebär att minst 35 servicekontor kommer att stängas. Det slår hårt mot medborgarservicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser att de servicekontor som har stängts ska återöppnas och att servicekontoren ska fortsätta utvecklas. De bör omfatta fler samhällstjänster och möjligheten för fler verksamheter att kunna knytas dit.
Arbetsförmedlingen ska även förstärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar där människor gått länge utan jobb. Med stärkt kapacitet och en bättre samverkan med kommuner och idéburen sektor ska Arbetsförmedlingen se till att fler tar sig vidare till jobb och egen försörjning.
4.3
Hejda privatiseringen av Arbetsförmedlingen och utred LOV
‑
reformens konsekvenser
Arbetsförmedlingen har de senaste åren genomgått en stor reformering vad gäller både organisation och arbetssätt, vilket har resulterat i att stora delar av själva arbets
förmedlandet har lagts över på privata aktörer. Dessa förändringar är i första hand ett resultat av andra partiers politiska vilja – även om vi socialdemokrater också bär en del av ansvaret. Vad gäller vägen framåt så ställer vi oss kritiska till att upprätthålla höga nivåer av anvisningar till privata matchningsföretag. Privata aktörer kan även framgent vara ett komplement, men på ett principiellt plan anser vi att en betydande del av arbetsförmedlandet bör återgå i Arbetsförmedlingens egen regi, med större fokus på rustande insatser. Våra avväganden i denna fråga handlar till stor del om att slå vakt om skattebetalarnas pengar. Vi behöver återta kontrollen över arbetsmarknadspolitiken. De nuvarande strukturerna behöver ses över på djupet. Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att klarlägga huruvida LOV-systemet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har varit till gagn för de arbetssökande och för skattebetalarna. Inom ramen för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser omfördelar vi 1 miljard kronor från Rusta och matcha.
5
AI:s påverkan på arbetsmarknaden
Den artificiella intelligensen (AI) är redan på väg att förändra hur vi arbetar och vilka yrken som kommer att vara relevanta i framtiden. En av de mest uppenbara effekterna av AI är automatiseringen av upprepade och rutinmässiga arbetsuppgifter. Maskin
inlärning och automatiseringstekniker gör att arbetsprocesser kan effektiviseras och förenklas. Detta kan innebära att vissa jobb som tidigare utfördes av människor kommer att minska i antal.
Det är dock viktigt att påpeka att AI inte bara handlar om att ersätta arbetstagare. Istället skapar det möjligheter för människor att arbeta sida vid sida med maskiner och fokusera på mer kreativa och värdeskapande arbetsuppgifter. Det kommer att bli allt viktigare för arbetskraften att utveckla kompletterande färdigheter såsom problem
lösning, kritiskt tänkande och samarbete. Samtidigt kommer det att finnas en ökad efterfrågan på yrken som kräver mänskliga insikter och emotionell intelligens.
AI kommer också att påverka utbildningssystemet och kraven på livslångt lärande. Arbetstagare måste vara flexibla och beredda att anpassa sig till förändringar på arbetsmarknaden genom att förvärva nya färdigheter och kompetenser som är relevanta för det moderna arbetslivet. Slutligen är det viktigt att påpeka att även om AI kommer att påverka arbetsmarknaden, kommer det också att öppna dörrar för innovation och ekonomisk tillväxt. Det är upp till politiken att se till att fördelarna med AI utnyttjas på ett rättvist och hållbart sätt, och att eventuella negativa effekter mildras. Förekomsten av algoritmisk arbetsledning och styrning är också något som politiken behöver vara vaksamma kring. Rätt använt kan det bidra till ett effektivare och bättre arbetsliv. Fel använt kan det leda till detaljövervakning av arbetet. Algoritmernas intåg i arbets
ledningen och styrningen väcker också frågor kring vem som ska utkrävas arbetsmiljö
ansvar och liknande.
6
Arbetslöshetsförsäkringen
Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig omställningsförsäkring vars grundläggande funktion är att se till att den som förlorar jobbet inte också blir fattig. Vid sidan av att vara en trygghet i vardagen motverkar den också att löner pressas neråt och spelar en viktig roll i att stabilisera samhällsekonomin i kriser. Vår ambition som social
demokrater är att Sverige ska ha en välfärd i absolut världsklass, och i detta ingår en stark arbetslöshetsförsäkring.
Att vi har en trygg arbetslöshetsförsäkring är en fråga om anständighet. Alla människor kan någon gång drabbas av arbetslöshet, vilket för individen kan ge upphov till omfattande ångest och stress. Arbetslöshetsförsäkringen ska finnas där för att lindra en del av oron. När tillvaron sätts i gungning av att mamma eller pappa blir av med jobbet ska barnen inte behöva ta smällen genom att gå till skolan med trasiga vinterskor.
Det första den förra moderatledda alliansregeringen gjorde när de tillträdde 2006 var att chockhöja avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och försämra villkoren. I och med detta ingrepp föll medlemskapet i a-kassan från 80 procent av arbetskraften till 66 procent, vilket inte kan beskrivas som annat än ett slag i magen på svenska löntagare.
Vi socialdemokrater gjorde under vår senaste regeringstid flera förstärkningar och förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen. År 2015 höjdes både den inkomstrelaterade ersättningen och grundersättningen, vilket var den första höjningen sedan 2002. Åren därpå förbättrade vi reglerna för deltidsarbetslösa och minskade antalet karensdagar.
Under coronapandemin drev den socialdemokratiskt ledda regeringen igenom förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen som syftade till att fler löntagare skulle få ut 80 procent av lönen.
6.1
Regeringens reformering av arbetslöshetsförsäkringen
Regeringen har nu fullföljt sin reformering av arbetslöshetsförsäkringen och de nya regelverken och ersättningsnivåerna träder i kraft i oktober 2025. Vi socialdemokrater är positiva till övergången från arbetsvillkor till inkomstvillkor – men vi motsatte oss också flera viktiga delar av regeringens förslag, vilket vi redogör närmare för i vår följdmotion på regeringens proposition. Våra synpunkter på den nya arbetslöshetsförsäkringen kan sammanfattas i följande fem huvudspår:
Vi motsätter oss den brantare avtrappningen efter 100 dagars arbetslöshet. Regeringens och Sverigedemokraternas nya a-kassa innebär att personer som tjänar mindre än drygt 31
000 kronor i månaden kommer att få rejäla försämringar jämfört med i dag. Det här kommer att göra livet tuffare för inte minst många kvinnor i arbetaryrken.
Vi är oerhört kritiska till att propositionen inte tydligare adresserar jämställdhetsaspekterna av de föreslagna ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Även KU har fastställt att det har förekommit brister i regeringens hantering eftersom det inte gjordes någon analys av den nya modellens konsekvenser för jämställdheten. Vi kräver att regeringen omedelbart sammanställer en fördelningsprofil av den nya a-kassan som studerar vilka effekter reformen får jämfört med dagens regelverk, sett till både inkomstgrupper och kön.
Regeringens och Sverigedemokraternas brantare avtrappning slår också mot möjligheterna till kompletterande inkomstförsäkringar. De löntagare som i dag – ofta via fackligt medlemskap – kan försäkra sig upp till 80 procent av sin lön kommer inte att kunna göra detta längre än de 100 första dagarna. Det här kommer att försämra fackens möjligheter att organisera nya medlemmar. Vi anser att detta är ett prov på direkt löntagarfientlig politik från regeringens sida.
Vi ser också med viss oro på utformningen av den nya alternativregeln som beräknas ge väldigt låga ersättningar. Det är viktigt att följa upp vilka effekter den här delen av reformen får på sikt.
Det är också viktigt att säkerställa att individer som kvalificerar sig via alternativregeln och bedöms vara i behov av arbetsmarknadspolitiska insatser får möjlighet att ta del av dessa när rätten till arbetslöshetsersättning upphör. Dessa individer bör likaledes ges rätt till aktivitetsstöd.
Utöver detta vill vi också rikta stark kritik mot den avsaknad av transparens som präglade arbetet kring reformen. Regeringen har undanhållit reformens beräknings
underlag, vilket gjorde det omöjligt för oppositionen och riksdagens utredningstjänst att räkna på de statsfinansiella effekterna av justeringar i reformens olika delar. Detta anser vi är mycket allvarligt. Därtill är vi fundersamma till att regeringen inte analyserat effekterna av att ta bort den förlängda ersättningsperioden för de som blir arbetslösa som har barn hemma. De anledningar som fanns när den infördes torde kvarstå, och en sådan förändring borde inte genomföras utan en analys av effekterna.
6.2
Stoppa den nya brantare avtrappningen
Vi socialdemokrater föreslår att ge trygghet till fler och stoppa den nya brantare avtrappningen genom att bibehålla ersättningsgraden dag 100–200 på samma nivå samt höja taket i arbetslöshetsförsäkringen till 36
000 kronor. Ersättningsnivån mellan dag 100–200 ska därefter vara 80 procent med en ersättning på 30
000 kronor. Det skulle innebära en förbättring mot nuvarande system, särskilt för de som har inkomst
försäkringar till exempel via facket som skulle gälla i 200 dagar eller längre, och för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt finns en viss återhållsamhet på grund av de svårigheter som finns att räkna på de nya nivåernas ekonomiska effekter.
[2]
Vårt förslag ska ses som ett första steg mot en bättre, mer rättvis a-kassa för alla. Vi ser även behov av en analys av den nya modellens konsekvenser för att säkerställa att eventuella negativa effekter kan åtgärdas i syfte att stärka den ekonomiska tryggheten, inte minst för äldre på arbetsmarknaden, barnfamiljer och för att stärka jämställdheten. För att förbättra a-kassan och höja taket i arbetslöshetsförsäkringen avsätter vi 200 miljoner kronor inom ramen för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser för 2026. I takt med att fler individer tillkommer i den nya försäkringen förväntas kostnaderna att öka och för 2027 uppgå till 1,1 miljarder kronor.
7
Trygghet på arbetsmarknaden
Den svenska arbetsmarknadspolitiken ska se till att värna behoven av både trygghet och tillväxt. För att detta ska fungera även framgent måste det råda balans mellan arbetsmarknadens parter som ger vanliga löntagare goda förutsättningar att leva trygga, fria och friska liv – samtidigt som företag, branscher och sektorer ges möjligheter att växa och utvecklas i en allt mer globaliserad och konkurrensutsatt värld.
7.1
Ordning och reda inom plattformsekonomin
Vi ser mer än gärna att det växer fram fler jobb inom alla sektorer i Sverige, men det får inte ske på bekostnad av schysta löner och arbetsvillkor. Alla som jobbar i Sverige har också rätt till en trygg och säker arbetsmiljö.
Dessa föresatser har på senare år kommit att utmanas i allt högre grad, inte minst i och med framväxten av plattformsföretagen som idag kan smita undan sitt arbetsgivar
ansvar genom att gömma sig bakom en mobilapplikation. Genom att hävda att man blott utgör en tjänsteförmedling – dvs. kopplar samman köpare och säljare – kan man komma undan att ta något ansvar för under vilka villkor själva tjänsten utförs.
Resultatet av detta är inte sällan att människor med usel lön och undermålig arbetsutrustning får finna sig i en tillvaro utan de grundläggande skyddsnät som den svenska modellen bör garantera. Så kan vi inte ha det. Ordning och reda ska råda även på den här delen av arbetsmarknaden. Plattformsarbetare bör i större utsträckning betraktas som anställda och åtnjuta rättigheter därefter, och fler plattformsföretag bör inlemmas i den svenska modellen via tecknande av kollektivavtal.
Det måste också bli tydligt och förutsägbart vem som har ansvar för arbetsmiljön, och därför bör den som anlitar egenföretagare, frilansare, plattformsarbetare eller underentreprenörer i fler fall få bära det ansvaret. En utredning om plattformsekonomin bör tillsättas i syfte att få ordning på de här problemen.
7.2
Trygghetsöverenskommelsen
Reformen för LAS, trygghet och omställning som trädde i kraft den 1 oktober 2022 visar på kraften och vitaliteten i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Överens
kommelsen som ligger till grund för det nya huvudavtalet och reformerna skapar med sin helhet en balans mellan arbetsmarknadens parter som i det långa loppet är till fördel för båda sidor. För arbetstagarsidan innebär reformen först och främst väsentligt bättre möjligheter till omskolning eller vidareutbildning under hela arbetslivet, tack vare det nya omställningsstudiestöd som ger alla med minst åtta års arbetslivserfarenhet möjlighet att studera i upp till ett år med 80 procent av sin lön. Förändringarna medför också att allmän visstid avskaffas och ersätts med särskild visstid där övergången till tillsvidareanställning sker mycket snabbare – tiden halveras, och genom ett nytt omställnings- och kompetensstöd får även de anställda som inte omfattas av kollektiv
avtal rätt till omställningsstöd när anställningen är på väg att upphöra.
Uppgörelsen är enkelt sammanfattat ett styrkebevis för den svenska modellen, och vi socialdemokrater kommer mycket noggrant att efterse att den partsöverenskomna helhet som utgör reformens fundament respekteras. Vi kommer särskilt att hålla under uppsikt huruvida den nya lagen om heltid som norm får avsedd effekt.
7.3
Husligt arbete
Vi vill adressera den problematik som kringgärdar lagen om husligt arbete. Vissa förbättringar har emellertid skett i och med att Sverige år 2018 ratificerade ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbete, men för att gå till botten med problemen som alltjämt föreligger förordar vi en översyn av lagen med målet att ge arbetstagare som jobbar hemma hos andra samma villkor avseende arbetstider, arbets
miljö och arbetsrätt som andra yrkesgrupper. Detta är en viktig fråga inte minst för landets många personliga assistenter.
8
Arbetsmiljö
Alla som jobbar i Sverige har rätt till en trygg och säker arbetsplats. För att detta ska kunna bli verklighet måste ambitionerna för arbetsmiljöpolitiken höjas. Resurserna till Arbetsmiljöverket behöver fortsätta att öka, inte minst för att de ska ha möjlighet att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Målet bör vara att på sikt uppfylla ILO:s rekommendation om en inspektör per 10
000 arbetstagare. Stärkt kunskap och forskning kring arbetsmiljö är en annan viktig pusselbit. Sverige ska ligga i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet.
8.1
Krafttag mot dödsolyckor i arbetslivet
2024 miste 43 personer livet i arbetsplatsolyckor. 2023 var ett nattsvart rekordår på svensk arbetsmarknad då hela 63 personer fick sätta livet till i tjänsten. Varje dödsfall är en tragedi, och våra tankar går till alla närstående och kollegor till de avlidna. Det här måste få ett slut. Samtidigt måste vi våga inse att det sannolikt bara är en tidsfråga innan det sker en ny arbetsplatskatastrof. Gång på gång ser vi samma brister och arbetsmiljö
politiken måste därför vässas och uppvärderas.
Alla som jobbar i Sverige har rätt till en trygg och säker arbetsplats. För att åstad
komma detta behövs bland annat trygga anställningar, tydliga regler och effektiv myndighetskontroll. Det behövs också starka fackföreningar och skyddsombud som vågar ta fajten för sina arbetskamrater samt hårdare tag mot arbetsgivare som offrar sina anställdas arbetsmiljö för att maximera vinsten.
En stor del av de bakomliggande riskerna och orsakerna hade kunnat förebyggas genom ett noggrant och systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett väl fungerande samarbete mellan arbetsgivare och lokala eller regionala skyddsombud är oerhört viktigt.
Målet är att ingen ska behöva dö på eller av sitt arbete. I det moderna arbetslivet måste ambitionen vara att alla ska ha en trygg och säker arbetsmiljö där man inte riskerar att bli sjuk, skadad eller än värre – sätta livet till.
8.1.1
Tillsätt en kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet
Trots att Sverige under lång tid har haft höga ambitioner för arbetsmiljöpolitiken, sker fortfarande dödsolyckor i arbetslivet – år efter år. Den befintliga nollvisionen mot dödsolyckor i arbetslivet har visat sig vara otillräcklig. Den höga förekomsten av olyckor tydliggör allvarliga brister. Det handlar inte om enstaka undantag, utan om återkommande tragedier som berör familjer, arbetskamrater och hela samhället. Alla dödsolyckor är lika allvarliga, oavsett i vilken bransch de inträffar. Ändå saknas idag en samlad struktur för att dra lärdomar, identifiera mönster och föreslå konkreta åtgärder för att stoppa utvecklingen.
Vi socialdemokrater föreslår därför att en nationell kriskommission mot dödsolyckor tillsätts. Kommissionen bör ha i uppdrag att kartlägga och analysera de bakomliggande orsakerna till dödsolyckor på svensk arbetsmarknad samt ta fram förslag på före
byggande insatser. Arbetet bör ske både samlat och branschvis, eftersom olika sektorer har olika riskfaktorer och organisatoriska utmaningar.
Ett tydligt exempel är byggbranschen, som år efter år toppar statistiken över dödliga olyckor. Korta byggtider, uppstyckade entreprenader, oklara ansvarsförhållanden, bristande kunskap hos arbetsgivare och byggarbetsmiljösamordnare (Bas-U), svag myndighetstillsyn och ett upphandlingssystem där lägsta pris ofta styr – allt detta samverkar till en ohälsosam arbetsmiljö. Därför bör byggsektorn omfattas av en särskild del inom den nationella kriskommissionen, med mandat att genomlysa hela strukturen och föreslå åtgärder för att stoppa dödsolyckorna inom branschen.
Kommissionen bör ledas av Arbetsmiljöverket i nära samarbete med polisen, arbetstagarorganisationer, branschorganisationer och relevanta myndigheter. Forskare med särskild kompetens inom arbetsmiljö och organisation bör också knytas till arbetet.
Syftet är tydligt: att ingen människa ska behöva dö på sitt arbete. Genom en samlad, systematisk och branschförankrad genomlysning kan vi rädda liv och stärka rätten till en trygg och säker arbetsmiljö – i hela arbetslivet.
8.2
Entreprenörsansvaret i bygg- och anläggningsbranschen
Den 1 januari 2019 trädde en lag rörande entreprenörsansvar för lönefordringar i kraft inom bygg- och anläggningsbranschen. Syftet var både att stärka skyddet för arbets
tagarnas löner och att motverka osund konkurrens.
Under 2022 tillsatte vi socialdemokrater en utredning (SOU 2023:26)
[3]
i syfte att se huruvida lagen har fungerat som det var tänkt, om ansvaret bör utvidgas till fler branscher samt om löneansvaret även bör gälla för uthyrd personal.
Utredningen slår först och främst fast att lagen fungerar på ett ändamålsenligt sätt samt att den har bidragit till att skapa mer ordning och reda i bygg- och anläggnings
branschen. Dock ser utredaren ett behov av att ändra lagen på ett sådant sätt att även uthyrd personal tydligt omfattas av den, vilket vi socialdemokrater anser är ett bra förslag. En entreprenör ska inte kunna kringgå lagens ansvar genom att hyra in personal.
8.3
Krav på närvaro för Bas-U på arbetsplatsen
Bas-U, eller byggarbetsmiljösamordnare för utförandefasen, har en central roll på svenska byggarbetsplatser. Bas-U ansvarar för att samordna arbetsmiljöarbetet under själva byggprocessen. Bas-U måste vara mer närvarande på svenska byggarbetsplatser för att säkerställa ett effektivt och systematiskt arbetsmiljöarbete. När Bas-U inte är tillräckligt närvarande riskerar säkerhetsåtgärder att förbises, särskilt vid tidspress och ekonomiska påtryckningar. Genom ökad närvaro kan Bas-U direkt övervaka och justera arbetsmiljöplaner i realtid, identifiera risker tidigt och se till att regler följs kontinuer
ligt. Detta minskar risken för olyckor och säkerhetsbrister, vilket skyddar både arbets
tagare och företag.
8.4
Inför nya krav kopplat till arbetsmiljöplanen
Arbetsmiljöplaner är ofta svårtillgängliga och kan vara svåra att förstå för de anställda, särskilt för dem som inte har svenska som modersmål. Därför bör det införas nya krav på att arbetsmiljöplanen alltid finns tillgänglig i fysisk form och på flera språk beroende på arbetsplatsens sammansättning. Det skulle ge alla medarbetare möjlighet att förstå och följa de säkerhetsföreskrifter som gäller på arbetsplatsen. Även om de nya före
skrifterna innehåller bra förtydliganden är det viktigt att uppföljningen förbättras.
8.5
Använd Statens haverikommission vid utredning av allvarliga arbetsplatsolyckor
Statens haverikommission är en myndighet under Försvarsdepartementet vars syfte är att bidra till en säkrare vardag för alla som bor, arbetar och vistas i Sverige. Myndig
heten har till uppdrag att utreda allvarliga civila och militära olyckor och tillbud, oavsett om de inträffar till sjöss, till lands eller i luften.
Första gången Statens haverikommission utredde en arbetsplatsolycka var i samband med den tragiska hissolyckan i Sundbyberg den 11 december 2023, där fem personer miste livet.
Vi socialdemokrater vill att myndigheten ska få i uppdrag att utreda fler allvarliga arbetsplatsolyckor, dels i syfte att gräva djupare i de bakomliggande orsakerna, dels för att uppvärdera ämnet som sådant.
8.6
Höj sanktionsavgifterna
Sanktionsavgifter är ett effektivt verktyg när det kommer till att straffa företag som missköter eller försummar arbetsmiljöarbetet. Vi socialdemokrater anser dock att det krävs en bred översyn av sanktionsnivåerna i syfte att säkerställa att de är tillräckligt kännbara. Vi vill också se över om och hur storleken på sanktionsavgifterna kan kopplas till företagets omsättning som ett komplement till dagens ordning då sanktionerna kan differentieras med utgångspunkt i antalet sysselsatta. Vi vill också utreda möjligheten till stegrande sanktionsavgifter för företag som återkommande fuskar med arbetsmiljöregler i likhet med straffrättens logik om tuffare straff för återfallsförbrytare.
8.6.1
Sanktionsavgifter som en del i ett stärkt förebyggande arbetsmiljöarbete – stärk kvinnors rätt till en god arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket har idag möjlighet att utdöma sanktionsavgift till arbetsgivare som bryter mot regler i föreskrifter som rör fysiska risker så som arbete med maskiner, kemikalier, lyftanordningar och truckar. Men att inte uppfylla kraven i föreskrifterna som reglerar det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) respektive organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) får inga konsekvenser för arbetsgivaren. Så här kan vi inte ha det när vi vet att brister är vanligt förekommande just kopplat till dessa föreskrifter. När Arbetsmiljöverket genomförde en riktad inspektionsinsats i äldreomsorgen fick nästan nio av tio arbetsgivare påpekanden om brister i just det systematiska arbetsmiljöarbetet. I ett läge då hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken till ohälsa på svensk arbets
marknad så behöver arbetet med att förebygga risk för ohälsa på grund av organisa
toriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön intensifieras.
I utredningen SOU 2022:45 Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus föreslås att Arbetsmiljöverket ska få möjlighet att ta ut sanktionsavgifter för överträdelse av fler föreskrifter såsom OSA och SAM. Detta föreslås som ett sätt att ge samma skydd till arbetstagare oavsett om det handlar om fysiska eller organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker; de ska hanteras med lika stort allvar.
Vår drivkraft i detta är ett mål om ett jämställt arbetsliv. Ambitionen är att arbets
miljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män, oavsett yrke, bransch eller sektor. Arbetsmiljölagen trädde i kraft under 70-talet då fler hade manuella arbeten och fasta anställningar och en större del av arbetskraften var män, vilket har resulterat i att arbetsmiljöregelverket till övervägande del har syftat till att reglera den fysiska arbets
miljön. Vi anser emellertid att tydliga och ändamålsenliga regler vad gäller det organisatoriska och psykosociala bör vara av lika central betydelse.
Vi socialdemokrater menar att möjligheten för Arbetsmiljöverket att få möjlighet att utdöma sanktionsavgifter för fler föreskrifter är en viktig reform för att öka efter
levnaden av grundläggande regelverk som finns till för att hålla arbetstagare friska och trygga. Vi menar därför att regeringen skyndsamt bör ta initiativ för att utöka Arbets
miljöverkets bemyndigande att föreskriva om sanktionsavgifter i enlighet med förslagen i SOU 2022:45, samt ge myndigheten i uppdrag att i första hand se över vilka bestämmelser i föreskrifterna SAM och OSA som lämpar sig bäst som grund för utdömande av sanktionsavgifter.
8.7
Bevisbörda vid arbetsorsakad sjukdom
Arbetsgivaren är idag den som i huvudsak har ansvaret för att se till att svenska arbetsplatser är trygga och säkra. Arbetstagarnas eget ansvar i detta handlar om att följa regler och rutiner i syfte att minimera risker. I de fall det sker en olycka i arbetet så är det arbetsgivarens skyldighet att bevisa att de har uppfyllt sina åtaganden när det gäller arbetsmiljön.
Samma logik gäller dock ej när det rör sig om arbetsorsakade sjukdomar – till exempel om skador eller sjukdomar uppstår till följd av dålig eller slitsam arbetsmiljö eller långvarig exponering för farliga kemikalier. Vi socialdemokrater anser att det vore rimligt att se över huruvida bevisbördan för arbetsorsakade sjukdomar i huvudsak bör åläggas arbetsgivaren. Syftet med detta är att öka incitamenten för företag som verkar i Sverige att bättre förebygga arbetsmiljörisker, och på detta vis skapa friskare, tryggare och trivsammare arbetsplatser.
8.8
Höjt anslag till Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är en myndighet med en lång rad ansvarsområden. Det omfattar bland annat att ta fram föreskrifter som förtydligar arbetsmiljölagen samt att se till att reglerna efterlevs. Myndigheten har också till uppgift att ta fram statistik kring arbets
miljö och arbetsolyckor samt att främja samverkan mellan arbetsgivare och arbets
tagare. Arbetsmiljöverket är också den myndighet som håller ihop det myndighets
gemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet där även bland annat Skatteverket, polisen och Försäkringskassan ingår. Att med kraft bekämpa arbetslivskriminaliteten är en hög prioritering för oss socialdemokrater, och mot bakgrund av bland annat detta bör Arbetsmiljöverket få utökade resurser. Målet är att myndigheten ska kunna anställa fler arbetsmiljöinspektörer, göra fler arbetsplatskontroller samt överlag trappa upp insatserna mot arbetslivskriminaliteten.
Därutöver anser vi också att Arbetsmiljöverket bör få ett utökat informationsuppdrag gentemot både arbetsgivare och arbetstagare.
Det kan också finnas anledning att överväga om myndigheten bör få i uppdrag att utöva bättre marknadskontroll, och med det menas ansvaret att tillse huruvida produkter som släpps ut på marknaden uppfyller de grundläggande hälso-, miljö- och säkerhets
kraven. Den enhet inom myndigheten som idag har tillsynsansvaret för importerade produkter kan behöva förstärkas till följd av uppgifternas tilltagande komplexitet till följd av snabb teknisk utveckling och globalisering.
8.9
Öka antalet kontroller och specialister hos Arbetsmiljöverket
För att kunna granska arbetsplatser på ett effektivt och bra sätt behöver Arbetsmiljö
verket ha inspektörer med specialistkunskaper inom olika branscher. Ett sådant exempel är byggbranschen, som av förståeliga skäl är komplicerad i arbetsmiljöhänseende – inte minst på grund av att den fysiska arbetsmiljön ständigt förändras. Ett bygge kan se helt annorlunda ut från en dag till en annan, och arbetsmiljöförutsättningarna likaså. Branschen har också särskilda arbetsmiljöregler. För att höja säkerheten på svenska arbetsplatser bör Arbetsmiljöverket ytterligare höja ambitionerna vad gäller antalet arbetsplatsinspektioner samt anställa fler inspektörer med specialistkunskaper. För att säkerställa att inspektioner ger en korrekt bild av arbetsmiljön måste Arbetsmiljöverket alltid involvera skyddsombud vid sina inspektioner.
8.10
Öka kännedom om Arbetsmiljöverkets tipsfunktion och gör den tillgänglig på fler språk
Arbetsmiljöverket har idag en tipsfunktion där vem som helst kan tipsa myndigheten om arbetsplatser där det finns arbetsmiljöproblem. Den här funktionen är ett viktigt komplement till den ordinarie ordningen för att hantera och åtgärda brister i arbetsmiljö som sker i samarbete mellan fack och arbetsgivare. Det är viktigt att fler får kännedom om att Arbetsmiljöverkets tipsingång finns samt att den görs tillgänglig på fler språk.
8.11
Hårdare tag mot arbetsmiljöbrott
Att arbetsgivare bryter mot arbetsmiljöreglerna är inget ovanligt, och enligt Arbets
miljöverket är detta något som dessutom ökar. I en undersökning som LO genomfört bland arbetstagare uppger så många som tre av tio att det är vanligt förekommande att arbetsgivaren medvetet bryter mot de arbetsmiljöregler som gäller i olika branscher. Det här är helt oacceptabelt.
Arbetsgivare som struntar i regler gör det inte sällan i syfte att skaffa sig konkurrens
fördelar och hålla nere sina kostnader. Ytterst är detta ett hot mot arbetstagares liv och hälsa – vilket står i bjärt kontrast till den socialdemokratiska grundinställningen och ambitionen om att alla som jobbar i Sverige ska ha rätt till en trygg och hälsosam arbetsmiljö. I värsta fall kan brister i arbetsmiljön resultera i olyckor med dödlig utgång. Utredningstiderna för dessa brott är ofta alltför långa och inte ens vart tionde fall av dödsolyckor mellan 2017 och 2021 ledde till någon form av straff för arbetsmiljöbrott.
Arbetsmiljöbrott kan ofta vara svåra att utreda. Särskilt vid grova brott som resulterat i en dödsolycka så kan det ta tid att utreda och få klarhet i vad som hänt och vem som är ansvarig. Vi socialdemokrater gav under vår regeringstid relevanta myndigheter i uppdrag att se över hur de samarbetar vid utredningar. Idag finns en särskild grupp där Arbetsmiljöverket, polisen och Åklagarmyndigheten ingår som arbetar aktivt med att utreda arbetsmiljöbrott och utveckla sin samverkan. I regeringsställning ökade vi dessutom anslagen till flera berörda myndigheter, bland annat i syfte att ge dem bättre förutsättningar till utvecklad samverkan. Men mer behöver göras. Därför vill vi social
demokrater få till stånd en översyn kring hur fler kan lagföras för arbetsmiljöbrott.
8.12
Förstärk Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål
Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål behöver stärkas för att höja kvaliteten på utredningarna, förkorta utredningstiderna och minska antalet nedlagda fall. Det krävs fler särskilda utredare inom polisen med specialisering på arbetsmiljöbrott. Dessutom bör utbildningen om arbetsmiljöbrott i Polishögskolans grundutbildning ges större utrymme och utvecklas. Dialogen mellan polis och fackliga skyddsombud bör också förbättras, särskilt i samband med olyckor där det finns misstanke om arbetsmiljöbrott.
8.13
Näringsförbud i samband med åtal om arbetsmiljöbrott
Arbetsmiljöbrott är allvarliga och kan få livsavgörande konsekvenser för arbetstagare. Trots detta förekommer det att företag och företrädare som upprepade gånger bryter mot arbetsmiljölagstiftningen tillåts fortsätta bedriva verksamhet, även efter fällande domar. Enligt 36 kap. 1 § brottsbalken kan näringsförbud meddelas den som begått brott i näringsverksamhet, om brottet visar att personen är olämplig att driva näring. Det är idag i praktiken främst åklagare eller Ekobrottsmyndigheten som väcker talan om näringsförbud, främst vid ekonomisk brottslighet.
För att stärka arbetarskyddet och markera samhällets allvar mot grova eller systema
tiska överträdelser vill vi socialdemokrater därför att möjligheten att ge Arbetsmiljö
verket att i samband med åtal om arbetsmiljöbrott yrka på näringsförbud ses över. Arbetsmiljöverket har redan idag ett särskilt tillsynsansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160). Ett förstärkt mandat skulle ge myndigheten ett effektivare verktyg i arbetet mot oseriösa och farliga aktörer i arbetslivet, och bidra till ökad efterlevnad av arbetsmiljölagstiftningen.
8.14
Utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud
Det systematiska arbetsmiljöarbetet är helt centralt för att åstadkomma en säker, trygg och trivsam arbetsmiljö på svenska arbetsplatser. Ett effektivt och bra arbetsmiljöarbete handlar i hög grad om att upptäcka och åtgärda brister innan de orsakar någon form av olycka eller ohälsa. Alla företag med fem anställda eller fler ska ha minst ett skydds
ombud. I de fall som det saknas en lokal skyddsorganisation har de regionala skydds
ombuden livsviktig betydelse i att upptäcka och påvisa arbetsmiljöbrister. Det kan handla om att åtgärda rent livsfarliga brister såsom avsaknad av adekvat skydds
utrustning, men också frågor som rör den mer organisatoriska och psykosociala arbets
miljön såsom stress, dålig schemaläggning eller mobbning.
Den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen lade förslag som syftade till att utvidga tillträdesrätten för regionala skyddsombud så att de skulle ges rätt att verka på alla arbetsplatser med kollektivavtal. Detta till skillnad från idag – då det är ett krav att arbetsplatsen har fackligt anslutna bland de anställda. I den senaste statliga utredningen på temat (SOU 2022:47) föreslås att de regionala skyddsombuden ska få tillträdesrätt till alla arbetsplatser med kollektivavtal. Vi socialdemokrater är alltjämt övertygade om att detta är helt rätt väg att gå för att skapa bättre förutsättningar för ett bra arbetsmiljö
arbete på fler svenska arbetsplatser – och på så vis ytterst förebygga att fler ska behöva dö eller bli sjuka av eller på sitt arbete. Skyddsombudens fackliga koppling ska också värnas.
Vi ser också ett behov av ökat anslag till den regionala skyddsombudsverksamheten då den utökade tillträdesrätten antas medföra ökade kostnader. I vårt budgetalternativ avsätter vi 30 miljoner till anslaget 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet för att stödja och utveckla den regionala skyddsombudsverksamheten.
8.15
Sanktioner för företag som utestänger skyddsombud från riskbedömningar och inspektioner
Idag kan facket stämma företag som utestänger skyddsombud från att medverka i riskbedömningar eller arbetsplatsinspektioner. Detta är bra, men vi socialdemokrater anser att allvaret i detta bör understrykas genom att Arbetsmiljöverket ges möjlighet att utdöma sanktioner mot arbetsgivare som gör sig skyldiga till detta.
8.16
Utökat rådighetsansvar
Utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört att allt fler arbetar i former där traditionella arbetsgivarbegrepp inte längre är tillräckliga för att säkra arbetsmiljön. Plattformsekonomi, egenanställningar och komplexa underentreprenörskedjor gör att många arbetstagare i praktiken står utan skydd. Regeringen tillsatte 2021 en utredning som resulterade i betänkandet SOU 2022:45 Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus. Utredningen föreslår ett utökat rådighetsansvar i arbetsmiljölagen för att tydliggöra uppdragsgivares ansvar när de i praktiken har kontroll över arbetsmiljön. Två nya paragrafer föreslås – 3 kap. 12 a och 12 b §§ – som innebär att uppdragsgivare kan ges ett arbetsmiljöansvar liknande arbetsgivarens om de har huvudsakligt inflytande över arbetets utförande. Detta inkluderar exempelvis digitala plattformsföretag, bygg
entreprenörer och andra uppdragsgivare. Vidare föreslår utredningen att Arbetsmiljö
verket ska kunna rikta förelägganden och förbud även mot dessa aktörer samt att föreskrifter ses över i linje med det utvidgade ansvaret.
Vi socialdemokrater anser att dessa förslag är välgrundade och nödvändiga för att stärka arbetsmiljöskyddet i det moderna arbetslivet. Ett tydligare ansvar för uppdrags
givare förbättrar möjligheterna att förebygga såväl fysiska olyckor som psykosocial ohälsa och underlättar ansvarsutkrävande vid arbetsmiljöbrott. Rätten till en trygg och säker arbetsmiljö måste omfatta alla som arbetar – oavsett anställningsform.
8.17
Översyn av kunskapskrav och utbildning
För att säkerställa hög kvalitet på arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser är det av yttersta vikt att de som utför arbetsmiljöarbete för arbetsgivarens räkning besitter rätt kompetens. Detta innebär att de behöver både praktiska och teoretiska färdigheter, inklusive kunskap om riskbedömning, förebyggande åtgärder och en djup förståelse för aktuella föreskrifter.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) finns krav på att de som utför arbetsmiljöarbete ska ha relevanta kunskaper. Dessa krav kan dock upplevas en smula tandlösa, då brist på efterlevnad inte går att koppla till några sanktioner. För att skapa tryggare och säkrare arbetsplatser måste vi se till att arbets
givaren erbjuder utbildning av hög kvalitet. Detta är ett av kraven i SAM som skulle lämpa sig väl som grund för utdömande av sanktionsavgift.
Vi vill få till stånd en översyn av föreskrifterna för att tydliggöra kraven och främja en enhetlig standard för utbildningarna och deras innehåll. I det arbetet bör arbets
marknadens parter involveras, som redan idag samverkar i framtagande av relevanta utbildningar och annat stöd för arbetsmiljöarbetet.
8.18
Utred arbetsmiljökörkort för utlandsbaserade arbetsgivare
Det finns idag särskilda krav och regler för arbetsgivare som utstationerar arbetare till svenska arbetsplatser. Arbetsgivaren måste till exempel anmäla utstationeringen till Arbetsmiljöverket samt utse en kontaktperson som sköter kontakter med myndigheter och fackföreningar. Därutöver ska arbetsgivaren naturligtvis följa svenska arbetsmiljö
regler och tillse att arbetstagarna har rätt försäkringsskydd. Trots dessa bestämmelser ser vi alltjämt större risker för bristande arbetsmiljöarbete på arbetsplatser med utstationerad arbetskraft. Vi vill därför se över möjligheten att införa krav på arbets
miljökörkort för arbetsgivare som vill utstationera arbetskraft till svenska arbetsplatser. Genom att ställa gedigna kunskapskrav och krav på examination kan vi förhoppningsvis åstadkomma en generell nivåhöjning av arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser.
8.19
Falska skyddsombud
Även om det finns lagar som reglerar utnämningen av skyddsombud är det idag ganska vanligt att skyddsombud utses på fel sätt på svenska arbetsplatser. Detta kan bero på bristande kunskap – men också på att arbetsgivaren vill begränsa fackets inflytande. Felaktigt utsedda skyddsombud har inte samma juridiska skydd som de som utses korrekt. Om ett falskt skyddsombud till exempel gör sig obekväm och arbetsgivaren svarar med hot om sparken eller omplacering har personen inte samma skydd som ett skyddsombud som har valts på rätt sätt. Falska skyddsombud kan också behöva betala egna rättegångskostnader och skadestånd. Dessutom saknar de ofta nödvändig utbildning om arbetsrättsliga lagar och regler samt vad de kan kräva av arbetsgivaren.
Tidigare hade Arbetsmiljöverket ett register där fackförbunden var tvungna att rapportera sina valda skyddsombud. Men 2007 avskaffades detta register på grund av besparingar, vilket gjorde det svårt för myndigheten att övervaka utnämningen av skyddsombud och se till att det följer lagen.
För närvarande ligger ansvaret på fackförbunden att säkerställa att utnämningen av skyddsombud går rätt till. Om de upptäcker att arbetsgivaren utsett skyddsombud kan de stämma företaget. För att förhindra problemen med felaktigt utnämnda skyddsombud föreslår vi att Arbetsmiljöverket återigen ska upprätta ett register dit alla valda skydds
ombud och hur de utsetts rapporteras. Detta skulle även kunna förbättra kommunika
tionen mellan skyddsombud och myndigheten och minska antalet felaktiga utnämningar av skyddsombud.
8.20
Ratificera ILO 190 om hot och våld i arbetslivet
Hot, våld och trakasserier är vanligt på våra arbetsplatser. Arbetsgivare har skyldighet att förebygga risken för hot och våld så långt det är möjligt. Ändå är utsattheten stor, särskilt bland personer som arbetar med hantering av pengar eller varor, i kontaktyrken samt vid myndighetsutövning. Vi socialdemokrater ser ett stort behov av fler åtgärder för att förebygga hot, våld och trakasserier och öka skyddet för arbetstagare.
ILO:s konvention 190 syftar till att bekämpa våld och trakasserier på arbetsplatsen. Målet med konventionen är att skapa en arbetsmiljö där alla arbetstagare är skyddade mot våld och trakasserier och där deras värdighet och rättigheter fullt ut respekteras.
Konventionen tar bland annat upp arbetstagarnas rättigheter samt vikten av samråd och samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Den pekar också ut arbetsgivarens ansvar för att förebygga och skydda arbetstagare samt skyldigheten att skydda sårbara grupper.
Vi vill i sammanhanget särskilt lyfta behovet av bättre skydd för den som utför ensamarbete, som av naturliga skäl löper större risk för att utsättas för hot och våld.
Vi socialdemokrater förberedde under vår tid i regering för att Sverige skulle ratificera konventionen och föra in den i svensk lag. Det enda regeringen behöver göra nu är att slutföra arbetet. Vi kräver att detta sker omedelbart.
8.21
Arbetslivskunskap på gymnasieskolans alla program
Svenska gymnasieelever behöver – oavsett deras framtida yrkesval – få en bättre förståelse för den svenska arbetsmarknadsmodellen, arbetslivets grundläggande rättigheter, skyldigheter och arbetsmiljölagstiftning. Därför bör arbetslivskunskap integreras inom ramen för samtliga gymnasieprogram.
Särskilt viktigt är det att yrkesprogrammen inkluderar branschanpassad arbetslivs
kunskap med fokus på arbetsmiljö. Elever på dessa program går ofta direkt ut i arbets
livet efter gymnasiet och behöver därför vara väl förberedda på de specifika risker och utmaningar som kan förekomma i deras bransch. Genom att ha god kännedom om säkerhetsföreskrifter, riskbedömning och ergonomi, kan eleverna bidra till att skapa tryggare och säkrare arbetsplatser.
Att integrera arbetslivskunskap i gymnasieutbildningen främjar inte bara individens trygghet och välmående utan gynnar också arbetsgivare genom att ge dem bättre utbildad och medveten arbetskraft. Detta kan leda till minskade kostnader för arbets
olyckor och sjukskrivningar, och därmed ett mer effektivt och hållbart arbetsliv.
8.22
Mer rättvis tillgång till arbetskläder och arbetsskor
För att säkra morgondagens välfärd behöver fler kunna orka arbeta ett helt arbetsliv med hälsan intakt. En förutsättning för att vi ska hålla oss vid god fysisk och psykisk vigör är att vi har en trygg, säker och trivsam arbetsmiljö. En viktig arbetsmiljöfråga för inte minst många kvinnor inom offentlig sektor är tillgången till arbetskläder och arbetsskor. I de kvinnodominerade yrkena är tillgången till arbetskläder och arbetsskor som kan förebygga belastningsskador inte lika självklar som inom andra branscher och sektorer. Detta vill vi ändra på. Vi vill stärka kvinnors villkor på arbetsmarknaden, och en del i detta är att göra tillgången till arbetskläder och arbetsskor jämställd. Därför behöver de regler som idag gäller för skyddsutrustning breddas till att även omfatta skor och kläder som tex förhindrar förslitnings- och belastningsskador eller begränsar smitta.
8.23
Stärkt företagshälsovård
Företagshälsovården är av avgörande betydelse för att säkerställa en bra arbetsmiljö och välbefinnande för arbetstagare i Sverige. Tillgången skiftar stort mellan olika branscher och är högst inom offentlig förvaltning och industriföretag och lägst inom hotell och restaurang enligt samma undersökning.
Med de positiva effekter som en god arbetsmiljö bidrar till så borde fler få tillgång till företagshälsovård, och därför vill vi socialdemokrater verka för detta och därför bör arbetsmiljölagen ändras på ett sätt så att det är tydligt att arbetsgivaren behöver säker
ställa tillgången till företagshälsovård för alla anställda.
8.23.1
Insatser för att säkra kompetensförsörjningen inom företagshälsovården
Företagshälsovården är av avgörande betydelse för att säkerställa en bra arbetsmiljö och välbefinnande för arbetstagare i Sverige. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökning har 60 procent av sysselsatta i Sverige tillgång till företagshälsovård genom sin arbetsgivare. Tillgången skiftar dock stort mellan olika branscher, högst inom offentlig förvaltning och industriföretag och lägst inom hotell och restaurang. Ett hinder för att fler ska kunna få tillgång till företagshälsovård är de stora problem som branschen har med kompe
tensförsörjningen. Av drygt 1
100 företagsläkare är närmare 900 över 65 år. I november 2021 gav den socialdemokratiskt ledda regeringen Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) i uppdrag att samordna insatser för att främja företagshälsovårdens kompetens
försörjning avseende läkare. Uppdraget redovisades i februari 2024, där myndigheten också lämnar ett antal rekommendationer och förslag. Regeringen har beslutat att Mynak ska läggas ned och arbetsuppgifterna tas över av andra. Karolinska institutet får ansvaret för företagshälsovårdens kompetensförsörjning.
Socialdemokraterna kommer att följa frågan noggrant. Vi anser att de förslag som lagts fram för att förbättra utbildningssituationen för företagsläkare bör genomföras. Det är avgörande att ett tydligt huvudmannaansvar nu etableras hos en myndighet med långsiktiga förutsättningar att driva utvecklingen. Företagshälsovårdens personal
försörjning måste säkras.
9
Asbest och andra kemiska risker
9.1
Asbest
Användningen av asbest är totalförbjuden i Sverige sedan 1982. Trots det uppskattar Arbetsmiljöverket att asbest orsakar nästan 270 arbetsrelaterade dödsfall i Sverige varje år. I november 2024 rapporterade Sveriges Radio om allvarliga och omfattande brister på svenska arbetsplatser. Granskningen bekräftar den bild vi socialdemokrater har sedan tidigare, och visar tydligt på behovet av fler och mer effektiva verktyg för att säkerställa att regelverket kring asbest följs.
Det finns indikationer om att många som arbetar yrkesmässigt med asbest utsätts för mycket stora risker till följd av bristande kunskaper. Det kan kopplas till brister i den utbildning som är obligatorisk för den som ska arbeta med ämnet yrkesmässigt i samband med till exempel rivning och sanering. Det finns inget sätt för Arbetsmiljö
verkets inspektörer att säkerställa att den som har genomgått en utbildning verkligen har fått med sig relevanta kunskaper, inte heller om utbildningsintygen är äkta. Myndig
heten drar därför slutsatsen att ett system för kvalitetssäkring av utbildare skulle höja säkerheten för dem som hanterar asbest i arbetet. Arbetsmiljöverkets arbete skulle därför underlättas om endast godkända företag fick ge utbildningar och om en extern aktör fick ansvar för examination och utfärdande av utbildningsintyg. Ett fristående kunskapstest för alla som utbildas, liknande körkortsprovet, bedöms vara en kvalitets
höjande åtgärd. Vi socialdemokrater menar att förslagen om kunskapsprov och extern examination även är tillämpliga på utbildningar för arbetstagare som hanterar andra typer av risker med särskilda kunskapskrav, så som truckar, liftar eller olika kemiska risker. Detta skulle kunna skapa ordning och reda och bidra till självsanering i en bransch som i dagsläget präglas av skiftande kvalitet på utbildningarnas innehåll.
Det är möjligt att bristerna i vissa fall är ett resultat av arbetslivskriminalitet, genom att oseriösa aktörer kringgår regelverket för att öka den ekonomiska vinsten. Den socialdemokratiskt ledda regeringen gav, som en del i vår strategi mot arbetslivs
kriminalitet, Arbetsmiljöverket i uppdrag att se över hur de arbetar med uppföljning och kontroll av arbete med asbest samt hur det kan skapas ordning och reda i utbildnings
ledet kring asbesthantering.
9.2
Kvarts
Inandning av stendamm som innehåller kvarts kan leda till lungskador. Därför finns gränsvärden och föreskrifter för hantering av kvarts. Föreskrifterna har fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete och förebyggande åtgärder och fokuserar på risk
bedömning. De är framtagna för att vara tillämpbara på alla arbetsplatser där kvarts
exponering kan förekomma. Det kan dock finnas anledning att se över huruvida det behövs skärpta regler och nya gränsvärden för kvarts, för att öka skyddet för arbets
tagare som arbetar i miljöer med risk för exponering av kvartsdamm.
Australien har beslutat att förbjuda materialet från och med 1 juli 2024, efter att en forskningsrapport visat att en betydande andel av arbetare som hanterar materialet har drabbats av så kallad stendammslunga. Arbetsmiljöverket ser just nu över den här frågan, och vi socialdemokrater förväntar oss att regeringen vid behov agerar skyndsamt.
9.3
Kartläggning av nya kemikalier
I takt med att det växer fram nya industrier till följd av den gröna revolutionen aktualiseras frågan om användningen av, och exponeringen för, nya kemikalier och inte minst det som kallas cocktaileffekter. Det handlar i korta ordalag om att ett enskilt ämne i liten dos kan vara ofarligt, men i kombination med andra kemikalier kan nya risker uppstå och skada arbetstagare i samband med exponering.
I Sverige ska ingen behöva bli sjuk eller skadas på eller av sitt jobb. Därför anser vi att det vore klokt att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att kartlägga förekomsten av samt risken med nya kemikalier och deras cocktaileffekter samt utforma regelverk som syftar till att skydda arbetstagare från eventuella nya risker. På samma sätt som vi har ledar
tröjan i klimatomställningen bör vi ha ambitionen att ligga längst fram i arbetsmiljö
arbetet.
10
Arbetslivskriminalitet
Arbetslivskriminalitet är ett tämligen utbrett fenomen i Sverige. Det handlar om kriminella företag som bygger sin verksamhet och skaffar sig konkurrensfördelar genom svartjobb, illegal arbetskraft, skenanställningar, människohandel, usel arbets
miljö och olika bidragsbrott. Vid sidan av detta vet vi också att arbetslivskriminaliteten är med och göder den organiserade brottsligheten. Vår övergripande uppfattning kring detta är att det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.
Genom de alltför liberala regler för arbetskraftsinvandring som Moderaterna gett upphov till har Sverige i praktiken haft dörren på vid gavel för detta ovälkomna fenomen. Multikriminella aktörer har kunnat utnyttja arbetstagare på ett ofta fullkomligt hänsynslöst sätt samtidigt som seriösa och skötsamma företag har fått sin verksamhet hotad till följd av orimlig och orättvis lågpriskonkurrens.
För att göra det svårare att fuska vill vi öka tillsynen av riskbranscher och förstärka det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Företag som fuskar ska kunna svartlistas. Sanktionsavgifterna ska höjas och breddas till fler områden. Därtill vill vi stärka möjligheterna att utesluta orimligt låga anbud i offentlig upphandling och lagstifta om att begränsa antalet underentreprenörsled till två som huvudregel i branscher med stor risk för arbetslivskriminalitiet. Vi vill också att fler sanktions
avgifter ska kopplas till omsättning och breddas till fler områden, skärpa reglerna mot taktiska konkurser och införa en ny brottsrubricering: exploatering av utländsk arbets
kraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och kriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer, kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt inrätta en yrkestrafik
inspektion.
Vi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt och fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin. Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vi utöka användningen av AI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg.
Vi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till närings
förbud och att företag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg, och därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna har ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige eller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt kontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag och bra jobb.
Den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en delegation mot arbetslivskriminalitet med representation från bland andra arbetsmarknadens parter som har till uppdrag att öka kunskapen om arbetslivskriminaliteten samt stödja de aktörer som bekämpar densamma. Delegationen har lämnat både slutbetänkande och del
betänkande (SOU 2025:25). Vi socialdemokrater anser att regeringen skyndsamt bör ta vidare utredningens förslag i sin helhet.
Vidare anser vi att den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet innehållandes 45 åtgärder som togs fram av den föregående socialdemokratiska regeringen bör uppdateras. Detta för att sjösätta ett brett program med långsiktiga och kraftfulla insatser för att städa upp på svensk arbetsmarknad. Det är mycket angeläget att strategin utvärderas och vid behov uppdateras i takt med att tiden går. Åtgärderna syftar enkelt sammanfattat till att trycka tillbaka kriminaliteten och städa upp på svensk arbets
marknad och delas upp under följande sju områden.
Minska utrymmet för kriminella aktörer på arbetsmarknaden
Effektivare tillsyn och kontroll
Mer kännbara sanktioner
Bättre samarbete mellan myndigheter, kommuner och arbetsmarknadens parter
Bättre information och ökad kunskap
Bättre registerförfattningar och sekretessbestämmelser
Utvecklat internationellt samarbete och EU-samarbete
Kunskapscentrum för arbetslivskriminalitet
På ett mer övergripande plan ser vi behovet av en ordentlig ambitionshöjning från regeringen när det gäller kampen mot arbetslivskriminaliteten. Anslaget till Arbets
miljöverket måste öka för att myndigheten ska ges bättre förutsättningar att klara av sitt uppdrag, och regleringsbreven till de myndigheter som deltar i kampen mot arbetslivs
kriminaliteten måste få ett tydligare fokus på detta. Vi ser också ett behov av utökade, breda informationsinsatser kring arbetslivskriminalitetens orsaker och konsekvenser för att långsiktigt öka konsumentmedvetenheten. A-krimcenter har en viktig roll i arbetet med att bekämpa arbetslivskriminalitet och koordinera myndigheternas insats. För att ligga i framkant i bekämpningen av arbetslivskriminalitet så behövs ett kontinuerligt arbete med att följa utvecklingen, lägga förslag på åtgärder och stötta de operativa A-krimcentren samt andra berörda myndigheter. Det skulle kunna ske genom att inrätta en ny myndighet eller inom ramen för redan existerande myndigheter så som universitet, polis eller Arbetsmiljöverket, eller som del av ett A
‑
krimcenter. Delegationen mot arbetslivskriminalitet gav oss en god start, men arbetet kan inte sluta där utan måste permanentas i någon form.
I vårt budgetalternativ skjuter vi till 50 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket, bland annat i syfte att ge dem bättre förutsättningar att bekämpa arbetslivskriminaliteten.
10.2
Effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt
Den 21 augusti 2023 presenterade utredningen SOU2023:43 En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter ett förslag om att låta Bolagsverket ansvara för en funktion som möjliggör samordnade registerkontroller. På så sätt kan den upphandlande organisationen få tillgång till idag sekretessbelagda uppgifter från register hos Bolagsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Kronofogde
myndigheten och länsstyrelserna. Förslaget skulle innebära ett viktigt steg för att bli av med oseriösa aktörer på marknaden för offentlig upphandling och inom valfrihets
systemen. Utredningen har varit ute på remiss, och vi anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en sådan funktion. Vi anser inte att utredningens förslag är tillräckligt långtgående eftersom kontrollen inte omfattar samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.
10.3
Svartlista företag som fuskar återkommande
Företag som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet och fuskar återkommande bör kunna svartlistas. Fusk och missbruk vid användandet av rut- och rottjänster ska motverkas, och vi vill ställa hårdare krav på företag som mottar lönesubventioner eller som erbjuder skattesubventionerade tjänster och stärka entreprenörsansvaret. Det innebär att om företaget eller dess företrädare har brutit mot arbetsmiljölagar och fått sanktion eller vite utdömt upprepade gånger så borde vi göra det möjligt att stänga av dem från att utföra rotjobb och statligt subventionerade solcellsinstallationer, eller att kunna använda subventionerade anställningar och delta i offentliga upphandlingar. Det är också angeläget att se över reglerna för att utesluta leverantörer från att delta i valfrihets
system. Arbetsmiljöverket bör få i uppgift att föra register över företag som fått förbud, vite eller sanktion utdömt.
10.4
Inför ny brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft
I dag är det svårt att lagföra arbetsgivare som utnyttjar utländsk arbetskraft under uppenbart orimliga villkor, eftersom nuvarande lagstiftning ofta kräver att den utsatta arbetstagaren medverkar i rättsprocessen. Det leder till stora bevissvårigheter och gör att många fall av grov exploatering aldrig når domstol.
Utredningen SOU 2021:88 föreslår därför att ett nytt brott införs: exploatering av utländsk arbetskraft. Brottet ska kunna omfatta fall där en arbetsgivare medvetet låter en utlänning arbeta under arbetsvillkor som är så dåliga att de tydligt avviker från vad som är acceptabelt på svensk arbetsmarknad – även om otillbörliga medel som tvång eller vilseledande inte kan bevisas.
Att införa denna brottsrubricering skulle ge rättsväsendet ett viktigt verktyg för att bekämpa arbetslivskriminalitet, skydda särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden och bidra till en tryggare arbetsmarknad. Regeringen bör därför gå vidare med förslaget i utredningen.
11
Stoppa fusket inom de subventionerade anställningarna
Alla som kan arbeta ska arbeta, och den som behöver hjälp att komma i arbete ska få det. För den som har en svagare ställning på arbetsmarknaden kan en subventionerad anställning vara en bra insats för att skapa varaktig sysselsättning.
För vissa övergår en subventionerad anställning till en tillsvidareanställning, medan vägen kan vara krokigare för andra. Även om resan mot att stå på helt egna ben kan se olika ut för olika individer kan vi konstatera att subventionerade anställningar – rätt använda – spelar en viktig roll inom arbetsmarknadspolitiken. Med detta sagt så måste ambitionen förstås på sikt alltid vara att alla ska kunna klara sig själva på den reguljära arbetsmarknaden.
Vi socialdemokrater anser att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Därför måste de subventionerade anställningarna användas klokt. Vi har länge varnat för risken att oseriösa och kriminella företag drar nytta av de här systemen, vilket leder till ett omfattande slöseri med skattepengar och snedvridning av hela branscher som riskerar att slå ut seriösa företag. I förlängningen skadar det också tilltron till arbetsmarknadspolitiken.
Under förra mandatperioden vidtog vi socialdemokrater en rad åtgärder för att komma tillrätta med fusket inom de subventionerade anställningarna. Vi såg till exempel till att ge fackförbunden bättre förutsättningar att lämna yttranden till Arbets
förmedlingen om arbetsplatsers lämplighet vid subventionerade anställningar. Vi för
bättrade också möjligheterna för Arbetsförmedlingen att neka utbetalningar av bidrag eller stöd för anställningar eller praktikplatser till oseriösa arbetsgivare.
Men arbetet med att stoppa läckaget stannar inte här. Riksrevisionen har under 2024 granskat nystartsjobben, lönebidragen och introduktionsjobben. Deras rapport är tydlig med att nystartsjobben – på grund av sitt slappa regelverk – är extra sårbara för utnyttjande. Mot bakgrund av detta gick vi socialdemokrater under 2024 fram med ett utskottsinitiativ i arbetsmarknadsutskottet om att stoppa alla nya beslut om nystartsjobb till dess att regelverket har stramats upp, men regeringspartierna och Sverige
demokraterna motsatte sig detta, vilket vi förstås anser är mycket beklagligt.
Vi står dock fast vid våra tidigare krav om att kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de subventionerade anställningarna, och att beslut om nystartsjobb – i likhet med andra subventionerade anställningar – ska föregås av en arbetsmarknadsprövning. Till dess att dessa kontrollmekanismer finns på plats bör alla nya beslut om nystartsjobb pausas.
12
Återinför pengarna för samråd
Regeringen och Sverigedemokraterna avvecklar det anslag som finns i syfte att ersätta facket för deras arbete med att skriva yttranden gällande huruvida specifika arbets
platser är lämpliga att ta emot personer med lönestöd. Detta kommer ytterst att leda till att risken för utnyttjande av lönestöden kommer att öka, vid sidan av att det också är ett direkt angrepp mot de fackliga organisationerna. För att återinföra pengarna för fackligt samråd avsätter vi i vårt budgetalternativ 25 miljoner kronor till anslaget 99:1 Fackligt samråd.
13
Arbetskraftsinvandring – återinför arbetsmarknadsprövning
Sverige har alltjämt ett för liberalt regelverk för arbetskraftsinvandring. Den okontrollerade ordning som gällt de senaste cirka tio åren är i huvudsak ett resultat av Moderaternas politiska vilja och ansträngningar. Vi socialdemokrater anser att arbets
kraftsinvandringen behöver skärpas. Arbetskraftsinvandring ska bara vara möjligt i de fall det inte går att hitta någon i Sverige som kan ta jobbet. Vi anser i grunden att det är en rimlig ordning att de jobb som finns i första hand bör gå till människor som redan finns i Sverige och idag saknar arbete.
Arbetskraftsinvandringen resulterar dock i fler konsekvenser än att den tränger ut arbetslösa som redan finns i vårt land – den leder också till en dumpning av löner och arbetsvillkor. Därtill har den också blivit en mekanism i gödandet av den utbredda arbetslivskriminaliteten. Vi kan aldrig acceptera att människor från andra länder utnyttjas i Sverige, emellanåt under rent horribla former. Vårt land kan inte heller vara en fristad för oseriösa och kriminella företagare vars girighet och fiffel riskerar att konkurrera ut seriösa och skötsamma företag.
Under 2022 tillsatte S-regeringen en utredning för att bland annat analysera och ta ställning till hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning vid arbets
kraftsinvandring kunde utformas. Uppdraget redovisades den 31 juli 2023, men istället för att gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen valde regeringen dessvärre efter uppgörelse med Sverigedemokraterna att kasta förslaget om arbets
marknadsprövning i papperskorgen.
Vi behöver fortsätta skärpa och förbättra regelverket för arbetskraftsinvandring genom att skyndsamt etablera en arbetsmarknadsprövning i samverkan med arbets
marknadens parter och införa skärpta sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken. Syftet är att komma till rätta med missbruket av det befintliga systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare, bland annat genom att skapa ett nytt system som fokuserar på att möta de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. En mer utförlig redogörelse för vår politik återfinns under utgiftsområde 8.
Ardalan Shekarabi (S)
Johanna Haraldsson (S)
Serkan Köse (S)
Sofia Amloh (S)
Patrik Lundqvist (S)
Adrian Magnusson (S)
Jonathan Svensson (S)
[1]
Rapport från utredningstjänsten,
Arbetslösa med ekonomiskt bistånd
, 2025: 759. 2025-07-08.
[2]
Rapport från utredningstjänsten,
Kostnader för a-kassan,
2025: 810. 2025-08-26.
[3]
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/05/sou-202326/.